Internetresurser. ! på länksidan hittar ni allt Alfabet.reg: V vårdprogram AMSAK

Relevanta dokument
Li#eratur. Internetresurser. A.tyder 1ll amning. Inte amma. ! Vet inte/vågar inte/vill inte! Vet/vågar/vill

Litteratur. Internetresurser. Attityder till amning. Stark tillit och motivation Svag tillit stark motivation Ej sås. motiverad väljer annat

Omstart : Barnets väg till bröstet. Amning Speciella omständigheter. Spruta för indragna bröstvårtor. Plana eller indragna bröstvårtor

Li#eratur. Internetresurser. A.tyder 1ll amning. Stark tillit och motivation Svag tillit stark motivation Ej så motiverad väljer annat

Det nyfödda barnet -amning & omvårdnad. Föräldrautbildning på mödravården

Hälsa Sjukvård Tandvård. Amning. Välkommen till BB-avdelningen på Sjukhuset i Varberg! Den här pärmen innehåller information och råd om amning.

Saker du inte behöver göra

Amningsråd på BVC 1. Amningsråd från första besöken på BVC

Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels Björkman, vårdchef obstetrik

Katarina Heed. Amningsstarten

Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans!

Pärm - amningsråd på BVC

Att amma två. Hur man kan sitta bra De flesta vill ha kuddar till hjälp. Vad som passar bäst beror på många saker:

Amning på neonatalavdelning. Ewa Johansson Barnsjuksköterska avdelning 210

!"##$"%$#&' Bröstmjölk, amning och nutrition Anna-Karin Edstedt Bonamy, barnläkare, med dr, amningskonsult

Bröstmjölk, amning och nutrition Anna-Karin Edstedt Bonamy, barnläkare, med dr, amningskonsult

Amning/rådgivning på BVC

MAM:s amningsinformation

Bröstmjölkens sammansättning och rekommendation. Elisabeth Kylberg 2011

Till dig som inte ammar

Att stimulera bröstmjölksproduktionen

Mödrahälsovård Förlossning BB Neonatalavdelning Barnhälsovård

Till dig som inte ammar

Att stimulera bröstmjölksproduktionen

Läkemedelsbehandling och amning

Flaskmatning - så funkar det

Innehållsförteckning. Version 2,

Flaskmatning - så funkar det

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdprogram Utvecklingsenheten för mödra- och barnhälsovård 4 9

Förord. Version 3,

Råd och tips till den nya familjen

AMNINGSSTRATEGI OCH HANDLINGSPLAN FÖR REGION ÖREBRO LÄN. 1 Inledning Tio steg som främjar amning Amningsstrategi...

barn- och ungdomssjukvård Till dig, nyblivna mamma med hjärtbarn

Amning- handlingsplan

Planerat kejsarsnitt hos oss på Karolinska Universitetssjukhuset

Bröstmjölk - Modersmjölksersättning

Vård av den nyfödda. Mellersta Österbottens centralsjukhus MÖCS Förlossningsavdelning 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel

Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren

I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård

Margareta Berglund, Distriktssköterska/Master of Public Health Introduktionsutbildning BHV, hösten2018. Litteratur & föräldrabroschyrer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med

HUR KAN VI ALLA BIDRA TILL ATT STÖDJA KVINNOR SÅ DE KAN AMMA SÅ LÄNGE DE ÖNSKAR?

Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Förlossningsavdelningen 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel Efter förlossningen

Trygg förlossning Susanna Heli, Liisa Svensson och Gothia Fortbildning

Amning & Jämställdhet

Amning Riktlinjer för vårdkedjan - för att skydda, stödja och främja amning i hela vårdkedjan. Föreläsningens titel

Amning Riktlinjer för vårdkedjan - för att skydda, stödja och främja amning i hela vårdkedjan

Till dig som just fått barn. När barnet skriker se

Amningsstrategi för personal i vårdkedjan

Till Mammor I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder

Information till den nya familjen

Insulinbehandlad diabetiker. Amningsutbildning steg 2. Amningssvårigheter för diabetiker. Mjölkproduktion hos diabetiker. Hur lyckas man med amningen?

Efter en förlossning 1

Amningsstrategi för all personal i hela vårdkedjan

Vårdprogram Diarienr: Ej tillämpligt 1(26)

Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Sex råd till dig som förälder

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

Amning, handlingsplan

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [dokumentnr] Medicinsk rutin Amningsstrategi för all personal i hela vårdkedjan

Handlingsplan för Karolinska Universitetssjukhuset Sverige

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken

Tid på magen. Aktiviteter som hjälper dig att placera, bära, hålla och leka med din bebis. Varför behöver bebisar tid på magen?

Publicerat för enhet: Kvinnoklinik; Avdelning 34 Version: 7

Goda råd vid diarré & kräksjuka

Att lära sig måste få ta sin tid

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Riktlinje Amningsstrategi för all personal i hela vårdkedjan

Välkommen till BB-enheten Personalen på BB gratulerar till ert nyfödda barn

NYFÖDDAS HEMVÅRDS- FÖRESKRIFTER

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Amning. och typ 1-diabetes

Skaraborgs Sjukhus. Att bli en familj

Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet

Massagehäfte. Att tänka på. Referenser:

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Amning och läkemedel. Lisa Valfridsson, Apotekare Läkemedelsenheten Region Halland

Regionalt vårdprogram. Bröstkomplikationer i samband med amning

HANDBOK. Så här sköter du babysimulatorn. Denna handbok tillhör:

Sova på rygg och leka på mage

Sömnhjälpen.

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar

Amning och immunologi Anna-karin Ringqvist VU

Amningsstrategi. För MHV, Förlossningen, BB, Barn-avd Neo, och BHV i Norra Kalmar Län. År 2011

Så kan du undvika skallasymmetri Sova på rygg och leka på mage

Svårigheten a- kontrollera känslor och beteenden är e- dominant inslag under tonårsperioden.

Mastektomi med direktrekonstruktion

Råd till nyblivna föräldrar. Information från BB-avdelning. Kvinnoklinik

Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf

Förord. Länk till Amning-handlingsprogram i Halland.

Prebiotika & Probiotika för små barns magar

VÄNTA OCH FÖDA BARN SAMT SKÖTA OM SITT BARN DEN FÖRSTA TIDEN. en broschyr om att bli förälder

Amning och immunologi Anna-karin Ringqvist VU

Frågeformulär 3 månader

Grattis, ni har blivit föräldrar!

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast

3 tester för att diagnosticera diabetes mellitus. Niklas Dahrén

Bakgrund. Sjunkande amningsförekomst i Sverige. Föräldraskap och påfrestningar. Aktualisera 10 stegen till en lyckad amning

vid snarkning Näsvidgare Instruktion New Kvar på plats hela natten Vidgar näsan varsamt Kliniskt testad Lindrar även: Nästäppa Torr mun

Skaraborgs Sjukhus Malin Stålklint

Transkript:

Li#eratur! Breastfeeding: A Guide for the Medical Profession Ruth Lawrence, Robert Lawrence! Human Lactation Jan Riordan! Immunobiology of Human Milk Lars-Åke Hansson! Amning idag Gothia Förlag 2014! Amning i vardagen, Marit Olanders 2013! Att amma Nanna Bylund! Amningsboken Kristin Svensson Internetresurser! www.amningshjalpen.se på länksidan hittar ni allt Alfabet.reg: V vårdprogram AMSAK! www.breastfeedinginc.ca/ Jack Newman! http://kellymom.com/category/bf/ www.ammehjelpen.no instruktionsfilmer! www.janusinfo.se amning och läkemedel! www.barnakuten.nu -kloka barnläkarens blogg! www.babybaby.se! www.attflaskmata.se! Skrift från Karolinska : Till dig som inte ammar www.lul.se/global/kunskapsbanken/sjukv%c3%a5rd/ Amning/Inte_ammar.pdf Förväntningar och tankar hos mammorna/föräldrarna A<tyder >ll amning! Stark >llit och mo>va>on! Svag >llit stark mo>va>on! Ej så mo>verad väljer annat Inte amma! Vet inte/vågar inte/vill inte! Vet/vågar/vill Alla arter har sin egen mjölk Perfekt anpassad till den egna avkommans behov Stödet vik>gt! Nära och kära partner vik>gast..! BVC! Amningshjälpen! Sociala medier.. Mjölkproduk>on Laktogenes I (mi#en av grav >ll e# par-tre dgr pp) Endokrin reglering. Mjölksyntesen startar. Bröstet förändras. (Kan ej förhindras av a# man ej ammar..) S>mulering av bröstet i starten gynnar utveckling av prolak>nreceptorer, antalet receptorer vik>gare för mjölkproduk>onen är mängden prolak>n Laktogenes II När placenta lossat faller östrogen o progesteron så a# prolak>n inte längre hämmas Prolak>n s>ger >ll högsta nivå. Mjölkproduk>onen tar fart när nivåerna av östrogen och HPL eter e# par dagar minskat ordentligt. Denna >d karatäriseras av en stängning av passagen mellan de mjölkproducerande cellerna. Mjölkproduk>onen skitar från endokrin regulering >ll a# handla om s>mulans och tömning av bröstet. DäreTer sjunker prolak>nnivåerna, men om mamman ammar får hon e# prolak>npåslag vid varje amning och nedtrappningen sker på så vis långsammare. Om brösten inte s>muleras sjunker prolak>n >ll normal nivå eter ca 1-2 veckor. 1

Lactogenes III ( galactopoes) /Lacta>on upprä#hållande av mjölkproduk>onen Inhibitor in breast milk 3/6 Utdrivningsreflex Oxytocinfrisättning Produk>onen styrs från hypotalamus via en Prolak>n-Inhibi>ng Factor (PIF), som hämmar utsöndringen av prolak>n (autokrin regulering). Då bröstvårtan s>muleras och bröstet töms hämmas PIF de#a är alltså förutsä#ningen för a# etablera och upprä#hålla produk>onen. Själva tömningen av bröstet har stor betydelse, - mjölken innehåller e# protein: Feedback Inhibitor of Lacta>on (FIL), som hämmar produk>onen när bröstet blir fullt. Inhibitor Då bröstet är fyllt stannar mjölksekretionen Oxytocin i blodet Barnet diar/ suger Sensoriska impulser från bröstvårtan Före och under amningen, mor släpper mjölken Lugn och ro-hormon Stresskänslig Betingad reflex Livmodern drar ihop sig Mjölkproduktion Prolaktinfrisättning Prolaktin i blodbanan Barnet diar/suger Sensoriska impulser från bröstvårtan Högre prolaktinnivåer på natten Stiger vid amning för att producera Undertrycker ägglosning Mjölkflöde Hur spelar mammas självförtroende in? Kärlek till barnet Tillförsikt Barnets ljud Åsynen av barnet Smärta Oro Stress Tvivel Mjölkproduk>on Produk>onen påverkas av hur fyllt bröstet är. Ju mindre mjölk i bröstet, ju mer produceras. Mjölkproduk>onen är därför störst direkt eter amning och det har betydelse för mjölkproduk>onen från den ena mål>den >ll den andra. Barn inte äter lika mycket vid alla mål>der så det har inte så stor betydelse se# över dygnet. Mjölkproduk>onen fortsä#er så länge bröstet töms. När produk>onen avtar (involu>on) >llbakabildas de mjölkproducerande cellerna och mjölkkörtlarna, men aldrig helt. Mjölkproduk>on /mjölkmängd Fullt Bröst = långsammare mjölkproduktion Tomt Bröst = snabbare mjölkproduktion Tänk på mängden mjölk i brösten / lagringskapaciteten som en kopp! Man kan lätt dricka en stor mängd vatten under dagen, vilken storlek man än har på koppen liten medium eller stor. Men använder man en mindre kopp behöver den fyllas på oftare.. Kolostrum! Tjock, klar eller gulaktig finns där direkt efter förlossningen (även före)! Små volymer 2-20ml per amning! Rikt på protein, fettlösliga vitaminer och mineraler, låg halt av fett! Immunoglobuliner skyddar barnet! Fungerar som laxativ! Mkt lättsmält, skonsamt för mage och tarm Kolostrum! Tjock, klar eller gulaktig finns där direkt efter förlossningen (även före)! Små volymer 2-20ml per amning! Rikt på protein och mineraler, vitamina+d låg halt av fett! Immunoglobuliner skyddar barnet! Fungerar som laxativ! Mkt lättsmält, skonsamt för mage och tarm 2

Op#mal start! Första amningen inom två timmar efter förlossningen /man kan börja om /! Prolaktinnivåer som högst inom 6 tim efter förl. Nyföddhetsbeteende de första >mmarna 9 steg 1. Födelseskrik 2. Avslappning 3. Uppvakning 4. Ak>vitet 5. Kryp- eller glidrörelser 6. Vila 7. Tillvänjning 8. Amning 9. Sömn http://www.karolinska.se/globalassets/global/ kvinnokliniken/amningscentrum/ks-9-stadier-sveng-arabiska.pdf Hud-mot-hud Hud-mot-hud Barnet ini>erar Signalfas/kommunikationsfas sökfas/rootingreflex sugningsfas/snabbsugninglångsamsugning eftersugningsfas bra tag! Vårdru>ner spelar roll! Tidig första amning ger längre amnings>d och tätare amningar! Tidig amning minskar >llmatning och ger längre amnings>d! Av de barn som föds friska är det mindre än 10% som behöver >llmatning med ersä#ning de första levnadsdagarna. Tillmatning med ersä#ning utan medicinska skäl förekommer ota på BB i Sverige! Tillmatning med ersä#ning är en vårdru>n som är nega>v för amningens längd. Barnet tar tag Börja näsan i höjd med vårtan! Gapar stort! Ev. Kan mor stryka med bröstvårtan mot läppen för att stimulera rootingreflexen så att barnet gapar stort Foto: Mattias Hemmingsson! När barnet gapar som störst, förs barnet emot bröstet - överläppen behöver bara precis nå över bröstvårtan låt barnet ligga tätt intill mors kropp. Foto: Britt-Inger Malmborg Bilderna visar exempel på bra tag och position vid bröstet Foto: Sofia Zwedberg 3

Bild Australian Breastfeeding Asssociation Överläppen precis över vårtan Biological Nurturing Naturlig närhet och omvårdnad Laid back Breastfeeding Susanne Colson Phd MSc BA Canterbury Christ Church University Nancy Mohrbacher http://www.mothering.com/articles/naturalbreastfeeding/ Exempel : Nancy pratar med en mamma https://www.youtube.com/watch? v=zjan8xcngy4&list=plpjt_90jhxkpj6wq-6vnggkqw0awcfrd3&index=2 Vid Laid back posi>on då mamman lutar sig bakåt Mamman lutar sig bakåt barnet ligger med magen mot mammans kropp Inget tryck behövs bakom ryggen eller nacken Barnets ins>nkter triggas av posi>onen Barnet tar ota tag med hakan i (näsan fri); - barnet kan själv förfly#ar sig mot bröstet, hasar och kryper Amningen fungerar bä#re när mamman lutar sig >llbaka särskilt användbart första veckorna! (Colson et al 2008) Film h#p://www.biologicalnurturing.com/video/bn3clip.html# h#ps://www.youtube.com/user/nancymohrbacher Barnets väg >ll bröstet ( ev omstart ) Låt mamman sitta/halvsitta bekvämt Börja med en lugn baby och en lugn mamma.människor lär sig saker bäst när de är lugna och receptiva. Barnets instinkt och hungerkänsla kommer att föra det mot bröstet. Hud-mot-hud- kontakt är mycket viktigt del av den instinktiva processen. Båda håller på att öva och lära mor o barn i samspel! Tag av tröja och bh och barnets kläder, lämna bara blöjan. Olika beteenden de första dygnen! Dygn 1 - sover mkt. Hud-mot-hud - ev handmjölka! Dygn 2 vid bröstet hela tiden. Viktigt : BRA TAG!! Dygn 3-5 mogen mjölk Svullna bröstkörtlar Cottermans handgrepp Uförs av mamman strax före amning Pressar undan vävnadsvätska Mjukar upp området kring bröstvårtan Barnet får lättare att få ett bra tag Bild www.amningshjalpen.se Bra a# veta/självkontroll! Ti#a på bröstvårtan eter amning! Den ska vara utsugen och rund som e# geléhallon! Ej >llpla#ad = för nä# tag! Ej peka åt ovanligt håll = barnet har legat för långt åt det hållet! Sugblåsor normalt första veckan.! Sår som inte läker behöver hjälp! 4

Amningsbeteende första >den! Suger släpper, behöver börja om för a# få bra tag.! Suger ak>vt - slösuger / somnar! Paus inte färdig!! Förrä# huvudrä# eterrä#! Max 1 >m för a# :! Bä#re med fler än få och låånga amningar Goda tecken! Barnet diar villigt minst 6-12 ggr /dygn ( det finns ingen övre gräns!)! Bajsar varje dag de första 3 veckorna! Kissar ca 5-6 våta blöjor! Verkar nöjd emellan amningarna Hur ofta?! Natt : medeltal amningstillfällen vid 2v 2.9ggr vid 12v 1.3ggr vid 20v 1.8ggr! Variation antal amningstillfällen vid 2v 2.9 10.8 dagtid och natten 1.0 5.1ggr Hur länge?! WHO rekommenderar helamning i 6 månader och delamning i 2 år eller längre! Annan kost bör introduceras i skydd av amning tidigast vid 4 mån ålder Undvik a#! Forcera barnet >ll bröstet! Trycka eller hålla fast barnets huvud mot bröstet! Skrik vid bröstet! Ge nappflaska i >digt skede! De första 6 mån endast 2% som inte ammas nattetid Acta Paediatr. 1999 Feb;88(2):203-11 Många sä# a# amma hobbyamma? Amningsnapp! Individuell bedömning utifrån mammans situation. Viktigt att mammans välbefinnande runt amningen förbättras.! Få behöver amningsnapp. Orsaken till önskan/rekommendation? Rund bröstvårta efter avslutad amning! Hjälp få bort nappen? Fördelar + Lätt att föra in i barnets mun, stimulerar sugreflex lättare behålla taget (prematurer) Kan ge visst skydd och lindring vid sår/smärta Nackdelar - Kan ge skavsår Kan ge minskad mjölkproduktion/dålig viktuppgång Ökad risk för infektioner (svamp o bakterier) Barnet vänjer sig och har svårt att ta bröstet Naturellt Sammanfattning! Initiera amning vid barnets vakenhetsperiod i anslutning till förlossningen om inte det går börja om då tillfälle ges.! Ge inte barnet ersättning före amning! Använd inte flaska och tröstnapp innan amningen är väl etablerad om alls.! Amningsnapp först vid mjölkflöde om det är indicerat! Amma fritt minst 6-12 ggr per dygn ( 6-60) även på natten! Amma i en bra amningsposition och med bra tag! Bygg upp mammas självförtroende och tilltro till sin förmåga att producera tillräckligt med mjölk. Tvivel ger stress ger mindre mjölk..! Hur vill denna mamma amma? 5

Referenser! Breastfeeding patterns in exclusively breastfed infants: a longitudinal prospective study in Uppsala, Sweden. Acta Paediatr. 1999 Feb;88(2):203-11! Interac#on between feeding method and co-sleeping on maternalnewborn sleep. J Obstet Gynecol Neonatal Nurs. 2004 Sep- Oct;33(5):580-8! Academy of Breastfeeding Medicine! Breastfeeding and Human Lactation. Riordan / Auerbach.! Breastfeeding for the Medical profession. R.Lawrence! WHO Bilder : privata, NHS och www.breastfeeding.com Hands off! 6