Potential för hållbara biodrivmedel Gasdagarna 2013 Båstad, 24 oktober Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola
Produktionskedjor för biodrivmedel Skog Jordbruksmark Hav/odling Ved, GROT, stubbar Energi - skog Olje - växter Vete, socker Makro - alger Mikro - alger Restprod Avfall Förgasnings - processer Jäsning Rötning För - estring Hydrering Övriga FT - diesel DME Metanol mfl E tanol Metan Vätgas FAME/ RME HVO, förnybar diesel Börjesson m fl (2013)
1) Växthusgaser Hållbarhetskriterier biodrivmedel 2) Biologisk mångfald 3) Indirekta markeffekter 4) Vattenhushållning 5) Markbördighet 6) Energi- och mineralresurser 7) Avfallshantering 8) Luftkvalitet 9) Sociala kriterier 10) Ekonomiska kriterier Europa (CEN) Globalt (ISO)
Växthusgasprestanda - biodrivmedel 60% 35% reduktion Börjesson m fl (2013)
Växthusgasprestanda - biogas 60% 35% reduktion Börjesson m fl (2013)
Biogas, metanutsläpp & växthusgasprestanda Börjesson m fl (2013)
Möjlig odlingsareal av biobränslen dynamiska effekter i svenskt jordbruk* * Med oförändrad livsmedelsproduktion (15%) (25%) EU s nya begränsning Jordbruksverket (2009); SCB (2009) bearbetad data
Potentialbegrepp = politiska styrmedel! Egnell och Börjesson (2012)
Svensk potential * för ökad biomassaproduktion (TWh / år) På kort sikt På lång sikt (30-50 år) GRenar Och Toppar (GROT) från slutavverkning 3-10 10-17 Stubbar från slutavverkning 19 27 GROT från gallring 7-8 11-12 Klen stamved från röjning 2 3 Massaved överskott (50% av nuvarande mängd till tidningspapper) 5-7 5-7 Stamved generellt ökad tillväxt (75) GROT och stubbar BehovsAnpassad Gödsling (BAG) på 5% skogsmark 4-5 Stamved - BAG (22) Mix av energigrödor på nuvarande trädesareal om 150 000 ha 4-5 4-5 Mix av energigrödor på överskottsmark i form av vallodling om 250 000 ha 7 7 Snabbväxande lövträd på nedlagd jordbruksmark motsvarande 100 000-200 000 ha 2-6 Halm 4 4 Avfall till biogas 3-5 3-5 Sammanlagt 54-67 80-96 (177-195) * (Teknisk-ekologisk-ekonomisk alt. teknisk potential, exkl. dagens använd.) Börjesson m fl (2013)
Biodrivmedelspotential vs behov av drivmedel Idag 2030 2050?? Jordbruks -baserade Skogsbaserade
Produktionskostnader (dagens & framtida anläggningar) Börjesson m fl (2013)
Skogsbränslepriser i Sverige (Fjärrvärmesystem) Jämförbart med ett massavedspris om 350 kr/m 3 Drivkraft för produktion av alltmer högvärdiga produkter! Swedish Energy Agency (2012)
Tre tydliga trender 1. Hållbar produktion av bioråvara (t ex standardiseringssystem för hållbarhetskriterier) 2. Minimera konkurrens om mark (t ex effektivare och mer integrerade livsmedels- och bioenergisystem) 3. Maximera utbytet av värdefulla produkter från bioråvara (t ex nya bioraffinaderikoncept och samarbeten mellan olika branscher) Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola
El & värme OCH biodrivmedel (halm-baserad) Drivkrafter för minskat fjärrvärmebehov: Energy Efficiency Directive & Energy Performance Building Directive (2013) (Data från Wallberg et al (2011), Björnsson et al (2010)
Innovationskedjan (förenklad) Stadier i teknologisk utveckling Riskprofil Bioraffinaderi Cellulosabaserade biodrivmedel Grödobaserade biodrivmedel Politica l www.sdtc.ca Revision av EU s Direktiv om Förnybar Energi (RED) redan efter tre år!
Slutsatser Biodrivmedels miljö- och växthusgasprestanda beror framför allt på produktionssystemets utformning, inte på drivmedlet i sig eller alltid på en specifik råvara Potentialen för svenska hållbara biodrivmedel uppgår till ungefär en tredjedel av dagens användning av bensin och diesel, och kan öka ännu mer i framtiden Produktionskostnaden bedöms bli ungefär lika för nya storskaliga biodrivmedelssystem som dagens och motsvara nuvarande kostnad för bensin inklusive koldioxidskatt EU s drivmedelspolitik och styrmedel är ett allt större hinder för utvecklingen av många klimateffektiva och hållbara drivmedelssystem, framför allt jordbruksbaserade