2008-01-24 1(8) RIKSINTRESSEN De riksintressen som redovisas i länsstyrelsens underlagsmaterial är sammanställda på en riksintressekarta. Totalförsvarets anläggningar av riksintresse (MB kap 3:9) Totalförsvarets anläggningar, vilka inte redovisas här, utgör riksintressen enligt MB 3:9. Kommunen samråder med försvarsmakten i alla de ärenden som berör totalförsvarets anläggningar av riksintresse innan beslut tas. Områden av riksintresse för kulturminnesvården (MB kap 3:6) Svalövs kommun berörs av fem områden av riksintresse för kulturminnesvården; (M 10) Rååns dalgång mm, (M 31) Trolleholm, (M 32) Norrvidinge Karaby backar, (M 176) Grindhus, samt (M 177) Teckomatorps samhälle. M176 Kågeröd Röstånga M10 Tågarp Svalöv M31 Billeberga Teckomatorp M177 0 5 10 km M32 Område av riksintresse för kulturmiljövården Råå-åns dalgång [M10] (delen i Sireköpinge sn) Dalgångsbygd kring Råå-ån och svagt kuperat öppet odlingslandskap där ett omfattande och landskapsdominerande fornlämningsbestånd vittnar om bosättningskontinuitet alltsedan stenåldern. Stora bymiljöer, gårds- och säteribildningar som väl speglar traktens bosättningsmönster och byggnadsskick samt genom dalgångens rika lerfyndigheter, lämningar efter stenkols- och lerbrytning samt betydande tillverkning av tegel och lergods fr.o.m. 1800- talets slut. (Kvarnmiljö, Industrimiljö). Dalgångsbygd med fornlämningsmiljöer i form av bronsåldershögar och järnåldersgravfält. Vidsträckt allékantat odlingslandskap präglat av stordriften kring Sireköpinge kungsgård och säteri, av medeltida ursprung med bebyggelse från främst 1700- och 1800-talen, särskilt välbevarad arbetar- och ekonomibebyggelse, holländarmölla. Sireköpinge medeltida och omgestaltade kyrka med tillhörande kyrkby och Martina von Schwerins skola från 1840-talet i medeltidsinspirerad stil. (Miljön berör även Helsingborg och Landskrona kommuner).
2008-01-24 2(8) I området ingår även: Stationssamhället Tågarp framvuxet fr.o.m sekelskiftet 1900 utmed järnvägen Malmö - Helsingborg på platsen för ett äldre vägmöte med skjutshåll och gästgiverirörelse. Småskalig och tidstypisk bostads- och affärsbebyggelse i tegel från 1900-talets första decennier som ger samhället dess karaktär. Landskapsförändrande åtgärder bör ej medges. Samråd bör tas med länsstyrelsen om förändringar övervägs som väsentligt kan inverka på miljön inom området. Förändring av befintlig bebyggelse liksom eventuell nybyggnation bör ske med varsamhet samt ansluta till befintlig bebyggelse och lokal byggnadstradition. Alléerna bör bibehållas och vårdas. De gamla vägsystemen bör även de bevaras. Områdesbestämmelser skall upprättas för Sireköpinge. Trolleholm [M31] (delen i Torrlösa sn) Vidsträckt slottslandskap och odlingslandskap kring Trolleholms slott av medeltida ursprung som under 1800-talets slut omdanats i en kontinental- och medeltidsinspirerad blandstil. Öppet och allékantat odlingslandskap som präglats av slottets stordrift. Det över den kringliggande slätten dominerande Trolleholms slott med trelängad huvudbyggnad som omdanats av den danske arkitekten F Meldahl, välbevarad ekonomibebyggelse av C G Brunius, vallgravar, parker, smedja, arbetarbostäder, skola - alla typiska och välbevarade bebyggelseinslag i den karaktäristiska och helgjutna slottsmiljön. (Området berör även Eslövs kommun). I området ingår även: Trolleholms station från 1890-talet belägen på behörigt avstånd öster om slottet. Trolleholms slott har ett sådant kulturhistoriskt värde att byggnadsminnesförklaring bör ansökas. Uppförande av nya byggnader bör medges restriktivt. Förändring av befintlig bebyggelse liksom eventuell nybyggnation bör ske med varsamhet samt ansluta till lokal byggnadstradition. Samråd bör tas med länsstyrelsen om förändring övervägs som väsentligt kan inverka på miljön inom området. Inom det öppna odlingslandskapet bör bebyggelse eller andra landskapsförändrande åtgärder som regel ej medges. Alléer bör bibehållas och vårdas. De gamla vägsystemen bör bevaras. Områdesbestämmelser bör övervägas för Trolleholm.
2008-01-24 3(8) Norrvidinge - Södervidinge [M32] (delen i Norrvidinge och Norra Skrävlinge sn:r) Delvis flackt och lätt kuperat odlingslandskap med karaktär av dalgångsbygd kring Saxån och talrika fornlämningsmiljöer med monumental verkan, gårds- och bymiljöer samt kyrkby. Dominerande bronsåldershögar som är belägna på höjdryggarna som sträcker sig på ömse sidor om Saxån. Norrvidinge kyrka av medeltida ursprung som omgestaltats under 1700- och 1800- talen, kyrkbyn med prästgård från 1800-talets slut, gatehus och stenvalvsbro över Saxån. (Miljön berör även Kävlinge och Landskrona kommuner). I området ingår även: Gissleberga stora kvarnanläggning från 1800-talets slut med industrihistoriskt intresse. Områdesbestämmelser för Norrvidinge bör övervägas. Teckomatorp [M 177] (Norra Skrävlinge sn) Stationssamhälle som speglar järnvägen som samhällsbildande faktor, och en snabb utveckling från obemannad hållplats längs banan till planmässigt uppbyggt samhälle med stadsmässiga drag. Planmönstret, med enhetliga rutnätskvarter, tomtstorlekar, torg och planteringar. Gatukaraktären med hus placerade i gatulinjen, slutna gatufasader och ibland trädrader. Byggelsens skala, volym och enhetliga, och stadsmässiga karaktär, med byggnader i 2-3 våningar, i rött och gult tegel, avfasade hörn m.m. Karaktärsbyggnader som stationshus, järnvägshotell och skola. Enkelt utformade handels- och hantverksgårdar. Vid upprättande eller ändring av detaljplan i Teckomatorp skall hänsyn tas till områdets kulturhistoriska värden. Förändring av befintlig bebyggelse liksom eventuell nybyggnation bör ske med varsamhet och ansluta till lokal befintlig bebyggelse. Speciell vikt bör läggas vid användandet av karaktäristiskt beklädnadsmaterial samt arkitekturens speciella prägel. Grindhus [M176] (Konga sn) Ensamgård med omgivande småbrutet odlingslandskap på Söderåsens sluttning präglat av laga skiftet. För ett bondejordbruk karaktäristisk och enkelt utformad bebyggelse från 1900-talets början, ruin efter den gamla gården, kringliggande odlingslandskap av lagaskifteskaraktär med stengärdesgårdar, fägator och odlingsrösen samt ännu väl bevarade spår efter äldre odling i form av hackerör, odlingsterrasser och gränser mellan de gamla inägorna och utmarken.
Braån Råån Hallabäcken Braån Vege å Killebäcken Duvekesjön Eningebäcken Hallabäcken Vege å Saxån Klövabäcken Axelvoldsbäcken Svalövssjön Välaån Snattabäcken Klövabäcken Orebäcken Vege å Braån Orebäcken Klåverödsjön Ottabäck Klövabäcken Klövabäcken Mölledammen Vege å Svartesjö Vegeå Dejebäcken Kvärkabäcken Skärån Vallabäcken Vallabäcken Garvarebäcken Kräfsadammen Häsbäck Ärlabäcken Odensjön Bäljaneå Bäljaneå 2008-01-24 4(8) Kommunen bedömer att det föreslagna reservatsförordnandet tillgodoser kulturmiljöaspekterna på ett tillfredsställande sätt. Område av riksintresse för naturvården (MB kap 3:6) I Svalövs kommun finns fyra områden av riksintresse för naturvården; (N45) Råån med omgivningar, (N48) Söderåsen med vattendrag och Jällabjär, (N49) Saxån- Braån, samt (N50) Västra Karaby Dagstorps backar Dagstorps mosse. N48 Kågeröd Röstånga N45 Tågarp Svalöv Billeberga N49 N49 Teckomatorp N49 N50 Område av riksintresse för naturvård Rååns dalgång (N 45) Rååns dalgång är ett vidsträckt område som omfattar stora arealer jordbruksmark kring källflödena fram till Tågarp. Väster om Tågarp övergår området till en markerad dalgång dominerad av betesmark. Rååns dalgång har stora landskapsestetiska värden och en rik biologisk mångfald som kulturmarksmiljö och även som vattenmiljö. Förutsättningar för att bibehålla och utveckla värdena inom riksintresset Den västra delen av Rååns dalgång är till sin huvuddel långsiktigt skyddad genom förordnande enligt miljöbalken. Denna del berör Svalövs kommun endast med en liten areal i anslutning till Tågarp. I Svalövs kommun är riksintresset till stor del en helåkerbygd med framför allt landskapsestetiska värden. Kommunerna samverkar inom ramen för Rååns vattendragsförbund med åtgärder för att förbättra vattenmiljön. Detta innefattar anläggning av våtmarker, dammar, insatser i vattendragets närområde samt åtgärder för att gynna fauna, flora och rekreation. Kommunen kommer att verka för att jordbruket bibehålls och att endast viss komplettering av befintlig bebyggelse tillåts inom Rååns dalgång. Söderåsen med vattendrag och Jällabjär (N 48) Området Söderåsen med omgivningar innefattar urbergshorsten Söderåsen med intilliggande slätt. Området delas av de fyra Söderåskommunerna och är ca 22 000 ha i sin helhet. Den del som ingår i Svalövs kommun är ca 14 000 ha.
2008-01-24 5(8) Söderåsens är ett av de mest värdefulla naturområdena i Skåne och dess värden är allsidiga och omfattar fauna och flora men även de geologiska värdena är höga. Söderåsen är definitivt av nationellt värde men även i ett internationellt perspektiv finns unika företeelser. Detta tar sig i uttryck att områden inom Söderåsen är skyddade i olika former med bl a Söderåsens nationalpark (ca 1600 ha), natura 2000-områdena Hallabäckens dalgång, Klöva hallar, Smedjebacken, Traneröds mosse, nationalparken. Flera naturreservat finns även med Liaängen, Jällabjär och det föreslagna Traneröds mosse och Grindhus i Svalövs kommun. Inom Svalövs kommun finns också ett gammalt landskapsbildskydd som reglerar markanvändning och bebyggelse. Huvuddelen av Söderåsen inom Svalövs kommun omfattas av detta förordnande. Undantaget är kulturmarkerna kring Stenestads by. Naturmiljön på Söderåsen domineras av skogsmark där odlad granskog och lövskog av olika karaktär förekommer. Särskilt värdefulla biotoper är ädellövskogsområden i sluttningar och raviner samt sumpalskogarna. I skogsbruket har lövskogskulturer fått allt mer utrymme och tendensen är att lövskogsarealerna ökar inom området. Inom Söderåsen finns stora arealer betesmarker och bland dessa flera värdefulla naturbetesmarker med skyddsvärd fauna och flora. Traneröds mosse är en unik myrmark på Söderåsen och särskilt värdefull då den är tämligen opåverkad av torvtäkt. Eftersom mossen har bildats i ett område utanför barrträdens normala utbredning har den en karaktär med ett skoglöst mosseplan och en kantskog där björk dominerar. Under inflytande av omgivande skogsbruk har dock tall och framför allt gran invandrat i mossens kanter och i viss mån förändrat mossens karaktär. Trots detta har Traneröds mosse stora biologiska värden och som ett unikt inslag i helhetsbilden av Söderåsen. Vattendragen på Söderåsen är i många fall opåverkade av omgivande markanvändning vilket gör att flera vattendrag är mycket värdefulla som biotoper. Särskilt Hallabäcken, Klövabäcken, Dejebäcken och Skärån har stora biologiska värden. Söderåsens stora vetenskapliga kvalitéer finns dock inom geologin. Ravinerna på Söderåsen är välkända och bidrar till Söderåsens unika natur. Åsen är också en tydligt avgränsad horstbildning med markerade sluttningar mot ett omgivande slättlandskap och ett plant mittparti genombrutet av ett otal sprickbildningar. Det mest unika geologiska värdet är Söderåsens särpräglade periglaciala landskapsformer. De är ofta småskaliga former på åsens platåer och mera påtagliga rasmarker och tor-bildningar i anslutning till ravinerna. På norra sidan av åsen, inom nationalparken, finns också ett område med ett vittringslandskap som förmodas härstamma från tertiär period. På Söderåsen finns också geologiska lämningar av ytlig vulkanisk aktivitet i form av basaltkupper. Den mest framträdande av dessa är Jällabjär som har fått sin vulkaniska prägel förstärkt av inlandsisens aktivitet i form av en jordkappa, drumlin, som har formen av en långsträckt vulkan. Jällabjär är ett naturreservat som består av ett stort sammanhängande område av värdefulla naturbetesmarker. Förutsättningar för att bibehålla och utveckla värdena inom riksintresset Söderåsen är ett område av mycket speciell karaktär och av särskilt stort värde för regionen. Kvalitéernas bibehållande är i mycket hög grad beroende av de areella näringarnas förutsättningar och tillgängligheten inom området. Stora arealer är skyddade genom förordnande enligt Miljöbalken och en betydande andel av den produktiva skogsmarken omfattas av något certifieringssystem. Det är av stor betydelse att staten fullföljer sina åtaganden när det gäller skydd av naturen och genomförandet av Natura 2000-programmet.
2008-01-24 6(8) Söderåsen delas av fyra kommuner. Som ett uttryck för kommunernas gemensamma ansvar har en fördjupad översiktsplan för Söderåsen tagits fram som ett gemensamt dokument. Kommunerna har regelbundna möten för att fullfölja de inriktningar som antagits i planen. En särskild grupp genomför också regelbundna samrådsmöten med representanter för olika markägarkategorier för att diskutera och finna gemensam hållning i de frågeställningar som uppstår i samband med de många anspråk som finns inom Söderåsen. Kommunen avser verka för att särskild hänsyn tas vad gäller exploatering och allmän utveckling i området som omfattar riksobjektet Söderåsen. Fritidsbebyggelse och anläggningar för friluftslivet som påverkar naturmiljön bör i första hand lokaliseras utanför riksobjektet. Områdets värde för naturvård och friluftsliv fordrar även särskild hänsyn vad gäller markanvändningen. Kommunen kommer även att verka för att förutsättningar för boende och utkomst bibehålls inom riksobjektet. För detajerad information vad gäller inriktningar och åtgärdsförslag hänvisas till den fördjupade översiktsplanen för Söderåsen. Saxån-Braån (N 49) Saxån och Braåns avrinningsområde är till sin huvuddel en helåkersbygd. Endast i Braåns källområde finns skogsmarker. I västra Skåne är vattendragen få och andelen ytvatten i landskapet lågt. Vattendrag med förhållandevis opåverkad sträckning och med rik flora och fauna är därför av mycket stor betydelse för den biologiska mångfalden. Saxån, med sitt biflöde Braån, är särskilt värdefull med långa sträckor med naturligt lopp och särskilt de partier med betesmarker i anslutning till vattendraget. Vattendragen har också en väl dokumenterad och rik fauna och flora. Vattendragen bidrar också till rekreationsmöjligheter i ett annars otillgängligt landskap. Förutsättningar för att riksintressets värden bibehålls och utvecklas Vattendragen är starkt integrerat i sin omgivning som i huvudsak består av en rationell jordbruksverksamhet. Landskapets karaktär är viktig med det finns ett stort behov av att säkerställa de allemansrättsliga värdena i anslutning till vattendraget och även utveckla de rekreativa förutsättningarna. De betesmarker som finns i anslutning till vattendragen är viktiga och det är särskilt en utveckling av dessa som skulle bidra starkt till en kvalitetshöjning och en ökad tillgänglighet. Kommunerna bedriver inom ramen för Saxån-Braåns vattenvårdskommitté ett åtgärdsinriktat arbete för att förbättra vattenkvalitén och de hydrologiska förhållandena. Ett viktigt inslag i detta arbete är också att utveckla biologisk mångfald både när det gäller fauna och flora. Kommunen kommer att verka för att pågående markanvändning inte avsevärt förändras vid Saxån Braåns dalgångar. Västra Karaby Dagstorps backar Dagstorps mosse (N 50) Området är en stor samling gravhögar i ett jordbruksdominerat landskap. I riksintresset ingår även isälvsavlagringarna vid Dagstorps backar och extremrikkärret Dagstorps mosse. Dessa delar ingår inte i Svalövs kommun. Gravhögarna är ett påtagligt inslag i landskapet och skapar en speciell karaktär. Floran i området har uppmärksammats och inventerats. Som biotop är området mycket viktigt för
2008-01-24 7(8) slåttergynnad vegetation i odlingslandskapet och högarna är växtplatser för många ovanliga växter. Förutsättningar för att riksintressets värden skall bibehållas och utvecklas Åtgärder i landskapet måste vägas mot den påverkan som de kan få som ändrar landskapsbildens karaktär. Skötseln av gravhögarna är avgörande för att dess biologiska kvalitéer skall bibehållas. Slåtter eller, i vissa fall, betesdrift är de skötselformer som kan komma i fråga. Inom ramen för miljöstöden finns förutsättningar att inom överskådlig tid klara en adekvat skötsel. Landskapsförändrande åtgärder bör inte medges vid Norrvidinge backar. Tågar p Billeber ga Område av riksintresse för friluftsliv (MB kap 3:6) Svalövs kommun berörs av ett område som är av riksintresse för friluftslivet; (F23) Söderåsen. Kåger öd Svalö v Teckomat orp F2 3 Röstån ga 0 5 10 km Riksintresset omfattar Söderåsen med sluttningarna och grundlägger sitt värde på att vara ett stort sammanhängande område mer variabel och värdefull natur som till sin huvuddel är allemansrättsligt tillgänglig. Söderåsens läge, omgiven av helåkersbygd och nära stora urbana områden, förstärker områdets betydelse som rekreationsområde. Man bedömer att Söderåsen har ca 800 000 besökare per år vilket innebär att området är ett av de mest betydande besöksobjekten i Skåne och framför allt ett mycket värdefullt naturområde för rekreation. Förutsättningar för att riksintressets värden skall bibehållas och utvecklas Tillgängligheten på och till Söderåsen är en av de viktigaste frågorna. Kommunerna arbetar inom ramen för den fördjupade översiktsplanen för Söderåsen med samråd och åtgärder för att säkerställa en tillgänglig natur. Statens ansvar att säkerställa områden för naturvård och rekreation kommer att bli allt viktigare när olika intresseanspråk stärks. Kommunerna utvecklar tillsammans ett varumärkesprojekt för att stärka Söderåsen i ett besöksnäringssammanhang. Det kollektiva transportsystemet bör på sikt utvecklas så att de viktiga områdena för rekreation i region blir tillgängliga med en stark kollektivtrafik. I detta avseende är Söderåsbanan en avgörande faktor. Söderåsens värde för naturvård och friluftsliv fordrar särskild hänsyn vad gäller markanvändningen. Järnväg av riksintresse (MB kap 3:8) Söderåsbanan utgör kommunikation av riksintresse enligt MB 3:8.
2008-01-24 8(8) Kågeröd Söderåsbanan Röstånga Tågarp Svalöv Billeberga Teckomatorp 0 5 10 km Järnvägssystemet i Skåne har utvecklats och används allt mer som stommen i det kollektivtransportsystem som kommer att verka en lång tid framöver. Söderåsbanan är en del av Godsstråket genom Skåne och därmed också knuten till Hallandsåstunneln. Samhället gör bedömningen att det är angeläget att mer transporter av gods görs på järnväg. Kommunen delar den inriktningen men ser det också som särskilt angeläget att befintliga järnvägar också nyttjas så långt möjligt som en del i kollektivtransportsystemet. Söderåsbanan betraktas som ett påbörjad projekt i den regionala trafikplaneringen och kommer att vara en del i såväl godstransportsystemet som i Skånes kollektivtrafiklösning. Kommunen bidrar till dessa förutsättningar genom att utarbeta detaljplaner som möjliggör genomförandet av Söderåsbanan. Kommunen bedömer att Söderåsbanan och Råådalsbanan som två viktiga järnvägsstråk och kommer att bidra till dess förutsättningar för trafik med de medel som står till kommunens förfogande. Riksintresse för värdefulla ämnen och mineral Svalövs kommun berörs av ett område som utpekats som riksintresse för utvinning av kaolin. Området ligger i anslutning till Svalövs kommun intill naturreservatet Jällabjär. Svalövs kommun bedömer att riksintresset för kaolin är i konflikt mot riksintresset för naturvård vid Söderåsen och Jällabjär, Svalövs kommun anser att riksintresset för naturvård är mera betydelsfullt i ett nationellt och regionalt perspektiv varför riksintresset för naturvård måste prioriteras. Kommunen kommer att motsätta sig en exploatering av kaolinfyndigheten om detta på något sätt inverkar menligt på riksintresset för naturvård.