PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Västerbottens län -2012
Text Bo Gustavsson Text- och bildredigering Lars Pousette
Arbetsmarknadsutsikterna 2012 för Västerbottens län 2 Innehållsförteckning Sida ARBETSFÖRMEDLINGENS ARBETSMARKNADSPROGNOSER...3 SAMMANFATTNING...4 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING..6 NÄRINGSGRENAR OCH YRKEN...11 UTBUDET AV ARBETSKRAFT...22 ÖPPET ARBETSLÖSA OCH SÖKANDE I PROGRAM...24 ARBETSMARKNADSPOLITISKA UTMANINGAR...33 YRKESBAROMETER...41 OM PROGNOSEN...41 KÄLLOR...42 DIAGRAMBILAGA...43
Arbetsmarknadsutsikterna 2012 för Västerbottens län 3 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Västerbottens län presenteras den förväntade sysselsättningsoch arbetslöshetsutvecklingen samt bedömningar av utvecklingen inom industri, byggverksamhet, privata tjänster, jord- och skogsbruk samt offentlig tjänstesektor. Dessutom beskrivs befolkningsutveckling, arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad bedöms stå inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika då de bygger på intervjuer med ett stort antal arbetsställen inom, i stort sett, samtliga branscher. Materialet är insamlat och bearbetat under hösten och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av 2012. Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Den period under vilket underlaget har inhämtats hör till de, ur ett ekonomiskt perspektiv, mest turbulenta och osäkra under många decennier varför de svar som inkommit samt de slutsatser som dras med det aktuella materialet som underlag får betraktas som de mest sannolika men att verkligheten kan komma att ändra dessa. Tack till arbetsgivare, arbetsförmedlare och alla andra som har medverkat i arbetet med prognosen. Definitioner Arbetskraften: Till den registerbaserade arbetskraften räknas förvärvsarbetande (RAMS, nattbefolkning), öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, 16-64 år. (Arbetsförmedlingens definition.) Arbetskraftsdeltagande: Arbetskraften mätt som andel av befolkningen i arbetsför ålder. I arbetskraftsdeltagandet ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, 16-64 år. Outnyttjad kapacitet: Hur mycket produktionen beräknas kunna öka med befintlig personal innan företag behöver öka personalstyrkan. Nettotal: Andel av arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på varor/tjänster minus dito minskning. Programdeltagare: Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Registerbaserad arbetskraft: används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Den registerbaserade arbetskraften utgörs av: 1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik RAMS) som består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång per år, i november. 2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). 3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen). Säsongsrensa: Att säsongsrensa är att utjämna säsongsmässiga variationer under året. I de säsongsmässiga beräkningarna ingår även att ta bort eller tona ner extrema värden i en serie. Det kan till exempel gälla antalet lediga platser under en tidsperiod. Man säsongsrensar för att tydligare se utvecklingsriktningen. Totalt antal inskrivna arbetslösa : Summan av antalet öppet arbetslösa och programdeltagare. Öppet arbetslösa: Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.
Arbetsmarknadsutsikterna 2012 för Västerbottens län 4 Sammanfattning Den globala ekonomin återhämtade sig snabbt efter det stora fallet andra halvåret men sedan sommaren har utvecklingen åter vänt nedåt och situationen får betraktas som bekymmersam. Den svenska ekonomin växte mycket snabbt och har fortsatta att växa under de första tre kvartalen. För 2012 beräknas en avsevärd minskning av tillväxten äga rum och utvecklingen därefter får, i skrivande stund, betraktas som högst osäker. Problem finns i vår omvärld och Sverige påverkas genom vårt stora beroende av omvärlden och den internationella ekonomiska utvecklingen. Flera länder i eurozonen har betydande problem och tillväxten i USA har ännu inte kommit igång trots, bland annat, massiva stimulanser från den amerikanska riksbanken. För Västerbottens län ser perioden fram till och med 2012 betydligt sämre ut än för bara ett halvår sedan. Länet har emellertid en gynnsam näringslivsstruktur och många företag ligger långt framme när det gäller en fortsatt effektivisering av produktionen och därmed god internationell konkurrenskraft. Investeringarna under den senaste nedgången har varit omfattande. Företagsnedläggningar, inte minst i Umeå, innebär att blir ett svagare år för länet än vad som annars hade blivit fallet. Bygg- och anläggningssektorn beräknas ha en god beläggning utan större förändringar av antalets sysselsatta. Husbyggandet har ännu inte tagit förnyad fart, och i den rådande situationen kan en uppgång komma att dröja avsevärt samtidigt som försäljning av nyproduktionen går trögt med hänsyn till den ekonomiska situationen. Två stora och långvariga vägprojekt i och runt Umeå beräknas ge anläggningsföretagen god beläggning under de närmaste åren. Fler infrastrukturprojekt diskuteras men besluten torde ligga år framåt i tiden. Totalt beräknas antalet sysselsatta vara omkring 2 200 personer färre vid utgången av år 2012 jämfört med två år tidigare men 1 100 fler än vid utgången av. Förutom inom verkstadsindustrin kommer antalet sysselsatta att minska inom den offentliga tjänstesektorn. Samtliga sektorer beräknas minska antalet sysselsatta men inom bygg- och anläggning samt inom utbildning samt vård- och omsorg beräknas minskningarna bli begränsade fram till slutet av 2012. Den generationsväxling på arbetsmarknaden som för närvarande pågår i hela västvärlden riskerar trots ett minskat behov av arbetskraft att skapa problem även i Västerbottens län om inte en omfattande samverkan för kompetensöverföring mellan personer som lämnar och tillträder kan ske på ett systematiskt sätt. Antalet sysselsatta minskar under 2012 Antalet sysselsatta 16-64 år i länet beräknas ha ökat med 3 200 personer under och öka med ytterligare knappt 800 personer under till 123 000 för att därefter minska under 2012 med 2 200 personer till omkring 120 800 personer i genomsnitt under fjärde kvartalet. Minskningen bedöms i första skedet drabba tillverkningsindustrin samt handel, hotell och restaurang samt offentliga tjänstenäringar. Inom bygg- och anläggningssektorn samt inom finans- och företagstjänster beräknas antalet sysselsatta endast minska svagt. Arbetskraften minskar 2012 Den största utmaningen hittills på länets arbetsmarknad är den stora avtappningen av arbetskraft som, under en följd av år, har pågått som en konsekvens av de mycket höga födelsetalen på 1940-talet. Processen fortsätter för i synnerhet svenskfödda där minskningen är tydlig under en lång tid framöver. Tillskottet av utrikes födda är inte helt lätt att förutsäga men det kommer att vara otillräckligt för att
Arbetsmarknadsutsikterna 2012 för Västerbottens län 5 fylla luckan som svenskfödda lämnar. Många lämnar arbetslivet av åldersskäl medan betydligt färre gör sitt inträde och detta kommer att pågå under lång tid. Under beräknas antalet personer i arbetskraften öka med 200 personer medan minskningen under 2012 beräknas uppgå till 900 personer. Västerbottens hör till de län som kommer att drabbas hårt men med någon fördröjning och sannolikt med något mindre dramatiska konsekvenser än i många andra län. För år beräknas en ökning av arbetskraften i länet med 2 150 personer och ökningen bedöms för bli 200 personer men för 2012 en minskning med 900 individer. Detta är en kombination av att befolkningen i åldersintervallet 16-64 år minskar samtidigt som färre söker sig till arbetsmarknaden när utsikten att få arbete minskar. Många bor i länet för att bedriva studier och är i arbetsför ålder men avser inte att arbeta mer än i blygsam omfattning och som ett sätt att delvis finansiera sina studier. Arbetslösheten ökar åter under 2012 Årsgenomsnittet för antalet personer som var arbetslösa eller deltog program med aktivitetsstöd blev år drygt 12 200 personer och fjärde kvartalet blev siffran 11 700. För år beräknas motsvarande siffror bli drygt 10 800 respektive 11 000. Antalet personer totalt inskrivna arbetslösa har åter börjat öka under hösten. För 2012 beräknas en fortsatt ökning. Inledningsvis beräknas ökningen bli tydlig, med en kraftig ökning under andra kvartalet, för att senare avta men trots allt fortsätta i långsammare takt. Årsgenomsnittet bedöms bli 11 950 och för fjärde kvartalet knappt 12 350 personer. Eventuella avvikelser kommer att bero på den osäkra konjunkturutvecklingen samt på befolkningsförändringar. Utmaningar på länets arbetsmarknad Tillgodose arbetsgivarnas behov av tillräckligt kvalificerad arbetskraft oavsett konjunkturläge. Säkerställa det långsiktiga behovet av arbetskraft i allmänhet och i framtidsbranscher som IT, energi, miljö och högteknologisk industri i synnerhet. Dessa sektorer bedöms bli grundpelarna i Västerbotten i framtiden. Bevaka utvecklingen för utsatta grupper på arbetsmarknaden såsom ungdomar, utrikes födda, korttidsutbildade, äldre över 55 år samt personer med funktionsnedsättning som utgör hinder för arbete. Vid behov föreslå, och i mån av möjlighet vidta, åtgärder i syfte att underlätta återgång i arbete för personer i dessa grupper. Situationen för i synnerhet unga kvinnor, utrikes födda, bör uppmärksammas särskilt. Motverka regionala obalanser avseende möjligheten till försörjning genom eget arbete. Gruvprospektering och avverkning av skogsråvara är två viktiga försörjningskällor i inlandet. Konjunkturförändringar har visat ett tydligt samband med befolkningsutvecklingen.
Arbetsmarknadsutsikterna 2012 för Västerbottens län 6 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Efterfrågan på arbetskraft ökade betydligt hösten vilket hade sin orsak i den förbättrade världskonjunkturen. För ett litet exportberoende land som Sverige är detta den enskilt viktigaste faktorn för ökad sysselsättning samtidigt som rationaliseringar och effektiviseringar är nödvändiga för att behålla eller förbättra konkurrenskraften gentemot omvärlden. Under de senaste månaderna har trenden mot en ökning inte varit lika stark vilket förklaras av osäkerheten om vart den globala konjunkturen är på väg. Det senaste halvåret blev genomgående sämre än förväntningarna från vårens undersökning. Optimismen bland de intervjuade arbetsställena har dämpats avsevärt för den kommande sexmånadersperioden, med utbildning inom privat sektor samt gruvverksamhet som enda undantag, men förstärks därefter åter något under det sista halvåret av prognosperioden. Totalt har 146 av de 502 intervjuade företagen som har besvarat frågan denna höst bedömt att efterfrågan på produkter och tjänster kommer att öka på 6-12 månaders sikt och i tabell 1 nedan framgår hur bedömningarna skiljer sig mellan olika näringsgrenar. Mer än hälften av företagen har svarat att orderingången beräknas bli Oförändrad, på en lägre nivå, under andra halvåret 2012. Den tydligaste sänkningen av stämningsläget beräknas ske inom tillverkningsindustrin, och då i synnerhet inom verkstadsindustrin, inom bygg- och anläggningsverksamheten samt inom information och kommunikation. Under det senaste året har utvecklingen varit starkast inom den privata tjänstesektorn samt inom industrin. En genomgång av arbetsgivarnas bedömningar på 6 till 12 månaders sikt med start hösten 2001 visar att orderingången genomgående har bedömts bli bättre av omkring 45 procent av samtliga intervjuade företag 1 Undantag är hösten 2001, våren 2002, våren 2005 och våren då andelen stannade vid 30 procent. Den lägsta noteringen, 2,3 procent, avser hösten. Det framstår i efterhand tydligt att företagen kände av att en nedgång nalkades men få, om någon, kunde ana styrkan i nedgången som dessbättre blev kortare än befarat. Även denna höst är optimismen påtagligt lägre än vid de två senaste prognostillfällena. Genomsnittet för de senaste elva höstprognoserna är 34,4 och för samtliga 21 observationer är genomsnittet 36,4. 1 En siffra som anger andelen som bedömer en fortsatt ökning minus andelen som bedömer att marknadsutsikterna leder till en försvagad orderingång.
Arbetsmarknadsutsikterna 2012 för Västerbottens län 7 Tabell 1: Andel av arbetsställen i Västerbottens län som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen som bedömer minskning (nettotal). NÄRINGSGREN Senaste 6 månaderna Kommande 6 månaderna 6-12 månader framöver Höst Vår Höst Höst Vår Höst Höst Vår Höst Jord- och skogsbruk 26 16 13 15 16 9 35 3 19 Byggnadsverksamhet 34 17 37-14 60 3 29 32 25 Industri 49 45 32 33 58-5 42 49 13 Privata tjänster 38 36 34 39 50 29 48 48 31 Totalt 36 30 29 26 45 12 40 37 22 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Generellt sett har optimismen bland företagen i Västerbottens län varit något mera begränsad än i riket under hela mätperioden och det gäller i synnerhet de senaste fyra mättillfällena. Det bör nämnas att värdet för näringslivet i riket denna höst är 13,5 medan det för företagen i länet är 21,5. Sannolikt har företagen i landets norra delar ännu inte känt av konsekvenserna av den ekonomiska nedgången lika tydligt som företag i landets södra delar
Arbetsmarknadsutsikter - för Västerbottens län 8 Lediga platser År var ett mycket bra år på länets arbetsmarknad med en stark ökning av antalet sysselsatta och med många nyanmälda lediga platser. Dock fanns då fortfarande ett tydligt inslag av dubbelräkning av vissa platser vilket gör att full jämförbarhet bakåt inte kan uppnås. Detta inslag är emellertid inte längre lika starkt vilket innebär att den uppgång med knappt 30 procent under det tredje kvartalet jämfört med samma period förra året kan betraktas som tämligen säker men oväntad med tanke på den osäkra ekonomiska situationen. Den starkaste uppgången i branscher med detta större antal platser har skett inom vård och omsorg samt utbildning. Inom privat sektor noteras en ökning av antalet nyanmälda platser inom transportsektorn men i övrigt i huvudsak minskningar. Bland yrken har den största uppgången ägt rum inom specialistyrken samt inom hantverksyrken inom bygg- och anläggningsverksamhet. Det enda yrkesområde där efterfrågan har minskat är inom service, omsorg och försäljning. Bedömningen är att ökningen av antalet lediga platser kommer att avta inom kort samt att efterfrågan på specialister kommer att öka ytterligare under prognosperioden och därefter samt att en minskning av platser utan särskilda krav på yrkesutbildning kommer att ske. Diagram 1: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till oktober, Västerbottens län. 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade och utjämnade värden Kapacitetsutnyttjande Vid varje prognostillfälle tillfrågas arbetsgivarna om hur mycket man kan öka sin produktion av varor eller tjänster innan rekrytering av ytterligare personal blir aktuell. Fråga ställs även om vilken kompetens som blir aktuell att efterfråga. Huvudmotivet är att ge Arbetsförmedlingen en möjlighet till planering och framförhållning samt att ge ar-
Arbetsmarknadsutsikterna 2012 för Västerbottens län 9 betssökande information om utsikterna för olika yrken, inte minst om val av utbildningsinriktning är aktuell. I mån av behov och möjlighet kan arbetsmarknadsutbildning ofta vara ett lämpligt alternativ. Denna höst svarar en femtedel av företagen att man inte kan utöka produktionen över huvud taget utan att rekrytera och knappt två tredjedelar kan öka produktionen med högst 10 procent. Inom jord- och skogsbruk har nära fyra av tio företag svarat att man inte kan öka produktionen utan rekrytera och motsvarande siffra för bygg- och anläggningssektorn är 43 procent. Inom tillverkningsindustrin uppger denna gång 16 procent av företagen att rekrytering kan bli aktuell inom kort, en siffra som väntas sjunka ytterligare. Inte inom någon bransch bedöms behovet av andra än specialister med nyckelkompetens bli akut under prognosperioden beroende på marknadssituationen. s totalsiffra, 66 procent, är något lägre än såväl våren som hösten och något högre än genomsnittet för de senaste 21 prognoserna, 64,7 procent. De högsta noteringarna avser våren 2005 med 73,8 procent och våren med 74 procent medan den lägsta noteringen gäller våren med 57,8 procent. Tabell 2: Kapacitetsutnyttjande i den privata sektorn Kapacitetsutnyttjandet anger hur mycket arbetsställena kan öka sin produktion utan att behöva anställa mer personal. Tabellen visar andel av intervjuade arbetsställen som uppgett att produktionen kan öka 0 procent, 1-10 procent osv. NÄRINGSGREN 0 procent 1-10 procent 11-30 procent Jord- och skogsbruk 38 41 9 13 Byggnadsverksamhet 43 43 12 2 Industri 16 53 25 7 Privata tjänster 12 41 33 13 Totalt 20 46 25 9 mer än 30 procent Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Rekryteringsproblem Av samtliga företag som ingår i underlaget har 84 procent, 422 av 502, besvarat frågan om man har haft problem att hitta personal med önskad kompetens som kan orsaka produktionsbortfall vilket i så fall kan vara skadligt för hela samhällsekonomin. I tabell 3 redovisas andelen av svarande företag som har haft denna typ av problem under de senaste tre prognostillfällena. Som framgår har de förändrade förutsättningarna ännu inte påverkat andelen företag med svårigheter nämnvärt och en fjärdedel av de 422 arbetsställen som har besvarat frågan har haft problem att hitta lämplig personal. Den situation som illustreras har sannolikt även nära beröringspunkter med den pågående generationsväxlingen och att antalet tillträdande på arbetsmarknaden minskar. Problemen har ökat inom bygg- och anläggningssektorn där de tydligaste problemen återfinns denna höst. Inom privata tjänster är spridningen stor mellan olika branscher där hotell- och restaurang har de största problemen och de minsta återfinns inom handel och övrig service.
Arbetsmarknadsutsikterna 2012 för Västerbottens län 10 Tabell 3: Andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret (procent), Västerbottens län. NÄRINGSGREN Genomsnittligt bristtal, våren -hösten Jord- och skogsbruk 8 10 25 14 Byggnadsverksamhet 37 29 43 23 Industri 24 20 22 17 Privata tjänster 15 21 26 14 Offentliga tjänster 28 25 23 25 Totalt 24 23 25 18 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Varsel Efter historiskt sett mycket höga varseltal under åren och stannade antalet varsel för helåret vid knappt 1 300 och för perioden januari till och med oktober i år har 771 personer berörts av varsel om uppsägning. Motsvarande siffra för samma period var 1 210 vilket innebär en kraftig minskning hittills i år. Enligt det historiska mönstret skulle en stor andel av varsel under några år som följer en kraftig konjunkturnedgång drabba offentligt finansierad verksamhet. Detta gäller relativt sett även för innevarande år men antalet varslade personer är lågt att inga långtgående slutsatser kan dras. Knappt 15 procent av samtliga varsel härrör från offentlig verksamhet och därtill nästan uteslutande från primärkommunerna. Inom privat sektor dominerar fortfarande tillverkningsindustrin, främst gummi- och plastindustrin samt verkstadsindustrin, främst maskinindustrin. Även inom trävaruindustrin har varsel förekommit. Därnäst följer transportsektorn samt fastighets- och resetjänster. År Antal varslade Antalet varslade bedöms bli lägre i år än under 2002 1 513 även om en ökning noteras på senare tid. 2003 1 215 För perioden till och med december 2012 beräknas varselstrukturen förändras i riktning 2004 1 123 mot fler varsel från verkstadsindustrin under 2005 692 förutsättning att konjunkturutvecklingen följer det nuvarande mönstret. Antalet varslade inom 2006 923 offentlig verksamhet förväntas öka. En av orsakerna är att det nya skatteutjämningssystemet 677 kommer att försämra landstingets ekonomi 3 132 under en följd av år. I bästa fall kan den förväntade personalminskningen ske genom att 3 415 vakanser inte återbesätts. 1 286 (t.o.m. oktober) 771 Tabell 4: Antal varslade personer per år Källa: Arbetsförmedlingen
Arbetsmarknadsutsikterna 2012 för Västerbottens län 11 Näringsgrenar och yrken Under återhämtade främst tillverkningsindustrin en betydande del av den sysselsättning som gick förlorad i samband med den kraftiga nedgången före och under sommaren. Den bästa utvecklingen under förväntas äga rum inom den privata tjänstesektorn men samtliga delar av den privata sektorn beräknas ha positiv utveckling under innevarande år. Inom finans- och företagstjänster och inom bygg- och anläggning beräknas nedgången bli begränsad. Även inom transportsektorn bedöms sysselsättningen minska under nästa år som en konsekvens av den minskade aktiviteten inom industrin samt att konsumenterna kommer att minska sina inköp, dock inte av dagligvaror som livsmedel. Inom Privata tjänster finns flera delbranscher som handel, finansiella tjänster, hotell och restaurang, information och kommunikation samt övriga tjänster. Inte minst bemanningsföretagen har haft en god utveckling under åren och men ser inte den närmaste framtiden an med lika stor tillförsikt på grund av ett minskande personalbehov. En viss, men svag, uppgång har skett inom bygg- och anläggningsverksamheten under de första tre kvartalen men betydligt svagare än för tillverkningsindustrin. Antalet sysselsatta inom byggsektorn beräknas minska men svagt på grund av den höga aktiviteten avseende anläggning av vägar och annat. Kulturhuvudstadsåret i Umeå 2014 beräknas ha effekt och detta är inräknat i de resultat som redovisas. Även inom skogsbruket förväntas färre sysselsatta när konjunkturen nu förefaller förbli svag för sågverken som har haft det trögare än flertalet andra branscher och som inte har återhämtat sig lika snabbt efter nedgången -. Totalt sett beräknas antalet sysselsatta inom privat sektor öka med 2 100 personer från kvartal fyra till motsvarande kvartal i år. Inom offentlig verksamhet väntas antalet sysselsatta minska under året, såväl inom primärkommunerna som inom landstinget. Även inom statlig verksamhet bedöms antalet sysselsatta minska men underlaget denna gång är litet och bedömningen är något osäker. Antalet sysselsatta inom offentlig verksamhet beräknas minska med omkring 1 200 personer i länet till och med fjärde kvartalet. Den post i statistiken som benämns Okänd verksamhet beräknas minska svagt på grund av förbättringar i statistiken och uppgå till omkring 900 personer vilket ger en nettoökning med knappt 800 sysselsatta under till 123 000 i Västerbottens län i genomsnitt under fjärde kvartalet i år. Under 2012 väntas antalet sysselsatta åter minska till följd av den internationella oron. Från fjärde kvartalet till motsvarande kvartal nästa år beräknas en minskning av antalet sysselsatta ske inom samtliga branscher och över hela arbetsmarknaden i länet. Detta gäller främst tillverkningsindustrin där den försvagade konjunkturen redan märks. Produktionsplaneringen revideras nedåt på många företag och planering finns på många håll för en minskning av antalet anställda. Bedömningen är i skrivande stund högst osäker men minskningen av antalet sysselsatta i länet beräknas ligga omkring 2 200 personer till 120 800 fram till och med fjärde kvartalet nästa år. Minskningen inom privat sektor bedöms bli omkring 1 700 personer och drabba samtliga branscher, dock främst exportföretag inom verkstads- och trävaruindustrin, och även företag inom den privata tjänstesektorn kommer att märka av en nedgång. Inom offentlig sektor beräknas minskningen, åtminstone tills vidare, bli begränsad eller omkring 400 personer. Politiska beslut återstår att fatta men eventuella avvikelser blir negativa vad avser antalet sysselsatta. Till detta kommer en beräknad minskning med 100 personer vars sektorstillhörighet inte har låtit sig bestämmas.
Arbetsmarknadsutsikterna 2012 för Västerbottens län 12 Sysselsättningen i länet Under förutsättning att den ekonomiska utvecklingen i världen fortsätter att förbli mycket osäker beräknas sysselsättningen i Västerbottens län öka med 800 personer från fjärde kvartalet till och med årsskiftet /2012. Detta motsvarar en ökning med 0,6 procent till omkring 123 000 personer. Osäkerhetsfaktorer är i huvudsak problemen i den s.k. Euro-zonen med frågetecken kring det fortsatta samarbetet liksom i USA där politisk enighet inte kunde nås om hur de omfattande besparingarna ska genomföras. Av den totala förändringen under prognosperioden förväntas en ökning äga rum mellan fjärde kvartalet och samma kvartal. En minskning av sysselsättningen med omkring 2 200 personer beräknas ske från fjärde kvartalet till och med motsvarande kvartal 2012 vilket framgår av tabell 5 nedan. Tabell 5: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Jämförelse med samma kvartal året innan. Kvartal 4 Kvartal 4 2012 Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt 800-2 200 Källa: Arbetsförmedlingen
Arbetsmarknadsutsikterna 2012 för Västerbottens län 13 Jord- och skogsbruk Inom jord- och skogsbruket har det senaste halvåret varit mindre tillfredsställande än förväntat från våren liksom jämfört med samma period bedömd hösten. Nettotalet 2 för den senaste sexmånadersperioden har minskat från 16,1 till 12,5. För ett år sedan var det 34,6 för samma period. Förväntningarna sjunker ytterligare, till 9,4, inför vintersäsongen medan optimismen åter stiger till 18,8 inför slutet av prognosperioden då en stor majoritet, 75 procent av de tillfrågade arbetsställena, bedömer att orderingången kommer att vara stabil men på en alltför låg nivå. Skogsråvara har många användningsområden och priserna varierar. Medan massa- och pappersindustrin har en situation som är något otillfredsställande har trävaruindustrin ett avsevärt mera bekymmersamt läge. Detta påverkar priserna på de olika kategorierna råvara. Kompetenskraven för arbete inom skogsbruket ökar kontinuerligt till följd av teknikutvecklingen. Lönsamheten för mjölkbönder har förbättrats något på grund av att priset på råmjölk har höjts vid flera tillfällen under det senaste året. Grisproduktionen har emellertid fortfarande en klart otillfredsställande lönsamhet. Nya EU-direktiv införs 2013 vilket bedöms kunna förbättra situationen för svenska grisproducenter. Ett antal grisproducenter har emellertid valt att avveckla verksamheten då lönsamheten har fortsatt att försämras. Risken finns att ytterligare fler grisbönder väljer att avveckla verksamheten. Mycket höga krav ställs på producenter av griskött i Sverige vilket innebär höga exportpriser vilket i sin tur leder till klart sämre möjlighet för avsättning även i Sverige. Priserna på livsmedel har stigit vilket beräknas leda till minskad försäljning sett över ett helt år. Andelen nöjda skogsägare har dock aldrig tidigare varit högre enligt senast tillgängliga uppgifter. Svensk skog är till drygt hälften privatägd och två tredjedelar av skogsägarna i riket är nöjda med lönsamheten. I de nordliga länen uppgår andelen nöjda skogsägare till runt 70 procent. Viss brist råder på avbytare med tillräcklig kompetens och situationen har gradvis försämrats sedan systemet med avbytare avvecklades. I första hand gäller bristen djurskötare. Industri Industrikonjunkturen förstärktes kraftigt under och på grund av den starka internationella konjunkturen men har mattas betydligt under första halvåret och nedgången fortsätter. Risk bedöms fortfarande finnas för en betydande avmattning till följd av den finansiella oron, främst kring några av länderna med euron som gemensam valuta, vilket avsevärt påverkar företagens benägenhet att anställa och varsel har nyligen offentliggjorts. Flertalet tillfälligt anställda bedöms inte få fortsatt anställning när nuvarande period avslutas. Därtill kommer effekterna av de betydande investeringar och rationaliseringar som har genomförts under konjunkturavmattningen. Avsikten har varit, och är fortfarande, att minska behovet av att personal och att säkerställa att länets industriföretag kan fortsätta att konkurrera på exportmarknaden. Exempel finns på företag som har investerat 2 Skillnaden mellan antalet företag som tror på en förbättring minus dem som som tror på en försämring.
Arbetsmarknadsutsikterna 2012 för Västerbottens län 14 så att 70 procent av personalstyrkan nu är tillräcklig för att upprätthålla en genomsnittlig produktionsnivå. Två större företagsnedläggningar i Umeå under påverkar antalet sysselsatta ytterligare negativt. I Skellefteå har en stor investering i en ny kaldougn nyligen avslutats vilket beräknas resultera omkring 40 varaktiga arbetstillfällen i produktionen. Den tydligaste påverkan av den ekonomiska oron avser verkstadsindustrin som redovisar en kraftig avmattning under det senaste halvåret. Fyra stora företag i Umeåregionen påverkas direkt av den vikande efterfrågan och den tidigare optimismen har på kort tid förbytts i dess motsats. Drygt tre fjärdedelar av verkstadsföretagen kan öka produktionen med högst tio (10) procent innan rekryteringar bedöms bli nödvändiga. Under 2012 förväntas emellertid tillväxten bli negativ vilket även gäller ekonomin som helhet. Bristen på insatsvaror är idag inte längre något problem för företagen inom tillverkningsindustrin sedan deras leverantörer nu har hunnit anpassa produktionstakten. I samband med återanställningar och nyrekryteringar ägde en kompetensväxling rum så att arbetsstyrkans kvalifikationer bättre överensstämmer med den nya tekniken. En betydande andel av nya medarbetare har hyrts in, åtminstone inledningsvis, via bemanningsföretag som idag kan framstå som förlorare när konjunkturen viker. Enligt uppgift avvaktar många företag i det längsta med att säga upp personal då man riskerar att förlora värdefull kompetens för framtiden, i synnerhet i en tid då antalet tillträdande på arbetsmarknaden blir betydligt lägre än det antal som lämnar. Klart fler än hälften, omkring 55 procent, av samtliga anställda inom Teknikföretagen är numera tjänstemän vilket är en konsekvens av att kompetenskraven successivt ökar. Detta ställer allt högre krav på god utbildning och arbetsinnehållet i de befattningar som ska besättas är ofta mycket kvalificerat och sådant att dessa betraktas som tjänstemän. Marknaden för sågade trävaror och annan trävaruindustri har varit ansträngd under en längre tid och läget såg ut att ljusna betydligt med stigande optimism som följd. För närvarande är optimismen åter begränsad på grund av den ekonomiska situationen. s händelser i Japan har haft betydelse för den uppgång som ägde rum under några månader tidigare i år. I Lycksele finns en stor leverantör av träprodukter till IKEA och man utökar för närvarande arbetsstyrkan med upp till 100 personer då produktionen ökar när IKEA minskar antalet leverantörer. Den starka kronan uppges vara en annan viktig orsak till avsättningssvårigheterna inom trävaruindustrin.
Arbetsmarknadsutsikterna 2012 för Västerbottens län 15 Diagram 2: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom industrin. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal 70 60 50 40 30 20 10 0-10 -20 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Massa- och pappersindustrin, som numera är av blygsam omfattning i länet, har haft en betydligt bättre situation men färska uppgifter tyder på att även massaindustrin nu har drabbats av de problem med avsättningen som pappersindustrin hade märkt tidigare. Förutom vikande efterfrågan spelar kronkursen stor roll för branscher inom skogsindustrin som helhet. För livsmedelsindustrin ser läget ut att förbättras och priserna i dagligvaruhandeln förväntas stiga. Detta beräknas emellertid leda till minskade försäljnings- och produktionsvolymer på sikt men det är osannolikt att takten och styrkan i en sådan reaktion hinner få effekt redan innan utgången av. Huvudorsaken är de stundande storhelgerna då livsmedelsförsäljningen alltid är hög. Gummi- och plastindustrin har haft stora svårigheter i likhet med all tillverkningsindustri men även här har utsikterna förbättrats något. En redan beslutad företagsnedläggning i norra länsdelen omvärderades och minskningen av antalet arbetstillfällen blev mindre än vad som ursprungligen var avsikten. I samma område finns verkstadsföretag med kvarstående problem trots omfattande investeringar och rationaliseringar. Elektronikindustrin går fortfarande relativt bra. I Malå har ett företag med sitt ursprung i Indien och Pakistan etablerat sig och är specialiserat på reparation av stora gummidäck, framför allt inom gruvindustrin och inom skogsbruket. Inom industrin råder brist på all högt utbildad och kvalificerad personal, i synnerhet ingenjörer, medan överskottet på operatörer inom gummi- och plast samt på montörer inom verkstadsindustrin kommer att öka till följd av minskad aktivitet i branschen i Västerbottens län.
Arbetsmarknadsutsikterna 2012 för Västerbottens län 16 Byggnadsverksamhet Stora infrastrukturprojekt har pågått längs kusten under många år, till exempel byggandet av Botniabanan och uppförandet av ytterligare en stor byggnad vid universitetssjukhuset i Umeå. Dessa projekt är nu avslutade även om kringarbeten fortfarande pågår. Det så kallade vägpaketet, den nya dragningen av E12, har nu kommit igång i mindre skala efter flera år av väntan. Byggstarter sker i etapper och hela projektet ska enligt planerna vara avslutat 2014. Dessutom pågår ett omfattande arbete med att dra E4 i en annan, sydöstligare, sträckning vilket beräknas ta ytterligare ett par år i anspråk. I centrala Umeå pågår mycket omfattande infrastrukturarbeten som till stor del når sin kulmen under 2013 och skall vara färdiga inför kulturhuvudstadsåret 2014. Diagram 3: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom byggnadsverksamhet. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal 80 60 40 20 0-20 -40-60 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Husbyggandet har inte tagit fart som förväntat och priserna på objekt som är till försäljning sjunker. En ökning av antalet påbörjade lägenheter har skett. Ytterligare byggstarter är önskvärda för att täcka det växande behovet. Mindre företag har klarat lågkonjunkturen bättre än större och ROT-avdraget har haft, och har fortfarande, betydelse för sysselsättningen. I Tärnaby-/Hemavanområdet pågår uppförandet av 24 nya områden och två hyreshus har färdigställts. I Lycksele byggs ett villaområde på Furuvik samt nya hyresfastigheter. Brist på bostäder råder även i Malå. För närvarande är svårigheterna betydande att sälja nyproducerade bostäder som villor och i flerfamiljshus även i Umeåregionen. Situationen för lärlingar är bättre än man kunde ha befarat, inte minst inom träområdet. Kommande vår bedöms åter problem att uppstå hitta platser för att få den erfarenhet som efterfrågas av arbetsgivare. Företag inom el och ventilation har en god marknad men även här finns fler lärlingar än det finns lämpliga platser. Plattläggning är ett specialområde som har, och har haft, god beläggning inte minst som en konsekvens av
Arbetsmarknadsutsikterna 2012 för Västerbottens län 17 ROT-avdraget. En alltför stor andel av utbildade inom ramen för byggprogrammet väljer inriktning mot trä där ett överskott har funnits i många år. Det samlade värdet av igångsatta projekt har stigit kraftigt och en tydlig koncentration finns till Umeå-regionen med betydligt mer än hälften av de samlade investeringarna i länet. Stora aktörer inom husbyggnad och lokaler är Umeå kommun, AB Bostaden och Baltic-gruppen medan Trafikverket dominerar på anläggningssidan. Därtill kommer andra stora aktörer som Akademiska Hus i Norr AB och Lappland Goldminers som dock nyligen valde att avstår från att starta bryning av guld då halten i malmen bedömdes vara alltför låg. Av större projekt kan nämnas uppförandet av ett större antal vindkraftverk på olika platser i länet, utbyggnad av produktionskapaciteten i Bolidens smältverk Rönnskär samt byggandet av en tunnel på den nya godsbangården i Umeå. Utbyggnaden av vindkraft i länet har skapat sysselsättning genom brytning av nya skogsbilvägar, genom gjutning av ett stort antal betongfundament och när det gäller distribution av den elektricitet som produceras. Därtill har marknaden för delar av servicesektorn förbättrats märkbart där aktiviteten inom vindkraft är som störst. Marknaden för vindkraft förefaller att växa kontinuerligt och åtskilliga projekt pågår eller ligger i startfasen och nya ansökningar inkommer ofta till berörda myndigheter. Privata tjänster Den privata tjänstesektorn är den näringsgren som, vid sidan av tillverkningsindustrin, har haft den starkaste utvecklingen i länet sedan första halvåret. Under ökade emellertid varken orderingången eller sysselsättningen lika starkt som förväntat. Optimismen har avtagit betydligt för den närmaste sexmånadersperioden, såväl jämfört med i våras som hösten. Nettotalen framgår av diagram 4 nedan och är 31 denna höst att jämföra med 48 i våras och 39 för ett år sedan. För den kommande 12- månadersperioden är motsvarande siffror 31 respektive 50 och 48 vilket antyder att en betydande osäkerhet numera råder om utvecklingen på någon sikt. Endast för hösten noteras ett lägre värde än 31. Inom detaljhandeln är optimismen tydligt vikande vilket förefaller befogat enligt senast tillgängliga uppgifter. Försäljningsvolymerna minskar trots den starka kronkursen men utbudet är stort och konkurrensen är hård. Det gäller inte minst området hemelektronik men även vitvaror och andra sällanköpsvaror. Det finns emellertid en risk att konsumenterna blir ännu försiktigare till följd av den rådande oron inom, i första hand, eurozonen vilket snabbt skulle kunna leda till ytterligare minskande försäljning och lönsamhet. Livsmedelshandeln bedöms vara på väg uppåt såväl när det gäller omsättningen som lönsamheten. En avgörande orsak är att många gärna betalar för råvaror av hög kvalitet och själva tillagar dem som alternativ till ett restaurangbesök. En motvikt är emellertid att resandet utomlands påverkas negativt av den ekonomiska oron och att ett restaurangbesök istället kan sätta lite guldkant på tillvaron. Frågan ges stort utrymme i media och utvecklingen kommer att ha betydelse för konsumenternas möjligheter att köpa andra varor utan att hushållens skulder kommer att öka ytterligare vilket är ett betydande problem. I Umeå planeras för ytterligare utbyggnader och nyetableringar på de köpcentra som idag dominerar i kommunen. Därtill kommer i framtiden Entré Syd där IKEA kommer att vara helt dominerande. Stort intresse finns för andra etableringar i samma område men antalet inlämnade ansökningar förefaller än så länge hållas tillbaka av den rådande ekonomiska oron.
Arbetsmarknadsutsikterna 2012 för Västerbottens län 18 Diagram 4: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom privata tjänster. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal 70 60 50 40 30 20 10 0 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Inom området finansiella tjänster och företagstjänster, även benämnd uppdragssektorn, har utvecklingen varit mycket stark under och under första halvåret. Inget av de i våras 58 intervjuade företagen trodde då på en nedgång under det närmaste halvåret men av de 52 som denna höst har besvarat frågan anser att förväntningarna inte uppfylldes. Nettotalet för den kommande 6-månadersperioden är 36,5 att jämföra med 58,6 i våras och 46,9 hösten. För den kommande 12-månadersperioden stiger nettotalet något till 38,5 men tre av företagen tror på en minskning. Hälften av företagen anger Oförändrat vilket ligger mycket nära andelen de två senaste intervjutillfällena. Motsvarande siffra var för hösten 49,0 och i våras var den 53,4. Den största optimismen råder fortfarande inom Information och kommunikation som omfattar företag inom IT, data och kommunikation som inte klassificeras som transporter utan som är av elektronisk natur. Antalet tillfrågade företag är ganska lågt men mönstret går igen. Knappt 53 procent är nettotalet och endast två av de tillfrågade företagen rapporterar en minskande orderingång under det senaste halvåret. Detta innebär en betydande nedgång från såväl våren som hösten då motsvarande siffror var 87,5 respektive 83,3 procent. Företag inom hotell, restaurang, konferensanordnare och turism 3 är tydligt optimistiska inför framtiden och utgångsläget är fortfarande gott. I Umeå planeras påbyggnad 3 Även termen Upplevelsenäringarna används på företag verksamma inom detta segment.
Arbetsmarknadsutsikterna 2012 för Västerbottens län 19 på två hotell för att öka kapaciteten och restaurangerna har fortfarande gott om kunder. Konferensanläggningarna kände mer än många andra företag av den ekonomiska nedgången åren och men upplever nu ett tryck och en efterfrågan som sällan tidigare. Därtill kommer den kraftiga expansionen i fjällvärlden med företrädesvis norska kunder och Kulturhuvudstadsåret i Umeå 2014 väcker förväntningar och förhoppningar. I inlandet expanderar upplevelsenäringarna i Tärnaby-/Hemavanområdet kraftigt och nybyggnationen av stugor är omfattande. Antalet besökare från Norge, Frankrike, Tyskland, Ryssland och Italien ökar fortfarande. I Malå har hotellen god beläggning till följd av utbyggnad av vindkraften. Det råder en säsongsmässig brist på ordningsvakter i fjällvärlden och frågan är inte helt lätt att lösa med hänsyn till att ackreditering från Polismyndigheten krävs för att få arbeta som ordningsvakt. Transportnäringen är ofta svårbedömd när det gäller framtidsutsikterna eftersom den är beroende av situationen i flertalet branscher, inte minst tillverkningsindustrin och handeln. Omvandlingen av de stora centrallagren för livsmedel på området Klockarbäcken i Umeå innebär bland annat att stora delar av produkter avsedda för dagligvaruhandeln i allt väsentligt kommer att finnas i lastbilar på väg istället för i stora lagerlokaler. Detta bedöms öka behovet av transporter i någon utsträckning liksom behovet av kompetenta långtradarchaufförer som helst även ska inneha kompetens för att köra större truckar. Detsamma gäller för den utrustning som används av gruvindustrin i samband med projektering och uppstart av nya gruvor. Under och lades flera tilltänkta gruvprojekt i malpåse men när världsmarknadspriset på metaller tangerar rekordnivåer har många projekt åter blivit intressanta och antalet nya ansökningar om provborrning har varit mycket högt. Gruvor som öppnas och där alternativ till transport på lastbil saknas innebär sannolikt långsiktigt goda utsikter för transportföretagen liksom för yrkesförare. Vissa fyndigheter innehåller lägre halter av brytvärd malm än förväntat och avskrivs. På sikt kommer antalet gruvor att öka i antal men modern teknik innebär att antalet sysselsatta vid drift inte kommer att bli högt. Hög produktivitet är generellt ett överlevnadsvillkor i den internationella konkurrensen. Det råder en uttalad brist på bergarbetare och utbildningar pågår och planeras. Två mässor som nyligen har hållits i Luleå och Sundsvall lockade många besökare och intresset för arbete inom gruvnäringen är mycket stort. Det långsiktiga behovet av ny- och ersättningsrekryteringar är betydande i hela Norrland samt i Bergslagen. Fler mässor inom området planeras. Den omfattande utbyggnaden av vindkraften i länet är till fördel för transportnäringen men när kraftverken väl är på plats och i drift kommer transporter att bli aktuella endast i samband med underhåll och renovering av anläggningarna. Bristen på vindkrafttekniker bedöms som akut och utbildningar bedrivs i syfte att avhjälpa delar av bristen. Industrielektriker genomgår kompetensutveckling till distributionselektriker för att den producerade elektriciteten ska kunna anslutas till stamnätet. Denna energigren och de yrken som är aktuella bedöms ha en god framtid även på mycket lång sikt. Bemanningsföretagen har haft en tydligt förbättrad marknad i denna konjunkturuppgång jämfört med tidigare. Industriföretag och i synnerhet verkstadsföretag har i stor utsträckning valt att, åtminstone i ett inledningsskede, utöka personalstyrkan genom att hyra in personal från bemanningsföretag. Detta gäller inte minst yrkesgrupper där svårighet råder att hitta personal med tillräcklig kompetens. Erfarenheten visar att flertalet företag senare har valt att anställa personalen själva när man känner att efterfrågan blir varaktig och att man har hittat en person med önskad kompetens. För sysselsättningen inom hushållsnära tjänster har det så kallade RUT-avdraget haft stor betydelse.
Arbetsmarknadsutsikterna 2012 för Västerbottens län 20 Offentliga tjänster Av svaren i vår intervjuundersökning framgår att landstinget räknar med ett minskat antal anställda såväl under som under 2012. En del av minskningen förklaras av strukturella förändringar till följd av förändrad lagstiftning. Ett antal av landstingets anställda kommer med stor sannolikhet att arbeta fortsätta arbeta inom sitt yrke men hos privata arbetsgivare. Därtill kommer effekterna av det nya skatteutjämningssystemet som innebär ett betydande intäktsbortfall för landstinget under en rad år framöver. Diagram 5: Förväntningar om verksamhetsutveckling kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Verksamheter inom kommun, landsting och stat. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal 20 10 0-10 -20-30 -40-50 -60 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Storleken på denna förändring låter sig dock ännu inte kvantifieras men hänsyn har tagits till förändringen såväl vid beräkningen av sysselsättningsförändringar som när det gäller efterfrågan på yrkesgrupper. Enligt senast tillgängliga uppgifter var antalet sysselsatta under år i genomsnitt endast marginellt högre än under året innan. Enligt svaren i höstens intervjuundersökning har antalet ökat mycket svagt under det senaste året men en minskning förutses såväl för innevarande år som för 2012. Bland primärkommunerna bedöms antalet sysselsatta komma att öka något inom barnomsorgen på orter där födelsetalen stiger samt inom vård- och omsorgssektorn. Minskningar förutses i varierande grad inom övriga kommunala verksamheter, i synnerhet inom gymnasieskolan men även inom vuxenutbildningen och grundskolan. Kommunernas bedömningar varierar betydligt vilket förefaller ha ett nära samband med den förväntade befolkningsutvecklingen. Nära 60 procent av länets 15 kommuner uppger övertalighet i relation till budget när det gäller gymnasieskolan och knappt hälften gör en liknande bedömning avseende grundskolan. Landstinget bedömer att antalet sysselsatta inom tandvården kommer att öka svagt medan minskningar förväntas inom såväl slutenvården som inom primärvården. Anta-
Arbetsmarknadsutsikterna 2012 för Västerbottens län 21 let statliga arbetsgivare som har intervjuats är för lågt för att bestämda slutsatser ska kunna redovisas men tendensen är att antalet statligt anställda fortsätter att minska. Samtidigt som övertalighet råder inom många delar av den offentligt finansierade verksamheten redovisas genomgående problem att rekrytera personal med önskad kompetens. Tydligast är problemen inom landstinget och staten men även inom gymnasie- och grundskolan uppger man att rekryteringsproblemen är betydande. En redovisning av brist- respektive överskottsyrken återfinns längre fram i rapporten men det råder en uttalad brist på läkare i allmänhet och på specialistläkare i synnerhet. Stor brist råder även på sjuksköterskor inom flera specialistområden. Elevunderlaget inom grundskolan minskar inte längre varför utsikterna för gruppen lärare har förbättrats, åtminstone på kort sikt. Detta gäller i synnerhet förskollärare, lärare i moderna språk samt yrkeslärare. Därtill i någon utsträckning även studie- och yrkesvägledare. Dock pågår för närvarande ett meningsutbyte bland politiker på riksnivå hur stort det långsiktiga behovet av lärare skulle vara. Resultatet av denna debatt kan komma att väsentligt förändra bedömningen av utsikterna för lärare. Prognos: Den bedömning som gäller tills vidare är att behov kommer att finnas av förskollärare samt av lärare i yrkesämnen.
Arbetsmarknadsutsikterna 2012 för Västerbottens län 22 Utbudet av arbetskraft Beräkningen av utbudet av arbetskraft ändrades av Arbetsförmedlingen i september. Ändringen innebär att den senast tillgängliga uppgiften om antalet sysselsatta i var och en av länets kommuner används som grund och att antalet totalt inskrivna arbetslösa adderas till antalet sysselsatta. Detta resulterar i summan som benämns registerbaserad arbetskraft. Syftet med förändringen är att ge en mer rättvisande bild av den relativa arbetslösheten, arbetslösheten uttryckt i procent. Tidigare dividerades antalet registrerade i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik med befolkningen i en viss grupp, till exempel fördelat på kön och på åldersintervall. Detta hade betydande nackdelar och gav i vissa fall en missvisande bild av omfattningen av den relativa arbetslösheten. Som exempel kan nämnas att studieorter dit många yngre flyttar för att bedriva studier med den tidigare metoden fick en lägre relativ arbetslöshet på grund av att även personer ingick som inte var sysselsatta eller sökte arbete. Den nya beräkningsmetoden ger en tydligare bild av arbetslösheten bland personer som står till arbetsmarknadens förfogande. Befolkningstillväxten i Västerbottens län har länge varit stark men har sedan ett antal år planat ut och det beräknas bli fallet under överskådlig tid. Med få undantag har den totala befolkningen växt årligen sedan andra halvan av 1960-talet vilket väl sammanfaller med etableringen av Umeå Universitet. Dess roll som tillväxtmotor i regionen låter sig knappast överskattas. Under det senaste decenniet har antalet invånare ökat endast i begränsad omfattning eller med totalt 4 450 personer vilket motsvarar drygt 450 individer per år. Mellan och blev ökningen i länet nästan identisk med året innan eller 735 personer till 259 286 invånare och under perioden 1968 till och med ökade länets befolkning med 24 839 individer motsvarande 591 personer per år. Ökningen av den totala befolkningen blev 1,8 procent och i åldersintervallet 16-64 år blev ökningen 3,1 procent. I åldersintervallet 18-24 år ökade antalet invånare med 598 personer eller 2,2 procent. Antalet i åldersgrupperna 25-64 år minskade följaktligen marginellt mellan och. Antalet personer över 65 år ökade med 135 motsvarande 6,2 procent, alltså betydligt kraftigare än ungdomsgruppen. Enligt den befolkningsprognos som Statistiska Centralbyrån publicerade med basår och med slutåret 2025 går länet nu av allt att döma in i en fas med betydligt långsammare befolkningsutveckling. För 2015 beräknas antalet invånare bli 261 041 och antalet beräknas år 2025 bli 262 500. Detta motsvarar en ökning under perioden från och med på 3 952 personer eller 1,5 procent. Den genomsnittliga ökningen per år skulle bli 501 personer, alltså betydligt lägre än den årliga ökningen under perioden 1968 till och med. Liksom tidigare är befolkningsförändringarna ojämnt fördelade över länets kommuner. Under den senaste tioårsperioden har länets befolkning ökat med 4 450 personer medan Umeås befolkning har ökat med 10 467 eller med knappt 1 050 personer per år. Enligt den befolkningsprognos som Statistiska Centralbyrån publicerade riskerar befolkningstillväxten att avta betydligt även i Umeå under perioden fram till och med år 2025. Av länets samlade befolkning år på omkring 166 000 personer i åldersintervallet 16-64 år, 323 individer färre än året innan, beräknas omkring 128 600 stå till arbetsmarknadens förfogande ingå i arbetskraften. Av dessa är 80 400 kvinnor, 28 400 ungdomar 18-24 år samt 33 500 äldre 55-64 år. Arbetskraftsdeltagandet beräknas år ha varit 78,8 procent år för att öka mycket svagt. År 2012 beräknas arbetskraftsdeltagandet åter minska. Sysselsättningsgraden beräknas för till 73,6 procent, för till 74,3 och 2012 till 73,3 procent i åldersintervallet 16-64 år. Uppgifter avseende utflöde från arbetslöshet till utbildning visar att länet hävdar sig väl och att