Hållbarhetsaspekter Albyberg etapp 2

Relevanta dokument
Social konsekvensanalys

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Social konsekvensanalys

Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA

Slutrapport Hållbar stadsutveckling Albyberg (diarienummer )

Social konsekvensanalys

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige

Social konsekvensanalys

Social konsekvensanalys

Här beskrivs parameterns värden/ och eller brister på platsen idag

Karlskrona kommun ser det som en självklarhet att planera för social hållbarhet!

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys

Social konsekvensanalys

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

En ny grönplan för Eskilstuna kommun. strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster

Samråd om förslag till detaljplan för Farsta 2:1 i stadsdelen Hökarängen och Farsta

DAGVATTENUTREDNING. Detaljplan för Östra Jakobsberg, del 1. Karlstads kommun VA-enheten Teknik- och fastighetsförvaltningen rev.

Här beskrivs parameterns värden/ och eller brister på platsen idag

Fastigheten Kumla 136:35

S T ART-PM. Kristineberg, etapp 2 PLANERING 2015 OMFATTANDE DEL AV BÄLLSTA 2:19 I VALLENTUNA KOMMUN, STOCKHOLMS LÄN. Sida 1 KS

FlYGVY över NYA ERIKSBERG

Detaljplan för delar av Ubbarp 8:16 och Hester 5:3, Hesters Industriområde, Ulricehamns kommun, Västra Götalands län

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592

Regional, översiktlig och strategisk planering

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Idéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015.

Hydrogeologiska förutsättningar för Albyberg etapp 2

Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun

Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun

Förslag till samrådsyttrande gällande detaljplan för del av Heden 1:11 m fl i Frövi tätort, Lindesbergs kommun

Presentation från informationsmötet i Stora Rör den 23:e November 2016

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Social konsekvensanalys

Social konsekvensanalys

Dagvattenutredning Mörby 1:62 och 1:65, Ekerö

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Social konsekvensanalys

Social konsekvensanalys

Park- och naturnämnden justerar paragrafen omedelbart. Bilagor Bilaga 1 illustrationsritning som visar planområdet

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.

FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE. Ortofoto avgränsning

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan

Öresundsvägens utvecklingsområde. Projektforum 2 juni

Behovsbedömning av detaljplan för Harbro backe

Social konsekvensanalys

BEHOVSBEDÖMNING

Samlad bedömning av konsekvenser för Garvaren 13, m fl (Skansen etapp II)

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län

Upphävande av del av detaljplaner inom område för Saltsjögatans nya dragning i Söder tälje stadskärna P 1600 A

Social konsekvensanalys

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

BEHOVSBEDÖMNING (FÖR MKB) Del av Rinkaby 6:46 mfl. (Södra staden etapp 2)

Social konsekvensanalys 1(6) Stadsbyggnadsförvaltningen Julia Halldin. Syltlöken 1. Detaljplan för bostäder mm. I Toltorpsdalen, Mölndal

Detaljplan för del av Möllstorp 1:22, Marstrandshorvan

Begäran om planbesked inom Kattleberg 1:3 m.fl.

VA-utredning för sjönära bebyggelse i Offne Del av Offne 1:6 Åre kommun, Jämtlands län

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

Detaljplan- Samrådshandling För del av Götene 3:3, Götene tätort, Götene kommun, nov 2018

Föreslagen dagvattenhantering för bostäder norr om Askimsviken

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/ Jon Resmark

Social konsekvensanalys

Integrerad Barnkonsekvensanalys - fokusområde Söderholmen

Yttrande till byggnadsnämnden över förslag till detaljplan samråd för bostäder samt förskola vid Björkhöjdsskolan inom stadsdelen Tynnered

Dagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare

HÅLLBARHET Hållbarhetsprogram för Avesta kommun

Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag

Ekosystemtjänster skapar mer resilienta städer - hur påverkar det vårt dagliga arbete? Åsa Keane

Umeå WSP Sverige AB. Desiree Lindström och Sara Rebbling. WSP Samhällsbyggnad Box Umeå Besök: Storgatan 59 Tel:

1 Varför behöver vi hållbar utveckling?

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

Plan för Överenskommelsen i Borås

Yttrande över detaljplan för Svärtinge 1:6 med närområde (söder om Svärtinge skola) i Svärtinge

Dagvattenutredning. Boviksvägen, Alhem. Datum:

HUR INTEGRERAR VI SOCIAL HÅLLBARHET I MKB? SARAH ISAKSSON

Förförstudie Anders Svensson CaseLab

Syfte med plan: Att möjliggöra ombyggnation på genomfarten, väg 45/70 genom Mora, för att öka kapaciteten

Gröna tak Motion den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (MP)

BEHOVSBEDÖMNING

Behovsbedömning. Detaljplan för Vendledal 2 och del av Vimmerby 3:3, Vimmerby kommun, Kalmar län. MOB Granskningshandling

Ärende 30. Planbesked för del av Glasberga 1:15

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

Att skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet. Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun

HÅLLBARHET Hållbarhetsprogram för Avesta kommun

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

DETALJPLAN SAMRÅDSSKEDE

Bagaren 10 m.fl. PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR. Inom Tyresö kommun, Stockholms län. PLANOMRÅDE

Godstransportstrategi för Västra Götaland

1(5) Dnr: Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Helsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten

Transkript:

Hållbarhetsaspekter Albyberg etapp 2 PM

Handläggare Mikaela Arvidsson Tel +46 10 505 13 92 Date 2016-02-19 Uppdragsnr 588965 Mobil +46 (0)72 512 08 40 Albyberg Etapp 2 E-mail Mikaela.arvidsson@afconsult.com Hållbarhetsaspekter Albyberg etapp 2 1 Bakgrund... 2 2 Social hållbarhet... 4 2.1 Värdet av social hållbarhet... 4 2.2 Social hållbarhet i Albyberg... 4 3 Ekonomisk hållbarhet... 5 3.1 Värdet av ekonomisk hållbarhet... 5 3.2 Ekonomisk hållbarhet i Albyberg... 6 4 Ekologisk hållbarhet... 7 4.1 Värdet av ekologisk hållbarhet... 7 4.2 Ekologisk hållbarhet i Albyberg... 7 PM hållbarhetsaspekter Albyberg 160219 Sida 1 (11)

1 Bakgrund Visionen för Albyberg har sedan starten varit att skapa ett verksamhetsområde med fokus på hållbarhet. Inom arbetet med Albyberg etapp 2 har diskussioner förts om hur hållbarhetsaspekterna bäst ska kunna tillgodoses. Hållbarhetsbegreppet delas vanligen in i tre dimensioner; social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet samt ekologisk hållbarhet. Många gånger överlappar och sammanfaller olika aspekter av de tre dimensionerna i konkreta sakfrågor eller lösningar. Ett exempel är skapandet av goda förutsättningar för kollektivtrafik, som kan bidra med såväl ekologisk som social och ekonomisk långsiktig nytta. I arbetet med hållbarhetsfrågor krävs därför vida perspektiv och ett synsätt som integrerar de olika dimensionerna. En utveckling som gynnar endast en eller ett par av dimensionerna och samtidigt missgynnar de övriga kan omöjligt betraktas långsiktigt hållbar. Figur 1.1. Hållbarhetsbegreppets tre dimensioner; social-, ekologisk- och ekonomisk hållbarhet. Inom hållbar stads- och samhällsutveckling är det viktigt att förstå vilken påverkan som sker genom en specifik insats, såsom exploateringen av Albyberg. Vilka ekologiska, sociala och ekonomiska värden kan påverkas? För vilka grupper, aktiviteter och processer får insatsen effekt? Det är också betydelsefullt att resonera kring på vilket sätt varje enskilt projekt kan bidra till en större hållbar utveckling. Varje enskild plats kan ha specifika värden som måste värnas, eller en potential att bidra med en större nytta. Det blir därför viktigt att identifiera specifika principer för varje projekt. I maj 2015 anordnades därför en workshop med deltagare från Haninge kommuns projektgrupp och ÅF. Workshopens syfte var att belysa vikten av hållbarhetsfrågorna i ett tidigt skede i planprocessen samt att föra en diskussion kring vilka aspekter som blir särskilt viktiga att beakta. Workshopen mynnade ut i ett PM ( Principer för Albyberg etapp 2, sammanfattande PM efter arbetsmöten under maj 2015 ) som klargör vilka värden som är särskilt PM hållbarhetsaspekter Albyberg 160219 Sida 2 (11)

viktiga att bevara eller utveckla i området. Dessa principer pekade sedan ut färdriktningen i det kommande arbetet med att ta fram en illustrationsplan. Detta PM utgår ifrån det förslag till illustrationsplan som presenterades för kommunens projektgrupp i november 2015 och tydliggör hur de olika hållbarhetsaspekterna har beaktas i framtagandet av planförslaget. Arbetet med illustrationsplanen pågår fortfarande och därmed kan ändringar ske framöver som påverkar hållbarhetsaspekterna. Figur 1.2. Arbetet med illustrationsplanen fortgår än. Ovan visas den illustrationsplan som presenterades för Haninge kommun i början av november 2015 och som detta PM baserar sig på. PM hållbarhetsaspekter Albyberg 160219 Sida 3 (11)

2 Social hållbarhet 2.1 Värdet av social hållbarhet Social hållbarhet kan i korthet sägas handla om människan. Dels om individers välmående, dels om samhällets och de sociala nätverkens styrka och utveckling. Ett flertal aspekter brukar nämnas, bland annat demokrati, rättvisa, jämställdhet, välfärd, välbefinnande, integration och individers behov. Den sociala hållbarheten fokuserar på människor och mjuka värden som livsstil, förutsättningar för ett fungerande vardagsliv, kultur, tillit, folkhälsa och mänskliga rättigheter brukar nämnas. Kortfattat kan man säga att man försöker planera nya stadsdelar på ett så rättvist sätt som möjligt där olika individers behov tillgodoses och en mångfald främjas. Genom att stärka den sociala hållbarheten gynnas dels individers välmående och deras livschanser stärks, dels stärks samhället som helhet. 2.2 Social hållbarhet i Albyberg Albyberg planeras bli ett område med uteslutande verksamheter. Ur ett socialt hållbarhetsperspektiv är detta inte idealiskt, eftersom det är eftersträvansvärt att skapa funktionsblandning som gör området levande under en större del av dygnet och veckan. Detta innebär att vissa aspekter som exempelvis trygghet bör beaktas extra noga. Verksamhetsområden riskerar att upplevas som folktomma efter arbetsdagens slut vilket innebär att området kommer ha en låg social övervakning i form av ögon på gatan, det vill säga människor i omlopp. I det fortsatta planarbetet bör man noga beakta hur man på bästa sätt kan vistas och röra sig i området på ett tryggt sätt. Exempelvis bör busshållplatser förläggas i närhet av verksamheter och gång- och cykelvägar bör vara väl upplysta och ha god överblickbarhet. Trygghetsaspekterna tillgodoses även i områdets struktur, genom att minimera andelen återvändsgator i planen förespråkas ett gatunät som möjliggör genomströmning. En hög genomströmning av människor leder till en ökad trygghet. Det är ännu oklart vilka slags verksamheter som kommer etablera sig i Albyberg. Om det finns intresse av att etablera exempelvis lunchrestauranger eller annan service i området så är detta ett positivt inslag som bör uppmuntras. Goda kollektivtrafikmöjligheter skapar inte bara en ekologisk hållbarhet utan även de sociala värdena tillgodoses. En väl utformad busshållplats kan exempelvis uppmuntra till sociala möten och genom att åka kollektivt ser man andra människor, exempelvis människor med en annan etnicitet, utbildningsnivå och samhällsklass vilket skapar förståelse för ett samhälle uppbyggt av olika individer. I arbetet med illustrationsplanen har kopplingarna till och från busshållplatserna diskuterats och gena gång- och cykelvägar har prioriterats, bland annat har vissa släpp mellan tomtmark föreslagits för att uppnå detta. Även busshållplatsernas placering har diskuterats för att uppnå bästa upptagningsområde och därmed uppmuntra till kollektivt resande. Dock är inte busshållplatsernas placering fastslagen och det är inte heller planarkitekten eller projektgruppen som ensamma rår över frågan vilket försvårar arbetet med att säkerställa detta. Social hållbarhet handlar även om välbefinnande och folkhälsa. Genom att skapa ett verksamhetsområde med rekreativ grönska skapas förutsättningar för arbetande att PM hållbarhetsaspekter Albyberg 160219 Sida 4 (11)

exempelvis promenera eller jogga på sin lunch, och göra det enklare, tryggare och trevligare att ta sig till och från arbetet till fots eller med cykel. Naturparken i etapp 1 med anlagda rid- och cykelvägar blir viktig för områdets helhet men även de mer orörda naturområdena har rekreativa värden. I arbetet med illustrationsplanen har stor vikt lagts vid hur man rör sig i området och möjliggöra kopplingar till närliggande områden. Bland annat har det diskuterats hur man som fotgängare på bästa sätt korsar Albybergsringen och hur Albybergsringen ska utformas för att inte klippa av viktiga gångstråk. Genom att möjliggöra en variation i tomtstorlek inom området främjas en blandning av företag och verksamheter och därmed en social hållbarhet. Det skulle även vara positivt om det inom området finns en variation i pris för tomtmarken eftersom det möjliggör att både stora kapitalstarka företag kan etablera sig så väl som mindre, nystartade verksamheter. En långsiktig social hållbarhet innebär även att man eftersträvar att planera ett attraktivt verksamhetsområde där företag väljer att stanna. Det innebär att man får en robusthet i ägandet vilket skapar sammanhållning och engagemang bland fastighetsägarna samtidigt som området får ett bra rykte. Figur 2.1 Förslag på utformning av naturparken i etapp 1. Rekreativa värden är viktiga för att uppnå en god social hållbarhet. 3 Ekonomisk hållbarhet 3.1 Värdet av ekonomisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet kan i samhällsutvecklingssammanhang diskuteras i två olika nivåer. Först och främst handlar det om att stötta en långsiktigt fungerande ekonomisk utveckling för kommunen och samhället i stort: att säkerställa att det finns förutsättningar för ett livskraftigt näringsliv och en intäktsbas. PM hållbarhetsaspekter Albyberg 160219 Sida 5 (11)

Ekonomisk hållbarhet handlar också, i sammanhanget, om att få ekonomin i exploatering och förvaltning att gå ihop. Det innebär att det finns en realistisk ekonomisk kalkyl som ligger till grund för beslutsfattande så att den tänkta budgeten kan följas. I linje med idén om att hållbar utveckling bygger på flera perspektiv och dimensioner får den ekonomiska tillväxten och det ekonomiskt hållbara projektet inte ske till priset av ett segregerat och ojämlikt samhälle eller en förstörd miljö. 3.2 Ekonomisk hållbarhet i Albyberg I arbetet med att hitta fokus och principer för utvecklingen av Albyberg framkom flera betydelsefulla ekonomiska aspekter. Exploateringen av Albyberg syftar till att stötta hela Haninges och regionens ekonomiska utveckling på kort och lång sikt. Planen är utformad med syftet att skapa förutsättningar för ett så mångsidigt näringsliv som möjligt, som lockar olika slags branscher och verksamhetstyper. En variation av tomtstorlekar, möjlighet till service i området, en tydlig hållbarhetsprofilering och höga krav på gestaltning i området är bidragande faktorer till att skapa ett eftertraktat verksamhetsområde som attraherar olika verksamheter. Detta i syfte att skapa förutsättningar för fler och fler slags arbetstillfällen i kommunen och för att genom mångfald lättare stå emot strukturkriser och andra omvärldsförändringar. De insatser som har gjorts i syfte att stärka den sociala hållbarheten har också positiva effekter på den ekonomiska hållbarheten: genom att skapa trygga, tillgängliga och intressanta miljöer som är befolkade under en större del av dygnet än vid arbetsdagens start och slut, och genom att skapa förutsättningar för handel och service, kan rekryteringen av personal till företagen i området underlättas. Området som helhet planeras att exploateras tätt. Detta har inte bara positiva sociala effekter såsom tätare flöden av människor i rörelse, vilket ökar tryggheten och skapar underlag för kollektivtrafik och service. Ett tätt område skapar också bättre utrymme för arbetsplatser och god exploateringsekonomi, samtidigt som betydelsefulla naturvärden och ekologiska kvaliteter kan sparas. Om vi flyttar fokus mot den ekonomiska hållbarheten i projektet handlar den om att försöka planera området på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt och väga intäkter mot utgifter. Genom att tidigt ta med ett flertal expertområden och kompetenser i projektet kan de mest kostsamma alternativen undvikas och en ekonomisk hållbarhet främjas. Ett sådant exempel är Albybergsringens sträckning. Geoteknikernas initiala analys identifierar områden med dåliga markförhållanden och genom att dra vägen där det är berg undviker man kostsamma slänter samt markförstärkningar. Albybergsringens sträckning har justerats ett flertal gånger för att både kunna maximera tomtarean samt att hitta en placering som innebär den minsta anläggningskostnaden. Även lokalgatornas sträckning har diskuterats utifrån de ekonomiska aspekterna. I och med att det är kostsamt att anlägga vägar ställs detta mot den ekonomiska nyttan att kunna angöra tomtmark. Planen är utformad så att alla vägar i så stor utsträckning som möjligt är dubbelsidiga, det vill säga att de har tomtmark på båda sidor. Gatornas sträckning och utformning har även tagits fram med tanke på företagens önskemål. Man förutsätter att ett flertal logistikföretag kommer vilja etablera sig i PM hållbarhetsaspekter Albyberg 160219 Sida 6 (11)

området och dessa företag föredrar en gatustruktur med möjlighet till rundkörning. Genom att redan nu förutse företagens behov skapas ett attraktivt verksamhetsområde med efterfrågad tomtmark vilket påverkar tomtpriser och därmed kommunens intäkter. I arbetet med illustrationsplanen har den totala andelen tomtmark varit en viktig aspekt. Genom att försöka hitta en bra balans mellan att bevara värdefull naturmark och samtidigt maximera andelen tomtmark uppfylls en god ekonomisk hållbarhet i projektet. Tomtmarken genererar faktiska inkomster och den bevarade naturmarken bidrar till områdets attraktivitet vilket skapar indirekta positiva konsekvenser på tomtpris. Ekonomisk hållbarhet handlar både om att försöka öka områdets intäkter men även minska dess utgifter. Utgifterna kan minskas både på lång och kort sikt. På kort sikt kommer aspekter som genomförande in. Det kan exempelvis innebära att området byggs ut i etapper och har en väl genomtänkt process som effektiviserar bortforsling av sprängmaterial, transporter, upplag osv. En kostnadskalkyl håller på att tas fram som beaktar alla dessa olika aspekter av genomförandet. På lång sikt innebär ekonomisk hållbarhet att man förespråkar lösningar som blir kostnadseffektiva att underhålla samt att man bygger in en flexibilitet i planen som bidrar till att framtida onödiga ändringar undviks. Redan nu förs en dialog med kommunens drift- och underhållsansvariga för att få en förståelse för vad som krävs för att kunna sköta området på ett så smidigt och kostnadseffektivt sätt som möjligt. Det kan exempelvis innebära att hitta den bästa placeringen för skötselvägar och diskutera hur kommunens naturområden underhålls. Att ta fram en flexibel detaljplan bidrar också till den ekonomiska hållbarheten genom att kostsamma planändringar undviks. En diskussion har förts med representanter från Trafikverket angående en framtida gång- och cykelväg utefter Dalarövägen. Som en följd av detta sparas en ca 20m bred naturremsa mellan Dalarövägen och tomtmarken. Naturremsan kan i framtiden göras om till en gång- och cykelväg utan att en planändring måste ske. 4 Ekologisk hållbarhet 4.1 Värdet av ekologisk hållbarhet Precis som de andra hållbarhetsbegreppen är ekologisk hållbarhet brett och täcker in ett flertal olika aspekter. För att uppnå en god ekologisk hållbarhet bör det naturliga kretsloppet värnas och den biologiska mångfalden bevaras. Ekologisk hållbarhet innefattar allt som har med jordens ekosystem att göra. Bryter man ner detta till att fokusera på stadsbyggande brukar man tala om bland annat ekosystemtjänster, dagvattenhantering, bevarande av naturvärden, hållbar vattenplanering, resurssnålt byggande, anpassning till naturen, rekreation, lokala kretslopp och ett effektivt markutnyttjande. 4.2 Ekologisk hållbarhet i Albyberg Visionen för Albyberg har sedan starten varit att skapa ett verksamhetsområde med stort fokus på ekologisk hållbarhet. Tidigt i projektet för etapp 2 togs beslut att försöka PM hållbarhetsaspekter Albyberg 160219 Sida 7 (11)

bevara stora delar av områdets befintliga grönska för att skapa ett attraktivt verksamhetsområde som är nytänkande i sin struktur och gestaltning. En naturvärdesanalys som utpekade de mest värdefulla naturområdena låg till grund för illustrationsplanen. Utöver flertalet av de utpekade naturvärdesområdena behålls även annan naturmark genom en medveten planering. Till exempel läggs ytor för hantering av dagvatten i anslutning till bevarade naturvärden. På så vis erhålls en sammanhängande grön struktur i området. Projektgruppen har valt att arbeta med ett koncept som innebär att två större gröna kopplingar (se Figur 3.3) bevaras samt att det skapas länkar till naturparken som ingår i etapp 1. I den södra kopplingen ingår ett av de mest värdefulla naturvärdesobjekten bestående av en sumpskog. Idag finns det en befintlig naturstig här som sträcker sig söderut från planområdet. Intentionen är att möjliggöra för denna informella gångstig att vara kvar samt att den ska länka till naturparken i etapp 1. Den norra kopplingen består inte av några gångstigar utan blir mer ett ekologiskt samband och en spridningskorridor för växter och djur. För att de två större gröna kopplingarna ska fungera som ekologiska samband för te.x. vilt, bör man bygga bort barriären som finns i Albybergsringen. Detta kan göras genom ekodukter i form av breda halvtrummor under vägen på lämpliga ställen. Naturparken som ingår i etapp 1 blir det största rekreativa området i Albyberg med anlagd ridväg samt gång- och cykelväg. Figur 3.1 Detaljplanekarta för etapp. Naturparken sträcker sig mellan exploateringen i etapp 1 samt exploateringen i etapp 2 och blir det området med högst rekreativa världen. PM hållbarhetsaspekter Albyberg 160219 Sida 8 (11)

Albyberg är ett starkt kuperat område och för att kunna erbjuda plan tomtmark till försäljning kommer stora ingrepp behöva ske. Där det är möjligt har tomtmarken anpassats till att följa naturliga branter och slänter och projektet har höjdsatts med utgångspunkt att stora fyllningar undviks. Dock kommer det bli nödvändigt att genomföra en hel del sprängningar och schaktning av massor. När ett områdes topografi ändras kan det få hydrologiska konsekvenser för bland annat grundvattnet samt regnvattnets avrinning i området. För att bevara de kvarvarande våtmarkerna måste tillräcklig tillrinning till dessa säkerställas. I Annat fall riskerar naturvärdena att minska eller försvinna vilket påverkar den ekologiska hållbarheten negativt. Dagvattenhanteringen i området har varit en central fråga tidigt i projektet och ett flertal dagvattendammar ingår i förslaget. För att få dessa ekologiskt hållbara bör de anpassas så att den biologiska mångfalden och landskapsbilden främjas. Även utformningen av områdets gator med trädplanteringar som tar upp dagvatten är en viktig del i hållbarhetsbegreppet. Vilka bestämmelser som kommer finnas i detaljplanen angående byggnaders utformning och gestaltning är ännu inte bestämt. I detaljplanen finns det utrymme att styra byggnationen mot ett hållbarhetstänk som skulle kunna innebära ex vis återvunna material och en begränsning av de hårdgjorda ytorna på tomtmark. En av de viktigaste ekologiska värdena i området är Husbyån. Husbyån är ett värdefullt vattendrag vars status inte får riskeras att påverkas negativt av planerna för området. Söder om området finns också vattentäkter som berörs av åtgärder i Albyberg. För att inte negativt påverka områden nedströms krävs dels att dammar anläggs innan byggnation startar i området för att ta hand om föroreningar, dels att dammarna utformas så att rening av tillströmmande vatten sker innan de rinner vidare nedströms till Husbyån. Planförslaget för Albyberg innebär att stora arealer skog kommer röjas för att ge plats för tomtmark. Olika kompensationsåtgärder för att höja värdet i kvarvarande skog har föreslagits i den miljökonsekvensbeskrivning som tagits fram i projektet. PM hållbarhetsaspekter Albyberg 160219 Sida 9 (11)

Figur 3.2 Naturvärdesinventeringen som utfördes i ett tidigt skede av projektet pekar ut ett flertal naturvärdesobjekt. Denna karta med naturvärdesobjekt har legat till grund för utformningen av illustrationsplanen och de mest värdefulla naturvärdesobjekten bevaras i planförslaget. PM hållbarhetsaspekter Albyberg 160219 Sida 10 (11)

Figur 3.2 Två större gröna kopplingar bevaras i planförslaget. Den södra kopplingen bevarar en befintlig naturstig samt förbinder området Råttfällan med naturparken i etapp 1. Den norra kopplingen främjar ekologiska samband samt blir en viktig spridningskorridor. PM hållbarhetsaspekter Albyberg 160219 Sida 11 (11)