Marknaden styr ~p~;~~äckbiblioteken!.~ A v kom/11/1f1alrtulel Svell-Ove Cederstrand HUVUDBIBLIOTEK ~ Folkets hus, Skolvägen 12, Kumla " Vuxenavd. 2 tr., lel. 019-588190 Barnavd. bli. lel. 019-58 8189 Utställningshall bli. Mändag-torsdag 12-20 Fredag 12-18 Lördag 11-14 Söndag 16-18 Sommartid jum-augusti Måndag-torsdag 14-20 Fredag 14-18 BOKMAGASINET,,' \ Lördag. söndag stängt Hagendalsvägen 26, tel. 019-58 35 04 Filial Tisdag 16-18 HÄLLABROTTET Bokmagssinet häller stängt 26 juni- TaJlängens skola, lel. 019 57 24 13 6 augusti Tisdag 10-14 UII!mlng av äldre böcker och tidsknfter Onsdag. torsdag 10-14 och 17-19 samt försäljning 8V Kumlakrukor. Filialen haller stängt 26 junl-6 augusti haradskartor, vykort m.m. HUVUDBIBlIOTEKETS ÖPPETTIDER I SAMBAND MED HELGER Onsdag 24 maj 12-17 Fredag 2 juni 14-17 Torsdag 22 juni 14-17 Torsdag 25 maj stängt Pingsthelgen 3-5 juni stängt Midsommarhelgen 23-24 juni samt söndagen den 25 juni håller biblioteket stangt. HÖSTENS BOKBUSSTURER STARTAR 14 AUGUSTI. ~l-ve~n Trumrör & slangklämma Är du 12 år eller äldre, kan du vara med i sommarens Fantasi-verksta' den 15-18augusti i Gamla kyl1(.skolan. Vi ska bland annat arbeta med rytm, bild, form, litteralur. Så vill du bygga din egen trumma och pröva på att trumma, fotografera ljudbilder. traffa en författare och en konstnär. trycka t-shirt, bygga skulptur är du välkommen att anmäla dig 1.11 Fantasi verksta'n. Kostnad 100 kr. Anmälningsblankett finns på din skola. Samordnas genom Kultur- och fntidsförvahningen. För mer information ring 019-588148. KUMLAN Informationsblad för Kumla kommun Ansvarig utgivare: Kommunalrådet Sven-Ove Cederstrand Redaktion: Kommundirektör Thage Arvidsson Assistent Mara FernstedI Postadress: 69280 KUMLA 2 Besöksadress: Stadshuset. Kumla torg Telefon: 019/588000 (växel) Nästa nummer utkommer i början av september 1995 En ny politisk och samhällelig kraft har tagit över rodret av konungariket Sverige. En nyordning har införts. En statskupp kanske... Det är i varje fall inte längre regering och riksdag som styr. Inte heller. som ibland framhålls. den tredje makten - massmedia. Den spelar dock fortfarande en viktig roll såsom budbärare åt den verkliga mak ten - MARKNADEN. Problemet är bara att ingen vet vem MARKNADEN är. gör eller var den finns. MARK ADEN är i alla fall inte nöjd med tillståndet i nationen i dag och har förresten inte varit det på rätt länge. Regering och riksdag får gång på gång underkänt av MARKNA DEN i sin strävan alt styra landet Sverige. MARK ADEN tycker att det mesta är fel. Detta gäller vare sig det avser omständigheter orsakade av förhållanden inom eller utom landet. Exempelvis tycker MARKNADEN all tilltron till Sverige minskat på grund av att ell ungt "lejon" i Singapore - dock inte svenskt - spekulerat med pengar och valutor på sådant sätt att hans arbetsgivare - en bank i England - för sattes i konkurs. Eller när en indian stam i Mexiko (og kål på en regeringsföreträdare. Händelserna gjorde att den svenska kronan försvagades kraf tigt. Räntorna steg. bolånen blev dyrare och hyrorna högre. Logiskt...? Det tycker uppenbarligen MARKNA DEN. Vad beror då della på? Jo, menar MARKNADEN. Sverige har levt över sina tillgångar och lånat för mycket pengar utomlands och därmed har statsskulden blivit för stor. Ingen tror på Sverige, menar MARKNADEN... och tror ingen på Sverige så sjunker värdet på den svenska kronan. Vad tror då regering och riksdag? Regering och riksdag medger och framhåller all statsskulden måste minskas. dvs. att staten måste betala tillbaka stora delar av lånen till våra långivare som ofta finns utanför landet. Genom alt statens lån är upptagna utomlands uppstår med MARKNA DENS nuvarande inställning en otäck ncgativ effekt. Det kostar nämligen åtskilligt mer att återbetala lånen med en försvagad svensk krona - en nedåtgående spiral. Föratt tillfredsställa MARKNADEN framlägger regeringen det ena sparpaketet efter det andra. Men MARK A DEN är ändå inte nöjd. Senast i raden finns ett gemensamt förslag från regeringen och centerpartiet om kraftiga besparingar och omstruktureringar gentemot den offentliga sektorn som slår hmt mot landets kommuner. MARKNADENS omättlighet medför yttcrligare krav på bcsparingar inom den offentliga sektorn. Det tycker många är bra - särskilt de som inte arbetar där. Dock framhåller samma grupp att barnomsorgen inte får drabbas, inte heller utbildningen eller vården av sjuka och omsorgen om de gamla. Dessa områden måste vi värna om. anser de flesta. MARKNADENS krav innebär dock efter regeringens senaste utspel alt vi i 3
Kumla kommun måste påbörja ett sparbcting om en neddragning av verksamhetens ncllokostnader med 30 miljoner kronor. Möjligen kan vi öka skallen med I krona och 75 öre (vilket motsvarar 30 miljoner kronor). Det är nog inte realistiskt då det skulle drabba redan hårt prövade låg- och medelinkomsttagare alldeles för illa i dessa tider. Barnomsorg. utbildning och omsorg om de gamla kommer att drabbas. Hela 80 procent av kommunens nettokostnader faller just på de två sektorerna barn och utbildning och social omsorg. Ekeby bygdegårdstörening A v ordförande Per Olof Ekilmdh Inte ens om vi lägger ned all kulturoch fritidsverksamhet - bibliotek. sporthall. ishall. föreningsstöd m.m. skulle pengarna räcka. Därför kommer hela den kommunala verksamheten all drabbas av om prövningar och besparingar. Det är nödvändigt. MARKNADEN kräver det! Det skulle åtminstone i skenet av allt hårt arbete vi har framför oss vara bra att få veta vem MARKNADEN är och när den blir nöjd. så all vi vet om vi skall planera för ytterligare sparåtgär der eller om vi kan tro på en sommar igen. O Kumla kommuns bokslut tör år 1994 A v ekonomichef Ronny Salomolln'ofl Det ekonomiska resultatet Kommunen redovisar ett resultat för år 1994 som uppgår till +13.9 miljoner kronor. Som jämförelse kan nämnas all i budgeten kalkylerades med en resultat på -6.9 miljoner kronor. En stor del av resultatförbänringen - ca 11 miljonerkronor- beror på engångseffekter aven försäljning av bostadsfastigheter till Kumla Bostäder AB. De kommunala nämnderna uppvisar CH resultat på +2.6 miljoner kronor. Della resultat är bra mot bakgrund av att sparkrav på 17.5 miljoner kronor ingått i förutsättningarna för 1994 års verksamhet samt att en lika stor summa gällde för år 1993. Verksamhetens neuokostnader De kommunala nettokostnaderna (totalt 439 miljonerkronor) omräknadeper kommuninvånare för de olika \'erksamhetsområdena år 199-t framgår av nedanstående tabell. I tabellen angesockså respektive nämnds kostnader efter a\ drag för avgifter (t.ex. hemtjänstavgifter. bamomsorgsavgifter. va-avgifter etc.) h) ror och ersättningar m.m. ettokostnaden är den del som måste finansieras med kommunalskattemedel. I februari i år stod vår bygdegård i Ekeby klar för innyllning. Förskolan med Ickis- och fritidsverksamhct nyttjar bygdegården under vardagar [ram till klockan 17.00. Efterdenna tid samt lördagar och söndagar disponeras lokalerna av bygdegårdsföreningen. Bygdegården inrymmer också två omklädningsrum med dusch. För dessa utrymmen ansvarar den lokala idrottsföreilingen. De utrymmen i bygdegården som föreningen disponerar omfattar samlingssal om ca 140 kvm med plats för ca 75 personer samt ett serveringsrum som ligger i anslutning till samlingssal oeh kök och har plats för 30 personer. Köket är fullsliindigt utrustat med bl.a. porslin för 80 personer. Kyl och frys ingår i utrustningen. 4 Privatpersoner och föreningar har nu möjlighet att hyra lokaler i bygdegär den för fester och sammankomster av olika slag. Kontaktperson vad gäller uthyrning är Birgilla Malmqvist Rävabacken 9. Ekeby. tel. 019 236295. Bygdeg:'lrdsföreningen kommer alt stå som värd för en rad olika aktiviteter i bygdeg:'lrden. Ett programråd inom styrelsen har bl.a. fått till uppgift att utarbeta ett program innehållande exempelvis föreläsningar med olika teman, musikkvällar och kurser av olika slag. Information om aktiviteter i bygdeg:'lrden kommer att meddelas 1':'1 anslagstavllln vid,lffären i Ekebysamt på Kumlasidan i lokaltidningarna. Medlemskap i Ekeby byg degårdsförening kostar 25 kr per hushåll och år och berihtigar till 25 % rabatt på lokalhyra. D ämnd Kommunstyrelse Teknisk nämnd Miljö- och byggnadsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Skolstyrelse Socialnämnd Totalt Kommunstyrelsen svarar bland annat för kommunfullmäktige. central administration, räddningstjänst och sysse Isä tiningsbefrämjande åtgärder. Teklliska nänwdem.' ansvnr omfattar väghållning, vallen och avlopp, sop hämtning. skötsel av fastigheter m.m. Miljö- och bygglladsnämllden fullgör kommunens uppgifter inom plan och byggnadsväsendet samt miljö- och hli1- Kronori IOvan..re 2522 1079 15 1450 8929 9 131 23126 Andel av nettokostnad, % 10.9 4.6 OJ 6.3 38.6 '9 - o., 100.0 soskyddsområdet. KullUr~ och/ritidsnämnden svarar för biblioteksverksamhet samt skötsel av parker. idrottsanläggningar oeh fritidsgårdar. Under sko/styrelsens ansvarsområde utgör grundskolan och gymnasieskolan dc största delarna. Socialnämlldell svarar bland annat för barnomsorg. äldreomsorg samt bostadsbidrag till pensionärer. I> 5
Finansiering och satsningar under 1994 Kommunens verksamhet finansierades under 1994 enligt följande:...- 10,"" Räddningstjänst, Ilettokostnad/utryckning (1994=250 st), kronor Vägunderhåll. barmark. kronor/kvadratmeter Gatubelysning, driftkostnad, kronor/armatur Valten- och avlopp, driftkostnad, kronor/kubikmeter 6 """ -"~;'-r-~ 1,'"... De största investeringarna under år 1994 har varit upprustning av gatu- och ledningsnätet främst i nordvästra delen av Kumla tätort samt ombyggnad och anpassning av skollokaler bland annal i Kumlaby skola. Ombyggnaden av Solbacka servicehus blev helt klar under året. En ny skolpaviljong vid Hagaskolan logs i bruk och värme- och ventijationsanläggningen i Malmens barnstuga byttes ut. Som en följd av lågkonjunkturen har bostadsbyggandet varit mycket lågt under 1994. Kurnlas befolkning ökade med 73 personer och uppgick vid årsskiftet till 18985 personer. Den närmaste framtiden Aven om kommunens bokslut för år 1994 visar ett bra resultat är det ekonomiska läget svårt för Kumla kommun i likhet med llertalet kommuner i landet. Det dåliga ekonomiska läget beror på att staten genomfört eller aviserat en rad ingrepp i den kommunala ekonomin som innebär minskat ekonomiskt utrymme. Vidare innebär den rådande lågkonjunkturen med hög arbetslöshel att kommunens skatteintäkter minskar och att de direkta kostnaderna för l.ex. bostads- och socialbidrag ökar. På grund av detta pågår i kommunen ett sparprojckt i syfte att minska nettokostnaderna med 40 miljoner kronor under åren 1993-1995. Beloppet fördelas på 1993 med 17.5 miljoner kronor, 1994 med ytterligare 17.5 miljoner kronor och 1995 med ytterligare 5 miljoner kronor. Förutom detta är extra sparkrav utlagda för vissa verksamheter. Bland annat finns ett extra sparkrav för tekniska nämnden på 2 miljoner kronor år 1995. Yuerligare sparkra v blir Iroligen nödvändiga från år 1996. Hur stora sparkraven kommer all bli och hur de kommer att fördelas på kommunens olika verksamheter kommer att avgöras i samband med behandlingen av 1996 års budget. En minskning av de ekonomiska resurserna i kommunen kan givetvis ske på olika sätl. Det blir slutligen fullmäktige som skall ange hur och på vilket sätt denna millskning kommer att genomföras. Några statistiska nyckeltal Förutom de nyckeltal som angivits tidigare i artikeln kan följande statistiska uppgifter för åren 1993 och 1994 hjälpa till alt ge ytterligare information om den kommunala verksamheten, 1993 42815,00 16,30 356,31 4,56 1994 46378,00 16.41 377,46 4,37 Sophämtning, driftkostnad, kronor/säck Kumlahal1en, simhallen, kostnad/besök (84 004 Sl.), kr Kumlahallen, sporthallen, kostnad/besök (200 000 Sl.), kronor Djupadalsbadet. kostnadlbesök (49569 SI.) kronor Biblioteket, kostnad/lån (248 770 Sl.), kronor Ishallen, kostnad/besök (86400 Sl.), kronor Grundskola, nettokostnad/elev (2 078 Sl.), kronor Gymnasieskola, nettokostnad/elev (7 10st.), kronor Skolskjutsar. nettokostnad/elev (397 Sl.), kronor Skolmåltider, neltokostnad/måltid (365 615 st.). kr Musikskola, nettokostnad/elev (530 st), kronor Fritidshem. netlokostnadfbarn (359 st.), kronor Eftermiddagshem, nettokostnad/barn (103 Sl.), kr Daghem, kostnad/he1tidsbarn (490 Sl.), kronor Daghem, barnomsorgsavgift/heltidsbarn, kronor Daghem, skaltefinansierad deuhe1tidsbarn, kronor Familjedaghem, kostnad/heltidsbarn (135 st), kronor Familjedaghem, barnomsorgsavgift/heltidsbarn, kr Familjedaghem, sk<lttefinansierad del/heltidsbarn. kr Hemtjänst. genomsnittlig vårdkostnad/vårdtagare. kr Särskild boendeform. genomsnittlig vårdkostnad/ vårdtagare. kronor Hemtjänst o särskild boendeform. genomsnittlig vårdavgift/vårdtagare, kronor 1993 12.41 28,19 6,46 71.12 20,93 23,95 48347.00 52 123,00 6420,00 15,86 4294,00 18171,00 10 928,00 87259,00 15554,00 71 705,00 67825,00 13 030.00 54795,00 91 165,00 10106,00 1994 11.66 20.48 6.07 35.48 20.06 23.43 48414,00 52865.00 7 103,00 15.73 4618.00 18465.00 11415,00 88523.00 15986,00 72 537,00 77 563.00 13088,00 64475,00 83286.00 241543.00 213019.00 8216.00 Att vara hörselskadad - ett dolt handikapp Att helt eller delvis förlora hörseln innebär för de flesta en svår omställningsprocess. Hörselskadan medför praktiska problem i det dagliga livet som att uppfatta och delta i samtal, få tillgång till information som ges i radio m.m. Det finns hjälpmedel av olika slag som förbättrar hörseln, t.ex. förstärkare till dörrklockan och telefonen eller individuellt utprovade hörapparater. Alla problem är inte lösta i och med att man får en hörapparat. Det tar tid att vänja sig vid apparaten och alla "nya" ljud, eftersom inte bara talet förstärks utan även alla ljud i omgivningen. Den hörselskadade kan behöva hjälp med träning och inställning, för att lättare bli vän med sin hörapparat. I vår kommun finns det två hörselombud som kan hjälpa till med träning, ge råd om inte hörapparaten fungerar samt utföra enklare reparationer. Alla som har problem med hörseln och hörapparaten är välkomna att ta kontakt med oss. Vi heter Annelte Strignert och Birgit Häggblad och vi finns på Kvamgården där du kan nå oss på telefon 019-58 86 25 eller 58 86 37. 7
Agenda 21 A v miljöin!ormmöremo Pemilla Frisenholt och Rita Aoun Renhållningsnytt Illformation från gall/kol/toret Agenda 21 är en ullpmaning till alla och cnhlf alt la ans"ar rör miljön. Vi har allll m.:1nga roller och del gäller au länka pa miljön både som konsumenter och i l" r,-rkesroll. Världens länd!.'f oc:h (olk fick elf gemcnslimt uppdrag vid fn:s konferens om miljö och utn'dding i Rio dc Janeiro ijuni 1992. Uppdmget kan sammanf.lltlas i en uppmaning alt \'erka ror en hlillbar samhällsli1' cckling. Vi måste,-ända ohållbara trender och lel"a eflcr vad naluren tål- inte efler vad \'i tycker all \i har rält att kräva al- naturen. Handlingsprogrom rör nästa århundrade Agenda 21 är ell handlingsprogram för nästa århundrade - dci 21:a. Del vardessulom den 21:a punkten på dagordningen för Rio mötel. därav det konstiga namnet. I Sverige ligger ansvaret för Agenda 21-arbetet på Oera nivåer: Regering och riksdag har genom propositioner angel! all de ser som en av sina viktigaste uppgifter att verka (ör cn längsiktig hällbar utveckling. Agenda 21 betonar den lokala nivåns betydclsc och ansvar. Varje kommun ges i uppdrag att utarbeta ett lokall handlingsprogram. Kumla kommun har givit uppdraget till fyra ALU-projektanställda för all medverka i genomförandet av det lokala Agenda 21-arbeteL Gruppens uppgift är att i första hand informera alla kommunanställda. men stär även till förfogande för föreningar och företag. Eftersom Rio-konferensens uppdrag riktar sig till hela samhäliei har varje scktor. exempelvis trafik. jordbruk, handel, industri mjl.. ansvar för sin miljöpåverkan. Sist, men inte minst. riktas Rio-konferensens uppdrag till varje individ. 8 Miljöinformalörerna Bengt Odeblad. Rua Aoun, Pernilla Frisenhoii och Hans Rehnberg. Utgäogspunkten för varje samhälle måste vara att ersätta nuvarande linjära system med ett system som sluter kretsloppen. Vad är kretslopp? Ett naturligt kretslopp är en evig cirkelrörelse som drivs av solencrgi och som ständigl förnyas pä eh naturligt sätl utan att lämna avfall. Industrin använder resurser som under miljontals år lagrats i jorden som olja, kol. järnmalm etc., som naturen intc kan förnya på kort sikt. Ett industriellt kretslopp är nödvändig!. Varusektorn måstc kretsloppsanpassas, transportsystemen förändras Tlldikalt, förnyelsebara energislag ersätta fossila bränslen och kärnkraft avvccklas i Papper Det nya insamlingssystemet för papper har nu pägätl nägrn mänader och vissa slutsatser kan dras angäende effektivitctcn. Mänga äldre boende i Oerfamiljsfastigheter har klagat pä att det ärsvårt att la sig till papperscontainrarna. Renhällningsverket ätar sig därför alt mot en mindre avgift hjälpa fastighetsägare att hämta papper vid respekti\e fastighet. Detta sätt är billigare för fastighctsägarna än om papperet hamnar i sopsäcken med ökad sopmängd som följd. För nännare infannatian kontakta renhällningsverket. tel. 019-58 82 78. Glas Glas fär inte kaslas i soporna. Renhäll ningsverket kan även här hjälpa till att mot viss ersättning frakta bort glas frän fastighetcrna. största möjliga utsträckning. En sådan utveckling kräver tillgäng till ny tcknik och samverkan frän alla i samhället. Förändringar börjar alltid hos den enskilda människan. Som individer kan vi göra mycket för all förbättra miljön genom att t.ex. åka kollektivt, använda miljöanpassade kemisk-tekniska produkter. minska energiförbrukningen i bostaden, sortera och kompostcra vårt avfall etc. På arbetet kan vi l.ex. stänga av da- KomposIering Du som ännu inte börjat kompostera har fortfarande chansen att via kommunen köpa varmkomposlbehällare till rabattcrat pris. Subventioneringen är 25 procent och fortsätter under första hah'året 1995. Kompostering är ett naturligt sätt att omhänderta avfall och minska sopberget. Lördagsöppet på soptippen Under maj är soptippen i Kvarntorp öppen följande lördagar mellan kl. 09.00-14.00-13. 20 och 27 maj. Du som gör en vindsröjning eller städar garaget kan passa pä att besöka soptippen dessa lördagar. ågon särskild städkampanj kommer inte att anordnas under våren. D torn när vi inte använder den och använda kasscrade papper för anteckmngar. Vi behöver inte göra allting rält p" en gång. Det viktiga är all vi börjar fundera övcr hur vi levcr och diskutera med vänner. i föreningar och på arbctsplatser. Kontakta oss om du vill prata Agenda 21 på din arbetsplats eller i din förcning! Du kan nå oss i Stadshuset på telefon 019-58 82 12. O g
Radon i dricksvatten A v miljö- och hälsoskyrjdsimpekrör Karin Berg Bilen och miljön, Information från miljö och lläfsoskylidskoll/orel En slor del av Sveriges berggrund beslår av bergartersom kommer från jordens radioaktiva inre. Berggrunden i vårlland är därför ofla mer radioaktiv än i andra länder. där berggrunden bestårav yngre sedimentära bergarter. En förklaring till höga radonhalter i grundv3t1cn som kommer från sprickor i bergel är att en stor del av radonet tillförs genom avgång från uran och dess doncrprodukl radium på sprickytorna. Radon från vallen tillsammans med radon från mark och byggnadsmaterial anses vara en bidragande orsak till uppkomst av lungcancer. Man har bedömt alt riskerna vid inandning av radon från valten är avsevärt högre än riskerna alt dricka radonhalligl vatten. Della gäller vuxna. Om man tar hänsyn till hur mycket vatten som småbarn får i sig i förhallande till sin kroppsvikt har man bedömt att radon i vatten i högre koncentrationer kan utgöra en allvarlig hälsorisk. Förslag finns på att införa ett gränsvärde för radon i vatten i livsmedelskungörelsen. Ett sådant saknas i dag. För radon i grundvatten giiller för närvarande en rekommendation från Soci- 10 Kumla kommun har nästan 19000 in' nllre uch ca 8000 bilar. Bilen hllr blh it del oö' erträffade tnlnsportmedlct. 'ör många iir bilen en frihets!ljmb~l."ut.an bilen st~~nar S,-erige" hette det också i en kampanj rör inte så l.iinge!lcdan. TIll nackdelarna hor dc enorma ytor som åtgår till,.iigar och parkeringar. men ocbå l~.. fikbul~er ~.ch a' gaser. Rensen. kolväten och k,'än'oxidcr.iir bar.. någ"" exempel pa skadliga amnen som kommer frdn bilar. Dc~utom rörbrukar,j mängder a,- den olja som det tagit naturen miljontals årau bilda. Den miljöp:hcrkan!julu bili!jmcn förorsukar äralldeles rorstorror au uth'<:klingcn ska '"ara hållbar på I ng sikt. Gå och C)'lda mer Ett sätt att minska bilismens miljöpäverkan är all försöka minimera bilåkandel. Är det nödvändigt att ta bilen? Gå ellercykla istället omdet handlar om konare sträckor! Planera inköpen så att antalet resor minskar. Du kanske kan åka kollektivt eller samåka tiij arbetsplatsen?...eller ta tåget och samtidigt koppla av under resan! Men när det saknas alternativ. hur görjagdå för att miljöanpassa bilåkandet? Bli en miljöanpassad bilist Moderna bilar har bättre avgasrening än äldre bilar. Om du har en gammal bil och funderar på att byta. välj då en bil med katalysator om du köper begagnat. För att katalysatorn skall fungera måste den vara varm. Den ntir rält arbetstemperatur snabbare om du använder motorvärmare niir det iir kallt ute. Tänk på att du inte får lomgångsköra mer än en minut! Titta ocks<'l på bensinförbrukningcn - l<'lg förbrukning minskar dessutom dina kostnader. Håller du motorn i gott skick sä sparar du både bensin och miljö. All sänka hastigheten är ell annat silll att både minska utsläppen och dina kostnader. Tvätta bilen på bensinstationen. Om du tvättar på garageinfarten så leds tvätlvattnet med alla kemikalier från bilvårdsmedlen direkt ut i vattendragen. Orenat! Bensinstationernas tvätthallar är försedda med oljeoch slamavskiljare och vattnet renas i kommunens reningsverk. Nu finns det dessutom miljöanpassade bilvårdsmedei. Om du väljer en produkt som är märkt med "SVANEN- - Nordiska Rådets miljömärkning - så bidrar du till att mjnska belastningen på miljön. Välj miljömärkta produkter och minimera användningen av kemikalier! Framtidcns tclmik Teknikutvecklingen ger oss allt bäme produkter. Moderna bilar kommer att vara återvinningsbara till nästan 100 procent. ya typer av däck som har Higre rullmotstånd ger minskad bensinförbrukning. lägre ljudnivå och håller längre. Alternativa bränslen som metangas. raps- och linolja samt etanol kan kanske delvis ersätta fossil olja som bränsle. Utvecklingen av hybridbilar ger förhoppningar om möjlighet Bli anviinda motorer med mycket låg bränsleförbrukning och obelydliga utsläpp i landsvägstrafik. När samma bil sedan kommer till en tätort kan den kopplas om till eldrih och köras helt utan utsläpp. D 11
Cykeln - ett fortskaffningsmedel i tiden A v sradstlrkitekt Klin LarSSOIl Nu är del v r och du lar förhoppnings\'is rram e)'kel" igen om dcn inte an\"änls under vintern. Finns del egcnlli~cn något enklare och mer praktiskt rorlskarrningsmcdcl än cykeln? Lisl:m på argument for c)'kling kan göras lång. Tänk globall, handla lokall Motiven för all stimulera lill ökad cykling känns i dag alltmer angelägna. Mi/jöfrllgQnUl som nu pekar på nödvändigheten all planera för långsiktigt hållbar utveckling (krctsloppssamhälle) och hushallning med resurser m.m. ger starka argument för cykling (inga utsläpp i luften. inget buller. resurssnålt m.m.). FofkhälsQJrdgonto har fån en ny aktualitet varvid bl.a. länsstyrelsen och kommunen bildat ett särskilt råd som skall diskutera olika åtgärder m.m. Cykling ger motion-kondition och därmed bättre hälsa och välbefinnande. Dessutom slimuleras våra sinnen och vi får positiva nära upplevelser och intryck från omgivningen. Begr-insade ekonomiska resurser Den eko"omiska uii'eckli"gell. som bl.a. tar sig ullryck i fallande krona. höga räntor, Göran Persson-paket m.m. gör det nödvändigt både för samhället och individen all spara på kort och på lång sikt. Även dclta talar för ökad användning av cykel (och ävcn kollektiva samhirdsmedel). Kapital-, drift- och underhållskostnaderna är minimala jämfört med andra fiirdmedel. En liten kollllllun med kortllllvstånd Kumlas begriinsadc yta gör al1 det är förhållandevis korta avstånd inom och mellan tälorterna och inom hela kom- 12 munen. I Kumla tätort är det Lex. fågelvägen endast ca 2 km från centrum (stalionen) till ytterområdet (Korsia byar och Smedstorp). Tidsskillnaden mellan bil och cykel på en siräcka av 3 km rör sig om endasi6-8 minuter. Avståndet mellan tätofierna Hällabroltet. Äbytorp. Sannahed och Kumla centrum är inle mer än ca 3-4 km och tar 15-20 minuler med cykel. vilket borde vara överkomligt för de nesta. För den översiktliga planeringen. som bör inriktas pä en --hållbar ul'"eckling". är det viktigt all utgå från kvali tcn ocb fördelarna i Kumla med korta avstånd som bj.a. ger goda möjligheler till cykling. Fortsatt utb) ggn:..d:.iv c)kch äg:..r Vad kan kommunen göra för att underlätta cykling? Gång- och cykelvägarna byggs årligen ut för all skapa ett sammanhängande nät i tätorten Kumla ocb säkrare vägar till de niirliggande tätortcrna. De närmaste årens planerade utbyggnad framgår av karlan på sidan 13. Ytterligare cykelvägar diskuteras och kommer att tas upp i kom mande budgetarbete eller andra planläggningsprojckl. Inom kommunens övriga tätorter byggs cykelvägar ut när nya cxploate ringsområden är aktuella. På landet finns redan naturliga cykelvilgar i form av småvägar, där det knappast förekommer någon biltrafik. 1 l Särskilt intressanta vägar med sevärdheler finns beskrivna i ett nntal cykelguider - "PII cykel/lir i KI/mlobygd" - som delas ut gratis av bl.a. kultur- och (ritidsförvaltningen. För längre turer finns den 250 mil långa Sverige-leden som passerarstrax ulanför Kumla. Den är i sin tur ihopknuten med ell stort antal leder genom Europa. Så det finns alla möjligheter till ahernaliva. upplevelserika och billiga semesterturer. Som underlag för utbyggnaden av cykelvägar finns en gång- och cykelut redning från 1981 saml lrafiköversikl och översiktsplan antagen i fullmäktil l ", -.~ "J:::' O D ge 1985 och 1991. DessulOm finns inskrivet i det av fullmäktige 1994 antagna miljöprogrammet att utbyggnad av gång och cykelvägar skall prioriieras. För att cykelvägarna skall bli rätt använda måste de ulgöra naturliga stråk mellan viktiga målpunkter. Detaljutformning vid korsningar m.m. och lägel i gaturummet bör ägnas slor omsorg. så all man väljer cykelvägen i stället för gatan. Ä ven trafiksäkerhetsfrågorna måste priorileras. Gång- och cykelvägar bör ocksä få en trivsam och inbjudande utformning. I närmiljön börgång- och cykeltrafiken prioriteras framför biltrafiken. O T,' SCllloahl!d - " m"i('f '-,".. " ~ J{/ - ""'' l 13
Cykeln är också ett fordon A v utiminislrutiv chef Torild HillllcrSSOIl Q"'~ C)'kcln har åter bli\'it ett populärt fordon och Kumla är en cykeh'änlig stad. Men med ett ökat c)'klande följer ock~å ökade risker i trafiken. Trots en ambitiös utb}'ggnad av cykelvägar är det inte alltid möjligllltt konsl'kn'nt ha skilda vägar för motorfordon och cyklar. I en del fall innebär också utbyggnaden av gång- och cykelvägar aft cyklister och gångtrafikanter måste samsas om samma utrymme med de risker det medför. Fordon Allra först bör vi gära klart [ör oss att cykeln är ett fordon. När trafiklagstiftningen lalar om fordon gäller det alltså inte bara för motorfordon utan också för cyklar. Cyklisten ärskyldig att känna till de trafikregler som gäller för fordonstrafik ~ della gi-iller även de som inte har genomgått körkortsutbildning. Cykelbana Cyklister skall använda cykelbana där det finns sådan. Det är alltså intc valfritt för cyklisten att färdas antingen på gatan cllcr på den intilliggande cykelbanan. Om särskild försiktighet iaktlas får dock cyklisten använda körbanan när det är lämpligare med hänsyn till färdmålets läge. Cyklistcn är med andra ord inte skyldig att ta en omväg för att nå sitt mål. En cykelbana kan vara avsedd för trafik i en riktning elleri båda riktningarna. Detta framgår av cykelbanans skyltning. Det är naturligtvis förbjudet att cykla i fel färdriktning på cykelbanan. Vid cykling på dubbelriktad cykelbana gäller som för all fordonstrafik att man håller till höger vid möte! Cykel. och gångbana Det finns också gemensamma gångoch cykelbanor. Där är det lämpligt att följa de vanliga reglerna för gångtrafikanter och fordon, nämligen att gångtrafikanterna använder den 14 I)>> I) vänstra sidan och cyklisterna den högra sidan. Cyklisten bör tänka på att cykeln är el! mycket tyst fordon och alt fotgängaren inte alltid är medveten om all en cyklist närmar sig bakifrån. l de fall en gemet/sam cykel- och gångbana ligger ulldele!. intill en gata (t,ex. eu trottoar som breddats och gjorts till cykel- och g/liigblltlll) är del dock lämpligare att gål/gama auvällder den del som är lällg!.,t från och cyklis1ema, deu som äruärmasf gauiil. Trottoaren Den som leder en cykel är gångtrafikant och skall använda trottoaren där sådan finns. Däremot är det förbjudet alt cykla på trotloaren! Förr var det en självklarhct för alla cyklister. Numera ser man tyvärr många som användcr trottoaren som cykelbana. men detta är alltså inte tillätet. Naturligtvis får dock cyklisten som alla andra fordonsförare korsa en trottoar för all Lex. nå en infart till en fastighet. Det är inte heller tillåtet för cn cyklist att cykla på övergångssiälien för gående. Däremot kan det många gånger vara att rekommendera att cyklisten använder övergångsstället för gående när cn hån trafikerad v~g skall korsas - men då skall cykeln ledas! Exempel på konfliktpunkter På Köpmangatan ulefter Torget och på gågatan liksom på Hagendalsvägen och i tunneln undcrjärnvägen är skilda, gång- och cykelbanor placerade omedelbart inlill varandra med dubbel riktad trafik på cykelbanorna. Gående i cenlrum lar tyvärr oftast ingen hänsyn till dc markerade cykelbanorna. Här krävs försiktighet av cyklisterna. och större uppmärksamhet av gångtrafikanterna. Tyvärr måste konstateras att vid utformningen av cykelvägarna runt Torget har skillnaden mellan gångbanan och cykelbanan inte blivit tillr~ckligt kraftigt markerad. Utefler Stencvägen finns cykelbanor på båda sidor om gatan. Cyklister får färdas endast på den cykelbana som ligger till höger i färdriktningen. Bilister som kommer från anslutande sidogator skall lämna förcträde för fordon på Stenevägen, alltså ~ven för cyklande. Mcn cyklister som färdas på fel cykelbana löper en stor risk att inte bli uppm~rksammade av korsande bilister. Använd rält cykelbana! Cykeltrafiken från centrum västerut leds genom tunneln under j~rnvägen vid stationen och in på Skolvägen. De många av postens bilburna förctagskunder som nonchalerar stoppförbudet på Skolvägens norra sida, gör att cyklisterna måste svänga ut mitt i gatan diir de möler bilister från andra hålle!. Vid rondellen på Kungsvägen finns inte anslutande cykelbanor i alla riktningar utan vid en del vägval måste cyklisterna cykla i rondellen, om man inte vill gå av cykeln och leda den via övergångsställen. Fordon som skall föras in i rondellen skall lämna förelräde Dina synpunkter viktiga för fordon som redan befinnersig i rondellen! Detta innebär att bilister som skall köra in i rondellen skall respektera företrädesrätten för den cyklist som redan befinner sig i rondellen. Stopptecken och lämna företräde Den kanske allvarligaste bristcn i cyklistcrnas beteende i allmänhet är den bristande respekten för stopptecken. Cyklisten är liksom varje fordonsförare skyldig att stanna vid stopptecken. Från bilisternas sida kan man ibland konstatera en viss nonchalans när det gäller tillämpningen av högerregeln. Denna regel, liksom lämna företrädesskyltar. gäller också gentemot cyklister! Artikelförfattaren blev för en kort tid sedan vittne till en otäck incident där en dam på cykel var bara några millimcter från all rammas aven bilist som inte tog någon notis om att cyklisten kom från bilistens högra sida i en gatukorsning. Ömsesidig hänsyn och respekt i trafiken Trafikreglerna är till för att skapa en säker trafik. Men alla regler till Irols. del viktigaste är hänsynen och respekten förvarandra i trafiken. Bilisten har ett särskilt ansvar alt vara uppmärksam på de oskyddade trafikantgrupperna - cyklister. mopedistcr och gående. Cyklisterna å sin sida har mycket att vinna på at! uppträda som seriösa trafikanter och på det sättet bidra till att öka bilisternas respekt för cykeln som fordon i trafiken. D ~f!l argumenten för ökad cykling känns riktiga är det viktigt att du lämnar synpunkter och Ideer till politiker och tjänstemän så alt fortsatt utbyggnad av cykelvägar eller andra åtgärder som befrämjar cykling kan vidtagas på bästa sätt. Vi är också intresserade av eventuella synpunkter på trafiksäkerhetsfrågor med anknytning till cykling. Har du synpunkter, kontakta stadsbyggnadsföfvaltningen. tel. 019-58 82 41. 15
.' :t'... e\.'(\'b ~'3-"(\ O s""'o...' I vilken skola skall jag gå? Av barn- och mbildnillgschef Anders Nordin "Rab}boolllcn" från slulcl al' SO-Ialel gör nu siu insleg i grundskolan. Under de närmasl kommande Aren får vi ell ökal c1evanlal i våra skolor. Ökningen Ulgörs dels aven "puckel" som kommer au vandra igenom årskurserna 1-9 under åren 19941ill ca 2005, dels al' en lolal Ökning av anlalel elen r. Enligt befolkningsprognosen beräknas del år 2005 finnas ca 400 elel'er ner än i dag i åldersgrupperna 7-15 Ar. )'a enheter (rån läsåret 1994195 Redan tillläs!'lret 1994195 ökade antalet elever i grundskolan så att fyra nya klasser bildades. Dcn stora ökningen av antalet elever är koncentrerad till Haga~. Fylsta- och MalmensskoIområden. Från höstterminen 1994 finns vid Hagaskolan en ny paviljong som inrymmer en tredje "barnskoia" och vid Fylstaskolan har den s.k. "Gula paviljongen" vid kergatan-skolvägen tagits i bruk för två klasser pä mellanstadiet. Förändrad \'erksamhet En nära samverkan mellan sexårsverksamhet skolbarnsomsorg och lägstadiet har också päverkallokalulnyltjande och lokalbehov i kommunens skolor. Verksamhelerna i ärskurs I i grundskolan och deltidsförskolan knyts närmare varandra i olika lösningar för att göra skoislarten mjukare. Bamskolan är en sådan lösning. Elevens hela arbetsdag f!'lr ch bättre sammanhang i och med att samlad skoldag införs och kompetenserna frän fritidshem och grundskola samverkar. Redan innevarande läsår är sexårsverksamheten eller deltidsförskolan lokalmässigt knuten tilllågstadiet vid Haga. Stcne. I-Iardemo. Romarebäcken, Lillheden och Kumlaby skolor. Från höstterminen 1995 planeras samlokalisering även på Malmen och Fylsta. 16 Den samlade skoldagen innebär all fritidshemmets lokaler bör ligga i nära anslutning till skolans lokaler. Förändringar (rån höstterminen 1995 Från läsåret 1995/96 ökarantalet elever ytlerligare i Haga. Fylsta och Malmens skolor. I Haga organiseras ökningen inom en av de redan startade barnskolorna som då blir åldersintegrerad. dvs. årskurs l och 2 finns i samma enhet. Den paviljong som byggdes vid Hagaskolan till hösten 1994 dimensionerades redan då så all den kommer att kunna ta emot det ökade antalet elever. På FyIsIa skola ökar antalel klasser med ytterligare en till höslen 1995 och ett nyll klassrum behövs. I avvaklan på fortsatt lokalutredning för innersladsskolorna kommer den utökade verksamheten även på Fylsta att rymmas inom de lokaler som logs i bruk höslen 1994. Det betyder au mer verksamhet ~?rläggstill den s.k. "Gula paviljongen". Aven ihuvudbyggnaden vid FylsIa skola görs vissa förändringar för au i första hand lösa verksamheten kring sexåringarna och den 5<1.mlade skoldagen. På Malmen ökar elevantalet till årskurs I så att ännu en klass startas till höslen 1995. Enligt beslut i kommunstyrelsen kommer denna klass samt sexårsverksamheten att inrymmas i en paviljong på skolgården. Även om elevantalet ökar något ock så i kommunens andra skolenheter på- l I verkar detta inte lokaibehavel inför läsåret 1995/96. Vad händer sen? Det ökade elevantalet som bcfolkningsprognosen aviserar gäller i första hand innersladen. Barn och utbildningskontoret har därför ett uppdrag att komplettera en tidigare utredning om permanenta lokallösningar för Haga. Malmens och Fylsta skolor. Denna kompletterande utredning ska presenleras under våren 1995 eftersom behovel av ytterligare lokaler finns fr.ån hösten 1996. Utgångspunkten i utredningen är att läla Malmens skola fortsatt ha en klass per årskurs fr.ån 1-6 med ett tillfälligl extraklassrum under n.ågra.år p.å grund av stort barnaniai i en åldersgrupp. Fylsta f" '. f a~ '9'6" -,...," *01: Ole,. skola kommer att bli tvåparallellig. ct." dvs. ha två klasser per årskurs. Det betyder att skolan måste få ytterligare fyra klassrum förutom de som finns i huvudbyggnaden. Hagaskolan ska enligt utredningens förutsättningar fortsatt vara tvåparallellig eftersom Oer klasser varken ryms på skolgård eller i skolans matsal och gymnasliksal. Med den skissade storleken på befintliga innerstadsskolor finns behov av ylterligare två klassrum från hösten 1996 plus yuerligare eh klassrum varje år under åren 1997 fram till 2001. r ulredningsuppdraget ingår att beskriva hur delta lokalbehov för skolan ska kunna lösas kombinerat med förskolan. Kanske kan kommunen få yllerligare en skolenhellillläsåret 1996197? O Elever ser film på skoltid! Med ekonomisktstödfrån SvenskaFilminstItutet pågårjustnu ettskolbioprojekt ikumla. Projektet startade hösten 1994 och är inne på sitt första år. SkoIbioprojektet arrangeras av TE-MUS skolråd och Folkets hus. TE-MUS är en grupp bestående av representanter för kultur och fritidsförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen. Skolrådet arbetar med att ordna så att barn och ungdomar i Kumla ska få ta del i bra kulturprojekt och få ta del av bra kulturprogram huvudsakligen inom ramen för den obligatoriskaskoldagen. Barn och ungdomar ser mycket på TV, film och video på sin fritid. I det pågående projektet 94/95 har alla elever på alla stadier i Kumla fått se film på biografen i Kumla och i samband med det diskuterat filmen på efterföljande lektioner. För just det är syftet med projektet alt ge barn och ungdomar en chans att bearbeta det de ser, en chans att bearbeta sina känslor. alt våga diskutera. Några exempel på filmer, för högstadiet "Gilbert Grape", "Pumans dotter", för mellanstadiet "Den hemlighetsfulla trädgården", "The Committments", för lågstadiet "Hugo och Josefin", "Den magiska resan". Karin Engström, kultursekreterare 17
Komvux i nya, egna lokaler A v studerande i den komml/nala vluenwbiltlningen Sedall den I mars i f finns en.stor del av Komvux verksamhet i före della AG": skofabrik. Södra Kungniigen här i Kumla. Eftersom vi blev erbjudna utrymme i della nullllller al' Kumlan bad vi de olika elevgrupperna att lycka lill om lokalerna S3mt alt berätta om dc olika n'rksamhclcrna. Utö"cr "ad eleverna här redol'isar har ocks en slor delav kvällskursnrksamhetcn nyuat hil från Vialundskolan. Grundläggande vuxenutbildning Vi är en grupp på fyra elever som går grundläggande vuxenutbildning. där vi läser in motsvarande årskurs sju lill nio. Klasscn består av 27 elever i olika åldrar och med skiftandc bakgrund, förväntningar och mål. Utbildningen sträcker sig övcr trc terminer med intagning varje vår och höst. Alla läser tillsammans men under vissa lektioner är klassen delad..terminsvis... Innan vi kom till gamla AGE skofabrik fanns vi i Kumlaby skola. Nu finns större delen av Komvux verksamhct samlad undersamma tak. Dct positiva med dct hela är att lärarna nu finns på ett ställe. Vi har fdtt nya fräscha lokaler bara för vuxenstuderande, fritt från ungdomsskolan diir ljudnivån ibland kundc vara störande. Inkörn ingsperioden har varit litejobbig på grund av alt allt intc var helt färdigt när vi flyilade in. Nu fungerar dock det mesta bra. Från Navet finns möjlighet för oss att köpa mat. kaffe och smärgäsar till ett I"gt pris. Om vi fick önska oss något skulle det vara att skolan skulle tillhandahålla låsbara skåp för oss elever. Kristina OISSOll, Fre(lrik Harrman, Ann-Louise Amierssoll, Ewa Wille" Gymnasial vuxenutbildning Vi ocb våra klasskamrater läser allmänna gymnasieämnen på Komvux. De flesta av oss komplcltcrar våra tidigare utbildningar för att kunna söka vidare, exempelvis till högskola och universitet. Vuxenstudier är ett mycket trevligt sätt att studera på: man hjälps åt, samarbetar och känner ingen konkurrens. Deltagarna i vår grupp är mellan 19 och 55 år, så den samlade livserfarenheten. som vi kan dela med oss av till varandra. är mycket stor. Studietaktcn är hög. Den styrs av all bidrag för studier endast ges för två terminer. Det gäller alltså att klara av sina ämnen under dcn tiden. Lektionerna, som antingen ligger på förmiddagcn eller eftermiddagen. är inte så många per dag. Det mesta arbetet gör man hemma. Våra nya lokaler är trevliga. ljusa och inbjudande med bra ventilation. Utrama är ambitiösa och positiva trots det höga tempo som de tvingas hålla. Jellnie Eklöf, Cat!zarilla RoslJ/ark I augusti 1994 började jag på Komvux i Kumla för att komplettera mina tidigare studier, då jag har för avsikt att söka in till lärarhögskolan. Jag korn att tillhöra en pionjärgrupp pö omkring tio elever som fick möjlighet studera på hemmaplan. Gruppen är inte särskilt homogen, vare sig beträffande ålder. tidigare erfarenheter eller tidigare studier. Trots della har vi funnit en väldigt fin gemenskap där betygshets och vassa armbågar inte finns. De yngrc är alltid villiga all hjälpa oss. som likt mig. har gymnasiestudierna 20 år tillbaka i liden. Gruppen läser naturvetenskapliga ämnen - matematik. fysik. kemi och biologi. Det är oerhört fascinerande ämnen och med våra ulomordentliga pedagoger till lärare tar vi oss fram i ett högt tempo. Tre års gymnasiesludier läser vi på Komvux in på två tenniner. I samband med sportlovet flyttade vi in i våra nya. fräscha och ändamålsenliga lokaler. Här kan alla vuxenstude- rande samlas under ett tak. Detta är verkligen ett lyft för en blomstrande kommun som Kumla. Carharina Engström Sfi - Sl'enska ror invandrare Vi är 15 elever i vår grupp. Vi kommer från olika länder och talar olika sprök. Vi trivs väldigt bra i våra nya lokaler. Här lär vi osssvenska tillsammans med vår lärare Annika. Vi vill säga ett stort tack till Sverige ocb Kumla kommun för att vi får vara här. Jozsej Vjhe/ji, Syla Racaj, Zolta" Velmai. Lär känna din kommun Du erbjuds härmed an lå deltaga i bussresa t1l1 kommunens sevärdheter i områdena Hällabrottet, Kvamtorp och sannahed tisdagen den 30 maj kl. 18.00-21.30. Om eftertrå gan blir s10r dubbleras utflykten onsdagen den 31 maj samma tid. Guide på resan är Mats Runenng. Biljett avseende den 30 maj kan du köpa på kultur- och fnljdskontoret (Stadshuset), tet. 019 58 81 06, senast onsdagen den 24 maj. Kostnaden, 50 kronor per det1agare, inkluderar kalle och smörgås. Samling sker på Domusparkeringen kl. 18.00. Ev. överblivna biljetter säljs i samband med avresan. Resan inställes om anmälningarna blir för fa. Om Du i föfväg vill veta resväg och vilka sevärdheter som ska besökas har du möjlighet alt hämta informationsblad på kultur- och fritidskontoret. Utställning om kumlabygdens geologiska historia Geolog Jan Johansson har på kultur- och fritidsförvallningens uppdrag gjort en utställning som visas i kontorsdelen vid Yxhults Södra fabriken. I en tidsvandring kan du följa bygdens geologiska utveckling. Allmänheten är välkommen månd.-torsd. kl. 13-15 t.o.m. vecka 25, utom veckorna 19 och 22. Gruppbesök kan ordnas efter anmälan per tel. 019-57 25 06 eller 58 81 06. 18 19
Livet i 1800-talets Kumla En sida för konsumenten A v förre kommunalrådet Börje Pellersson Under 1994 utgav KUlllla släktforskarklubb skriften "Livet; 1800-wfets KUl1/fa", där några av medlemmarna lagt ner ett stort och engagerat arbete med att gå igenom omkring 800 handskrivna sidor från 1800-lalcls sockenstämmoprotokoll. Originalen finns numera på landsarkivet i Uppsala. Efter att ha gått igenom alla protokollen hllr ca 350 av de mest intressanta paragraferna från stämmor och andra möten valls ut och sammanställts i skriften, som också är trevligt illustrerad med teckninglit gjorda av Harry Johansson. Skriften inneh:".licr dessutom vägledning i hur lilan vid sliiktforskning söker i olika arkiv. Både kyrkliga och världsliga frågor de var ersättning till dem vilkas går~ På sockenstämmorna behandlades dar brunnit ned. Dåliga eldstäder i både kyrkliga och kommunala frågor husen och "åskeld" var ofta föresåsom anställande av kyrkvaktmästare kommande anledningar till bränder. och barnmorskor, fattigvård, sjukvård, H usen i byarna låg också 111 ycket tätt undervisning, reparationer av byggna- intill varandra före utflyttningen vid der och många andra frågor. laga skiftet omkring 1850, vilket Sockenstämmorna pågick fram till medförde att eldsvådorna fick stor 1863 då en ny kommunallag trädde i spridning och blev förödande. Det kraft. Sockenstämman ersattes då av förekom till och med att hela byar kyrkostämman, som förutom handläg- utplånades. Brandskyddet var i stort gande av kyrkliga ärenden även bes[u- sett obefintligt. tade i skolfrågoroch vissa ordningsfrågor. Stämmorna hölls i sockenstugan. Av protokollen kan man utläsa kumlabornas levnadsvillkor på 18DO-talet. Det var fattigt och eländigt och många tragiska händelser inträffade. Vargjakt Ända fram till slutet av ISOO-talet fanns det gott om varg i skogarna runt Kumla. Många stämmobeslut gällde ersiittning till bönder oeh torpare som fått sina kreatur rivna och dödade av "odjur". Skogsägarna blev ålagda att söka igenom sina skogar efter varglyor och skal1gång anordnades för att driva ut vargen ur skogarna. Den som avlivade en varg erhöl1 belöning. Det utgick ersättning även för avlivade rävar. Brändcr vanliga Ett annat ofta återkommande ären- 20 Ordningsmakt, bank och tullmyndighct Til1 stämmans uppgifter hörde också att hålla ordning på "hjon" och lösdrivare. Utvisning av fattiga, som olovandes flyttat in i socknen, var ofta förekommande. År 1847 beslutade stiimman att på förslag av baron dc Geer öppna en sparbank i Kumla. Ett annat åliggande för stämman var att sköta Sundsbrotullen. De som fär~ dades til1 socknen över bron vid Täljeån fick erliigga tul1avgift. Detta och mycket annat finns dokumenterat i skriften. som ger en god insyn i kumlabornas levnadsvillkor under I800-talet. Skriften finns att köpa på biblioteket. i bokhandeln eller genom Kumla släktforskarklubb och kostar 90 kronor. D TEST varmluftspisloler även billiga är bra Borttagning av gammal färg går lätt och är förhållandevis billigt med varmluftspistol. Råd & Rön har testat elva varmluftspistoler och tre gasbrännare. Al1a fungerar bra oavselt pos. Black & Decker BD 1666, 1680 och 3100 E samt Bosch PRG 600-2 CE får högsta betyg för färgborttagning. De kostar alla under tusenlappen - Black & Deckermodel1erna 600-650 kronor och Bosch cirka 885 kronor. Det är väldigt stora prisskillnader mel1an olika model1er som inte motsvaras av effektivitelsskillnader. Bosch PHG 490-2 ~ kampanjpris 340 kronor - får samma betyg vad avser färgborttagning. hanterbarhet, bul1er och långtidsprovning som Metabo HGE2000/2 förca l 575 kronor, Metabo har dock högre effekt och ger högre temperatur, vilket gör den bra att arbeta med utomhus. niir det är kallt och blåsigt. De tre gasbrännarna tar också bort färg bra. De kan även användas till olika slags lödning, då temperaturen på gaslågan blir så hög som 810-1 330 grader. Den enkla Camping Gaz för cirka 400 kronor har en brännare med öppen gaslåga fäst direkt på en engångsbehål1are med gas. Sicverts hctluftsmunstycken Hot Air Bumer 2956 och Siever-Matic 3534 har inkapslad låga, den senare med dödmansgrepp. Båda får högsta betyg för färgborttagning. Men priset är högt, cirka 1910 respektive l 230 kronor med en två kilos gasbehållare. Råt! & Rön nr 3/95 TEST skallror - 29 av 60 underkända Det finns gott om farliga skallror i handeln. Det visar en färsk marknadsundersökning som presenteras i Råd & Rön. A v 60 testade model1er underkändes nästan hälften eftersom de kan orsaka allvarliga olyckor med små barn. Skallror som sprack. föll i vassa bitar och läckte farliga smådelar är skräckexempel från testet. Totalt underkändes 29 av 60 modeller. De vanligaste bristerna bland handskallrorna var att plasten gick sönder ~ 15 av dessa var ändå CE-märkta, det vill säga märkta som om de skulle uppfylla EU:s säkerhetsstandard. Vissa skallror kan stoppas så långt in i munnen all de kan orsaka kvävningsolyckor. Av vagnskallrorna. som spänns över vagnen eller sängen, godkändes ingen. De flesta dömdes ut på grund av all de saknade den varningstcxt som krävs, eftersom det har hänt all barn som börjat resa sig fallil över snodden och strypts. ~ Resultatet är förvånande och nedslående, säger Lottcn Strindberg på KonsumentverketIiII Råd & Rön. Särskilt med tanke på att det är leksaker som små barn lämnas ensamma med i vagnen eller sängen. Konsumentverket har dokumenterat marknadsundersökningen i rapporten "Hur säkra är skallrorna?", som finns att köpa på konsumentkontoret. Råt! & Rön nr 3/95 21
Kultur......och fritid UTSTALLNINGAR Kumla utställningshall Skolvägen 12. bv 11 muj-ljulli JUr')-bedömd dnlllong Kom och se resultatcl av juryns arbete! Il juni-6 uugustl Sommarubtiillning Föreningen Kurnlab)gdens slöjdare presenterar sig TRADITIONELLA ARRANGEMANG Tisdag 6 juni Sn'osh Flaggans dllgls.criges Nationaldag Samling pa Kumla lorg kl. 18.20 Program KumlasJOn kl. 19.00 Fredag 23 J'I111 Midsommarfirande I SannIIhed (Se annons) UNGDOMSARRANGEMANG 15-18 augusii Fil DI.si n~rksl:i Skapan-ecka ror ungdomar från 12 år Anmälningsblankeller finns på skolorna Medar,; SllId,t[rlJmJundtf KUMLASJONT Amfiteatern. Kumlasjön Lättsam underhållning i trivsam miljö Varannan onsdu!, i juni. juli och augusti med preliminlir stan 28 juni MUSEER SkoindustrimuscCI öppet lisd.-fred, kl 13-17. lörd.-sölld. kl. 13-16. Mändagar stllng!. För gruppbeslik rillg 019-581l1 ~7. Officersmässen med mijitiirmuseurn, PukestIl' gan och SkllllUtkarstug9n i Sannahed visas söndagar juni-augusti kl. 14-17. Skolmuseet LUlldmllrkska skolan och sockenmagasinet i Hardemo visas juni-augusti tisdagar kl. 17-20 och söndagar tl. 11-14. Gruppvisning på annan tid cnligt övercnstommelse med turistinformationen. TURISTINFORMATION Stadshuset. Torget. tel. koniorslid 019 58 81 06. Perioden 10 juni---20augusll finns ~i, DjupadalsbadclScampingrecepllon alla dagar tl. 7-22. tel. 019-588683. FRITIDSANLAGGNINGAR KUMLAHAllEN Sporthallen Under maj-auguslj är sponhallen stängd. Simhallen Ordinarie öppethåuandc tills D)upadalsbadet öppnar. "Hälsa med David" hålkr öppet lhen under JUOl och augusti. Ingll bassängbad. DJUPADALSBADET Telefon kassan 58 86 78. expedition 58 86 79 Öppningsdatum (se annons i lokalpressen) Öppettider: Måndag-fredag 09.00-20.00 Lördag-söndag 09.00-18.30 Tisdag, fredag morgonbad 07.00-08.30 Kassan stänger 30 min före badtlden'slut. Provtagning (ör simmärken varje dag kl. 12 14. Servering och kiosk öppna varje dag under badperioden. 8adavgirter Vuxna Raballhäfle vuxna 10 bcsök Barn LO.m. 6 år Ungdom I.o.m. 16. studerande. pcnsionärer och militärer Raballhäfte 10 besök Säsongskort I person 10: 90: 275:- 20: lro: fri entre Säsongskort familj 415:- Säsongskort familj ej lk>ende i Kumla 550:- Hyra av skåp 7: Hyra av skap hel sasong 100:- Hyra av handduk JO: BlankelI för ansökan om familjckort kan un der maj månad hämtas i Kumlahallcns tassa. Fyll i blanketten och lämna dcn i god tid. så at! du har familjekortet nar DJupadalsbadet oppnar. Simskolor Instruktion sker i tre ohka smlskolorunderjuni. JUli och augusti. Varje Simskola har ha grupper alla ~ardagar kl. 09.00-09.40 och 09.40-10.20. Simskolan är i första hand avscdd för icke simtunniga barn i skolåldern. 1 mån a~ plats kan ä~en förskolebarn tas emot. Anmalan sker ra anmälnmgsblankett som dclas ut I samband med simundenisnmgen under ~årtermme-nssenart dd i Kumlahal1en. Se al en annons l lokal prcss(n. $E'n'e-ring td. 57 07 85. håller öppet månd.-5önd 9-22. Minigolf- U banor Tel. 58 86 84 Öppettidcr: månd.-iörd. kl. 14-21. sönd. kl. 12 21. A\>giftIO:---/spelare. Midsommarafton 23 juni 1995 kl. 14.30 Camping... Oppen 15 maj-is september. Tel. reception 588683 Avgift per d)gn: Huslag" El Tall Campingstuga Midsommarstången reses av Kumla folkdansgi!le Dans och lekar för barn och vuxna Kl. 16.00 Grenadjärselltett9f1 - scenframträdande Kl. 17.00 Dans av Kumla folkdansgilie Kl. 17.30 Skodlsarna ger "Friarannonsen" - ett lustspel i fyra akter av Gösta Eriksson Försäljning av hemslöjd. Servering av kaffe. saft och korv Chokladhjul. ponnyridning. boll- och pilkastning. fiskdamm Du får träffa kycklingar, lamm och kaniner FEST FÖR HELA FAMILJEN - Fri entre KumJa hembygdsförening Kumla kuitur- och fn'tidsnamnd 9fr 15: 61> 225:~ TENNISBANOR TenniSbanorna vid KumlahaUen och Kumlaby sportfält får under sommarpcrioden disponeras kostnadsfnll (under ansvar). Tennisbanorna ltd Linsmansstogcn äröppna rör spel perioden maj-scptember. Bokmng sker vid nanorna med spclkupong. Se- rtgkr på anslagsta~la vid banan. Klarntorps tennisbana bokas enhgl instruttjoner \'Id banan. FRITIDSGÅRDARNA Fnl1dsgårdarna Malmen och Kumlaby kommer all hålla öppet tjll och med ~'ecka 20. LOKALBOKNINGAR Ansökan om botning a\ tid i tommunens g) m nastlksalar skall mlämnas senast 9 jum. Ansökan sker på särskild blankett som hämtas och lämnas på kultur och fntidskontoret. Obs! Detta gllller både föremngar och privatpersoncr. Midsommarfest i Sannahed 22 23
Gruppkorsband Konstrutan Av kultursekreterare Kann Engström Titel: År: Kumlan Invigdes natten 1966/67 Konstnär. Arne Jones1 Teknik: Gjuten aluminium I detta nummer av Kumlan inleds en sefie kallad Konslrutan. Rutan kommer att Innehålla fakta om konst som finns i Kumla eller som har anknytning till Kumla. Vad är då bättre alt inleda denna serie med än ~Kum'an", De allra flesta kumlabor kännerigen skulpturen som står framför Stadshuset. Men hurmånga vet alt den heter "Kumlan" och hur många känner till historien bakom skulpturen? 1954 inbjöd konsf- och parknämnden i Kumla fyra skulptörer- Martin Holmgren, Vaxholm, Arne Jones, Slockholm, Allan Runefeldt och Edvin Öhrslröm, Saltsjöbaden - till en tävling avseende skulptureli utsmyckning av platsen framför Stadshuset. Deltagarna lämnade följande förslag: "Skulptur~, "Väktaren", "Kumlan" och "Skyddspatron och marionetttealer". Juryn som bestod av skulptörerna Liss Eriksson och Bror Marklund samt stadsarkitekt Sune GÖI"ansson förordade enhälligt Arne Jones förslag -Kumlan", Dock skulle det komma att dröja 12 år innan skulpturen kom på plats. Jones förslag var lör tiden ganska uppseendeväckande med sin abstrakta utformning och en debatt uppstocl. Bland annat diskuterades vad ~Kumlan"egentligen föreställde, om ~Kumlans" lämplighet i sin tänkta miljö och om alumlolum var ell lämpligt matenal. Och som Holger Hultman skriver j Kumla Julblad 1973 - Stridens vågor gick h6ga 10r eller emot "Kumlan" runt om ; staden och åven i tidningarna och dess inständarspalter. Alt det dröjde ända till 1966 Innan skulpturen kom på plats berodde, förutom debalt och diskussioner, också. på det karvare ekonormska klimatet från 1957 och några år framåt. Nyårsafton 1966 flfades den forestående sammanslagningen av KumLa stad och Kumla Landskommun, samma nyårsafton invigdes "Kumlan". - Kumlan starmedettben i himlen, ettben ivattnet, ettben pajofden, Den finns bara i ett exemplar. Den finns; Kumla. Dårlör heterden Kumlan~.Detta har konstnären Arne Jones själv sagt om sin skulptur. Han har också sagt - Detäringen djursjrulptur. DetM ett skulpturdjur. Vilket skulle kunna innebära att det inte är ett djur som förenklats till skulptur utan en skulptur som föl'" tankarna till djurens värld. Titta noga, visst ror den på sig! Konst och konsthantverk har funnits I alla samhällen i alla tider och engagerat människor på olika sätt, så även i vår tid. SE DIG OMKRING OCH UPPTÄCK KONSTEN! 1 Arne Jones föddes 1914 i BorgSJÖ och dog 1976 i Stockholm. Han arbetade, förulom som skulptör, OCkså som professor vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm under åren 1961-71.