KONJUNKTURINSTITUTET 14 mars 16 Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? Jesper Hansson
Sammanfattning av Konjunkturläget, december 15 Svensk ekonomi växer snabbt och är på väg in i högkonjunktur Flyktinginvandringen ökar offentliga utgifter och förstärker konjunkturen Arbetslösheten faller till 17, vänder därefter upp Otydlighet i finanspolitiken utan klart mål för det finansiella sparandet
Stark tillväxt i Sverige i fjol som fortsätter i år, vilket bekräftas av optimistiska företag Index medelvärde=1, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden 1 4.5 11 3. 1 1.5 9 8 7. -1.5-3. 15kv4: Prognos 1,1% Utfall 1,3% 6 6 8 1 1 14 16-4.5 Economic tendency indicator GDP (right)
Lågkonjunkturen är över! BNP-gapet positivt Andel företag, procent, respektive procent av potentiell BNP, säsongsrensade kvartalsvärden 5 8 4 4 3-4 1-8 96 98 4 6 8 1 1 14 16-1 Brist på arbetskraft, näringslivet BNP-gap (höger)
Ovanlig penningpolitik, men inte så konstigt i exceptionellt läge Procent respektive årlig procentuell förändring, kvartalsvärden 4 6 4 - -4 - -6-4 -8 4 6 8 1 1 14 16 18-6 BNP-gap KPIF (höger) Reporänta (höger)
Fortsatt låga styrräntor krävs för att hålla uppe tillväxt och inflation i tider av högt sparande Procent, dagsvärden 6 6 5 5 4 4 3 3 1 1-1 6 8 1 1 14 16 18-1 Euroområdet USA Sverige
Ökad flyktinginvandring och makroekonomin: Centrala antaganden i Konjunkturinstitutets scenario Migrationsverkets huvudscenario från oktober (scenario B) SCB:s befolkningsprognos från november Arbetskraften revideras med hänsyn till Kön, födelseland och ålder Vistelsetid i Sverige Jämviktsarbetslösheten revideras med hänsyn till Kön, födelseland och ålder Vistelsetid i Sverige Arbetskraftens tillväxttakt Att de nyanlända som får jobb har 8% av genomsnittlig produktivitet för anställda i näringslivet Offentligt scenario bygger på Att bibehållet åtagande gäller 17-5 och skattefinansieras Att Migrationsverkets tillfälligt höga utgifter lånefinansieras Att nuvarande utgiftstak inte utgör någon begränsning
Kraftigt ökad flyktinginvandring innebär osäker prognos 17- Asylsökande, tusental 18 18 16 16 14 14 1 1 1 1 8 8 6 6 4 4 87 91 95 99 3 7 11 15 19 Anm. Migrationsverkets prognos från oktober 15
SCB:s befolkningsprognos vid olika tillfällen Miljoner personer 11.5 11.5 11. 11. 1.5 1.5 1. 1. 9.5 9.5 9. 1 15 5 9. Februari 16 November 15 Maj 15 Maj 14
Utbudet av arbetskraft stiger betydligt mindre än den uppreviderade befolkningen Exempel år (revidering från augusti) Befolkning +33 Befolkning 15-74 år +5 Kön Land Ålder Arbetskraft +13 Knappt 5% Kön Land Ålder Vistelsetid Vistelsetid Tillväxt i arbetskraft Sysselsättning +8
Efterfrågan påverkas av hela befolkningsökningen Myndigheter Bibehållet åtagande Skolor Bostäder Kap.stock Transf. Arb.ink. Offentlig konsumtion Investeringar Hushållskonsumtion BNP
Revidering av efterfrågan mellan prognosen i augusti och december Procent av potentiell BNP 4 4 3 3 1 1-1 -1-15 17 19 1 3 - Offentlig konsumtion Hushållens konsumtion Fasta bruttoinvesteringar Nettoexport BNP
Ökad efterfråga kommer direkt, ökat utbud tar tid Revidering mellan augusti och december 15, procent av potentiell BNP 3. 3..5.5.. 1.5 1.5 1. 1..5.5. 15 17 19 1 3. Faktiskt BNP Potentiell BNP
Betydande effekt på resursutnyttjandet BNP-gap, procent av potentiell BNP 1-1 - 1-1 - Flera faktorer bromsar högkonjunkturen 18- Minskade kostnader för MiV Skattehöjningar Räntehöjningar Kapacitetsbegränsningar -3 11 13 December 15 Augusti 15 15 17 19 1 3-3
Arbetslöshet vänder upp 18 Procent av potentiell arbetskraft respektive procentenheter 9. 9. 8.5 8.5 8. 8. 7.5 7.5 7. 7. 6.5 6.5 6. 6. 5.5 5 1 15 5 5.5 Jämviktsarbetslöshet, december 15 Jämviktsarbetslöshet, augusti 15 Arbetslöshet, december 15
Stora revideringar i osäker bedömning av jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften 8. 8. 7.5 7.5 7. 7. 6.5 6.5 6. 5 1 15 5 6. Mars 16 December 15 Augusti 15 Augusti 14
Procyklisk finanspolitik med fallande strukturellt sparande 16-17 trots förstärkt högkonjunktur Procent av potentiell BNP 4 4 - - -4-4 -6-6 -8 4 6 8 1 1 14 16 18-8 BNP-gap Strukturellt sparande
Offentliga utgifter ökar snabbt som andel av BNP 16- faller sedan när sysselsättningsgraden stiger Procent av BNP 53 53 5 5 51 5 51 5 Tre principiella finansieringsalternativ 1. Full skattefinansiering 49 49. Full lånefinansiering 48 47 4 6 8 1 1 14 16 18 4 48 47 3. Minska andra utgifter i motsvande mån December 15 Augusti 15
Skatter antas höjas för att bekosta bibehållet offentligt åtagande och förstärka sparandet Skatter och avgifter, procent av BNP 49 49 48 48 47 47 46 46 45 45 44 44 43 43 4 4 6 8 1 1 14 16 18 4 4 December 15 Augusti 15
Bättre utgångsläge för offentliga finanser, sedan lägre sparande 16- Finansiellt sparande i offentlig sektor, procent av BNP 4 4 3 3 1 1-1 -1 - - -3 4 6 8 1 1 14 16 18 4-3 December 15 Augusti 15
Fallande statsskuldskvot, men något högre än i augustiprognosen Statsskuld, procent av BNP 55 55 5 5 45 45 4 4 35 35 3 3 5 5 4 6 8 1 1 14 16 18 4 December 15 Augusti 15
Sammanfattande kommentarer Svensk ekonomi växer snabbt och är på väg in i högkonjunktur Förstärks av flyktinginvandringen Flyktinginvandringen ökar offentliga utgifter Antas driva upp skatter och statsskuld På längre sikt sannolikt små effekter på offentliga utgifter som andel av BNP och därmed skattekvot Arbetslösheten blir högre på sikt Drabbar dock huvudsakligen de nyanlända Scenarierna kan dock inte användas som kostnadsintäktsanalys av ökat flyktingmottagande