2007-02-19 VINNPRO nya forskarskolor Nya forskarskolor i samverkan med näringsliv/offentlig verksamhet via centrumbildningar Planeringsbidrag Steg 1 av utlysning inom programmet VINNPRO
2 1. Inbjudan VINNOVA inbjuder härmed universitet och högskolor, företag och företagskonsortier, branschorganisationer, organisationer inom offentlig verksamhet, forskningsinstitut och centrumbildningar att inkomma med ansökan om planeringsbidrag inom programmet VINNPRO avseende Nya forskarskolor i samverkan med näringslivet/offentlig verksamhet via centrumbildningar. Programmets långsiktiga mål är att det ska finnas fler forskarskolor i starka forsknings- och innovationsmiljöer med uthållig anknytning till näringslivet/offentlig verksamhet och med ett kursutbud och med arbetsformer som främjar detta. Ett delmål är att vidga utbytet och samverkan med de starkaste internationella forskningsmiljöerna. VINNOVAs mål är att bidra till hållbar tillväxt i Sverige genom utveckling av landets innovationssystem. Med hjälp av analyser som identifierar hinder och möjligheter i systemen utformas program inom områden med tillväxtpotential för både behovsmotiverad forskning och olika typer av aktörssamspel. Denna utlysning ingår i ett sådant program. Varje program har effektmål för vad som avses åstadkommas och hur respektive projekt som finansieras bidrar till hållbar tillväxt. Dessa mål utvärderas kontinuerligt. Utlysningen i korthet: Samverkan mellan nya forskarskolor och centrumbildningar inom starka forskningsoch innovationsmiljöer för att få till stånd ett aktivt och uthålligt samarbete mellan forskarskolan och näringslivet/offentlig verksamhet via centrumbildningen. Stöd utgår inledningsvis till organisering av forskarskolan och därefter till kursutveckling, merkostnader för rörlighet av doktorander och handledare mellan företag/offentlig verksamhet, forskningsinstitut och forskarskolan samt internationellt utbyte. Stöd är ej avsett att täcka löner och drift/underhåll av forskarskolan. Fokus på områden inom VINNOVAs verksamhetsfält. Samverkan med de starkaste internationella miljöerna t ex genom doktorandvistelser uppmuntras särskilt. Fyraåriga projekt med utvärdering efter två år. Projektbudget 1-4 miljoner kronor/år. Delfinansiering önskvärd men inget absolut krav. Inbjudan avser steg 1, planeringsbidrag, i den andra utlysningen inom programmet. Sista dag att lämna in ansökan är 2007-04-16. Observera att ansökan ska vara inne senast kl 14.00 denna dag. Information om denna utlysning samt förutsättningar och villkor för deltagandet framgår av följande utlysningstext. Denna finns även på utlysningens webbsida på www.vinnova.se/vinnpro. På denna sida finns också aktuella uppgifter om tider samt länk till den elektroniska ansökningsfunktionen. Stockholm i februari 2007 Per Eriksson Generaldirektör Jenni Nordborg Programledare
3 2. Begrepp och sammanfattning av programmet VINNPRO. I Forskningspropositionen 2004/05:80 anförs att utvecklingen av forskarutbildningen bör stimuleras genom att bl a VINNOVA fördelar medel till forskarskolor, ( Medlen bör fördelas till forskarskolor inom starka forskningsmiljöer och inom andra områden där det bedöms ändamålsenligt utifrån myndigheternas respektive uppdrag s 135). VINNOVA har med denna utgångspunkt inrättat ett program, kallat VINNPRO. Programmet är avsett att genomföras under åren 2007 2014 med en planerad budget på 8 miljoner kronor under 2007, 25 miljoner kronor/år 2008-2013 samt 20 miljoner kronor under 2014. Programmet genomförs i två omgångar med vardera fyraåriga projekt och utvärdering efter två år. Den första omgången, 2007-2011, omfattar två utlysningar (delprogram) Fördjupad samverkan mellan befintliga forskarskolor och näringsliv/offentlig verksamhet via centrumbildningar Nya forskarskolor i samverkan med näringsliv/offentlig verksamhet via centrumbildningar Därutöver genomförs en separat aktivitet Utveckling av VINN-kurser under 2007. 1 Utlysningarna genomförs i två steg Steg 1: Planeringsbidrag Steg 2: Fullständig ansökan I denna text beskrivs steg 1 i utlysningen Nya forskarskolor i samverkan med näringsliv/offentlig verksamhet via centrumbildningar Programmet VINNPRO beskrivs i en separat programförklaring, Programförklaring VINNPRO, www.vinnova.se/vinnpro. Programmets långsiktiga mål är att det ska finnas fler forskarskolor i starka forsknings- och innovationsmiljöer med uthållig anknytning till näringsliv/offentlig verksamhet och med ett kursutbud, som innefattar innovations-, kommersialiserings- samt samverkansfrågor. Strategin för att nå detta mål är att främja samverkan mellan centrumbildningar eller liknande strukturer och befintliga eller nya forskarskolor. Programmet visas schematiskt i fig. 1. Det finns inte någon entydig definition på forskarskola. Högskoleverket beskriver en forskarskola på följande sätt: 2 En forskarskola är en sammanhållen forskarutbildning. Karakteristiskt för forskarskolorna är att: de har en tydlig organisation, de satsar på handledning, kursprogrammet är systematiskt och det sker en organiserad samverkan mellan flera ämnen och mellan flera universitet och högskolor. 1 En VINNkurs är framtagen för att stärka forskarskolans och doktorandutbildningens innovationsinriktning 2 http://www.hogskoleverket.se/hogskolan/forskarutbildning/forskarskolor/
4 Nya forskarskolor som kandiderar för VINNOVAs stöd bör kunna karakteriseras som ovan, men programmet öppnar också för nya strukturer. 3 Dessa kan till exempel vara nya former att systematiskt organisera forskarutbildningen, intag till densamma samt effektivare sätt att förvalta resultaten av utbildningen. Dessa strukturer kan innehålla både mjuka komponenter (t ex stöd till förberedande studier och uppföljande aktiviteter till forskarutbildningen) och hårda (t ex exploatering av produkter, metoder, processer i samverkan med näringsliv/offentlig verksamhet). I bilaga 1 redovisas ett antal punkter som VINNOVA menar är av större eller mindre betydelse för en väl fungerande forskarskola. De möjligheter som nya utbildningar och Bolognareformen ger, kan vara av intresse i sammanhanget. 4 Det är också viktigt att ta till vara möjligheterna till anknytning till de starkaste forsknings- och innovationsmiljöerna i världen. Forskningsutbyte med dessa, t ex genom doktorandvistelser, uppmuntras särskilt. Högskoleverkets karakterisering omnämner inte forskarskolans samverkan med näringsliv/offentlig verksamhet. Genom att använda centrumbildningar som agenter vill VINNOVA med detta program addera en sådan samverkan till forskarskolornas verksamhet. De centrumbildningar som kan komma ifråga för samverkan med forskarskolorna uppfyller följande kriterier: Stark forsknings- och innovationsmiljö Forskningsintressenter (institut, universitet och högskola, företag/offentlig verksamhet) som samverkar inom ett nationellt/regionalt/tematiskt styrkeområde eller för att utveckla nya områden Fokus på områden inom VINNOVAs verksamhetsfält Programråd VINNPRO Programledare Stöd Existerande forskarskolor Centrumbildning Nya strukturer (nya forskarskolor, masterutbildningar ev i nya sektorer) Fig.1 Schematisk bild av programmet VINNPRO Grönmarkerad (vänster sida) omfattas av 1:a utlysningen Blåmarkerad (höger sida) omfattas av 2:a utlysningen. 3 Med forskarskolor menas fortsättningsvis det vidare begreppet nya strukturer (nya forskarskolor, masterutbildningar etc), se fig.1. 4 Bolognareformen syftar till att det ska bli enklare att jämföra utbildningar i olika länder i Europa, att tillgodoräkna sig internationella studier och att röra sig fritt mellan universitet i Europa och få anställning i olika länder. Den införs fr o m läsåret 2007/2008 vid svenska universitet, se t ex http://www.su.se/bologna
5 3. Bakgrund och motiv VINNOVAs verksamhet syftar bl a till att utveckla och förstärka samverkan mellan näringsliv/offentlig verksamhet och universitet och högskolor. Centrumbildningar är en form som VINNOVA funnit funktionell för att förstärka denna samverkan, t ex VINNOVAs VINN Excellence Center. Forskningsinstituten är en annan ändamålsenlig form för detta syfte. 5 Forskarskolor kan spela en förstärkande och kompletterande roll för centrumbildningarna genom att utbildningskomponenten än mer integreras i verksamheten. Ett långsiktigt stöd för att koppla in forskarskolor i centrumverksamheten kan därför förstärka såväl forskarskolornas som centrumverksamhetens roller i det svenska innovationssystemet och båda kan därigenom bättre tillgodose önskemål på behovsmotiverad forskning, kursutbud och forskarutbildade från näringslivets/offentlig verksamhets sida. Förstärkningen kan ske kvantitativt genom att öka antalet forskarskolor som via centrumbildningarna samverkar med näringslivet/offentlig verksamhet och genom att bereda plats för kurser med innovationsfrämjande innehåll. Kvalitativt kan forskarskolorna utvecklas genom uppmärksamhet inte bara på doktorandernas situation utan även på övrigas roller inom forskarskolan, såsom handledare och företagsmentorer, genom ett kursutbud i linje med centrumverksamhetens inriktning samt genom att främja anknytningen till de främsta internationella forskningsmiljöerna. Även centrumbildningar som inte är finansierade av VINNOVA är välkomna som samverkanspart. Dessa bör då ha samma syfte som VINNOVAs dvs att utveckla och förstärka samverkan mellan näringsliv/offentlig verksamhet och universitet och högskolor. 4. Utlysningens syfte och inriktning Den aktuella utlysningen (den andra inom programmet) avser nya forskarskolor i samverkan med näringsliv/offentlig förvaltning via centrumbildningar (blåmarkerad, höger halva av fig. 1). Inom denna utlysning erbjuder VINNOVA nu planeringsbidrag (steg 1) för att täcka kostnader för arbetet med att ta fram samverkanskoncept och planer/strategier som ska ligga till grund för en fullständig ansökan till programmet med målet att främja nya forskarskolor som långsiktigt upprätthåller ett aktivt och systematiskt samarbete med näringsliv/offentlig verksamhet utveckling och första genomförande av nya kurser i samråd med näringsliv/offentlig verksamhet samt mobilitet mellan akademin och näringsliv/offentlig verksamhet. I denna utlysning vill VINNOVA speciellt uppmuntra forskningsutbyte med ledande internationella miljöer t ex genom doktorandvistelser (internationell uppkoppling ). Se vidare programförklaringen på www.vinnova.se/vinnpro. Bidraget i steg 2 är avsett att inledningsvis täcka kostnader för organisationsarbetet (bl a igångsättning, rekryteringsarbetet och marknadsföringen av den nya forskarskolan) samt därefter de merkostnader som sammanhänger med kursutveckling och rörlighet, som t ex kostnader för utlandsvistelse inom ett mobilitetsstöd. Observera att bidraget inte är avsett att 5 Med centrumbildning menas fortsättningsvis centrumbildning och liknande struktur t ex forskningsinstitut
6 täcka kostnader för vare sig drift/underhåll av forskarskolan, forskningsprojekt eller doktorandfinansiering. Dessa kostnader måste långsiktigt täckas på annat sätt och det kommer att bli nödvändigt att redogöra i ansökan till steg 2 för hur detta avses ske. Utlysningen omfattar alla VINNOVAs verksamhetsfält. Vilka dessa är framgår av www.vinnova.se under Verksamhet. 5. Effektmål VINNOVAs finansiering ska främja hållbar tillväxt i Sverige. Effektmål uttrycker vad VINNOVA förväntar sig att programmet VINNPRO ska bidra till och finns beskrivna i programförklaringen. För denna utlysning gäller följande effektmål på kort sikt: inom ca ett år efter start ska 3-8 forskarskolor ha ett etablerat och dokumenterat sätt att arbeta aktivt och uthålligt med näringslivet/offentlig verksamhet via centrumbildningar i starka forsknings- och innovationsmiljöer. Med aktivt och uthålligt menas att följande kriterier uppfylls jämfört med förhållandet i jämförbara forskarskolor utan VINNOVA-stöd ( i följande lista sägs inget om var ett projekt utförs utan detta förutsättes ha avgjorts från fall till fall utgående från projektets syfte, finansiering och kostnader) Strukturen och arbetssättet liksom möjligheterna till ömsesidigt utbyte av personal är kända av alla, som är involverade i centrumbildningen och forskarskolan/ doktorandutbildning, och uppmuntras och utnyttjas frekvent Ledande och administrativ personal inom forskarskolan och centrumbildningen träffas regelbundet i organiserade dialogseminarier för diskussion och utveckling av samverkan och sina roller inom denna. Även valda representanter för omvärlden, (Triple Helix) inbjuds till dessa. Kursutbudet är i högre grad anpassat till centrumbildningens behov Kursutbudet innehåller minst 5 poäng VINNkurser som erbjuds nationellt Fler doktorander arbetar i projekt initierade utanför högskolan Fler handledare i forskarskolan arbetar i projekt som initierats utanför högskolan Fler doktorander arbetar i ledande internationella forsknings- och innovationsmiljöer Fler lärare och handledare är (åtminstone temporärt) rekryterade från ledande internationella forsknings- och innovationsmiljöer Forskarskolan har fler kvinnliga doktorander än forskarskolor utan VINNPRO-stöd (och motverkar därmed en systemsvaghet). Centrumbildningen har vid en självutvärdering bedömt att samverkan gynnar dess mål och verksamhet Effektmålen på medellång sikt (ca fyra år efter start) är: Forskarskolor som fått del av programmets stöd ska ha etablerat ett arbetssätt, som är inarbetat, välkänt och erkänt och som framgångsrikt konkurrerar med andra former för doktorandutbildning, när det gäller att attrahera meriterade doktorander, lärarkrafter och handledare. Examinationsfrekvensen och kvalitén på nyblivna doktorer bedöms jämförd med den övriga forskarutbildningens vara lika hög eller högre.
7 Nyblivna doktorer söker sig i större utsträckning till arbeten inom näringslivet/offentlig verksamhet snarare än till akademin. Forskarskolan har fler internationella kontakter och är uppkopplad mot de ledande forsknings- och innovationsmiljöerna i världen inom sitt område. Nationellt och på lång sikt förväntas programmet genom effektivare anpassning till behov i näringsliv/ offentlig verksamhet och högre rörlighet i båda riktningarna mellan akademin, centra, forskningsinstitut och näringslivet/offentlig verksamhet ha lett till att fler forskarutbildade finns utanför universitet och högskolor och att fler småföretag arbetar med forskning och utveckling. Genom ökad mottagarkompetens för forskningsresultat i företagen och höjd kunskapsandel i alltfler innovativa produkter och tjänster har programmet bidragit till ökad förädlingsgrad och effektivare produktion med ökade marknadsandelar och högre konkurrenskraft samt fler i arbete som följd. 6. Krav på projektet och på sökande Följande krav ska vara uppfyllda för att projektet och sökande ska komma ifråga för VINNOVAs prövning: Projektet ska ligga i linje med utlysningens inriktning och tydligt bidra till att uppfylla utlysningens mål. Projektet ska ämnesmässigt ligga inom något av VINNOVAs verksamhetsfält. Sökande ska vara av kategorin centrumbildningar, universitet och högskolor, forskningsinstitut, företag och företagskonsortier, branschorganisationer, organisation inom offentlig verksamhet m fl liknande strukturer. Planeringsbidraget utgår till sökanden. Observera dock att VINNOVAs stöd i steg 2 är avsett att användas av forskarskolan. Projektet ska genomföras i aktiv samverkan mellan parter från ovan nämnda kategorier samt forskarskolan. Steg 1 ska genomföras under ca 4 månader fr o m juni 2007 och leda till en fullständig ansökan till steg 2. Planeringsbidraget utbetalas med halva det beslutade beloppet som förskott och med återstående belopp efter slutredovisning av kostnaderna när fullständig ansökan lämnats in. Steg 2 ska genomföras under 4 år, 2008 2011, med utvärdering efter två år. Medfinansiering är önskvärt men inte ett absolut krav. Medfinansieringen kan ske med kontanta medel men kan också helt eller delvis bestå av eget arbete eller andra naturainsatser. Kostnader för drift/underhåll, löner och doktorandfinansiering räknas inte som medfinansiering. 7. Bedömningskriterier Följande kriterier kommer att avgöra VINNOVAs beslut om finansiering. 1. Relevans, dvs hur väl projektet ligger i linje med utlysningens inriktning och bidrar till utlysningens effektmål. 2. Kvalitet/effekter, dvs projektets höjd och ambition att utveckla den åsyftade samverkan samt dess möjlighet att göra en skillnad mot dagens situation. Detta
8 bedöms genom jämförelse av nuläge mot det framtida läge som projektet utlovar utifrån kriterier och effektmål i avsnitt 5. 3. Genomförbarhet, dvs de sökande personernas (projektteamets) förmåga och trovärdighet vad gäller att genomföra det tilltänkta projektet med angiven ambitionsnivå. Detta omfattar dels en bedömning av teamet vad gäller kompetens, genus- och mångfaldsaspekter, dels en bedömning av metodik och angreppssätt inklusive realismen i projektplan och projektbudget, dels hur väl projektet är länkad in i de sökandes interna strategi-, innovations- och utvecklingsprocesser. Vid bedömningen kommer stor vikt att fästas vid hur forskarskolan långsiktigt avses finansieras. 4. Betydelse/områdesnytta, dvs hur projektet stärker forskningen och forskarutbildningen samt projektets potential att bidra till innovationssystemets utveckling inom projektets ämnesområde. Speciellt kommer uppkopplingen mot internationellt ledande miljöer att beaktas (se avsnitt 4). Samtliga bedömningskriterier kommer att användas i både ansökan om planeringsbidrag (steg 1) och för den fullständiga projektansökan (steg 2). Det är naturligt att innehållet i ansökan om planeringsbidrag, till skillnad från innehållet i en Fullständig ansökan, är utforskande och mer tentativt i den meningen att det ska syfta fram mot steg 2 och utvecklas och fokuseras under planeringsarbetet. 8. Budget Denna utlysning har en planerad budget på max 12 miljoner kronor per år för perioden 2008 2011. Inom ramen för denna budget beräknas 3-8 forskarskolor kunna få bidrag med 1-4 miljoner kronor/år. I steg 1 kommer VINNOVA att bevilja upp till 10 planeringsbidrag om vardera högst 100 000 kronor. 9. Tidplan Denna utlysning görs i ett tvåstegsförfarande. I det nu aktuella steg 1 inlämnas ansökan om planeringsbidrag, i steg 2 inlämnas en fullständig ansökan. I steg 2 kommer även de som inte fått eller sökt planeringsbidrag att inbjudas att komma in med fullständig ansökan. Det finns inget krav att ha deltagit i steg 1 för att kunna ansöka i steg 2. Följande preliminära tider gäller för utlysningen. För aktuella uppgifter om tider, se utlysningens webbsida på www.vinnova.se/vinnpro. Sista ansökningsdag för planeringsbidrag (steg 1): 2007-04-16 Sista datum för beslut om planeringsbidrag i steg 1: 2007-06-04 Sista ansökningsdag för fullständig ansökan (steg 2): 2007-10-01 Sista datum för beslut om finansiering i steg 2: 2007-12-15 Tidigaste datum för projektstart: 2008-01-01
9 10. Bedömningsprocessen Planeringsbidrag bedöms internt av VINNOVA. Fullständiga ansökningar bedöms av ett programråd bestående av s k Triple Helix-representanter dvs representanter från universitet och högskolor, näringsliv samt offentlig verksamhet, vilka ger rekommendationer som underlag till VINNOVAs beslut. VINNOVA fattar de formella besluten. VINNOVA meddelar beslut till samtliga sökande. VINNOVA omfattas av offentlighetsprincipen. Myndigheten har dock en skyldighet att skydda bland annat företagshemligheter enligt Sekretesslagen. 11. Hur man ansöker Ansökan görs endast elektroniskt via ansökningstjänsten på VINNOVAs Intressentportal. Denna nås genom utlysningens webbsida på VINNOVAs webbplats under Hur man ansöker. För att kunna lämna in en ansökan måste Du först skapa ett användarkonto hos VINNOVA. Med hjälp av detta kan Du sedan logga in på ansökningstjänsten. Har Du redan ett användarkonto hos VINNOVA kan Du använda detta. Sista dag att lämna in ansökan om planeringsbidrag är 2007-04-16. Observera att ansökningarna ska vara inne senast kl 14.00 denna dag. Vid frågor om den elektroniska ansökningsfunktionen, kontakta VINNOVAs IT-support, tel 08-473 32 99, helpdesk@vinnova.se. Observera att IT-supporten stänger vid kontorstidens slut kl 16.30. 12. Ansökans innehåll Ansökningstjänsten består av ett antal elektroniska blankettsidor som fylls i av sökanden. Till ansökan om planeringsbidrag ska bifogas en projektbeskrivning på 3-4 A4-sidor med 12 punkters text, normalt radavstånd en personalbilaga. Till fullständig ansökan ska bifogas en projektbeskrivning på 6-10 A4-sidor med 12 punkters text, normalt radavstånd en personalbilaga. en budgetbilaga en centrumbilaga Vidimering av att ansökan sker i samråd med den högst ansvarige för den organisation som står som sökande t ex i fallet universitet och högskolor Rektor.
10 Samtliga ska vara i pdf-format och skrivna på svenska. Referenser och eventuella Letters of Intent kan dock vara skrivna på engelska. Inga andra bilagor kommer att beaktas vid ansökan. Personalbilagan ska innehålla relevanta CV för projektledaren och nyckelpersoner i projektteamet. För samtliga deltagare ska anges namn, ålder, kön, titel/funktion samt omfattning av medverkan i projektet. Budgetbilagan ska redovisa inte bara användningen av de sökta medlen (ev med medfinansiering) utan även hur forskarskolan avses finansieras (dvs drift/underhåll, löner inkl doktoranders). Centrumbilagan ska beskriva den centrumbildning som man avser att samverka med, med betoning på syfte, forskningsmässigt fokus, omfattning, finansiering och deltagande parter. Denna bilaga bör också innehålla ett Letter of Intent från Centrumföreståndaren att medverka i projektet och med vilka insatser. Projektbeskrivningen ska omfatta följande: Huvudrubrik Titel Sammanfattning Projektets relevans Projektets kvalitet Innehåll Ansökan om planeringsbidrag (steg 1) Projekttitel på svenska och engelska Sammanfattning Se punkterna t h. Viktigt är att redan här noga ange vad som ska åstadkommas medan hur detta ska ske kan skisseras i form av en eller flera alternativa strategier. Innehåll: Fullständig ansökan (steg 2) Projekttitel på svenska och engelska Sammanfattning De behov av forskarskola, samarbeten med näringsliv/offentlig förvaltning, förnyelse/anpassning av kurser resp mobilitet som projektet tar sikte på, vilken potential detta motsvarar sett ur ett forsknings-, tillväxt- och innovationsperspektiv, vilka områden som berörs och vem som har behovet; det resultat som projektet ska leverera och dess koppling till de effektmål som anges under avsnitt 5. Se punkterna t h. Projektets potential att göra en skillnad jämfört med dagens situation dvs hur resultatet förstärker innovationssystemet (unikhet, nyhetsvärde, konkurrensförhållanden etc); hur effekterna av resultatet kan iakttas i termer av uppföljningsdata/-indikatorer.
11 Projektets genomförbarhet Se punkterna t h. Det är naturligt att innehållet, till skillnad från innehållet i en Fullständig ansökan, är utforskande och mer tentativt i den meningen att det ska syfta fram mot nästa steg och utvecklas och fokuseras. Om sökande är annan än centrumbildningen ska centrumbildningen utpekas men behöver inte beskrivas separat. Behovet av planeringsbidrag ska motiveras och den tänkta användningen av medlen redovisas. Beskrivning av angreppssättet, strategin och metodiken för projektet, hur samverkan mellan forskarskolan och centrumbildningen implementeras; beskrivning av samarbetspartners relation/tillhörighet och projektets relation till aktiviteter/projekt inom resp samarbetspartners organisation samt hur väl samverkan är länkad in i den sökandes interna strategi-, innovations- och utvecklingsprocesser; projektplan som innehåller mål på kort och lång sikt, tidplan med tydliga delmål. I planen ska tydligt framgå vilka aktörer som deltar och deras roll, vilka aktiviteter som ska göras, vem/vilka som gör dem och omfattningen av dem (tid och kostnader, respektive omfattning och art av naturainsatser); om mobilitet ingår, beskrivning av hur denna ingår i en strategi för utökat samarbete mellan forskarskolan och värdmiljön för doktoranden/handledaren. Om värdorganisationen redan är utsedd, bör referenser (helst med Letter of Intent eller inbjudan från densamma) ges med bedömning av dess status som ledande inom området, speciellt i de fall värdmiljön finns utomlands; eventuell medfinansiering. Betydelse/ områdesnytta Riskanalys för projektet Se punkterna t h. Beskrivning av hur projektet stärker forskningen och forskarutbildningen samt innovationssystemets utveckling inom projektets ämnesområde. Ej tillämpligt Risker att projektet inte kan genomföras som planerat (samt en konsekvens- och sannolikhetsbedömning av riskerna). Speciell uppmärksamhet ska ägnas risken att långsiktig finansiering av forskarskolan
12 (dvs drift/underhåll, löner inkl doktorandfinansiering) inte kan bekräftas/garanteras inom rimlig tid (max ett halvt år) efter projektstart. 13. Kontaktpersoner Ytterligare information om programmet, utlysningen och ansökningar lämnas av: Jenni Nordborg, Programledare Thomas Torounidis, Handläggare Tel:08-473 30 75 Tel: 08-473 32 13 Jenni.Nordborg@VINNOVA.se Thomas.Torounidis@VINNOVA.se Anders Hedin Sven-Gunnar Edlund, Avdelningschef Tel: 08-473 31 26 Tel: 08-473 30 14 Anders.Hedin@VINNOVA.se Sven-Gunnar.Edlund@VINNOVA.se
13 Bilaga 1 Forskarskola Med en forskarskola menas en organisation som har ett tydligt regelverk för forskarutbildningen, från antagningen till examinationen. Därtill kan en forskarskola även ha ett utarbetat system för att förse forskarskolan med doktorander men även ta hand om de som disputerar genom exempelvis karriärplanering. Kurser: Forskarskolan har ett kursutbud som är återkommande men med en kontinuerlig utveckling för att anpassas till den aktuella forskningen. Det bör finnas ett antal övergripande kurser som alla forskarskolans doktorander kan läsa. Exempel på sådana kurser kan vara inom pedagogik, etik, innovationer eller entreprenörskap. Allmän studieplan: Det finns en allmän studieplan för forskarskolan som beskriver mål med forskarutbildningen, förkunskapskrav för antagning, upplägg och inriktning för utbildningen, kurser som ges (obligatoriska och valfria), fordringar för licentiat och doktorsexamen, handledning. Individuell studieplan: För varje doktorand upprättas i samband med antagning till forskarskolan en individuell studieplan där det framgår vad doktoranden förväntas forska inom, den mängd undervisning och institutionstjänstgöring som ska utföras, vilka kurser som ska läsas. Dessutom ska det framgå vem som är handledare, biträdande handledare, examinator, studierektor, närmaste chef m.m. För handledare kan det också specificeras i vilken omfattning som handledaren förväntas delta och vara närvarande. Studieuppföljning: Doktoranden och dennes arbete ska minst årligen följas upp av bland annat handledare och examinator. Det är önskvärt att man bildar en grupp omkring doktoranden där åtminstone en av personerna kommer från en annan miljö än doktoranden själv (ex. en annan forskargrupp eller näringsliv/offentlig verksamhet). Man följer framförallt upp den individuella studieplanen och uppdaterar denna. Innehållet och framförhållningen i studieplanen beror på var i utbildningen doktoranden befinner sig, men även på de aktuella forskningsprojekten. Seminarier: En väl fungerande seminarieverksamhet kan ytterligare främja både doktorandens utveckling men även handledares utveckling och forskarskolan som sådan. Att inbjuda gästföreläsare till forskarskolan och se till att doktorander möts är klassiska exempel på seminarieverksamhet. Andra exempel är när doktorander inom forskarskolan möts och förmedlar sina forskning samt motiverar den utifrån ett samhällsperspektiv. Organisation: Organisationen för forskarskolan ska vara fastställd med en tydlighet om vem som har beslutanderätt och hur beslut är delegerade i de fall de är det. Om det finns en chef eller studierektor för forskarskolan bör dennes roll tydligt framgå. Hur forskarskolan är finansierad bör framgå. Behörighet: Forskarskola bör tydligt specificera de förkunskapskrav som behövs för att bli antagen vid forskarskolan. Om möjlighet till tillgodoräknande av kurspoäng från grundutbildningen tillåts ska det vara ytterst tydligt hur detta går till. Ett antagningsförfarande ska vara bestämt för forskarskolans doktorander och doktorandtjänsterna bör dessutom utlysas centralt på universitetets sida för lediga tjänster.
14 Handledning: Ett väl fungerande handledarskap är viktigt för att samarbetet mellan doktorand och handledare ska fungera under hela forskarutbildningen. Det krävs då att forskarskolan satsar på handledning genom stöd och utbildning i olika former, alternativt en mötesplats för handledare där de kan diskutera handledning. Man bör dessutom se till att utse åtminstone en biträdande handledare för varje doktorand. Introduktion: En god introduktion är viktigt för att doktoranden ska komma igång med forskningsarbetet så snabbt som möjligt. Speciellt viktigt är detta för utländska doktorander då dessa kan vara ovana vid det svenska systemet. Man bör tydliggöra de förväntningar man har på doktoranden och se denne som en medarbetare snarare än en elev. Finansiering: En finansieringsplan bör upprättas för att trygga doktorandens finansiering. Doktorander bör anställas genom att erbjudas en doktorandanställning. Även om utbildningsbidrag och stipendium är möjliga andra finansieringsformer för doktoranden, så innebär dessa att man reducerar doktorandens sociala skyddsnät. Mobilitet: Genom forskarskolan och dess ingående forskares nätverk nationellt och internationellt kan och bör det erbjudas möjligheter för doktorander att vistas vid andra universitet, institut eller företag. Forskarskolan bör ha medel som kan avsättas för att täcka hela eller delar av de merkostnader som en vistelse medför. Karriärplanering: Det är av vikt att man diskuterar doktorandens karriärmöjligheter efter disputation och tillåter denne att bredda sig eller komplettera med kurser som gör doktoranden attraktiv för endera akademin eller näringsliv/offentlig verksamhet. Arbetsmiljö: En väl fungerande arbetsmiljö är en förutsättning för att man ska trivas och arbeta effektivt. Att erbjuda en arbetsplats med där tillhörande utrustning för doktorander är ett minimikrav. Medarbetarsamtal ska erbjudas doktorander där man diskuterar bland annat arbetsmiljön och övriga arbetsrelaterade frågor. Det är viktigt att särskilja detta samtal från uppföljningssamtalet angående forskarutbildningen. Effektivitet: Genom att ha en god introduktion i kombination med både en tydlig struktur och kontinuerliga uppföljningar kan man få en effektiv forskarutbildning. Ett resultat av detta blir en effektivisering där doktorander i allt större utsträckning doktorerar inom utsatt tid. Samverkan: Forskarskolan och dess struktur ger utökade möjligheter till samarbete mellan forskargrupper inom lärosätet men även mellan lärosäten eller mellan lärosäte, forskningsinstitut och näringsliv/offentlig verksamhet.