Barnfattigdomen i Göteborg

Datum 2012-05-27 Påverkansgruppen, Rädda Barnens lokalförening i Göteborg Barnfattigdomen i Göteborg Kartläggning Jag känner varje dag att jag vill göra saker som andra gör men som jag inte har råd med. Jag är tyst om det. Folk kan tycka att det a r konstigt om man sa ger att man vill go ra en massa saker och sedan inte go r na gonting. Jag säger alltid att jag inte vill följa med när kompisarna gör saker som kostar. Citat från undersökningen Ung Röst 2011 RB LKF v. 1.0 2010 Rädda Barnen Lokalföreningen i Göteborg Gyllenkroksgatan 10B 412 61 Göteborg www.raddabarnen.se Plusgiro 90 2003-3

Förord Påverkansgruppen inom Rädda Barnens lokalförening i Göteborg har sedan hösten 2011 arbetat med att kartlägga barnfattigdomen i Göteborgs stadsdelar. Utifrån Rädda Barnens senaste barnfattigdomsrapport, statistik och intervjuer med tjänstemän från Göteborgs Stad och andra efterforskningar, har nu denna kartläggning blivit klar. Syftet med vår kartläggning är att väcka frågan om de ojämlikheter som finns i vår stad och skapa en debatt kring hur vi bemöter barnfattigdomen som finns i vårt samhälle, men också att lyfta fram goda exempel och bidra till att sprida den kunskap och de erfarenheter som finns på olika ställen i Göteborg. Vi hoppas att beslutsfattare, tjänstemän och andra berörda tar del av den här kartläggningen och arbetar vidare med att bemöta sociala och ekonomiska svårigheter i Göteborg och i resten av vårt land. Påverkansgruppen, Rädda Barnens lokalförening i Göteborg 2 (35)

Innehållsförteckning Förord... 2 Bakgrund... 5 Rädda Barnens barnfattigdomsrapport Göteborg... 6 Syfte.... 8 Tillvägagångssätt... 8 Resultatredovisning... 10 Centrum... 10 Västra Göteborg... 11 Östra Göteborg... 13 Västra Hisingen... 14 Norra Hisingen... 15 Lundby... 18 Askim-Frölunda-Högsbo... 19 Majorna-Linné... 23 Örgryte-Härlanda... 25 Angered... 27 Slutsatser... 29 Bilaga 1 -Intervjumall... 32 Bilaga 2 Sammanfattning... 33 3 (35)

Tabellförteckning Tabell 1. Barnfattigdomen i storstäderna 2009 Tabell 2. Förändring per stadsdel 2008-2009 Tabell 3. Statistik över Göteborg som helhet Några faktorer som relaterar till barnfattigdom Tabell 4. Stadsdelen Centrum Tabell 5. Stadsdelen Centrum och andelen fattiga barn 2008-2009 Tabell 6. Stadsdelen Västra Göteborg Tabell 7. Stadsdelen Västra Göteborg och andelen fattiga barn 2008-2009 Tabell 8. Stadsdelen Östra Göteborg Tabell 9. Stadsdelen Östra Göteborg och andelen fattiga barn 2008 och 2009 Tabell 10. Stadsdelen Västra Hisingen Tabell 11. Stadsdelen Västra Hisingen och andelen fattiga barn 2008 och 2009 Tabell 12. Stadsdelen Norra Hisingen Tabell 13. Stadsdelen Norra Hisingen och andelen fattiga barn 2008 och 2009 Tabell 14. Stadsdelen Lundby Tabell 15. Stadsdelen Lundby och andelen fattiga barn 2008 och 2009 Tabell 16. Karta över medelinkomster i Askim-Frölunda-Högsbo Tabell 17. Stadsdelen Askim-Frölunda-Högsbo Tabell 18. Stadsdelen Askim-Frölunda-Högsbo och andelen fattiga barn 2008 och 2009 Tabell 19. Stadsdelen Majorna-Linné Tabell 20. Stadsdelen Majorna-Linné och andelen fattiga barn 2008 och 2009 Tabell 21. Stadsdelen Örgryte-Härlanda Tabell 22. Stadsdelen Örgryte-Härlanda och andelen fattiga barn 2008 och 2009 Tabell 23. Stadsdelen Angered Tabell 24. Stadsdelen Angered och andelen fattiga barn 2008 och 2009 Tabell 25. Barnfattigdomen i storstäderna 2009. Tabell 26. Förändring per stadsdel 2008-2009 Tabell 27. Statistik över Göteborg som helhet 4 (35)

Bakgrund Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har alla barn rätt till en skälig levnadsstandard 1. Sverige har upprepade gånger fått internationell kritik gällande de stora skillnaderna mellan olika kommuner, och mellan olika stadsdelar gällande barnfattigdomen. Detta till trots visar Rädda Barnens senaste barnfattigdomsrapport att barnfattigdomen i Göteborg ökade från 17,2 till 18,8 procent mellan 2008 och 2009. Totalt rör det sig om 17 891 barn, vilket är en ökning med 1712 barn sedan förra årets rapport. Siffrorna ligger högre både 2008 och 2009 än för hela Sverige (11,5 respektive 13 procent). Rapporten visar att den största gruppen är barn till ensamstående föräldrar och barn där minst en av föräldrarna är född utomlands 2. Den nya rapporten visar även att barnfattigdomen blir mer och mer ett storstadsproblem, med faktorer som boendesegregation och socialt och ekonomiskt utanförskap. Studier visar att barn som lever i ekonomisk utsatthet löper större risk att drabbas av sjukdomar som diabetes, fetma och hjärt- och kärlsjukdomar. De riskerar också i större utsträckning att bli utsatta för våld utanför hemmet eller bli mobbade i skolan. Barn i ekonomiskt utsatta familjer blir ofta diskriminerade i skolan på grund av avgifter som tas ut vid studiebesök och friluftsdagar, man utgår t. ex från att alla har cykel och skridskor och skolan kräver ofta att man har tillgång till dator och internet för att göra hemläxor. Socioekonomiskt utsatta områden har också ofta sämre skolresultat än andra delar av landet. 1 Artikel 27, FN:s konvention om barnets rättigheter, eller Barnkonventionen. Där framgår att alla barn har rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, andliga, moraliska och sociala utveckling. Enligt artikel 4 ska staten dessutom använda det yttersta av sina tillgängliga resurser för att säkerställa rättigheterna i konventionen, vilket konkret betyder att i ett sådant rikt land som Sverige inte ska barnfattigdom existera. Staten har också ansvar över att se till att inget barn diskrimineras på något sätt på grund av sina föräldrars sociala ställning (artikel 2). 2 Läs hela Barnfattigdomsrapporten på http://www.rb.se/sitecollectiondocuments/rapporter/barns_ekonomiska_utsatthet_2012.pdf 5 (35)

Rädda Barnens barnfattigdomsrapport Göteborg I Sveriges storstäder finns både landets minst och mest ekonomiskt välmående områden. Skillnaderna inom dessa städer är betydligt större än skillnaderna mellan Sveriges kommuner. Jämför man kommuner låg Göteborg på plats nummer 277 av 290 kommuner år 2009. Mellan stadsdelarna i Göteborg varierar det från 2,1 procent (Torslanda) till 57,7 procent (Bergsjön). Barnfattigdomen i Rosengård i Malmö var 64,3 procent år 2009, nästan fem gånger så hög som i riket i stort. Torslanda i Göteborg är den andra extremen, med en successivt minskande barnfattigdom som år 2009 var nere på 2,1 procent. Detta visar att utvecklingen i landets storstäder varit mycket ojämn de senaste årtiondena. Tabell 1. Barnfattigdomen i storstäderna 2009 40 35 33,5 30 25 20 15 15,3 18,8 13 Barnfattigdom i % 10 5 0 Stockholm Göteborg Malmö Hela landet Kommentar: I det långa tidsperspektivet, under hela tidsperioden från 1991 till 2009, har den ekonomiska utsattheten minskat något i Göteborg, från 20 till 18,7 procent. Dock ligger siffrorna högre i Göteborg (17,2 procent) än för riket i stort (13 procent) och har som sagt börjat öka igen. I nedanstående tabell är andelen barn 0 17 år i ekonomiskt utsatta hushåll per stadsdel redovisade, grupperade efter sammanslagningen som skett 2010. Generellt ser man en ökning av andelen ekonomiskt utsatta barn i samtliga stadsdelar i Göteborg. Man ser även hur stora skillnaderna är mellan stadsdelar, 6 (35)

och inom de sammanslagna stadsdelarna. I Torslanda (tillhörande Västra Hisingen) är barnfattigdomen lägst i Göteborg med 2,1 procent men har ändå ökat något sedan förra årets rapport. I Bergsjön (tillhörande Östra Göteborg) är barnfattigdomen högst i Göteborg med 57, 7 procent. Tabell 2. Förändring per stadsdel 2008-2009 Förändring per stadsdel 2008-2009 70 60 50 40 30 20 10 0 (A-F-H) Högsbo Askim Frölunda (Västra Göteborg) Älvsborg Tynnered Styrsö (Västra Hisingen) Torslanda Biskopsgården Lundby (Norra Hisingen) Tuve-Säve Backa Kärra rödbo (Angered) Gunnared Lärjedalen (Östra Göteborg) Bergsjön Kortedala (Örgryte- Härlanda Örgryte Centrum (Majorna-Linne) Linnéstaden Majorna 2008 2009 Nedan redovisas några av de faktorer vi har valt att titta på i kartläggningen av Göteborgs stadsdelar. Anledningen till att det är just dessa faktorer vi har valt ut är för att de har betydelse för hur barnens situation ser ut. Exempelvis har Rädda Barnens barnfattigdomsrapport visat att barn till föräldrar med utländsk bakgrund i högre grad lever i fattigdom, likaså är risken större om föräldrarna är ensamstående. Barnfattigdom påverkar dessutom hälsan på flera sätt, varför vi väljer att även redovisa ohälsotalen. Tabellen nedan visar Göteborg som helhet, för att sedan användas i jämförandesyfte i kartläggningen av stadsdelarna då vi använder samma faktorer. 7 (35)

Tabell 3. Statistik över Göteborg som helhet och några faktorer som relaterar till barnfattigdom Göteborg Antal År Invånare 513 751 2010 Invånare under 18 102 914 2010 Familjer med 20 256 2009 försörjningsstöd Arbetslöshet 7,4 % 2010 Utländsk bakgrund 29,9 % 2010 Utrikes födda 22,4 % 2010 Ohälsotal 28 2010 Kommentar: De här siffrorna bygger på Göteborgs Stads egen insamlade statistik utifrån folkbokföring och den fastighet man bor i. Syfte Göteborgs stad har efter en stor omorganisation 2011 slagits ihop till tio stadsdelar. Därför har vi i denna rapport valt att kartlägga hur barnfattigdomen bemöts i de olika stadsdelarna, då många beslut som gäller barn fattas på stadsdelsnivå. Syftet med kartläggningen är att ta reda på stadsdelarnas medvetenhet om barnfattigdomen i stadsdelen samt vilka åtgärder man gör för att bemöta barnfattigdomen. Detta vill vi göra i syfte att skapa en debatt i frågan på lokal nivå och i förlängningen hoppas vi såklart på ett förbättrat arbetssätt för att bemöta barnfattigdomen och se till barns behov och rättigheter genom ökad informations- och kunskapsspridning. Tillvägagångssätt För att få så kvalitativa svar som möjligt intervjuades nyckelpersoner inom de olika stadsdelarna som arbetar med sociala frågor och barn. Då Göteborgs stad nyligen genomgick en stor omorganisation och till viss del har börjat arbeta på ett nytt sätt, har vi vänt oss till utvecklingsavdelningarna inom respektive stadsdel som första kontakt. Vi har bland annat pratat med personer som arbetar med utvecklingsfrågor, individ- och familjomsorg och folkhälsofrågor. Kontakten med stadsdelarna skedde via personliga intervjuer, telefonintervjuer, en workshop i samarbete med Rädda Barnen i SDF Lundby och informationssamlande genom att omvärldsbevaka och delta på möten. Genom att redovisa både kvalitativa svar från våra nyckelpersoner och genom statistik, försöker vi förmedla en övergripande bild av situationen i varje stadsdel. Vi vill lyfta fram hur stadsdelens förutsättningar ser ut och vad man har satt in för åtgärder riktade mot barn. 8 (35)

Göteborgsbladet kallas den statistik som Göteborgs Stads enhet för samhällsanalys och statistik tar fram. Siffrorna grundas sig på personer som är folkbokförda i kommunen och som därmed är anknutna till en fastighet som i sin tur är kopplad till ett geografiskt område i kommunen. Områdena är indelade i stadsdelar, primärområden och basområden där basområden är den minsta enheten. I vår kartläggning har vi valt att fokusera på stadsdelsnivå. Stadsdelarna har egna förvaltningar och politiska nämnder, och därför blir den nivån mest överskådlig att belysa. Trots detta finns det stora skillnader både på primäroch basområdesnivå som vi tycker är viktiga att man har i åtanke när man pratar om barnfattigdom. Ofta kan ojämlikheten i sig bli ett stort problem för en stadsdel. I den första stadsdelen vi redovisar, Centrum, ser vi till exempel att endast drygt en procent (1,72 procent) av invånarna har fått försörjningsstöd under minst tio månader 2009. I verkligheten är dock denna enda procent nästan tusen (983) familjer som bor i en av stadens mest välmående stadsdelar, vilket säkert kan göra att man känner sig mer utsatt som barn, när ens klasskamrater har det mycket bättre ställt ekonomiskt. Vi gör inget anspråk på vetenskaplighet i denna kartläggning och vi är väl medvetna om den metodologiska svårighet som uppstår när svaren har varit av varierande karaktär, även om en gemensam mall har använts för intervjuerna. 3 Trots detta anser vi att kartläggningen sammanställt information på så sätt att innehållet kan användas som bas för fortsatt arbete. Kartläggningen påvisar på goda exempel på projekt som bedrivs ute i stadsdelarna, såväl som bristen på ett övergripande arbetssätt för att bemöta barnfattigdomen. Fokus har legat på tre områden/teman: 1) Stadsdelarnas upplevelse av hur utbredd barnfattigdomen är 2) Samverkan/samarbetspartners och 3) Ekonomiskt bistånd. Statistiken som ingår i rapporten är hämtad från Rädda Barnens barnfattigdomsrapport som kom ut 2012 och de nyaste siffrorna från Göteborgs Stads enhet för samhällsanalys och statistik, som presenteras i Göteborgsbladet. 4 3 Se bilaga 1 för intervjufrågorna 4 Rädda Barnens senaste barnfattigdomsrapport grundar sig på siffror från 2008 och 2009, då Göteborg fortfarande hade 21 stadsdelar. Därför kan siffrorna vara annorlunda i vår rapport när det gäller vissa stadsdelar, som även har bytt namn i de flesta fall. Skillnaderna redovisar vi i separata tabeller i varje stadsdels avsnitt. 9 (35)

Resultatredovisning I det här avsnittet redovisas resultatet stadsdel per stadsdel. Varje stadsdelsredovisning baseras på utlåtanden från tjänstemän inom stadsdelen och statistik från Göteborgs Stads analysenhet samt mätetal på andelen utsatta barn 0-17 år per stadsdel, från Rädda Barnens Barnfattigdoms stadsdelsbilaga 3. Centrum Presentation från Göteborg Stads hemsida: Centrum är den folktätaste stadsdelen i Göteborg - cirka 55 000 personer bor i Centrum. Av dem är cirka 14 procent pensionärer och cirka 8 procent är barn och ungdomar under 15 år. Centrum tillhör de stadsdelar i Göteborg som har flest högutbildade invånare, andelen vuxna som arbetar liksom medelinkomsten ligger något över snittet för Göteborg medan andelen utländska medborgare ligger under genomsnittet. Centrum har ingen handlingsplan gällande barnfattigdom. Det finns en insats att kartlägga behovet av stöd som riktar sig mot barnfamiljer som uppburit försörjningsstöd under en längre period. I övrigt tipsas barnfamiljerna om att söka stöd hos Statsmissionen, kyrkans diakoner samt att söka fondmedel från social resurs. Det finns möjlighet till tillägg till försörjningsstödet, då det finnas att per barn per år bevilja på det så kallade förebyggandekontot till t.ex aktiviteter i form av simskola, fotbollskola eller andra stimulerande aktiviteter. SSPF 5 : Samarbete har påbörjats under våren 2012 med regelbundna möten och avses utvecklas mera. Fritid: Det som nämns som kostnadsfri fritidssysselsättning är biblioteksverksamheten. Nedan presenteras stadsdelen Centrum i siffror. Under den första tabellen kommenterar vi statistiken och på samma sätt redovisar vi respektive stadsdel i de kommande avsnitten, och belyser några av de utmärkande dragen för varje stadsdel. Den andra tabellen redogör för andelen barn som lever i familjer med ekonomisk utsatthet utifrån Rädda Barnens senaste rapport. Tabell 4. Stadsdelen Centrum Centrum Antal År Jfr Göteborg 5 SSPF = samarbete mellan skola, socialtjänst, polis och fritidsverksamhet. 10 (35)

Invånare 57 074 2010 513 751 Invånare under 18 år 6092 2010 102 914 Familjer med 983 2009 20 256 försörjningsstöd Arbetslöshet 4,8 % 2010 7,4 % Utländsk bakgrund 20,8 % 2010 29,9 % Ohälsotal 17,2 2010 28 Kommentar: Vi har utgått från några faktorer som Göteborg Stad för statistik över, så som andelen familjer med försörjningsstöd, arbetslöshet, utländsk bakgrund och ohälsotal. I kolumnen längst till höger presenteras statistiken för Göteborg som helhet i jämförelsesyfte. Centrum har låg arbetslöshet och ett ohälsotal som ligger en bit under genomsnittet för Göteborg. Drygt tio procent av invånarna är under 18 år. Tabell 5. Stadsdelen Centrum och andelen fattiga barn 2008-2009 År 2008 2009 Centrum 10,9 12,1 Kommentar: Siffrorna från Rädda Barnens rapport visar att inom Centrum har barnfattigdomen ökat mellan 2008 och 2009. Västra Göteborg Presentation från Göteborg Stads hemsida: Stadsdelsnämndens geografiska område sträcker sig i princip från Röda Sten över Hagen och Grimmered, genom västerleden till avfarten mot Billdal sedan genom Stora Ån som rinner ut i Välenviken. Allt väster och söder om denna linje tillhör Västra Göteborg. Stadsdelen består av områdena Fiskebäck, Långedrag, Hagen, Grimmered, Södra Skärgården, Bratthammar, Guldringen, Skattegården, Ängås, Önnered, Grevegården, Näset och Kannebäck. I Västra Göteborg bor ca 51 000 personer fördelade på ca 20 000 hushåll. Jämfört med övriga staden har Västra Göteborg fler invånare under 15 år och fler över 65. 11 (35)

Västra Göteborg har inte gjort någon kartläggning och har ingen handlingsplan mot barnfattigdom. Enligt vår källa i Västra Göteborg är det vissa delar av Tynnered som är mest utsatta. Tynnered anses vara ett segregerat område och man upplever ett stort utanförskap. Andra problem som belyses är brist på tillgången till fritidssysselsättningar. I stadsdelen finns medborgarservice, dit man kan vända sig för bland annat fondansökningar men det skulle behövas en mer generell handlingsplan. Fritid: Kyrkor (exempelvis Svenska Kyrkan) anordnar gratis heldagsutflykter för barn och föräldrar. Fritidsgården ordnar aktiviteter för barn och ungdomar. Även frivilligföreningar finns som t.ex. Ensamma Mammor. Samarbetet mellan skola, polis och socialtjänst (SSPS) fungerar väl i Västra Göteborg. Man samarbetar även med BUP barn- och ungdomspsykiatrin dock finns inget samarbete med Försäkringskassan. Angående bedömningen av försörjningsstöd behövs det uppföljning från annan sektor, då barn- och ungdomsenheten inte arbetar med detta. Tabell 6. Stadsdelen Västra Göteborg Västra Göteborg Antal År Jfr Göteborg Invånare 51 126 2010 513 751 Invånare under 18 12950 2010 102 914 Familjer med 1 017 2009 20 256 försörjningsstöd Arbetslöshet 5,6% 2010 7,4 % Utländsk bakgrund 19,7% 2010 29,9 % Ohälsotal 25,2 2010 28 Kommentar: Västra Göteborg är en av de stadsdelar som har lägst arbetslöshet och ett något lägre ohälsotal än genomsnittet för Göteborg. En mycket liten del av invånarna har försörjningsstöd. Tabell 7. Stadsdelen Västra Göteborg och andelen fattiga barn 2008-2009 Västra Göteborg 2008 2009 Älvsborg 2,7 3,0 Tynnered 15,2 17,8 Styrsö 6,4 7,1 Kommentar: Siffrorna från Rädda Barnens rapport visar att inom Västra Göteborg har barnfattigdomen ökat i de olika delarna (innan sammanslagning) av stadsdelen mellan 2008 och 2009. 12 (35)

Östra Göteborg Presentation från Göteborg Stads hemsida: Östra Göteborg består av områdena Bergsjön, Gamlestaden, Kortedala, Kviberg och Utby. Befolkningsmässigt skiljer sig områdena åt sinsemellan, men de förenas i det rika föreningslivet och den kulturella mångfalden. Kännetecknande för stadsdelen är en större andel invånare födda utomlands. Medelinkomst, förvärvsintensitet och utbildningsnivå är lägre än Göteborgssnittet. Stadsdelen har närmare 45 000 invånare. Enligt befolkningsprognoserna kommer stadsdelen att växa med nästan 3 000 personer de närmaste åren. Östra Göteborg har en något högre andel barn än genomsnittet för staden. Antal yngre pensionärer förväntas öka medan antalet äldre pensionärer förväntas minska. Östra Göteborg har ingen direkt handlingsplan mot barnfattigdom. Dock har det påbörjats en samordnad strategisk plan (gemensam för samtliga Göteborgs 10 sektorer inom Kultur och Fritid), där en viktig fråga är att forma mötesplatser för barn och ungdomar som underlättar integrationen. Fritid: Stadsdelen samarbetar med flertalet föreningar för lägerskolor. I sin budget har stadsdelen definierat att införa barnombudsmän, att få in barnperspektivet i samhällsplaneringen och att förbättra öppettiderna på fritidsgårdar. Tabell 8. Stadsdelen Östra Göteborg Östra Göteborg Antal År Jfr Göteborg Invånare 44 498 2010 513 751 Invånare under 18 9603 2010 102 914 Familjer med 4 023 2009 20 256 försörjningsstöd Arbetslöshet 11,8 % 2010 7,4 % Utländsk bakgrund 53,7 % 2010 29,9 % Ohälsotal 41,0 2010 28 Kommentar: I Östra Göteborg är arbetslösheten högre än snittet för Göteborg, ohälsotalet är markant högre. Andelen personer under 18 år ligger på 21,5 procent vilket är något högre än snittet för Göteborg i sin helhet som är 20 procent. Tabell 9. Stadsdelen Östra Göteborg och andelen fattiga barn 2008 och 2009 13 (35)

Östra Göteborg 2008 2009 Bergsjön 55,1 57,7 Kortedala 21,3 23,1 Kommentar: Siffrorna från Rädda Barnens rapport visar att inom Östra Göteborg har barnfattigdomen ökat i de olika delarna (innan sammanslagning) av stadsdelen mellan 2008 och 2009. Observera att den dåvarande stadsdelen Bergsjön 2009 hade det högsta procentantalet utsatta barn inom Göteborg. Västra Hisingen Presentation från Göteborg Stads hemsida: Västra Hisingen är den geografiskt näst största stadsdelsförvaltningen i Göteborg, med cirka 50 000 invånare. Stadsdelsförvaltningen består av två huvudområden: Biskopsgården och Torslanda. Torslanda har en ung befolkning med få födda utomlands, mycket hög andel småhus och litet antal hyresrätter, många höginkomsttagare och låga värden för försörjningsstöd, arbetslöshet och ohälsa. Biskopsgården har en stor andel födda utomlands, en låg andel småhus och stor andel hyresrätter, få höginkomsttagare och höga tal för försörjningsstöd, arbetslöshet och ohälsa. Stadsdelen har fler barn än genomsnittet för Göteborg. Antalet yngre pensionärer förväntas öka, medan de äldre pensionärerna minskar. Antalet barn i grundskoleåldrarna förväntas öka kraftigt. Ingen officiell kartläggning är gjord av barnfattigdomen på Västra Hisingen, dock är Norra Biskopsgården definierat som ett problemområde i stadsdelen. När försörjningsstöd regleras försöker man alltid fråga om barnens behov och satsa speciellt på extra stöd till fritidssysselsättning. Annars försöker man att alltid ha med barnperspektivet vid olika beslut inom stadsdelen. Angående riktade stöd till utsatta barn, så görs hembesök för att få en helhetsbild. Skolprev är ett projekt som det arbetas med där det görs utredningar om barn i skolan behöver extra stöd, detta vänder sig till barn som lever i utsatta positioner. I Västra Hisingen definierar man det som familjer som har fått försörjningsstöd i mer än 10 månader. Samarbete med myndigheter: Samarbete finns mellan Försäkringskassan, BUP och frivilliga organisationer. Stadsdelen jobbar även nära Arbetsförmedlingen och vuxenutbildningen. Tabell 10. Stadsdelen Västra Hisingen Västra Hisingen Antal År Jfr Göteborg 14 (35)

Invånare 50 512 2010 513 751 Invånare under 18 12 986 2010 102 914 Familjer med 2 208 2009 20 256 försörjningsstöd Arbetslöshet 8,3% 2010 7,4 % Utländsk bakgrund 32,9% 2010 29,9 % Ohälsotal 30,0 2010 28 Kommentar: Västra Hisingens siffror ligger relativt nära Göteborgssnittet vad gäller arbetslöshet, personer med utländsk bakgrund och ohälsotal. 26 procent av befolkningen är under 18 år jämfört med 20 procent i Göteborg totalt sett. Tabell 11. Stadsdelen Västra Hisingen och andelen fattiga barn 2008 och 2009 Västra Hisingen 2008 2009 Torslanda 1,9 2,1 Biskopsgården 31,2 34,9 Kommentar: Siffrorna från Rädda Barnens rapport visar att inom Västra Hisingen har barnfattigdomen ökat i de olika delarna (innan sammanslagning) av stadsdelen mellan 2008 och 2009. Störst ökning skedde inom den då kallade Biskopsgårdens stadsdel. Norra Hisingen Presentation från Göteborg Stads hemsida: I Norra Hisingen bor 9 procent av Göteborgs befolkning. År 2010 var invånarantalet 47 131 personer och prognosen visar 49 000 personer år 2015. Här bor människor med ursprung i olika länder. Här finns barnfamiljer, pensionärer samt människor med olika ekonomisk standard och utbildning. Utbildningsnivån hos de boende i Norra Hisingen är något lägre än Göteborgssnittet. Invånarnas medelinkomst är dock något högre än snittet i Göteborg. Norra Hisingen har inte gjort någon egen kartläggning av barnfattigdom och har ingen handlingsplan. Förvaltningen har använt sig av Rädda Barnens kartläggning av barnfattigdomen från 2008, baserat på de tre före detta stadsdelarna Tuve-Säve, Kärra-Rödbo och Backa. Resultatet i Rädda Barnens kartläggning har använts i en barnhälsorapport som tagits fram för Norra Hisingen under 2011. 15 (35)

Norra Hisingen har inga aktiviteter eller åtgärder för att specifikt bemöta barnfattigdom. Stadsdelen arbetar med större grepp och sammanhang, som i förlängningen kan ha en positiv inverkan på barnfattigdomen. Socialtjänsten verkar på olika sätt för att människor ska kunna återgå till arbetsmarknaden. Utöver ordinarie verksamhet inom socialtjänsten pågår ett antal projekt: Projekt NoHALC är ett treårigt arbetsmarknadsprojekt som startade i februari 2011. Det riktar sig till personer i Norra Hisingen som står långt ifrån arbetsmarknaden och som uppbär ersättning via socialtjänsten och/eller Försäkringskassan. Idé-projektet startade i januari 2012 och syftar till att boende, i första hand mammor, i Backa Röd ska nå eller närma sig arbetsmarknaden, samt till att skapa mötesplatser för dialog, socialt nätverkande och diskussion om aktiv meningsfull delaktighet i samhället och för familjen. I början av 2012 kommer en ny projektorganisation att startas upp i Norra Hisingen vilken benämns Backa i fokus, även om vissa insatser kommer att innefatta hela stadsdelen Norra Hisingen. Det kortsiktiga målet med projektet är att skapa en attraktiv, livfull och trygg stadsdel för alla. Sedan 2011 har stadsdelen börjat använda sig av barnkonsekvensanalys i stadsplaneringen. Detta skall man försöka sprida även till andra sektorer under 2012. IFO-Funktionshinder arbetar med att verka för att människor ska återgå till arbetsmarknaden, olika former av ekonomiskt bistånd, föräldrastöd med mera. Utbildningssektorn möter alla barn som bor i stadsdelen och kan därmed fånga upp barn som kan behöva extra stöd, men som ännu inte har kommit i kontakt med IFO-Funktionshinder. Fritid: Kultur & Fritid arbetar bland annat med att säkerställa att det finns kostnadsfria och subventionerade fritidsaktiviteter för barn och unga i stadsdelen, både i förvaltningens regi och i ideell regi. På så sätt är även föreningslivet en aktör i detta arbete. Svenska kyrkan erbjuder i ett eget spår ekonomisk hjälp till familjer med särskilda behov. SSPF finns med en styrgrupp och en samverkansgrupp med representanter från respektive verksamhet. Samverkansgruppen träffas regelbundet, minst en gång i månaden och arbetar utifrån tre olika fokusnivåer: 1. Generellt om barn- och ungdomssituationen i stadsdelen 2. Oro för riskbeteende hos enskilda individer 3. Individuella handlingsplaner efter vårdnadshavarens samtycke. 16 (35)

Stadsdelen har öppna förskolor för de minsta barnen och deras föräldrar. Vidare finns det fritidsklubbar för barn i mellanstadieåldern och fritidsgårdar för de äldre barnen. Tabell 12. Stadsdelen Norra Hisingen Norra Hisingen Antal År Jfr Göteborg Invånare 47 131 2010 513 751 Invånare under 18 10693 2010 102 914 Familjer med 1 232 2009 20 256 försörjningsstöd Arbetslöshet 7,5 % 2010 7,4 % Utländsk bakgrund 31,3% 2010 29,9 % Ohälsotal 31,7 2010 28 Kommentar: Norra Hisingen har liknande sammansättning som Göteborg när det gäller arbetslöshet, utländsk bakgrund och ohälsotal, som dock är något högre. Tabell 13. Stadsdelen Norra Hisingen och andelen fattiga barn 2008 och 2009 Norra Hisingen 2008 2009 Tuve-Säve 9,4 10,4 Backa 13,9 16,4 Kärra-Rödbo 3,2 3,8 Kommentar: Siffrorna från Rädda Barnens rapport visar att inom Norra Hisingen stadsdel har barnfattigdomen ökat mellan 2008 och 2009. Störst ökning mellan 2008 och 2009 har skett i det då kallade Backa stadsdel. 17 (35)

Lundby Presentation från Göteborg Stads hemsida: [Den] 30 september 2011 hade Lundby 42 048 invånare och antalet fortsätter att öka. Lundby är den stadsdel i Göteborgs Stad som växer snabbast. Invånarantalet beräknas öka till cirka 49 500 fram till år 2015. Orsaken till befolkningsökningen är att det byggs mycket nya bostäder i Lundby, främst på Norra Älvstranden men också i andra områden som förtätas eller förnyas. 2010 var andelen svenska och utländska medborgare i Lundby födda i utlandet 20,7 procent, det är strax under Göteborgsgenomsnittet som var 22,4 procent. Andelen personer över 65 år är cirka 14 procent av befolkningen. I stadsdelen ökar antalet barn och ungdomar. Lundby har ingen direkt handlingsplan mot barnfattigdom. Stadsdelens eget arbete gällande barn och ungas rättigheter betonas i den lokala budgeten för Lundby 2012: Förvaltningen ska identifiera områden i stadsdelen där det bor en hög andel barn i familjer med försörjningsstöd, familjer med många barn samt ensamstående föräldrar med barn. Aktiva insatser inom alla sektorer ska göras för att kompensera barn och unga med små ekonomiska resurser. Arbete för egen försörjning för alla vuxna ska fortsätta. Utvecklingsavdelningen i Lundby fick 2011 i uppdrag av förvaltningsledningen att genomföra en workshop på temat barnfattigdom och integration. Detta ledde till ett samarbete med Rädda Barnen där syftet var att öka kunskaperna om barnfattigdom. Enligt spektrum 6 finns störst andel barnfamiljer med försörjningsstöd i Kvillebäcken. Lägst andel bor i Kärrdalen, där andelen med socialbidrag är mindre än en fjärdedel av motsvarande siffra för Kvillebäcken. På enheten för ekonomiskt bistånd såg det ut enligt följande, augusti 2011: 903 hushåll var aktuella för försörjningsstöd. Sammantaget var det 1335 personer i dessa hushåll varav 411 personer är under 18 år. 121 ärenden har varit aktuella i fem år eller mer. I dessa ärenden är 111 personer som är under 18 år. Fritid: I Lundby erbjuds kostnadsfria kulturupplevelser för de mindre barnen under skoltid, dessa når 600 barn. Dans erbjuds för barn som inte kan betala. Lundby har fritidsgårdar, bibliotek, föreningsstöd, mat/bamba och kulturskola. Terminsavgiften för kulturskolan är 200 kronor per elev. Om flera syskon 6 Spektrum, socioekonomisk profil av befolkningen i Lundby. Kunskap om olika gruppers livsvillkor genom statistik, sammanlagt har 68 av 94 basområden analyserats. 18 (35)

går i kulturskolan betalar familjen högst 400 kronor per termin. I ämnena bild, teckning och keramik tillkommer 100 kronor materialkostnad. Fritidsgårdarna tar en avgift på 40 kronor per läsår. Biblioteket erbjuder olika kostnadsfria kurser riktade till barn i olika åldersgrupper och olika funktionsnedsättningar. Tabell 14. Stadsdelen Lundby Lundby Antal År Jfr Göteborg Invånare 41 138 2010 513 751 Invånare under 18 6435 2010 102 914 Familjer med 1 746 2009 20 256 försörjningsstöd Arbetslöshet 7,3% 2010 7,4 % Utländsk bakgrund 27,7% 2010 29,9 % Ohälsotal 25,9 2010 28 Kommentar: Lundby liknar Göteborg som helhet, andelen arbetslösa och personer med utländsk bakgrund är nästan identiskt med snittet. Ohälsotalet är något lägre än genomsnittet. Tabell 15. Stadsdelen Lundby och andelen fattiga barn 2008 och 2009 År 2008 2009 Lundby 14,8 15,1 Kommentar: Siffrorna från Rädda Barnens rapport visar att inom Lundby stadsdel har barnfattigdomen ökat mellan 2008 och 2009. Askim-Frölunda-Högsbo Presentation från Göteborg Stads hemsida: Askim-Frölunda-Högsbo ligger i den södra delen av Göteborg och är indelat i primärområdena Askim, Hovås, Billdal, Frölunda Torg, Järnbrott, Ruddalen, Tofta, Flatås, Kaverös, Högsbohöjd, Högsbotorp och Högsbo industriområde. Stadsdelsförvaltningen erbjuder service till 53 000 invånare. I Askim-Frölunda- Högsbo finns olika typer av bostadsområden och varierad bebyggelse, villor, flerfamiljshus och storstadsbebyggelse. Här finns också ett stort industri-, handels- och företagsområde i Högsbo-Sisjön. Frölunda Torg är ett viktigt regionalt centrum med handel och offentlig service. 19 (35)

I stadsdelen används följande ekonomiska indikatorer på primärområdet: medelinkomst, familjer med försörjningsstöd, barn med ensamstående förälder och öppet arbetslösa. Området omkring Frölunda Torg är det mest utsatta när det handlar om fattiga barn. I nuläget finns 541 familjer med försörjningsstöd i området omkring Frölunda Torg. Barnfattigdomen är ett ganska nytt begrepp för stadsdelen. Man jobbar mer utefter jämlika livsvillkor men det finns en medvetenhet om att många inte har råd att betala sina barns fritidsaktiviteter. Därför erbjuds många gratis eller billiga aktiviteter för barn som bor i stadsdelen. Samtidigt får föreningar stöd för att de ska kunna erbjuda gratis eller billiga aktiviteter för barnen. Det finns inga tillägg utöver försörjningsstödet riktade mot barn, stadsdelen och enheten följer riksnormen som är beslutad. Individuell bedömning görs dock alltid vid varje ansökan om ekonomiskt bistånd till ex glasögon, datorer och fritidssysselsättningar. I stadsdelen finns samarbete mellan skola, socialtjänsten, polisen och fritidsgårdar (SSPF) på två nivåer: lokalt- och på stadsdelsnivå. På lokalnivå diskuterar man enskilda barn och ungdomar som behöver särskilt samarbete. Samverkan med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Europeiska Socialfonden (ESF) är central i stadsdelens arbete för att öka sysselsättningen för personer som är långvarigt beroende av försörjningsstöd. ESF bedriver ett arbete riktat till att öppna vägar till arbetsmarknaden för arbetslösa kvinnor, Idéprojektet, tillsammans med Lundby och Norra Hisingen. Fritid: Vad gäller samverkanspartners samarbetar stadsdelen med föreningar och lokala kyrkor, särskilt Svenska Kyrkan. Stadsdelen ger ekonomiska bidrag för aktiviteter riktade till barn och unga. 20 (35)