Veckans råvarubrev Måndag 11 Mars 2013 Aktuella priser: www.seb.se/cert Rekommendationer Råvara Föregående veckobrev Avkastning* Aktuell rekommendation Råolja OLJA S 6% OLJA S Elektricitet EL S eller BULL EL X2 / X4 S 0% EL S eller BULL EL X2 / X4 S Naturgas Neutral Neutral Guld BEAR GULD X4 S 27% BEAR GULD X4 S Platina PLATINA S 9% PLATINA S Palladium PALLADIUM S eller BULL PALLAD X4 S 0% PALLADIUM S eller BULL PALLAD X4 S Silver BEAR SILVER X4 S 40% Neutral Koppar Neutral Neutral Aluminiuim Neutral ALUMINIUM S eller BULL ALU X2/X4 S Zink ZINK S eller BULL ZINK X2/X4 9% ZINK S eller BULL ZINK X2/X4 Nickel NICKEL S eller BULL NICKEL X2/X4 S 9% NICKEL S eller BULL NICKEL X2/X4 S Kaffe KAFFE S eller BULL KAFFE X4 S 1% KAFFE S eller BULL KAFFE X4 S Socker Neutral Neutral Kakao Neutral Neutral Vete Neutral Neutral Majs Neutral Neutral Rapsfrö BEAR RAPS X4 S 5% Neutral Sojabönor Neutral Neutral Råvarumarknaden RAVAROR S 5% RAVAROR S *) Avkastningen avser 1:1 råvarucertifikat där de ingår i rekommendationen. I den aktuella tabellen ovan har jag tagit prisförändringen den senaste månaden, eftersom den finns lätt tillgänglig och det är nästan en månad sedan det förra veckobrevet publicerades. Mer detaljerad information kan du finna på www.seb.se/cert Inledning Den korta positionen i guld och silver har gett fantatiskt hög avkastning den senaste månaden genom en rekommenderad position i BEAR GULD X4 S och BEAR SILVER X4 S. Vi tror att det finns en liten fallhöjd kvar i guld, men läget är sådant i silver att vi går ur och tar hem vinsten i BEAR SILVER X4 S.
SEB Veckobrev råvaror 2 (32) Priset på palladium rusade i slutet av förra veckan. I fredags bröts ett motstånd. Den som är snabb kan säkerligen haka på och förmodligen göra en vinst. Detta är en mycket kortsiktig tradingrekommendation. Köp av BULL PALLAD X4 S, alltså. Basmetallerna har fallit tillbaka med 9% den senaste veckan, vilket gör nickel och koppar och nu även aluminium tycker vi ännu mer köpvärt ur ett fundamentalt perspektiv. I fredags publicerade det amerikanska jordbruksdepartemetet sin månadsvisa uppdatering av utbuds- och efterfrågebalanserna i värdlen. Det var inga stora förändringar. Något negativt för vetet och något positivt för majs och sojabönor. Det har varit stora prisfall, som diskonterat ett väder som kanske kan bli bra. Vi tror att det stora prisfallet är bakom oss, men väljer att ligga kvar på neutral rekommendation ännu en vecka. Vi går däremot bort från rekommendationen att vara köpt BEAR RAPS X4 S. Råvaruindex I diagrammet nedan ser vi SEB:s råvaruindex, som följer avkastningen på en diversifierad korg av råvaruterminer. Sammansättningen är gjord med tanke på en nordisk eller europisk placerare. Indexet innehåller t ex terminer på nordisk och tysk el, men ingen amerikansk naturgas. Indexet har slagit DJ UBS index med 8 procentenheter per år, vilket är statistiskt signifikant (p=0.11), förutom att vara tämligen ekonomiskt signifikant. Den som vill investera i indexet och den investeringsstrategi som ligger bakom kan läsa mer på www.seb.se/cert om certifikatet RAVAROR S. Indexet har gått ner med 4% den senaste månaden. Dollarn har minskat med 1%. Den samlade värdeförändringen på RAVAROR S är -5%.
SEB Veckobrev råvaror 3 (32) Råolja Brent Oljepriset har fallit ner till 110 dollar per fat. Den tekniska bilden är otydlig med både brutet tekniskt stöd och att priset just nu vilar på ett annat tekniskt stöd. Lagren och lagerförändringarna i USA per den 1 mars ser vi nedan, enligt Department of Energy och American Petroleum Institute. DOE API Stocks Weekly Change Weekly % Yearly % Stocks Weekly Change Weekly % Yearly % Crude Oil 381,351 3,833 1.00% 10.30% 378,995 5,602 1.50% 9.40% Total Gasoline 227,879-616 -0.30% -0.70% 230,246-914 -0.40% 0.80% Jet Kerosene 39,747-42 -0.10% -2.50% 39,818 182 0.50% -3.10% Distillate Fuel 120,354-3,830-3.10% -13.70% 122,644-1,686-1.40% -13.00% Residual Fuel 36,055 410 1.20% 5.50% 37,109 1,395 3.90% 3.10% Heating Oil 18,814-2,132-10.20% -38.50% 20,120-1,380-6.40% -35.20% Källa: DOE, API Nedan ser vi amerikanska råoljelager enligt DOE i tusen fat. Den svarta kurvan är 2012 års lagernivåer vecka för vecka och den lilla röda linjen är 2013 års nivå. Vi ser att lagernivåerna fortsätter att vara högre än de varit sedan 2007 för den här tiden på året.
SEB Veckobrev råvaror 4 (32) 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 Vecka 5 års intervall 2012 2013 Källa: US DOE, SEB Commodities Lagren ökar samtidigt som vi ser att importen av råolja till USA fortsätter att minska. 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 1 3 5 7 9 111315171921232527293133353739414345474951 Vecka 5 års intervall 2012 2013 Källa: US DOE, SEB Commodities Terminer handlas till en stabil rabatt i förhållande till spotpriset. Det innebär att det går att tjäna pengar på OLJA S, även om inte priset förändrar sig. Vi ser att denna riskpremie varit stabil det senaste året och uppgår till ca 7% på årsbasis. Jämfört med en kreditobligation som ger 7% ränta, har OLJA S fördelen att om något otäckt händer i världen, t ex i Mellanöstern, leder det till att OLJA S ger högre avkastning, medan i princip allt annat som t ex aktier eller obligationer, faller i pris.
SEB Veckobrev råvaror 5 (32) 10% 8% 6% 4% 2% 0% 2% 4% Roll return p.a. Sammanfattningsvis: Vi rekommenderar köp av OLJA S, men inte av BULL OLJA S. Anledningen till denna skillnad och att vi rekommenderar köp av OLJA S är för att rabatten på terminerna innebär en stadig intäkt om ca 6% till 7% per år + ränta på kapitalet. Elektricitet Underliggande för SEB:s certifikat på el är nu det tredje kvartalets terminskontrakt. Det avser alltså vad det genomsnittliga spotpriset kommer att bli under juli, augusti och september. Vi ser kursdiagrammet för det senaste året nedan. Nedanför ser vi prisutvecklingen för det tredje kvartalets tyska elpriskontrakt (röd) och Nord Pools tredje kvartalskontrakt (svart). Det tyska priset har rört slutat falla för två månader sedan.
SEB Veckobrev råvaror 6 (32) Den hydrologiska balansen för Nord Pools börsområde har faktiskt försvagats ytterligare, från -11.9 TWh till -14.7 TWh. Än mer intressant är att nuvarande väderprognoser är starkt högtycksinfluerade. Låga temperaturer och lite nederbörd beräknas snabbt urgröpa balansen ytterligare. Endast få veckor fram är den hela -21 TWh, ett signifikant underskott som vi anser inte helt prisats in i terminsmarknaden., Markedskraft Sammanfattningsvis. En fortsatt god chans till högre elterminer men kolpriset är en osäkerhetsfaktor som kan hämma uppgången. Vi väljer att kvarstå vid vår long rekommendation.
SEB Veckobrev råvaror 7 (32) Naturgas Naturgasterminen på NYMEX (maj 2013) har handlats upp hittills i mars. Motstånd ligger precis ovanför dagens kursnivå. Vi har ingen speciell rekommendation just nu. Sidledes rörelse är mest troligt. Guld & Silver Guldpriset bröt först stödet vid 1670 dollar per ozt och sedan hände allt på en gång i fredags. Priset föll rakt genom stödet vid 1625, ända ner till 1600. Den nu aktuella prisnivån har en del stöd. Vi ser att det skedde en hel del handel på den här nivån i maj, juni och juli förra sommaren. Så det är möjligt att prisfallet hejdar sig mellan 1600 och 1550. Vi tycker oss känna igen dagens svaga guldmarknad och starka konjunktursignaler från flera gånger förr, senast från bottenvändningen 2008/09.
SEB Veckobrev råvaror 8 (32) Nedan ser vi kursdiagrammet för silver i dollar per troy ounce. Priset ligger nära botten i en trendkanal nedåt. Nivåmässigt borde det finnas stöd på den här nivån vid 28 cent. En rekyl uppåt kan komma. Den som vill ta en kortsiktig trade på den, kan göra det. Men läget är i vart fall inte entydigt negativt i det korta perspektivet, så vi väljer att gå ur vår köpta position i BEAR SILVER X2/X4 S. Platina & Palladium Palladiumpriset rusar och vi tror att priset kan fortsätta göra det. Den som vågar sig på en konstiktig momentum-trade kan köpa BULL PALLAD X4 S.
SEB Veckobrev råvaror 9 (32) Platinapriset rekylerade ner i februari. I mars har priset rekylerat uppåt. Sidledes rörelse verkar mest troligt. Nedan ser vi priset på platina i termer av guld, eller växelkursen mellan XPT och XAU, valutakoderna för de två ädelmetallerna. Platina har fortsatt att vinna på guld. Palladium rusade i veckan som gick och stängde veckan över tidigare toppnotering. Ett sådant momentum brukar vara lönsamt att snabbt haka på, utan att tänka allt för mycket.
SEB Veckobrev råvaror 10 (32) Basmetaller Det har hänt en hel del sedan det senaste veckobrevet skrevs (18 februari). Optimismen på förväntningar om ökad efterfrågan i Kina efter ledigheterna kring nyåret (det kinesiska), övergick till avtagande riskaptit och en våg av vinsthemtagningar som svepte över hela råvarufältet. Priserna har fallit tillbaka rejält. Basmetallerna är nu, om än marginellt, ner på året. Sedan topparna i februari har priserna fallit med mellan 5-10 %. Ett undantag är zink (se tidigare placeringsförslag) som håller sig bättre (oförändrad på året). Kina är väldigt avgörande för efterfrågan på basmetaller. Våra ekonomer är positiva till Kina, framför allt baserat på en fortsatt gynnsam kreditpolitik i landet. På 12 månaders sikt kvarstår bedömningen att priserna generellt har uppgångspotentialer i storleksordningen 20-30 %. De senaste veckornas vinsthemtagningar har skapat nya intressanta köptillfällen. Koppar Vi är dock fortsatt försiktigt inställda till kopparn. Vi följer Kinas importsiffror som en indikation på efterfrågan. Siffran i februari kom in på 298 tton (se diagram) jämfört med 350 tton i januari och 485 tton för ett år sedan. Februarisiffran bör dock tas med en nypa salt då ledigheterna i Kina påverkar rapporteringen. Icke desto mindre är trenden ganska tydlig. Kinas kopparimport (1000-tals ton)
SEB Veckobrev råvaror 11 (32) Den tekniska bilden ger stöd till vår neutrala position. Vi är positiva till basmetaller på sikt men avvaktar bättre köptillfällen alternativt väljer någon annan basmetall. Den stora triangelformationen börjar spela ut sin roll. Stödnivåer noteras vid 7600 och 7400. Nivån 7800 fungerar nu som motstånd. Som vi skrivit tidigare tyder mycket på ökat utbud för koppar, vilket ökar risken för en lite trögare marknad. Vi ser inte den stora potentialen på koppar på uppsidan just nu. Vi rekommenderar därför en fortsatt neutral position. För den som vill satsa på ett starkare tillväxtscenario (än konsensus) i Kina är koppar däremot alltid ett intressant alternativ. Aluminium Som vi skrivit tidigare ligger aluminium väldigt fast i ett relativt stort handelsintervall. Nivåer kring $1800-1900 utgör ur ett kostnadsperspektiv starkt stöd. Samtidigt lägger det stora utbudet ett tak på nivåer kring $2300. Den senaste uppgången i februari mötte stora säljordrar från producenter som passade på att låsa framtida priser, vilket satte press på marknaden. Nu när priserna fallit tillbaka ser vi stora intressen från köpsidan (fysiska förbrukare). För den trading-benägne utgör det stora spannet goda vinstmöjligheter. P.g.a. den låga prisnivån i relation till marginalkostnaden är aluminium köpvärd och vi ansluter den till köprekommendationerna.
SEB Veckobrev råvaror 12 (32) Zink Zinken har fått oförtjänt mycket stryk i den allmänna vinsthemtagningsvågen de senaste tre veckorna. Vi varnade för en rekyl, och den kom. Vi skrev senast att man bör vänta med nya köp till mellan $2000 och $2100. Priset har till och med fallit mer. Med tanke vår generella bedömning för basmetaller erbjuds nu ett nytt bra köptillfälle, och en andra chans att komma in i zinkmarknaden. Priset ligger nu på stödnivån $1975. Tekniskt sett är alternativet att vänta (med risk för att missa uppgången) för att se om priset kan ta sig ner till stödnivån från trendlinjen kring $1900. Vi rekommenderar köp av ZINK S eller BULL ZINK X2 / X4 S för den som vill ta mer risk. Vi varnade för rekylen, och nu när den skett är det köpläge igen. Priset ligger nu på stödnivån $1975. Nickel Efter den stora tillbakagången ser vi en tydlig stabilisering av priset. Ur ett kostnadsperspektiv börjar nickel bli en väldigt intressant köpkandidat. Marknaden är fortsatt tveksam till den fundamentala situationen. Vi har tidigare bl.a. hänvisat till kommentarer från fysiska aktörer som indikerar att det finns gott om nickel, samtidigt som rapporter gör gällande att exporten av nickelmalm från Indonesien till Kina ökar igen, vilket riskerar att öka utbudet av s.k. Nickel Pig Iron i Kina (vilket i sin tur minskar efterfrågan på nickelbärande skrot och primärnickel). Det senare håller nu på att svänga om då kinesiska producenter är snabba att ställa om produktionen. Det ger ett naturligt stöd till nickelmarknaden. Den tekniska bilden är
SEB Veckobrev råvaror 13 (32) väldigt tydlig med ett starkt stöd kring nuvarande nivåer. Nickel är tillsammans med zink (och från och med denna vecka även aluminium) en av de mer köpvärda metallerna för tillfället. Vi rekommenderar köp av NICKEL S eller BULL NICKEL X2 / X4 S för den som vill ta mer risk. Vi varnade för en rekyl, och den kom. Priset har fallit mer än befarat, men är nu på väldigt attraktiva nivåer. Kaffe Kaffepriset (maj 2013) gick i början av månaden upp till det glidande medelvärdet, vilket triggade säljordrar. Rekylen nedåt stannade dock på 140 cent och i slutet av förra veckan steg priset återigen upp mot motståndslinjen. Det ser ut som om priset håller på att etablera en botten och konsolidera sig med den vanliga sidledes rörelse som vi brukar se under sådana skeenden.
SEB Veckobrev råvaror 14 (32) Vi fortsätter att dela den uppfattningen och tycker att man ska handla kaffe från den långa sidan. Vi fortsätter därför att generellt sett rekommendera köp av KAFFE S. Socker Sockerpriset (maj 2013) vände upp från kontraktslägsta i mitten av februari. I torsdags rusade priset och var uppe och rörde på 19 cent, som är ett tekniskt motstånd. Om priset skulle gå över 19 cent får vi en indikation på att prisfallet kan vara över. Fredagens prisfall efter att 19 cent uppnåtts kan dock tolkas som att marknaden behöver hämta kraft för ett nytt test av 19 cent. Brasiliens regering vill öka användningen av etanol som drivmedel i landet. Många bilar i landet går att köra på både bensin och etanol, men priserna har varit sådana att folk har valt att tanka med bensin. Den ökade fokuseringen på etanol har fått priset att stiga, som vi ser i nedanstående diagram, som visar etanolpriset i Sao Paulo i USD per liter. Den blå linjen är priset på socker i samma delstat.
SEB Veckobrev råvaror 15 (32) Vi ser att de två linjerna tenderar att hänga ihop och en uppgång i priset på etanol kan signalera att priset på socker också kommer att stiga framöver. Finns tecken på att priset på socker är nära botten, men än så länge är pristrenden så stark att vi väljer att behålla neutral rekommendation ytterligare en vecka. Vi tror att en trendvändning kan vara på gång. Prisuppgången till 19 cent, ett motstånd, är ett observandum. Odlingsväder Trots att den allmänna uppfattningen är att torkan har avtagit i USA det har ju regnat i Kansas var torkan faktiskt något värre den senaste veckan, enligt US Drought Monitor. Ibland sägs det skämtsamt att nederbörden på La Salle Street är helt avgörande. Chicagobörsen ligger där. 80 70 60 50 40 30 20 10 0 D3 +D4 Drought
SEB Veckobrev råvaror 16 (32) Källa: US Drought Monitor Nedan ser vi tork-kartan för USA. Vi ser att torkan har lättat från delstaterna kring Mississippi-floden, men längre västerut är det alltjämt svår torka. Ensembleprognosen för ENSO (El Niño / La Niña) väntas vara neutral under hela odlingssäsongen på norra halvklotet, enligt NOAA:s klimatmodell. Källa: CPC/NOAA
SEB Veckobrev råvaror 17 (32) Vete Priset på november (2013) kontraktet slutade 1% lägre än förra veckan, efter att ha börjat med ett kraftigt prisfall ner till 210 euro innan rekylen uppåt kom. 210 euro är ett tekniskt stöd. Bryts detta på uppsidan i veckan som kommer, är prisfallet från början av december troligen hejdat för ett tag framöver. Men det mest sannolika är att priset vänder ner igen för ett nytt test av 210-nivån. Nedan ser vi decemberkontraktet på CBOT, som inte lyckades rekylera upp lika mycket som Matif, efter att ha inlett veckan med prisfall. Det finns en gammal stödnivå på 755, som även fungerade i veckan som gick. Det finns också ett motstånd på 779 cent. Däremellan ligger nu marknaden. Frågan är vilket av stödet eller motståndet som ska brytas. Vi skulle gissa att stödet bryts, baserat på hur kursutvecklingen brukar bli när det är så här. Det finns i så fall potential för priset att falla ner mot 700 cent, eller strax däröver, det vill säga in i det prisintervall som vetet handlade i under förra våren. I fredags kväll publicerade det amerikanska jordbruksdepartementet USDA sin månatliga WASDE-rapport. Produktionen i år väntas nu bli 1.9 mt högre än tidigare. Uppjusteringarna gjordes för EU-27 (i Litauen med 500,000 ton) och i Indien. Indien har haft bra väder efter sommarens dåliga monsun. USDA borde kanske ha passat på att sänka Argentinas skörd med 1 mt, men gjorde det inte. Pratiskt taget ingen tror längre att skörden blir 11 mt i Argentina.
SEB Veckobrev råvaror 18 (32) World Wheat Production 2011/12 2012/13 Feb Mar Feb Mar US 54.41 54.41 61.76 61.76 EU 27 137.23 137.23 131.73 132.25 Canada 25.29 25.29 27.20 27.20 Australia 29.92 29.92 22.00 22.00 Argentina 15.50 15.50 11.00 11.00 China 117.40 117.40 120.60 120.60 FSU 114.80 114.80 77.19 77.19 India 86.87 86.87 93.90 94.88 Pakistan 25.00 25.00 23.30 23.30 Other 90.22 90.59 84.93 85.30 World 696.64 697.01 653.61 655.48 Nedan ser vi utgående lager. Högre utgående lager på global basis, framförallt i Indien, som man inte räknar med ska exportera det extra väntade tillskottet. Eftersom Indien och Kina är länder som har förhållandevis stora lager och som gärna av matsäkerhetsskäl håller stora lager, är det intressant att studera globala lager UTAN dessa länder. Då ser vi faktiskt att USDA räknar med LÄGRE lager, inte högre. Detta på grund av lägre lager i EU-27 (när man inte trodde det var möjligt), i Kanada och i Australien. World Wheat Carryout Stocks 2011/12 2012/13 Feb Mar Feb Mar US 20.21 20.21 18.82 19.50 EU 27 12.27 12.27 10.00 9.52 Canada 5.88 5.88 6.13 5.70 Australia 6.98 6.98 6.26 5.76 Argentina 0.76 0.76 0.77 0.77 China 55.95 55.95 55.55 55.75 FSU 27.39 27.39 15.84 15.56 India 19.95 19.95 21.95 23.80 Pakistan 4.26 4.26 3.56 3.56 Other 42.89 42.82 37.75 38.31 World 196.54 196.47 176.63 178.23 Excl India/China 120.64 120.57 99.13 98.68 Marknaden tog rapporten, som det varit så mycket spanning inför, med en lättnadens suck. Det var inga stora förändringar. Priset föll något lite på rapporten. Nedan ser vi förhållandet mellan pris och lager sedan 1960; varje punkt är ett rapporttillfälle i mars, för varje år sedan dess. Fredagens rapport är den sista punkten, vid ca 700 cent. Vi ser att priset i förhållande till lager inte avviker från förhållandet de senaste åren. Vi måste dra slutsatsen att priset är rätt idag. Om något skulle priset faktiskt kunna vara lite högre, i synnerhet om vi betänker att Argentinas skörd inte kommer att bli 11 mt, i alla fall enligt argentinarna själva.
SEB Veckobrev råvaror 19 (32) 1200 1000 800 Cent/bu 600 400 200 0 0 20 40 60 80 100 120 140 Stocks to use (days, USDA) Ser vi till terminskurvorna för Matif och Chicago, ser vi att priserna har fallit över hela linjen. Märkligt nog har vetepriset (för gammal skörd, maj, t ex) fallit så mycket att det blivit billigare än majs. Vi ser det i diagrammet nedan.
SEB Veckobrev råvaror 20 (32) Käll: Bloomberg Det finns rapporter från USA att majs ersätts med vete i såväl två etanolfabriker som allmänt i foderblandningar. Detta gör att USDA:s foderefterfrågan i WASDE-rapporten kan vara helt underskattad. Nedan ser vi terminskurvorna för vete och majs. Notera att priserna för majs är omräknade från cent / 56 pund till cent / 60 bushels. När man handlar majsterminer på börsen handlar man dem i cent per bushel och en majs-bushel är 56 pund, medan en bushel vete är 60 pund. Maj-leverans för majs ligger alltså på 754 och vete på 697. Det är en jättestor skillnad när man dessutom betänker att vete innehåller betydligt mer värdefullt protein än majs. I Brasilien har sådden av den andra skörden påbörjats nu. De senaste åren har sådden börjat i mars. Eftersom det har regnat en hel del, går sådden långsamt. Detta gynnar veteodlingen eftersom den kan sås senare än majs. I Paraná, som är tidigt ute, är 51% av arealen sådd. Där är 6% sådd med vete, hittills, men man kan förvänta sig att den andelen ökar med tiden. Crop ratings i USA är fortsatt riktigt dåliga och man väntar sig en stor skörd av majs som ska reparera all brist i lagren. Vi tror att priset på vete ur fundamentalt perspektiv kan ha fallit för mycket de senaste månaderna och att priset borde vara högre, inte lägre. Momentum i marknaden är nedåtriktat, så prisfallet måste stanna av först. Sedan är det möjligt att en rekyl uppåt kan komma till stånd.
SEB Veckobrev råvaror 21 (32) Majs Majspriset (december 2013) har sjunkit betydligt försiktigare än vetet. I förra veckobrevet, som kom för ungefär en månad sedan, skrev vi att vi trodde att priset skulle gå ner till ca 530 cent. Marknaden har ännu inte nått dit. Det tolkar vi som ett styrketecken. WASDE-rapporten något lägre produktion, främst i Argentina och Sydafrika. Argentinas skörd ligger fortfarande över vad konsensus är bland andra. Brasiliens skörd ligger å andra sidan på 72.5 mt. Conab i Brasilien estimerar 76 mt. World Corn Production 2011/12 2012/13 Feb Mar Feb Mar US 313.95 313.95 273.83 273.83 Argentina 21.00 21.00 27.00 26.50 Brazil 73.00 73.00 72.50 72.50 China 192.78 192.78 208.00 208.00 S. Africa 12.42 12.42 13.50 13.00 EU 27 66.17 66.17 54.67 54.67 FSU 34.25 34.25 32.18 32.18 Mexico 18.73 18.73 21.50 21.50 Other 150.17 150.41 151.20 151.89 World 882.47 882.71 854.38 854.07 Nedan ser vi estimatet för utgående lager. Det är något lägre lager, framförallt i Brasilien (och där kan USDA ha fel med flera miljoner ton om Conab har rätt). World Corn Carryout Stocks 2011/12 2012/13 Feb Mar Feb Mar US 25.12 25.12 16.06 16.06 Argentina 0.94 0.94 1.05 0.95 Brazil 9.58 9.58 10.88 10.58 China 59.34 59.34 60.14 60.14 S. Africa 3.06 3.06 2.99 3.08 EU 27 6.70 6.70 4.37 4.37 FSU 2.55 2.55 1.67 1.69 Mexico 1.27 1.27 1.47 1.47 Other 22.45 22.60 19.41 19.14 World 131.01 131.16 118.04 117.48 Pris i förhållande till lager är naturligtvis off the charts, fast egentligen inte. Globala lager är så ansträngda att priset har potential att röra sig kraftigt såväl uppåt som nedåt. Som vi noterat ligger priset på majs för gammal skörd över priset för gammal skörd av vete. Efter skörd ska naturligtvis världens största rekordskörd tröskas i USA och därför är priserna mycket lägre.
SEB Veckobrev råvaror 22 (32) 800 700 600 500 Cent/bu 400 300 200 100 0 0 50 100 150 200 Stocks to use (days, USDA) Priserna i Sydamerika har hållit sig stabila. I Paraná hade 19% blivit skördat den 25 februari. För den andra skörden hade 51% blivit sått. I Rio Grande do Sul hade 45% av skörden blivit tröskad per den 28 februari enligt Emater, jordbruksbyrån i delstaten. Det är lite tidigare än förra årets 41%. I Argentina har Bolsa de Rosario justerat ner skördeprognosen till 25.5 mt, vilket överensstämmer med Bolsa de Cereales, som tidigare förutspått 25 mt. Nedan ser vi terminspriset (december). Vi ser att priset fallit ner till en nivå där det finns gott om tekniskt stöd. Vi tror att prisfallet är över och att priserna rör sig sidledes. Vädret i USA kommer att styra under våren. Veckovis etanolproduktion i USA ligger på samma nivå som efter sommaren, väl över de lägsta nivåerna under säsongen.
SEB Veckobrev råvaror 23 (32) Vi har en neutral vy på majspriset och tror på sidledes rörelse när prisfallet nu torde ebba ut. Sojabönor Sojabönorna (november 2013) har hållit stödet på 1254 cent per bushel. Den senaste tekniska signalen är dock faktiskt en säljsignal. Enligt den tekniska analysen borde vi få se en prisnedgång. Den senaste veckan har styrkan i marknaden förklarats med fördröjning av lastningen av sojabönor i Brasilianska hamnar. Ny arbetslagstiftning i Brasilien som reglerar arbetstider och förhållanden för transport- och hamnarbetare har gjort att transportkostnaderna har ökat och lastningen gått långsammare. Vi har sett att det blivit en kö av fartyg utanför hamnarna som väntar på lastning. Detta har gjort att priset inne i landet har sjunkit eftersom priset där är exportpriset minus transportkostnad med följden att lantbrukarna väntar med att sälja sin vara. Hittills har ca 60% av sojaskörden sålts enligt CEPEA. WASDE-rapporten visade på lägre global produktion, helt beroende på en nedjustering av Argentinas väntade skörd.
SEB Veckobrev råvaror 24 (32) World Soybean Production 2011/12 2012/13 Feb Mar Feb Mar US 84.19 84.19 82.06 82.06 Argentina 40.10 40.10 53.00 51.50 Brazil 66.50 66.50 83.50 83.50 China 14.48 14.48 12.60 12.60 Other 33.46 33.46 38.34 38.34 World 238.73 238.73 269.50 268.00 För att inte skicka fel signaler till marknaden, eller av någon annan anledning, justerade USDA också efterfrågan, i USA. Utgående lager är alltså oförändrade, som vi ser i nedanstående tabell. World Soybean Carryout Stocks 2011/12 2012/13 Feb Mar Feb Mar US 4.61 4.61 3.40 3.40 Argentina 18.10 18.10 21.25 21.05 Brazil 12.97 12.97 18.16 18.16 China 15.92 15.92 14.39 14.39 Other 3.65 3.65 2.92 3.21 World 55.25 55.25 60.12 60.21 Nedan ser vi relationen mellan pris och utgående lager. Vi ser att priset om något ser ut att ligga högt. 1600 1400 1200 1000 Cent/bu 800 600 400 200 0 0 20 40 60 80 100 Stocks to use (days, USDA) I veckan som kommer får man hålla koll på om priset håller sig över det tekniska stödet vid 1254 eller om det bryts. Om det bryts vill vi vara korta sojabönor. Raps Rapspriset (november 2013) har fortsätt att röra sig sidledes, såsom det gjort de tre senaste månaderna. Efter WASDErapporten och prisnedgången på sojabönor handlades även rapspriset ner.
SEB Veckobrev råvaror 25 (32) Rapsmarknaden har mindre utgående lager än sojabönorna. WASDE-rapporten anger utgående lager till motsvarande 15 dagars konsumtion. Det ska jämföras med förra årets 23 dagar. Som vi ser i diagrammet nedan väntar sig USDA mycket låga lager av rapsfrö som utgående lager nästa år i slutet av juni. 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Stocks to use (days, USDA) I förhållande till pris är relationen helt ur led, som vi ser i diagrammet nedan. Med så låga lager som USDA prognosticerar ligger priset för lågt. Det borde ligga norr om 600 euro per ton.
SEB Veckobrev råvaror 26 (32) 600 500 400 EUR/ton 300 200 100 0 0 10 20 30 40 50 Stocks to use (days, USDA) Vi har haft en negativ vy på raps, men väljer nu att gå över till neutral rekommendation.
SEB Veckobrev råvaror 27 (32) SEB:s råvarucertifikat Råvarucertifikat utan hävstång Råvara Köpkurs Säljkurs Hävstång 1v 1m 3m 1 år RAVAROR S SEB CI ER 93.75 94.25 1 1% 5% 4% RAVARORE S SEB CI ER 9.85 9.95 1 0% 2% 1% EL S El 100 101 1 0% 0% 2% OLJA S Olja 54.25 54.5 1 1% 6% 1% 0% NATGAS S Naturgas 98.75 99.25 1 2% 6% GULD S Guld 54.75 55 1 0% 6% 11% SILVER S Silver 38.4 38.6 1 1% 9% 16% PLATINA S Platina 44.3 44.5 1 0% 9% 5% 2% PALLADIUM S Palladium 51.5 51.75 1 6% 0% KOPPAR S Koppar 39.9 40.1 1 1% 7% 8% 5% ALUMINIUM S Aluminium 95.75 96 1 1% 7% ZINK S Zink 98 98.25 1 3% 9% NICKEL S Nickel 99 99.25 1 1% 9% VETE S Vete 58.25 58.5 1 4% 7% 15% 8% MAJS S Majs 51 51.25 1 2% 3% 10% 1% SOJABO S Sojabönor 59.5 59.75 1 2% 0% 3% 3% RAPS S Rapsfrö 98 98.5 1 0% 3% 0% KAFFE S Kaffe 21.5 21.8 1 1% 1% 14% 8% KAKAO S Kakao 32.6 32.8 1 1% 6% 16% 8% SOCKER S Socker 46.2 46.5 1 5% 4% 5% 5%
SEB Veckobrev råvaror 28 (32) BULL Råvara Köpkurs Säljkurs Hävstång 1v 1m 3m 1 år BULL GULD X2 S Guld 84.5 85 X2 1% 13% 19% BULL GULD X4 S Guld 65.75 66 X4 1% 24% 32% BULL SILVER X4 S Silver 63.75 64 X4 6% 33% 49% BULL PLATIN X4 S Platina 101.75 102.25 X4 3% 31% 13% BULL PALLAD X4 S Palladium 53.25 53.5 X4 29% 2% BULL EL X2 S El 98.25 100 X2 0% 3% 1% BULL EL X4 S El 91.25 93 X4 2% 11% 0% BULL OLJA X2 S Olja 97.75 98.25 X2 2% 11% 6% BULL OLJA X4 S Olja 61 61.25 X4 2% 21% 16% BULL NATGAS X4 S Naturgas 90.5 91 X4 12% 23% BULL ALU X2 S Aluminium 94.75 95 X2 1% 14% BULL ALU X4 S Aluminium 89.5 90.25 X4 2% 27% BULL KOPPAR X2 S Koppar 96.5 96.75 X2 0% 12% BULL KOPPAR X4 S Koppar 95.25 95.5 X4 0% 23% BULL NICKEL X2 S Nickel 100.75 101 X2 2% 17% BULL NICKEL X4 S Nickel 100.5 100.75 X4 3% 32% BULL ZINK X2 S Zink 99.25 99.5 X2 6% 18% BULL ZINK X4 S Zink 98.5 99 X4 11% 33% BULL VETE X4 S Vete 62.5 63 X4 11% 17% 44% BULL MAJS X4 S Majs 79.75 80.25 X4 8% 13% 0% BULL SOJA X4 S Sojabönor 94.75 95.25 X4 9% 2% 0% BULL RAPS X4 S Rapsfrö 104.75 105.75 X4 3% 3% 0% BULL KAFFE X4 S Kaffe 39.5 40.2 X4 2% 3% BULL SOCKER X4 S Socker 51.5 51.75 X4 22% 15%
SEB Veckobrev råvaror 29 (32) BEAR Råvara Köpkurs Säljkurs Hävstång 1v 1m 3m 1 år BEAR GULD X2 S Guld 103 103.5 X2 1% 13% 11% BEAR GULD X4 S Guld 94 94.5 X4 1% 27% 26% BEAR SILVER X4 S Silver 88.5 89 X4 8% 40% 42% BEAR PLATIN X4 S Platina 67.5 67.75 X4 5% 39% 7% BEAR PALLAD X4 S Palladium 80.25 81 X5 4% 5% 0% BEAR EL X2 S El 90.75 92.25 X2 2% 11% 11% BEAR EL X4 S El 77.5 79 X4 4% 18% 21% BEAR OLJA X2 S Olja 86.75 87.25 X2 0% 11% 15% BEAR OLJA X4 S Olja 75.5 76 X4 0% 22% 26% BEAR NATGAS X4 S Naturgas 70 70.5 X4 13% 26% BEAR ALU X2 S Aluminium 90.75 91 X2 1% 15% BEAR ALU X4 S Aluminium 82 82.5 X4 0% 32% BEAR KOPPAR X2 S Koppar 91 91.25 X2 2% 12% BEAR KOPPAR X4 S Koppar 84.5 84.75 X4 2% 26% BEAR NICKEL X2 S Nickel 84.5 84.75 X2 0% 18% BEAR NICKEL X4 S Nickel 70.25 70.5 X4 1% 36% BEAR ZINK X2 S Zink 86.75 87 X2 5% 20% BEAR ZINK X4 S Zink 75 75.25 X4 10% 44% BEAR VETE X4 S Vete 128.25 129.5 X4 10% 10% 50% BEAR MAJS X4 S Majs 103.25 104 X4 5% 10% BEAR SOJA X4 S Sojabönor 83.75 84.25 X4 10% 5% BEAR RAPS X4 S Rapsfrö 80.25 81 X4 4% 5% BEAR KAFFE X4 S Kaffe 60.25 61.25 X4 1% 2% BEAR SOCKER X4 S Socker 45.3 45.6 X4 21% 19% Råvarucertifikat med hävstång Råvara Köpkurs Säljkurs Hävstång 1v 1m 3m 1 år LONG GULD D S Guld 51.75 52 2 1% 12% 18% 11% LONG SILVE D S Silver 24.7 24.8 3.1 4% 23% 33% 12% LONG OLJA D S Olja 58 58.25 1.9 1% 10% 6% 1% LONG KOPPA D S Koppar 31.8 31.9 2.6 1% 16% 15% 9% LONG VETE D S Vete 55.25 55.75 1.8 5% 9% 22% 12%
SEB Veckobrev råvaror 30 (32) Råvarucertifikat med omvänd hävstång Råvara Köpkurs Säljkurs Hävstång 1v 1m 3m 1 år SHORT OLJA A S Olja 45.5 45.7 1.2 1% 7% 10% 4% SHORT OLJA D S Olja 43.8 44 2.6 0% 16% 15% 6% SHORT GULD A S Guld 45 45.2 1.2 1% 8% 7% 5% SHORT GULD D S Guld 49.7 50 2.1 1% 15% 15% 10% SHORT SILVE A S Silver 61.25 61.5 0.6 2% 6% 5% 0% SHORT SILVE D S Silver 77.25 77.75 1 3% 10% 12% 2% SHORT PLATI A S Platina 55.25 55.5 0.8 2% 8% 3% 5% SHORT KOPPA A S Koppar 60.5 60.75 0.7 1% 5% 1% 0% SHORT KOPPA D S Koppar 70 70.25 1.2 1% 9% 2% 2% SHORT MAJS A S Majs 50.75 51 1 1% 3% 2% 2% SHORT KAFFE A S Kaffe 79.5 80.75 0.3 1% 1% 2% 1% SHORT KAKAO A S Kakao 69 69.25 0.5 2% 3% 3% 1% SHORT SOCKE A S Socker 55.5 55.75 0.8 5% 3% 3% 1% SHORT SOJAB A S Sojabönor 42.5 42.7 1.4 4% 0% 5% 8% SHORT VETE A S Vete 33.9 34.1 1.7 4% 3% 25% 6% Råvaruprisutveckling Energi Råvara BBG ticker Enhet Pris % 1v % 1m % 3m % 1år Olja brent CO1 USD/fat 110.85 0% 7% 4% 12% Bensin XB1 USc/gallon 320.35 2% 5% 23% 3% Gasolja QS1 USD/ton 924.50 0% 10% 2% 10% El 3:a kvartalet NELN3Q EUR/MWh 37.12 2% 4% 6% 0% Energikol API2 API21MON USD/ton 86.30 3% 4% 5% 14% NatGas Henry Hub NG1 USD/MMBtu 3.63 5% 11% 2% 60% Utsläppsrätter CO2 MOZ3 EUR/ton 4.26 9% 6% 40% 53% Ädelmetaller Råvara BBG ticker Enhet Pris % 1v % 1m % 3m % 1år Guld XAU USD/ozt 1 578.97 0% 5% 8% 7% Silver XAG USD/ozt 28.99 1% 8% 13% 14% Platina XPT USD/ozt 1 605.25 2% 6% 1% 3% Palladium PA1 USD/ozt 780.65 9% 4% 12% 12% Basmetaller Råvara BBG ticker Enhet Pris % 1v % 1m % 3m % 1år Koppar LMCADS03 USD/ton 7 740.50 0% 7% 4% 7% Primäraluminium LMAHDS03 USD/ton 1 965.00 1% 7% 6% 11% Nickel LMNIDS03 USD/ton 16 735.00 1% 9% 3% 11% Zink LMZSDS03 USD/ton 1 975.00 2% 10% 3% 4% Bly LMPBDS03 USD/ton 2 212.50 1% 9% 0% 4% Järmnalm 62% Kina TSIPIO62 USD/ton 146.30 3% 6% 21% 3%
SEB Veckobrev råvaror 31 (32) Jordbruksprodukter Råvara BBG ticker Enhet Pris % 1v % 1m % 3m % 1år Kvarnvete (EU) CA1 EUR/ton 234.00 6% 5% 13% 10% Chicagovete W 1 USc/bu 690.00 3% 9% 18% 9% Majs C 1 USc/bu 725.25 0% 2% 1% 12% Rapsfrö (EU) IJ1 EUR/ton 470.50 1% 0% 1% 1% Sojabönor S 1 USc/bu 1 508.50 3% 4% 2% 13% Sojamjöl SM1 USD/sh.ton 436.10 2% 3% 3% 20% Sojaolja BO1 USc/pund 50.16 1% 2% 1% 5% Mjölk DA1 USc/pund 17.03 1% 1% 8% 11% Live Cattle LC1 USc/pund 127.55 2% 1% 1% 1% Lean Hogs LH1 USc/pund 82.03 1% 5% 0% 7% Ris RR1 USD/CWT 15.13 3% 7% 1% 10% Softs Råvara BBG ticker Enhet Pris % 1v % 1m % 3m % 1år Arabica kaffe KC1 USc/pund 143.35 0% 2% 1% 24% Kakao CC1 USc/pund 2 119.00 2% 5% 14% 13% Bomull CT1 USc/pund 86.88 4% 5% 18% 3% Socker SB1 USc/pund 18.75 5% 3% 2% 22% Källa: SEB Index, växelkurser, med mera Råvara BBG ticker Enhet Pris % 1v % 1m % 3m % 1år SEBs Råvaruindex SEBCIER USD 226.24 1% 4% 0% 4% DJ UBS råvaruindex DJUBS USD 137.25 1% 2% 2% 6% S&P GSCI råvaruindex SPGSCIP USD 472.95 1% 5% 2% 8% OMXS30 aktieindex OMX SEK 1 215.14 1% 4% 10% 12% USDSEK USDSEK SEK 6.40 1% 1% 5% 5% EURSEK EURSEK SEK 8.33 1% 3% 4% 7% EURUSD EURUSD USD 1.30 0% 3% 0% 2%, SEB KONTAKT Torbjörn Iwarson, Råvaruchef Torbjorn.Iwarson@seb.se +46 8 506 234 01
SEB Veckobrev råvaror 32 (32) Källor Bloomberg, Reuters, SEB Villkor För varje enskilt certifikat finns Slutliga Villkor som anger de fullständiga villkoren. Slutliga Villkor finns tillgängligt på kurssidan för respektive certifikat på www.seb.se, Börs & finans, fliken Strukturerade placeringar. Risker En sammanfattning av de risker som är förknippade med Börshandlade certifikat generellt finns i Produktbroschyren för respektive certifikat som är tillgängligt på www.seb.se/cert. För en fullständig bild av riskerna behöver du ta del av SEB:s offentliggjorda Grundprospekt för Certifikat- och Warrantprogram som är publicerat på www.seb.se/cert. Disclaimer Detta marknadsföringsmaterial, framtaget av SEB:s Commodities Sales desk, har upprättats enbart i informationssyfte. Även om innehållet är baserat på källor som SEB bedömt som tillförlitliga ansvarar SEB inte för fel eller brister i informationen. Den utgör inte oberoende, objektiv investeringsanalys och skyddas därför inte av de bestämmelser som SEB har infört för att förebygga potentiella intressekonflikter. Yttranden från SEB:s Commodities Sales desk kan vara oförenliga med tidigare publicerat material från SEB, då den senare hänvisas uppmanas du att läsa den fullständiga rapporten innan någon åtgärd vidtas. Dokumentationen utgör inte någon investeringsrådgivning och tillhandahålls till dig utan hänsyn till dina investeringsmål. Du uppmanas att självständigt bedöma och komplettera uppgifterna i denna dokumentation och att basera dina investeringsbeslut på material som bedöms erforderligt. Alla framåtblickande uttalanden, åsikter och förväntningar är föremål för risker, osäkerheter och andra faktorer och kan orsaka att det faktiska resultatet avviker väsentligt från det förväntade. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida resultat. Detta dokument utgör inte ett erbjudande att teckna några värdepapper eller andra finansiella instrument. SEB svarar inte för förlust eller skada direkt eller indirekt, eller av vad slag det vara må som kan uppkomma till följd av användandet av detta material eller dess innehåll. Observera att det kan förekomma att SEB, dess ledamöter, dess anställda eller dess moder- och/eller dotterbolag vid olika tillfällen innehar, har innehaft eller kommer att inneha aktier, positioner, rådgivningsuppdrag i samband med corporate finance-transaktioner, investment- eller merchantbanking-uppdrag och/eller lån i de bolag/finansiella instrument som nämns i materialet. Materialet är avsett för mottagaren, all spridning, distribuering mångfaldigande eller annan användning av detta meddelande får inte ske utan SEB:s medgivande. Oaktat detta får SEB tillåta omfördelning av materialet till utvald tredje part i enlighet med gällande avtal. Materialet får inte spridas till fysiska eller juridiska personer som är medborgare eller har hemvist i ett land där sådan spridning är otillåten enligt tillämplig lag eller annan bestämmelse. Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) är ett publikt aktiebolag och står under tillsyn av Finansinspektionen samt de lokala finansiella tillsynsmyndigheter i varje jurisdiktionen där SEB har filial eller dotterbolag.