Population ID Antal tänder 1 12 2 14 3 15 4 28 5 16 6 11 7 24 8 19 9 23 10 21 Urval ID Antal tänder 2 14 4 28 8 19 10 21
Urvalsmetoder Population Urval Urval
Urvalsmetoder Definitioner: Populationen består av de objekt som det skall dras slutsatser om. Urvalet är ett fragment av de objekt som finns i populationen. Urvalskriterium är det som definierar den population var ur urvalet skall göras.
Urvalsmetoder Kvoturval Obundet slumpmässigt urval Systematiskt urval Gruppurval, klusterurval Stratifierat urval
Kvoturval Urvalet görs utifrån egenskaper som finns hos populationen. Urvalet är ej slumpmässigt. Kvoturval var populärt fram till presidentvalet i USA 1948.
Kvoturval Urvalsundersökning inför presidentvalet i USA 1948. Harry Truman vann med 49,5% av rösterna. Till höger är de egenskaper hos populationen som låg till grund för kvoturvalet. Populationsandelar (%) Kön Man 49.1 Kvinna 50.9 Ålder 21-34 34.3 35-49 30.9 50-34.8 Utbildning Grundskola 43.5 Gymnasium 43.4 Högskola 13.0 Hudfärg Vit 96.1 Svart 3.9 Veteranstatus Manliga veteraner 14.2 Övriga 85.8
Kvoturval Presidentkandidater Dewey Truman Thurmond Wallace Övriga Valresultat 45.1 49.5 2.4 2.4 0.6 Crossley 49.9 44.8 1.6 3.3 0.4 Gallup 49.5 44.5 2.0 4.0 0.0 Roper 52.2 37.1 5.2 4.3 1.2 Samtliga av opinionsinstitutens valundersökningar gav en felaktig prognos. Vad gick fel?
Kvoturval Insamlingen blir ofta subjektiv Många faktorer har betydelse Obalans Ej slumpmässigt
Obundet slumpmässigt urval Alla individer i populationen har samma chans att komma med i urvalet. Inklusionssannolikheten är ett objekts sannolikhet att komma med i urvalet. Denna sannolikhet skall vara lika för alla objekt vid ett obundet slumpmässigt urval.
Obundet slumpmässigt urval Inklusionssannolikhet = n/n n=antalet i urvalet N=antalet i populationen
Obundet slumpmässigt urval Population Populationen är 100 högskolestudenter. Hur stor andel av studenterna arbetar extra under sin fritid? Student Extrajobb 1 Nej 2 Ja 3 Ja 4 Ja 5 Nej........ 95 Nej 96 Ja 97 Nej 98 Ja 99 Ja 100 Ja
Obundet slumpmässigt urval Andel som arbetar extra är 65%. 70 60 Population 65% Spridningen är 23% No of obs 50 40 30 35% 20 10 0 Nej Ja Extrajobb
Obundet slumpmässigt urval Urval Låt urvalet bestå av 20st studenter. Sannolikheten att inkluderas i urvalet är 20/100=0,2. Andelen studenter som arbetar extra skattas till 73%. Spridningen blev 20%. Student Extrajobb 1 Nej 7 Ja 23 Ja 24 Ja 27 Nej 30 Ja 32 Ja 33 Ja 42 Ja 43 Ja 45 Ja 46 Ja 54 Ja 60 Nej 65 Ja 69 Ja 80 Nej 82 Ja 92 Ja 95 Nej 97 Nej 100 Ja
Obundet slumpmässigt urval 18 Urval 16 73% 14 12 No of obs 10 8 6 27% 4 2 0 Nej Extrajobb Ja
Obundet slumpmässigt urval Fördelar: Urvalet kommer att ha de egenskaper som finns i populationen om urvalsstorleken är stor Objektivt, slumpen bestämmer Nackdelar: Kan vara kostsamt
Systematiskt urval Alla individer skall ha samma inklusionssannolikhet. Drag objekten med ett visst intervall, k. k = N/n Startpunkten för serien av urval skall vara slumpmässigt vald
Systematiskt urval Urval Låt urvalet bestå av 20st studenter. K=100/20=5. Startpunkt valdes slumpmässigt till student nr 2 Andelen studenter som arbetar extra skattades till 70%. Spridningen blev 21%. Student Extrajobb 2 Ja 7 Ja 12 Nej 17 Nej 22 Ja 27 Nej 32 Ja 37 Ja 42 Ja 47 Ja 52 Ja 57 Ja 62 Ja 67 Nej 72 Ja 77 Nej 82 Ja 87 Ja 92 Ja 97 Nej
Systematiskt urval 16 Systematiskt urval 14 70% 12 No of obs 10 8 6 30% 4 2 0 Nej Extrajobb Ja
Systematiskt urval Fördelar: Enkelt Billigt Objektivt, slumpen bestämmer om startpunkten väljs slumpmässigt Nackdelar: Fel i skattningen när datalistan innehåller trender
Övriga urvalsmetoder Gruppurval, klusterurval: Objekten väljs gruppvis med ett obundet slumpmässigt urval. Sedan kan ett till slumpmässigt urval göras inom grupp. Exempel på detta är skolundersökningar. Först väljs hela klasser ut och sedan elever inom klass
Övriga urvalsmetoder Stratifierat urval: Populationen delas in i grupper och sedan görs ett slumpmässigt urval inom varje grupp. Exempel på detta är löneundersökningar. Populationen delas först in i grupper beroende på inkomst och sedan görs ett slumpmässigt urval inom respektive inkomstklass. Denna metod gör det möjligt att få alla inkomstgrupper representerade. Metoden ger också kontroll över hur stor betydelse varje inkomstklass skall ha på skattningen, medelinkomst.
Felkällor Det totalt felet i en undersökning eller vid ett experiment är summan av följande orsaker : Urvalsfel Täckningsfel Bortfallsfel Mätfel Bearbetningsfel
Urvalsfel Avvikelsen mellan värdet på skattningen i urvalet och värdet som skulle bli vid en totalundersökning. En uppskattning av urvalsfelet kan göras med : variansen för skattningen standardavvikelsen för skattningen Båda de ovannämnda måtten är beskrivningar på spridningen hos data.
Täckningsfel Undertäckning Fler objekt har tillkommit till populationen när undersökningen har kommit igång. Övertäckning Objekt har försvunnit ur populationen när undersökningen kommit igång. Det allvarligaste felet är undertäckning då de nya objekten kan ha egenskaper andra än de övriga. Kan ge upphov till systematiska fel.
Bortfallsfel Anledningar till bortfall kan bero på många orsaker. Några skäl är att objektet ej är anträffbar vägrar att delta övriga skäl som t ex språksvårigheter, för gammal, för sjuk, tekniska problem
Bortfallsfel Bortfall kan snedvrida resultatet. Vetskapen om hur bortfallet skulle svarat, reagerat är lika med noll. Exempel: Antag att 300 personer i Bromma tillfrågas om de är positivt eller negativt inställda till Brommaflygplats. Resultatet blev: Antal Andel (%) Svarade 240 80 Ej svarande 60 20 Positiv inställning 100 42 Negativ inställning 140 58
Bortfallsfel Ett enkelt sätt att kontrollera bortfallets påverkan är att ge alla i bortfallet den ena eller andra åsikten. Alla i bortfallet positiva Antal Andel (%) Positiv inställning 160 53 Negativ inställning 140 47 Alla i bortfallet negativa Antal Andel (% ) Positiv inställning 100 33 Negativ inställning 200 67 Resultatet skulle kunna vara allt ifrån 33% till 53% positivt inställda.
Bortfallsfel-åtgärder Förebyggande åtgärder Mer Välformulerat introduktionsbrev Deltagande skall inte vara förenat med en kostnad Ej för omfattande enkät
Bortfallsfel-åtgärder Åtgärder i efterhand Mer Strukturella jämförelser fungerar ej Påminnelse- en andra svarsomgång Presenter mer.
Mätfel Skillnaden mellan erhållet (uppgivet) och sant värde Grad av tillförlitlighet. Hur trovärdiga är mätningarna. Mätfel- Reliabilitet- Validitet- Mått på om mätningarna mäter det som är avsett
Mätfel Mätfel kan orsakas av, i huvudsak, följande: Mätinstrumentet Mätmetoden Intervjuaren, undersökaren Den svarande, försöksobjektet