Karina Tilling, Utvecklingsledare, Utvecklings- och utredningsenheten 021-197943, karina.tilling@vkl.se Dnr VKL: 2016-005.1 Utvecklingsarbete inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning, Västmanland - Återrapportering utifrån överenskommelse om stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten för verksamhetsåret 2015 I överenskommelsen Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten för år 2015 mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting fastslås att insatserna i överenskommelsen ska återrapporteras. För Västmanlands län lämnas följande redovisning av utvecklingsarbetet under 2015 avseende stöd till personer med funktionsnedsättning. 1. Mål och delmål a) Vilka mål/delmål är uppsatta för det regionala utvecklingsarbetet? Västmanlands gemensamma mål inom ramen för utvecklingsarbetet är: Förstärkt brukarmedverkan avseende vuxna personer med kognitiva funktionsnedsättningar tillhörande personkrets 1-3 enligt LSS. b) Vilka mål/delmål har uppnåtts? Beskriv ert arbete och era aktiviteter inom de områden ni arbetar med. Västmanlands fokus i utvecklingsarbetet är förstärkt brukarmedverkan. Utifrån våra inventeringar av kompetensutveckling respektive utmaningar för att arbeta kunskapsbaserat med förstärkt brukardelaktighet togs en handlingsplan fram för 2015 som identifierade vilka gemensamma aktiviteter som bedömdes ge bäst utväxling i verksamheterna och i slutänden för den enskilde brukaren. Ett centralt tema identifierades som kommunikation för att möjliggöra förstärkt brukardelaktighet. Följande gemensamma aktiviteter har genomförts under 2015, i nära samverkan mellan VKL, chefsnätverket för området stöd till personer med funktionsnedsättning (Habiliteringscentrum ingår) och berörda verksamheter. Avstämning av utvecklingsarbetet inom området sker även regelbundet med styrgruppen för länets samverkans- och stödstruktur för kunskapsutveckling, som VKL leder. - Chefsseminarium - Brukardelaktighet i praktiken: halvdagsseminarium med medverkan av två goda exempel på brukardelaktighet i praktiken från dagliga verksamheter (arbetstagare och arbetshandledare). Två workshoppass i blandade grupper varvades med presentationer av de goda exemplen. Se separat dokumentation i bilaga.
Arbetstagare och arbetshandledare från den dagliga verksamheten Columbus i Sala presenterar sitt arbete vid VKL:s chefsseminarium om brukardelaktighet i praktiken 151009. - Utbytesseminarier - Kommunikation för att möjliggöra förstärkt brukardelaktighet. Tre likadana heldagsseminarier på temat Kommunikation för att möjliggöra förstärkt brukardelaktighet för medarbetare i respektive kommun samt chefsnätverket genomfördes i november 2015. Urvalet av deltagare gjordes av respektive verksamhetschef med målet att få så stor spridning och utväxling som möjligt i verksamheterna. Från några kommuner deltog deras särskilda kommunikationsombud, från vissa deltog andra identifierade nyckelpersoner. Totalt deltog mer än 150 personer från kommunerna och utvärderingsresultaten blev mycket höga. Dagens innehåll bestod i en introduktion till ämnesområdet EBP och brukardelaktighet I LSS från VKL och därefter presenterade logoped och specialpedagog från Habiliteringscentrum olika metoder för att skapa kommunikationsmöjligheter inklusive stödtecken, dokumentationsapplikation för surfplattor, Ritprat, mm där deltagarna själva provade på alla moment. Andra halvan av dagen ägnades åt tre goda verksamhetsexempel (presenterade av medarbetare i tre kommuner) på konkreta arbetssätt för att förstärka brukarnas delaktighet som varvades med workshops i blandade grupper. Se separat dokumentation från seminarierna i bilaga. Deltagare i en av VKL:s utbildningsdagar i Kommunikation för att möjliggöra förstärkt brukardelaktighet testar appen BookCreator. Foto: Peter Krüger
- Utbildning i Delaktighetsmodellen. Under hösten 2014 utbildades 10 vägledare i Delaktighetsmodellen (DMO) i två av länets kommuner. Regelbunden avrapportering av resultat från tillämpning av modellen har skett i chefsnätverket under 2015. Under hösten 2015 har vi därefter i samarbete med Kommunförbundet i Skåne och Region Jönköping genomfört en utbildning av egna utbildare i länet vilket resulterat i att vi nu har fyra egna utbildare i tre kommuner samt en ytterligare vägledare i en av dessa kommuner. Vi bedömer att vi därför har en god kapacitet att framöver vara självförsörjande på vägledarutbildning. Chefsnätverket och VKL kommer att koordinera utbytet av vägledare under 2016 utifrån de önskemål som finns i respektive kommun. - Arbetsplatsutbildning i kunskapsbaserade arbetssätt för en evidensbaserad praktik. Under året har vi vidareutvecklat vår modell för arbetsplatsbaserad utbildning i kunskapsbaserade arbetssätt för en evidensbaserad praktik. Utbildningsmodellen utgår från det behov av arbetsplatsnära och målgruppsanpassad utbildning inom LSSverksamheterna för att omsätta teorin om evidensbaserad praktik till praktiken som framkom i vår inventering av utmaningar. VKL har i samverkan med chefsnätverket, styrgruppen för länets samverkans- och stödstruktur för kunskapsutveckling och Arboga kommun testat modellen i en pilotutbildning i en av kommunens gruppbostäder. En personalgrupp på sex medarbetare samt en enhetschef deltog. Utbildningen leddes av VKL:s utvecklingsledare och en stödpedagog i kommunen. Utbildningsmodellen består i nuläget av sex utbildningssteg, där eget arbete utifrån ett konkret case ingår. Den utvärdering som genomförts (enkät med öppna frågor samt uppföljnings- och utvärderingsseminarium) har visat på ett gott resultat och ett stort gensvar från deltagarna. Ett viktigt resultat har varit vad som av deltagarna uttryckts som ett nytt sätt att tänka och arbeta där brukarens behov ställs i centrum. Se separat dokumentation i bilaga. Dialog utifrån erfarenheterna från pilotomgången har förts löpande i chefsnätverket samt i styrgruppen för länets samverkans- och stödstruktur för kunskapsutveckling och lett till att ytterligare en pilotutbildning planeras vid annan arbetsplats under våren 2016. Vi ser mycket positivt på möjligheterna att sprida utbildningsmodellen i länet framöver. Deltagare i pilotomgången av arbetsplatsutbildningen Kunskapsbaserade arbetssätt för en evidensbaserad praktik som genomförts i Arboga.
- Under året har även de två nya uppdragsutbildningar på högskolenivå i kunskapsbaserade arbetssätt och brukardelaktighet för chefer respektive medarbetare i länets LSS-verksamheter avslutats. Utbildningarna baseras på den breda inventering av kompetensbehov som genomfördes under 2013 och har tagits fram i samverkan mellan VKL och Mälardalens högskola. Utbildningarna genomfördes huvudsakligen under 2014 men avslutades och utvärderades under 2015. Utbildningarna omfattar 7,5 högskolepoäng vardera och totalt har cirka 55 personer deltagit i de båda utbildningarna. Kursutvärderingarna gav höga resultat och effekten bedöms ha gett både personlig kompetensutveckling, motivation att delta i ytterligare utbildning liksom verksamhetsutveckling. Ett exempel på det senare är ett projektarbete som genomfördes under en av kurserna där en inventering av AKKkompetens i en av kommunerna lett till en synliggörande av vad som redan finns och en strategi för att ta tillvara AKK-kompetenser mellan verksamheterna i kommunen genom utbyte. Detta goda exempel spreds vid utbytesseminarierna (se ovan) samt i chefsnätverket. Ytterligare andra exempel på positiva oförväntade resultat av utbildningarna har delgetts i chefsnätverket. På VKL:s webbplats finns ytterligare underlag från våra aktiviteter, inklusive presentationer: http://vkl.se/vi-arbetar-med/vard-och-omsorg/funktionshinder/ http://vkl.se/vi-arbetar-med/vard-och-omsorg/resk/ Sammantaget bedömer vi att de aktiviteter vi genomfört väl matchat de behov vi sett i våra inventeringar och att arbetet bedrivits och utvärderats systematiskt utifrån identifierade behov. Aktiviteterna i sig har vi utvärderat och ser att resultaten genomgående är höga, vilket vi ser som en följd av att delaktigheten och engagemanget från berörda aktörer i länet har varit hög i planering, genomförande och uppföljning. Har några speciella metoder/ arbetssätt implementerats inom de olika områdena? Vår egen utbildningsmodell för Arbetsplatsutbildning i kunskapsbaserade arbetssätt för en evidensbaserad praktik (se beskrivning ovan) samt Delaktighetsmodellen är under implementering i länet. c) Hur många av länets kommuner deltar? Samtliga tio kommuner i länet deltar i utvecklingsarbetet, som samordnas och leds av VKL. Det regionala chefsnätverket för området stöd till personer med funktionsnedsättning utgör huvudsakligt forum för att fånga behov, utarbeta gemensam handlingsplan och följa upp utvecklingsarbetet. Dessutom sker regelbunden avstämning i socialchefsnätverk och styrgrupp för den regionala samverkans- och stödstrukturen för kunskapsutveckling i socialtjänsten. d) Har ni gjort/använt kartläggningar inventeringar? I vilket syfte? Inventering av kompetensutvecklingsbehov genomfördes med bred delaktighet från utförare och brukarorganisationer under 2013. Denna inventering visade på omfattande
kompetensutvecklingsbehov inom flera områden, inte minst kunskap om olika funktionsnedsättningar och LSS. En inventering utifrån frågeställningen Vilka utmaningar finns för att arbeta kunskapsbaserat och med förstärkt brukarmedverkan, genomfördes av VKL i chefsnätverket för stöd till personer med funktionsnedsättning under hösten 2014 (samtliga kommuner samt landstingets Habiliteringscentrum). Inventeringarna har utgjort utgångspunkten för handlingsplanen och de aktiviteter som genomförts under 2015 (se ovan). e) Nätverk och arbetsgrupper. Hur fungerar de? Har nya bildats under året? Det regionala chefsnätverket för området stöd till personer med funktionsnedsättning utgörs av verksamhetschefer eller motsvarande i respektive kommun samt representant från landstinget Västmanland (Habiliteringscentrum). Chefsnätverket har under 2015 sammanträtt fem halvdagar. Däremellan sker kommunikation och utbyte frekvent via den gemensamma e-postgruppen. f) Beskriv era framgångsrika sätt att arbeta Vi ser att viktiga framgångsfaktorer i vårt utvecklingsarbete är förankring och delaktighet från verksamheterna själva liksom en samordnande och drivande funktion i form av VKL på länsnivån. Medlen för att skapa förankring och delaktighet är de arenor som beskrivits ovan, där samtliga kommuner och landstinget är representerade på chefsnivå. Att vi gjort aktiva inventeringar av kompetensbehov och utmaningar för att arbeta kunskapsbaserat ser vi som nödvändiga förutsättningar för att hitta rätt fokus liksom kontinuerlig uppföljning av de insatser vi genomför. g) Beskriv de svårigheter och hinder ni mött under arbetets gång En avgörande svårighet har varit att skapa utrymme för utvecklingsarbete i verksamheterna. Samtidigt som de behöver kompetensutveckling sett att det är svårförenligt med att intakt driva ordinarie verksamhet. I dagsläget utgör detta dock inte något betydande problem. Ett annat hinder är svårigheten att mentalt flytta verksamheters fokus till att se brukarens huvudroll i det stöd och den service som ges enligt LSS. Den tradition av omhändertagande liksom personalens naturliga maktövertag som funnits under lång tid i verksamheter är stundtals svår att se och vända även om intentionen och viljan finns. 2. Den regionala samverkans- och stödstrukturen. Är satsningen långsiktigt en del av den regionala samverkans- och stödstrukturen? Om inte, beskriv varför och vilka eventuella åtgärder som kommer att vidtas för att tillse att så sker. Ev. förändringar under 2015 vad avser uppbyggnaden av länets samverkans- och stödstruktur? I Västmanland är det gemensamma utvecklingsarbetet inom området stöd till personer med funktionsnedsättning en etablerad del av samverkans- och stödstrukturen för kunskapsutveckling. Regelbunden dialog sker kring satsningens innehåll och resultat i styrgruppen för samverkans- och stödstrukturen. Chefsnätverket för stöd till personer med
funktionsnedsättning utgör ett permanent nätverk i länet. Utvecklingsarbetet kommer även att fortsätta under 2016. 3. Samverkan. a) Beskriv samverkan med andra utvecklingsarbeten och aktörer av relevans för satsningen, exempelvis barn-och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården, barn o unga satsningen, ehälsa, psykisk hälsa/prio-satsningen, länsstyrelsernas utvecklingsarbete med våld i nära relationer, habiliteringen, Vård och omsorgscollege etc. VOC deltar regelbundet i dialog om kompetensfrågor vid chefsnätverkets möten. Landstingets habiliteringscentrum deltar aktivt i chefsnätverkets arbete. Under 2015 har ett fördjupat samarbete skett kring tre heldagsseminarium på tema kommunikation för att möjliggöra förstärkt brukardelaktighet där, totalt mer än 150 personer från verksamheter deltagit (både offentliga och privata utförare). VKL har samordnat innehåll och genomförande som skett i nära samverkan mellan chefsnätverket samt logoped och specialpedagog från Habiliteringscentrum. Seminarierna har fått mycket höga utvärderingsresultat. Se separat dokumentation. Utöver detta sker dialog mellan utvecklingsledare/strateger för de olika områdena regelbundet och underlättas av att samordning i frågorna finns hos VKL. b) Hur deltar brukare/organisationer Fokus i det gemensamma utvecklingsarbetet under 2015 har varit att skapa förutsättningar för och utveckla kunskapsbaserade arbetssätt och förstärkt brukardelaktighet. Satsningarna har riktat sig främst till chefer respektive baspersonal i verksamheterna. Inom den inriktningen har brukare i form av arbetstagare i daglig verksamhet tillsammans med arbetshandledare delgett sina arbetssätt som goda exempel vid ett chefsseminarium som VKL planerat och arrangerat tillsammans med dessa verksamheter (en privat utförare och en kommunal) och chefsnätverket. Vid detta chefsseminarium deltog arbetstagare och arbetshandledare i hela seminariet, inklusive workshops, vilket breddade representationen i diskussionerna med utbyte averfarenheter från ömse sidor. Resultaten har sammanställts och distribuerats till samtliga deltagare. Seminariets innehåll och upplägg har fått mycket höga omdömen i den utvärdering som gjorts. Se separat dokumentation av seminariet. 4. Hur har arbetet bemannats? a) Finns det en utvecklingsledare anställd? Hur stor tjänst har utvecklingsledaren? Heltid/ Deltid? Är tjänsten uppdelad på flera personer? Hur? Utvecklingsledaren för samverkans- och stödstrukturen har samtidigt ett ansvar för att samordna utvecklingsarbetet i denna satsning. Omfattningen har under 2015 varit ca 40%. Utöver detta har satsningen finansierat del av kostnad för stödpedagog i en av kommunerna där utveckling och genomförande av pilotomgång av arbetsplatsutbildning i evidensbaserad praktik och kunskapsbaserade arbetssätt genomförts under året. Se
separat dokumentation av detta utvecklingsarbete. En verksamhetschef i en av kommunerna (utsedd av chefsnätverket) har även representerat verksamheterna tillsammans med utvecklingsledare vid VKL vid de nationella nätverksträffarna och i framtagandet av modellen för arbetsplatsutbildning. b) Har det varit förändringar under året? Utvecklingsledaren har under 2015 arbetat i en högre %-andel i detta utvecklignsarbete. c) Hur har rekrytering/bemanning fungerat under året? Frågan har inte varit aktuell under 2015. 5. Beskriv hur de privata utförarna har deltagit i utvecklingsarbetet. De privata utförarna (en av länets kommuner har privata utförare) liksom intresseorganisationer har deltagit i arbets- och referensgrupper för att kartlägga hur kompetensbehoven ser ut bland medarbetarna som legat till grund för det länsgemensamma arbetet under 2015. De privata utförarna har varit väl representerade i samtliga seminarier som genomförts liksom i de två uppdragsutbildningarna vid Mälardalens högskola som avslutats under året (se ovan). 6. Vilka är era framtida utmaningar för att nå era mål? Våra framtida utmaningar består bl a i att utveckla kunskapsbaserade arbetssätt i praktiken i verksamheterna. Det förutsätter i sin tur ett stödjande och utvecklande ledarskap liksom dialog med den politiska nivån om inriktning och resurser. Här ser vi att vår fortsatta samverkan på länsnivån liksom relationen till berörda aktörer på den nationella nivån är avgörande framgångsfaktorer. Att fortsätta utvecklingen och implementeringen av vår modell för arbetsplatsutbildning (se ovan) utgör en viktig strategi för att skapa en långsiktigt hållbar positiv utveckling i verksamheterna. 7. Hur ser er vidare planering av arbetet ut, finns plan el. liknande för hur utvecklingen ska ske 2016 och framåt? Plan för det gemensamma utvecklingsarbetet utifrån vår genomförda inventering av utmaningar kommer att tas fram via chefsnätverket för 2016. Viss planering av aktiviteter för 2016 har skett under 2015 då framförhållning krävs. Ett heldagsseminarium om tjänstedesign som metod för att förstärka delaktigheten i genomförandeplaner för arbetstagare i daglig verksamhet kommer att genomföras i februari 2016, i samverkan med Region Västerbotten. 8. Hur upplever ni stödet från den nationella samordningen? a) Nätverksmöten, Projectplace mm. Både stödet och utbytet på den nationella nivån har varit mycket betydelsefullt för arbetet i
länet. Project Place har möjliggjort effektivt informationsutbyte, t ex avseende goda exempel och dokument. De gemensamma konferenstillfällen som genomförts under SKL:s ledning har varit avgörande för att knyta kontakter och utbyta erfarenheter och arbetssätt. Flera av våra samarbeten har sin grund i dessa konferenstillfällen, vilket visar på dess avgörande betydelse för att bedriva ett effektivt utvecklingsarbete. SKL:s utvecklingsledare har varit en viktig samordnande länk mellan länen och mellan länen och den nationella nivån. Via konferenstillfällena har även effektiv dialog förts med andra nationella aktörer och länets representanter, t ex Socialstyrelsen och departementet. b) Vad skulle ni behöva för att arbetet ska bli bra och fungera ute hos er i Länen- Regionerna-Kommunerna? Stöd, bevakning och samordning på den nationella nivån är av stor betydelse för att sprida erfarenheter, goda exempel och knyta nya kontakter till oss i länet och omvänt. Att säkerställa dessa funktioner när satsningen upphört ser vi som ett angeläget område för SKL att bevaka för att tillvarata det vi hittills uppnått via satsningen samt inför kommande utvecklingsarbete. I detta område är utvecklingsarbetet i en fas där mycket nu är initierat eller nyligen uppstartat, vilket gör det särskilt angeläget att koordinera erfarenheter och möjliggöra dialog, både digitalt och i form av fysiska möten. Det möjliggör att de satsningar som görs regionalt får hög träffsäkerhet och största möjliga utväxling. 9. Övrigt att rapportera om satsningen. Vårt länsgemensamma utvecklingsarbete i länet fortsätter under 2016, med gemensamma aktiviteter. ***