veriges Ambassad Promemoria Sid. 1(9) CANBERRA S-O Petersson Landfakta: Nya Zeeland 1. Basdata Officiellt namn: New Zealand (eng), Aotearoa (maori= The Land of the Long White Cloud), Nya Zeeland Huvudstad: Wellington (370 000 invånare) Yta: 270 534 km 2 (60% av Sveriges yta) Folkmängd: 4,3 miljoner, varav ca 15% maorier (ursprungsbefolkning), 75% av europisk härstamning, 6% Islanders (inflyttade från Stillahavsöstaterna, främst Samoa och Tonga) och 4% asiater. Befolkningstillväxt: 1,3% (mars 2010, stats.govt.nz) Officiella språk: Engelska, maori Religion: Kristendom (anglikaner, presbyterianer, katoliker, metodister) Statsskick: Konstitutionell monarki inom Brittiska samväldet Statschef: Drottning Elisabeth II representerad av generalguvernör Generallöjtnant Sir Jeremiah Mateparae dedan augusti 2011. Nationaldag: 6 februari (Waitangi Day - den 6 februari 1840 ingicks Waitangi-fördraget mellan brittiska kronan och maoriklanerna) Regering: Koalitionsregering mellan National Party, ACT Party, och United Future. Stöd från Maroiparty rörande confidence and supply. Regeringschef: Premiärminister John Key, National Party (tillträdde den 19 november 2008) Vice regeringschef: Bill English (National Party) tillika finans- och infrastrukturminister Utrikesminister: Murray McCully (National Party) tillika idrottsminister Politiska partier: Enkammarparlament med 121 ledamöter. Det finns 8 partier i parlamentet, däribland två maoripartier och 7 oberoende maorier som valts in på reserverade
Sveriges Ambassad Promemoria 2(11) platser. Regeringspartiet National Party har 59 platser, Labour 34, Green Party 14, ACT 1, Maori 3, United Future 1. Senaste allmänna val: 26 november 2011. Nästa allmänna val: I slutet på 2014 (minst vart tredje år) Medlemskap i internationella organisationer och grupperingar: FN, Brittiska samväldet, APEC, OECD, Världsbanken, Asiatiska utvecklingsbanken, WTO, Pacific Islands Forum, Cairns-gruppen, m.fl. 2. Ekonomiska data Valuta: Nyzeeländska dollar (NZD) Växelkurs: 1 NZD = 5.55 SEK (mars 2012) BNP-tillväxt: 1,5 % (2010, RBNZ) BNP/capita: 28 885 USD (2011) (oecd.org) Handel som andel av BNP: 29% (estimerad 2009 baserat på 2007, oecd.org) Inflation: 4,5% (CPI mars 2011, RBNZ) Reporänta: 2,5% (mars 2011, RBNZ) Arbetslöshet: 6,8 % (2010, RBNZ) Viktigaste näringar: Tjänstesektorn 68%, tillverkningsindustri 15%, jordbruk 5% Handelsbalans: Underskott på 4,75 Mrd NZD (oecd.org) Valutareserv: 22 Mrd NZD (februari 2011, imf.org) Bytesbalans: Underskott på 2,8 Mrd NZD eller -2,3% av BNP (december 2010, stats.govt.nz) Export (andel av världens samlade export): 0,20 % (WTO) Export av varor: 30,6 Mrd USD (2008, oecd.org/nz) Exporttillväxt: 8,9 % (2010-2011, oecd.org) Viktigaste exportvaror: Mejeriprodukter, kött, maskiner, aluminium, frukt, fisk Viktigaste exportmarknader: Australien, EU, Kina USA, Japan, Import av varor: 34,4 Mrd USD (2008, oecd.org/nz) Import (andel av världens samlade import): 0,20% (WTO) Importtillväxt: -4,4% (mars 2008-mars 2009, stats.govt.nz) Viktigaste importvaror: kapitalvaror, bränsle och oljor, maskiner, motorfordon, elektronik Viktigaste importmarknader: Australien, EU, Kina, USA, Japan (WTO) Sveriges varuexport: 1 051 miljoner SEK; en ökning med 41% sedan 2009 (2010, Exportrådet) Det motsvarar 0,09% av Sveriges totala export.
Sveriges Ambassad Promemoria 3(11) Sveriges varuimport: 380 miljoner SEK; en minskning med 1% sedan 2009 (2010, Exportrådet) Det motsvarar 0,04% av Sveriges totala import. Bistånd: 525 miljoner NZD (2010/11). Hälften av biståndet går till ö-staterna i Stillahavsregionen (NZAid) Turism (omsättning): 9,5 Mrd NZD (mars 2010, tourismresearch.govt.nz) Skatter: Totala skattetrycket ligger på omkring 33%. Bolagsskatten är 28%. Inkomstskatten varierar för närvarande mellan 12,5% för inkomster upp till 14 000 NZD till som högst 33% för den del av inkomsten som ligger över 70 000 NZD. Mervärdesskatten (GST) är 15%. Det finns ingen reavinstskatt. 3. Kort historik Aotearoa, "det långa vita molnets land" - maoriernas namn på Nya Zeeland, befolkades troligen runt 1300-talet via Polynesien. Holländaren Abel Tasman blev den förste europé att upptäcka landet år 1642, och gav det dess nuvarande namn (efter den nederländska provinsen Zeeland). Nästa milstolpe i landets begynnande historia var upptäcktsresanden James Cooks besök och kartläggning av Nord- och Sydön 1769. Cook var på denna resa åtföljd av den svenske Linnélärljungen Daniel Solander, som tog kunskapen om det nya landet med sig tillbaka till Europa. Det dröjde dock till första hälften av 1800-talet innan européerna började slå sig ner på allvar i Nya Zeeland, först i form av valfångare och sedan som jordbrukare. Den brittiska närvaron dominerade vid denna tidpunkt och enligt Waitangifördraget, som slöts 1840 mellan den brittiska regeringen och ett antal maoriledare, fick maorierna rättigheter som brittiska undersåtar samtidigt som brittiska kronan gavs rätt att förvärva land. Fördraget, som både varit och är omtvistat, firas fortfarande på nationaldagen den 6 februari. Efter uppdelningen följde tvister om landrättigheter som gav upphov till långa krig mellan åren 1843-1872, i vilka maorierna slutligen besegrades. Under 1800-talets senare hälft decimerades den maoriska befolkningen på Nya Zeeland samtidigt som antalet européer ökade kraftigt i antal, särskilt efter att guld hittats på Sydön. År 1907 blev Nya Zeeland en självständig dominion inom det Brittiska samväldet och deltog på Storbritanniens sida i de två världskrigen. Efter krigen sökte Nya Zeeland istället sig mot Australien och USA, i såväl ekonomiska som politiska frågor, vilket bland annat manifesterats i ANZUS-pakten 1951. Banden till Storbritannien försvagades ytterligare efter att Storbritannien blev medlem i EG 1973 vilket, tillsammans med oljekrisen, innebar ett hårt slag mot den reglerade och skyddade nyzeeländska ekonomin.
Sveriges Ambassad Promemoria 4(11) 1970-talets kärva ekonomiska klimat framtvingade de genomgripande avregleringar och liberaliseringar som genomfördes av Labourpartiet 1984-1990. Vidare drev partiet frågan om ett kärnvapenfritt Nya Zeeland vilket kom att innebära slutet på landets deltagande i ANZUS-pakten och sämre relationer med USA. Under 1990-talet fortsatte de ekonomiska reformerna, bland annat med avregleringar av arbetsmarknaden, men nu med National Party i regeringsställning. 4. Politisk översikt Nya Zeeland är en demokratisk konstitutionell monarki inom det Brittiska samväldet, och den brittiska monarken Elizabeth II är därför, i egenskap av drottning av Nya Zeeland, statschef. Kronan representeras i Nya Zeeland av en generalguvernör som numera alltid är nyzeeländsk medborgare och utses på förslag av regeringen. Generalguvernörens makt är till stor del formell. Sedan augusti 2011 är Nya Zeelands generalguvernör GenerallöjtnantSir Jeremiah Mateparae. Den lagstiftande församlingen är ett enkammarparlament med i denna mandatperiod 122 ledamöter och mandatperioden löper under högst tre år; datum för val fastställs av den sittande premiärministern. Valsystemet är en blandning av personvalskretsar och proportionellt fördelade mandat. 70 ledamöter väljs direkt (varav fem är reserverade för maori), och 52 väljs från partilistor. Antalet mandat valda genom partilistor kan varieras så att fördelningen ska kunna reflektera en korrekt proportionerlig fördelning mellan partierna. Efter 9 års Labour-regering under Helen Clark blev center/högerpartiet Nationals i parlamentsvalet den 8 november 2008 det största partiet med 45,5% av rösterna, vilket gav 59 mandat i parlamentet. Nationals fick därmed inte egen majoritet, men har tillsammans med stödpartierna ACT, Maori och United Future 69 av de 122 platserna. Ny premiärminister blev Nationals partiledare John Key, som inledde sin politiska karriär så sent som 2001, då han avgick från sitt jobb som Merril Lynchs valutahandelschef i London. Inför valet 1996 infördes ett mer proportionellt valsystem, vilket till viss utsträckning rubbade maktbalansen mellan de två stora partierna som därefter fått lita till små stödpartier för att säkra majoritet i parlamentet. John Key, som valdes till premiärminister vid valet i november 2008, har sagt att han vill genomföra en folkomröstning för att förändra det nuvarande valsystemet. 1 Det nuvarande systemet infördes efter en folkomröstning 1993 och kallas för Mixed Member Proportional Representation (MMP) 2 samma system som Tyskland använt sedan 1949. I folkomröstningen valde man bort det så kallade First Past the Post -systemet som Storbritannien använder ännu idag och som 1 Dagens proportionella system resulterar så gott som alltid i koalitionsregeringar; Key förordar ett system där det segrande partiet kan få en egen majoritet. 2 www.elections.org.nz
Sveriges Ambassad Promemoria 5(11) alltid skapar en klar majoritet för det vinnande partiet samma system som Key nu vill ta tillbaka. Keys främsta prioritet sedan valsegern har varit att försöka baxa den nyzeeländska ekonomin i riktning mot förnyad tillväxt i en situation där ekonomin befunnit sig i recession sedan före den globala krisen. Regeringens åtgärder är främst inriktade på utbudsfrämjande strukturreformer, medan man varit mycket försiktig med att stimulera ekonomin med hjälp av budgetunderskott. Tvärtom genomför/planerar man omfattande effektiviseringar/nedskärningar i den offentliga förvaltningen. Under sin första mandatperiod sänkte bl a Key inkomstskatten till som högst 33% från tidigare 38%, liksom bolagsskatten. I gengäld höjdes momsen från 12.5% till 15%. Budgetunderskottet är fortfarande stort och förväntas fortsätta vara stort pga återuppbyggnaden av Christchurch. Regeringen har ambitionen att snabbt återgå till budgetbalans och har följaktligen beslutat att minska utgifterna för regeringskansliet med 15% under kommande mandatperiod. Key tillhör de mindre ideologiska i sitt parti och har varit noga med att inte provocera väljarna exempelvis vad gäller omkastade utrikespolitiska prioriteringar. Så behöll han exempelvis en särskild minister för nedrustning. Efter valet i november 2011 slogs denna post samman med utrikesministerposten. 5. Ekonomisk översikt Sedan 1984 har en rad nyzeeländska regeringar genomfört omfattande och radikala ekonomiska reformer som förändrat landet från en protektionistisk jordbruksekonomi, i stort sett helt beroende av förmånligt marknadstillträde till Storbritannien, till en fri marknadsekonomi med bättre förutsättningar att konkurrera internationellt. Under Helen Clarks regerings sista år sackade dock reformviljan påtagligt, vilket medförde en svag produktivitetsutveckling, långsammare ekonomisk tillväxt och ökade inkomstklyftor. Nya Zeeland befann sig redan före GFC i en egentillverkad recession. Man har därför inte lyckats komma ikapp flertalet OECD-länder när det gäller BNP/capita och avståndet till Australien fortsätter att öka Nya Zeeland är fortfarande i högsta grad beroende av sin export av jordbruksprodukter och förädlade mejeri- och köttprodukter för bytesbalansen, även om intäkterna från turismen också är framträdande. Ett annat viktigt område är den internationella utbildningssektorn, där Nya Zeeland har positionerat sig som ett attraktivt alternativ för asiatiska studenter. Liksom i Australien drabbas dock denna del av ekonomin hårt av den globala ekonomiska krisen. Ca 5 procent av BNP genereras av jordbruket, 15 procent av tillverkningsindustrin och 68 procent av tjänstesektorn.
Sveriges Ambassad Promemoria 6(11) Efter ett antal år av lågkonjunktur vände trenden tillfälligt under 2007. Återhämtningen visade sig dock vara kortvarig, och under 2008 redan före den globala finanskrisens intåg saktade ekonomin åter in. Minskad privatkonsumtion och sjunkande huspriser bidrog till den negativa trenden. Till detta kom sedan den sjunkande globala efterfrågan orsakad av den internationella finansoron. På den positiva sidan förbättrades bytesbalansen mellan år 2008 och 2009: från maj 2008 till maj 2009 minskade landets totala import med 20,7 procent (809 miljoner AUD), medan exporten under samma period ökade med 5,8 procent (218 miljoner AUD) 3. Mellan år 2010 och år 2011 låg exporttillväxten på 8,9 %. Å andra sidan har arbetslösheten stigit till 6,8 %. Statsfinanserna är också negativa, med ett budgetunderskott på 9% av BNP för år 2011. Efter den andra jordbävningen (den 2 januari 2012 ) på kort tid i Nya Zeelands näst största stad, Christchurch, har förhoppningarna om att snabbt få fart på ekonomin efter recessionen påtagligt dämpats. Katastrofen beräknas ha medfört kostnader på runt 15 mrd NZD. Enbart i Christchurchs stadskärna blev upp emot 6000 företag förstörda till följd av räddningsinsatserna. Nya Zeelands konjunkturinstitut (NZIER) fick snabbt lov att sänka sina förväntningar på landets ekonomiska tillväxt, från tidigare beräknade 2, 3 procent, till nu endast 0, 3 procent. Däremot tror man inte att de ytterligare kostnaderna kommer att minska Nya Zeelands kreditvärdighet. Enligt NZIER:s ledande ekonomer kommer landets nettoskuld att ligga på runt 40 procent av BNP, inklusive kostnaderna för jordbävningen, alltså en lägre siffra än för många av Nya Zeelands konkurrenter. En viss optimism råder rörande landets råvaruindustri som drar nytta aven förbättrad bytesbalans. Även om vissa störningar i exporten har förekommit i Canterbury-regionen, bl.a. till följd av skador på Sydöns största hamn Lyttleton, har jordbrukssektorn, som räknas som landets viktigaste exportnäring, inte drabbats av allvarligare skador. Desto större är oron för en minskande turism. Turismen bidrar för närvarande med 2,4 mrd NZD om året bara till Canterbury-regionen och utgör ca 10 procent av landets BNP. Enligt IMF är det troligt att tillväxten kommer sjunka till 0,9 % under årets gång, vilket kan jämföras med tillväxtökningen på 1,5 % av BNP år 2010. Det är dock sannolikt att återuppbyggnaden av Christchurch kommer leda till ökad tillväxt nästa år, med en BNP som förmodas stiga till 4,1 %. 6. Nya Zeelands utrikespolitik Nya Zeelands utrikespolitik är främst koncentrerad till goda relationer och samarbete med Australien inom olika regionala och internationella organ, men 3 www.stats.govt.nz
Sveriges Ambassad Promemoria 7(11) också med de självständiga småstaterna i sydvästra Stilla havet. Australien och Nya Zeeland deltar i samordnade insatser för dessa ö-stater, inte minst manifesterat genom den pågående insatsen i Salomonöarna inom ramen för Regional Assistance Mission Salomon Islands (RAMSI) och genom insatser 2006 i Östtimor och Tonga. Tillsammans med Australien sjösatte Nya Zeeland snabbt konkreta hjälpinsatser i främst Indonesien efter flodvågskatastrofen i december 2004. Fram till 1980-talet hade Nya Zeeland ett nära samarbete med Australien och USA i försvarsfrågor. De goda relationerna till USA försämrades dock 1987 i och med Nya Zeelands förbud mot amerikanska kärnkraftsdrivna och kärnvapenbestyckade fartyg att angöra och använda landets hamnar. Förbudet var en del i Nya Zeelands mål att vara en kärnvapenfri zon, och nedrustningsfrågor har alltsedan dess varit en dominerande aspekt av landets utrikespolitik. För närvarande finns inga tecken på att den nya regeringen avser ändra denna politik, även om man arbetar hårt för att förbättra relationen till USA. Kärnvapenförbudet ledde också tidigare till spända relationer med Frankrike som provsprängde i området; senare har dock kontakten förbättrats efter att Frankrike skrivit under provstoppsavtalet. Nya Zeelands kritik av USA och dess allierades krig i Irak skapade också spänningar, som dock mildrades genom det stöd Nya Zeeland givit i Afghanistan och när det gäller återuppbyggnadsarbetet i Irak. Viss spänning mellan Nya Zeeland och Australien förekom i samband med Australiens beslut att på egen hand förhandla fram ett frihandelsavtal med USA, vilket trädde i kraft 2005. Vidare har kritik framförts från australiskt håll att Nya Zeeland inte spenderar tillräckligt på försvaret. Nya Zeeland har under de senaste åren alltmer prioriterat en breddning av relationerna med strategiskt viktiga grannar i Asien. Frihandelsavtal finns med Kina, Singapore och Thailand, liksom ett "Trans-Pacific" frihandelsavtal med Singapore, Brunei och Chile och ett multilateralt avtal med Australien och ASEAN. Nya Zeeland var det första OECD-land som lyckades förhandla fram ett bilateralt frihandelsavtal med Kina. Förhandlingar om frihandelsavtal pågår också med Malaysia. Vidare är landet en pådrivande aktör inom APEC och deltar sedan 1974 som en dialogpartner till ASEAN, liksom i ASEAN Regional Forum. Sedan Nya Zeeland och Australien 2005 anslöt sig till ASEAN:s Treaty of Amity and Cooperation har de båda länderna inbjudits att delta i East Asia Summit. Trots regeringsskiftet har inga större förändringar skett på det utrikespolitiska området. Trupperna i Afghanistan är kvar, och Nya Zeelands engagemang i de närliggande Stillahavsöarna förblir aktivt. Biståndsbudgeten har inte heller ändrats. Däremot har en policyförändring inom biståndet aviserats: huvudfokus för biståndet ska inte längre vara fattigdomsbekämpning, utan
Sveriges Ambassad Promemoria 8(11) hållbar ekonomisk utveckling. Man har även aviserat en mer aktiv antiterrorismpolicy ett område som Nationals anser att Labour har negligerat. 7. Nya Zeelands relationer med EU EU och Nya Zeeland utfärdade 1999 en gemensam politisk deklaration om politiskt och ekonomiskt samarbete som uppdaterades i september 2007. Andra avtal har ingåtts om vetenskapligt samarbete 1991, och ett veterinäravtal 1997. 1998 ingicks (parallellt med Australien) EU:s första standardiseringsavtal med tredje land. Konsultationer om jordbruk och fiske sker årligen på tjänstemannanivå i Bryssel. En EU-delegation öppnades i Wellington 2004. Nya Zeeland eftersträvar en breddning av sitt samarbete med EU, särskilt när det gäller forskningssamarbete och civilflyg. Man har från nyzeeländskt håll även uttryckt önskemål om ett ännu djupare samarbete med EU i form av heltäckande samarbets- och partnerskapsavtal, och helst också ett frihandelsavtal. Liksom Australien förhandlar man nu om ett nytt Framework Agreement, som dock inte omfattar frihandel. 8. Utestående bilaterala frågor Politik: Inga Ekonomi: Inga. 9. Sveriges förbindelser med Nya Zeeland Sveriges ambassadör: Sven-Olof Petersson, stationerad i (tillträdde posten i december 2008). Nya Zeelands ambassadör: Barbara Mary Buchanan Bridge, stationerad i Stockholm (tillträdde posten i oktober 2008). Bilateral överenskommelse har bl.a. ingåtts avseende undvikande av dubbelbeskattning (1979). Luftfartsavtal undertecknades 2001 tillsammans med Norge och Danmark. Avtal om "working holidays" (möjlighet för ungdomar från Sverige respektive Nya Zeeland att kombinera arbete med vistelse upp till ett år i det andra landet) trädde i kraft den 1 juli 2001. Taket för antalet svenskar som kan utnyttja s.k. Working Holiday Visas avskaffades den 1 juli 2005 genom unilateralt beslut av Nya Zeeland. Besöksvisum krävs inte för svenska medborgare för besök kortare än 90 dagar. Sveriges politiska relationer med Nya Zeeland är mycket goda. Sverige och Nya Zeeland har ofta nära samverkan i internationella forum genom den värdegemenskap som finns bl.a. i fråga om värnandet av FN:s roll, frihandel, på miljöområdet och i frågor om försvar av mänskliga rättigheter. I frågor om nedrustning och icke-spridning av kärnvapen samarbetar Sverige och Nya
Sveriges Ambassad Promemoria 9(11) Zeeland sedan 1998 i koalitionen för en ny dagordning (Coalition for a New Agenda). Under 2007 samarbetade Sverige och Nya Zeeland även inom FNinitiativet för att sätta kärnvapen ur aktiv stridsberedskap (s.k. de-alerting). Högnivåbesök: Nya Zeelands f d premiärminister Helen Clark besökte Sverige i februari 2002 (Progressive Governance Summit). Göran Persson besökte som första svenska statsminister Nya Zeeland den 13-16 februari 2005. Dåvarande utrikesministern Phil Goff besökte Sverige i april 2001 under det svenska EUordförandeskapet och i september 2003 i samband med minneshögtiden för Anna Lindh. F d utrikesministern Winston Peters besökte Sverige i oktober 2007. I samband med Sveriges EU-ordförandeskap besökte utrikesminister Murray McCully Sverige i december 2009. Riksdagens arbetsmarknadsutskott besökte Nya Zeeland i september 2004 och trafikutskottet i februari 2005. Socialutskottet besökte Nya Zeeland i januari 2008. Justitieutskottet besökte Nya Zeeland i januari 2009. Jordbruksoch miljöutskottet besökte Nya Zeeland i februari 2012, och snart därefter även Statssekreterare Gunnar Oom. 10. Handelsförbindelser, exportfrämjande, svenska näringslivsintressen Sverige är inte någon dominerande handelspartner för Nya Zeeland, men finns likväl bland Nya Zeelands 15 största importländer. Handelsutbytet har en kraftig slagsida för svensk export. De flesta svenska storföretag finns närvarande eller representerade i landet (ibland via Australien eller Singapore). Svenska företag, även småföretag, har oftast lätt att finna goda samarbetspartners i Nya Zeeland då affärskulturen är mycket lik den svenska. Det finns över 60 svenska dotterbolag i Nya Zeeland och därutöver är 700-800 svenska företag representerade genom en lokal distributör eller agent. Svensk varuexport till Nya Zeeland ökade under början av 2000-talet, men har åter minskat under de senaste två åren och uppgår nu till ca 1,3 miljarder SEK. Huvudsakliga exportvaror är maskiner och apparater (telekommunikationsutrustning), läkemedel, transportmedel. Den svenska varuimporten från Nya Zeeland uppgick 2008 till 356 miljoner SEK. Huvudsakliga importvaror är livsmedel (främst kött), maskiner och apparatur. Tjänsteexporten (ingår inte i statistiken ovan) utgörs främst av turism. Det är vanskligt att uppskatta storleken på de svenska investeringarna i Nya Zeeland, eftersom de i många fall går via andra länder än Sverige. Enligt nyzeeländsk statistik uppgick de totala direktinvesteringarna från Sverige till ca 500 MSEK vid slutet av 2007. Många svenska företag har varit verksamma under lång tid i landet. De nyzeeländska investeringarna i Sverige är försumbara.
Sveriges Ambassad Promemoria 10(11) Exportrådets representant i Auckland (se adress nedan) hanterar kommersiella ärenden i samverkan med Exportrådets kontor i Sydney. Ambassaden i har övergripande ansvar för Sveriges förbindelser med Nya Zeeland, med stöd av honorära konsulat i Wellington och Auckland. 11. Kontaktuppgifter Ambassadens adress: Embassy of Sweden 5 Turrana Street Yarralumla ACT 2600 AUSTRALIA Tfn: +61-2 6270 2700 Fax: +61-2 6270 2755 E-post: ambassaden.canberra@foreign.mi nistry.se Hemsida: www.swedenabroad.com/canberra Konsulat i Nya Zeeland: Wellington Generalkonsul: Hon William P. Jeffries PO Box 125 38 Wellington NEW ZEALAND 6144 Auckland Konsul: Frank Olsson 6 Renall Street Freemans Bay Auckland 1011 Tfn: +64-21 989 414 Fax: +64-9-909 7531 E-post: frank@olsson.co.nz Exportrådets kontor: Swedish Trade Council PO Box 37542, Parnell, Auckland NEW ZEALAND Besöksadress: Level 3, 13 O Connell Street, Auckland Tfn: +64-9 302 2879 Fax: +64-9 302 2535 E-post: swedishtrade@xtra.co.nz Exportrådets hemsida: swedishtrade.com/newzeeland Besöksadress: Molesworth House, Level 7, 101 Molesworth Street, Thorndon, Wellington Tfn: +64-4 4999895 Fax: +64-4 4991464 E-post: sweden@xtra.co.nz * * * * Tidskillnad (Nya Zeeland) mot Sverige: + 10 timmar vid svensk sommartid
Sveriges Ambassad Promemoria 11(11) + 12 timmar vid svensk vintertid Tidskillnad () mot Sverige: + 8 timmar vid svensk sommartid + 10 timmar vid svensk vintertid