Multilateralt samarbete, särskilt inom nedrustning, MR, miljö, anti-terrorism och handel av stor betydelse för Nya Zeeland.

Transkript

1 Promemoria 8 CANBERRA Kamilla Lindström Nya Zeelands utrikespolitik - inför besök av utrikesminister Winston Peters i Stockholm den oktober 2007 Sammanfattning: Nya Zeelands utrikespolitik grundar sig alltmer på starka bilaterala band med länderna i närområdet, särskilt med Australien, men även med länderna i Pacific Islands Forum (PIF) och med ASEAN. Man har också gått in för att främja relationerna till Japan, Kina och Sydkorea. Samarbetet med USA inom försvarspakten ANZUS som följde på Andra världskriget avbröts i och med den lag om Nya Zeeland som kärnvapenfri zon som parlamentet antog Sedan dess har Nya Zeeland i praktiken varit alliansfritt. Försök att förbättra relationen till USA pågår, och premiärminister Clark besökte Vita huset i mars Relationerna till EU fortsatt viktiga, och i stort friktionsfria. En ny gemensam deklaration om politiskt och ekonomiskt samarbete har just överenskommits. Clark besöker UK och Bryssel i början av oktober Multilateralt samarbete, särskilt inom nedrustning, MR, miljö, anti-terrorism och handel av stor betydelse för Nya Zeeland. Landet är också en av de 20 främsta bidragarna till FN:s fredsbevarande och fredsfrämjande insatser. Största insatsen just nu i Afghanistan (PRT Bamian). Den största delen av Nya Zeelands utvecklingssamarbete går till länderna i södra Stilla havet. Den totala biståndsbudgeten uppgår till knappt 2 mrd SEK, omkring 0,3% av BNI.

2 Sveriges Ambassad Promemoria 2(8) 1. Bilaterala och regionala relationer Nya Zeelands och Australiens ekonomier och arbetsmarknader är nära integrerade. De båda länderna har ett omfattande samarbete inom utrikessäkerhets- och försvarspolitik. Under senare år, då Australien letts av en USAvänlig regering under Howards Liberals medan Nya Zeeland haft en Labourregering, har dock de utrikespolitiska ställningstagandena ofta skilt sig åt, t ex vad avser antagandet av Kyotoprotokollet 2002 (ratificerat av NZ men inte av Australien) och deltagandet i Irak-kriget 2003 (där Australien deltagit och fortfarande deltar med trupp, medan Nya Zeeland stått utanför och ställt sig kritiskt till kriget). Nya Zeeland och Australien har även haft ett nära samarbete inom fredsbyggande och stabilisering av de ofta svaga regeringarna på ö-staterna i södra Stilla havet. Insatser för att stabilisera Bougainville på Papua Nya Guinea ( ) och på Salomonöarna ( RAMSI, från 2003) gjordes gemensamt. Initiativet till RAMSI togs och godkändes inom ramen för Pacific Islands Forum, efter att Salomonöarnas regering begärt internationell hjälp att återupprätta säkerhet och stabilitet. Nya Zeeland (som skickade 265 man) och Australien menade att beslutet var legitimt och i enlighet med FN-stadgan, eftersom det skedde på regeringens begäran och inom ramen för ett regionalt samarbete. Både Nya Zeeland och Australien väger dock denna typ av insatser mot risken att anklagas för nykolonialism i Stillahavsstaterna. Nya Zeeland ses av vissa ö-stater som en garant mot att Australien inte skall agera alltför självsvåldigt i regionen. Huvuddelen av Nya Zeelands bistånd går till länderna i södra Stilla havet. Kuppen på Fiji i december 2006 har fördömts i starka ordalag, och riktade sanktioner mot militärregimen har införts. Nya Zeeland arbetar genom PIF för att förmå Fiji att återgå till demokratiskt styre. Samarbetet med USA bygger på försvarsalliansen ANZUS (Australien-Nya Zeeland-USA), som ingicks 1951, men relationerna med USA försämrades under 1980-talet till följd av Labourregeringens politik mot kärnvapen. Kulmen kom 1987 då en lag antogs som förbjöd besök av kärnkraftsdrivna eller kärnvapenbestyckade fartyg och flygplan, vilket ledde till att USA uteslöt Nya Zeeland från det militära samarbetet inom ANZUS. Sedan dess samarbetar USA uteslutande med Australien på detta område, medan Australien har bibehållit visst militärt samarbete med Nya Zeeland. Det säkerhetspolitiska samarbetet mellan USA och Nya Zeeland återupptogs tillfälligt under Nationals regering , då Nya Zeeland bl a deltog på den

3 Sveriges Ambassad Promemoria 3(8) USA-ledda FN-koalitionens sida i Gulfkriget , men Nationals vågade inte utmana den allmänna opinionen genom att avskaffa atomförbudet. Från amerikansk sida har man låtit förstå att det knappast är aktuellt att framförhandla något frihandelsavtal med Nya Zeeland på samma sätt som man gjort med Australien, åtminstone inte så länge amerikanska flottfartyg i praktiken utestängs från nyzeeländska hamnar. Labourregeringen under premiärminister Helen Clark har emellertid inga planer på att se över kärnvapenförbudet, som man anser vara en hörnsten av Nya Zeelands utrikespolitik. Under Helen Clarks besök i Vita huset i mars i år tonade dock båda sidor ner de motsättningar som finns, och fokuserade istället på områden av gemensamt intresse, såsom Nya Zeelands insatser i Afghanistan och dess roll i södra Stilla havet, liksom samarbetet inom Proliferation Security Initiative (PSI). Relationerna till EU är på det stora hela goda och relativt okomplicerade, även om jordbruksfrågorna tidvis varit en stötesten. En gemensam deklaration om politiskt och ekonomiskt samarbete utarbetades 1999, och har precis uppdaterats i september Ministertrojkan möter Nya Zeelands utrikesminister två gånger årligen. Prioriterade områden för samarbetet är stöd för FN och andra multilaterala organisationer, anti-terrorism samt främjande av mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Dessutom fokuserar den nya deklarationen på praktiskt inriktat samarbete inom jordbrukshandeln, och mer samarbete på miljö- och klimatområdet. Nya Zeeland har också särskilt välkomnat EU:s strategi för Stilla havet som presenterades 2006, och som utfäster utvecklingssamarbete och ger stöd för en hållbar utveckling i Stilla havet. Premiärminister Helen Clark har uttryckt önskemål om att undersöka ett ännu djupare samarbete med EU i form av ett heltäckande samarbets- eller partnerskapsavtal, och besöker därför Europa under början av oktober 2007 för att diskutera dessa frågor med EU. Under mötet med EU-kommissionens president lyfte Clark upp frågan om ett möjligt, framtida frihandelsavtal mellan EU och Nya Zeeland, som en önskvärd fortsättning på den nyligen antagna gemensamma deklarationen. Japan är Nya Zeelands tredje största handelspartner (efter Australien och USA). Samsyn råder mellan Nya Zeeland och Japan inom en mängd områden, såsom miljö och klimat, nedrustning, och FN:s roll. Båda länder har trupp i

4 Sveriges Ambassad Promemoria 4(8) Afghanistan och har bidragit till FN:s insatser i Östtimor. Visst samarbete på försvarsområdet äger också rum. Nya Zeeland och Kina upprättade diplomatiska förbindelser efter Nixons resa till Kina Förbindelserna har inte varit oproblematiska, och det kinesiska agerandet vid Himmelska fridens torg 1989 fördömdes starkt. Från och med mitten av 1990-talet har dock utbytet mellan Nya Zeeland och Kina vuxit, med högnivåbesök på båda håll - senast av premiärminister Wen till Nya Zeeland Kina är nu Nya Zeelands fjärde största handelspartner. Förhandlingar kring ett frihandelsavtal påbörjades i december 2004 sedan Nya Zeeland i februari samma år erkände Kinas status som marknadsekonomi. Ambitionen är att avtalet ska vara klart i april Samtidigt som man är angelägen om framgång på detta område hävdar man från nyzeeländsk sida att man inte viker undan när det gäller att ta upp svåra frågor som Tibet och mänskliga rättigheter i samtalen med kineserna. Alltsedan ASEAN bildades för drygt 30 år sedan har Nya Zeeland varit en av organisationens dialogpartners. Nya Zeeland har också ingått s k Closer Economic Partnerships (CEP) med Singapore och med Thailand kom Nya Zeeland, Chile, Singapore och Brunei överens om ett Trans-Pacific Strategic Economic Partnership. Australien, Nya Zeeland och ASEAN inledde 2004 förhandlingar om ett frihandelsavtal (10 förhandlingsrundor har hållits), och 2005 kom Nya Zeeland och Malaysia överens om att börja förhandla om ett bilateralt frihandelsavtal. Nya Zeeland är medlem av APEC, och 70 procent av handeln går till länderna inom detta block. Landet deltar även i East Asia Summit. 2. Multilateralt samarbete På det multilaterala området är främjande av fred och säkerhet den nya zeeländska regeringens högsta prioritet, och då särskilt nedrustningsfrågorna. Nya Zeeland ingår tillsammans med Sverige, Brasilien, Egypten, Irland, Mexiko och Sydafrika i New Agenda Coalition (NAC), som verkar aktivt för universell anslutning till icke-spridningsavtalet NPT. Under årets Generalförsamling avser Nya Zeeland - i samarbete med bl a Sverige - lägga fram en resolution som kan påverka kärnvapenstaterna att ta sina arsenaler ur hair trigger alert. Nya Zeeland är också pådrivande när det gäller att utforma ett nytt internationellt rättsligt bindande instrument mot klusterammunition. Man var

5 Sveriges Ambassad Promemoria 5(8) ett av sex länder som lade fram ett förslag till förhandlingsmandat vid CCW Review Conference i november Nya Zeeland strävar bl a efter en effektiv reglering som tar itu med problemen med blindgångare, användandet av klustervapen i områden med många civilpersoner, och handel med uttjänt och föråldrad ammunition. Nya Zeeland är aktivt när det gäller internationellt samarbete för mänskliga rättigheter. Man deltar aktivt i MR-rådets arbete, och verkar för ett nyzeeländskt medlemskap i rådet Nya Zeeland, Australien och USA motsatte sig antagandet av Declaration on the Rights of Indigenous Peoples i september 2007, trots att alla tre aktivt deltagit i förberedelsearbetet för deklarationen. Anledningen till att man röstade nej var formuleringen av vissa artiklar, som bl a stipulerar att ursprungsfolk har rätt att äga och utveckla mark som man traditionellt sett har ägt eller använt. För Nya Zeelands del skulle detta innebära att hela landet skulle återgå i maorisk ägo. Fredsbevarande och fredsfrämjande insatser En av grundstenarna i Nya Zeelands försvarsdoktrin är att bidra till global säkerhet och fredsbevarande insatser genom FN och genom andra multilaterala konstellationer utföra fredsfrämjande, fredsbevarande och humanitära insatser. Sedan FN:s grundande har Nya Zeeland bidragit till FNledda fredsbevarande insatser (och sådana med FN-mandat). Man har deltagit i mer än 60 olika fredsfrämjande och fredsbevarande operationer sedan 1950, 50 av dessa efter De fredsfrämjande insatserna har ofta bestått av små, specialiserade militära bidrag. Beslut om insatser bedöms från fall till fall mot nationellt fastställda kriterier. Den senaste stora insatsen var i Östtimor och involverade mer än 5660 personer från 1999 och framåt. Som mest bidrog Nya Zeeland med omkring halva sitt arméinfanteri, en tredjedel av flygvapnets helikopterstyrka och två tredjedelar av flottans stridsstyrka. Som ett resultat av dessa massiva trupp- och materiella insatser rankas Nya Zeeland som ett av de 20 största bidragande länderna till FN. För närvarande deltar Nya Zeeland i fredsfrämjande insatser i Afghanistan, Östtimor, Salomonöarna, Kosovo, Mellanöstern (Sinai, Libanon) och på Koreahalvön (inom UNCMAC). Nyligen genomförda insatser inkluderar

6 Sveriges Ambassad Promemoria 6(8) Bougainville, Bosnien-Hercegovina, Kambodja, Irak, Moçambique och Sierra Leone. I Afghanistan leder Nya Zeeland ett Provincial Reconstruction Team (PRT) under OEF i Bamian som inkluderar ca 122 personer. Dessutom finns några nyzeeländare representerade i UN Assistance Missions in Afghanistan, i OEF:s Afghan National Army Training, i ISAF:s huvudkvarter och i Regional Police Training Centre. Den 12 mars 2007 tillkännagav premiärminister Clark att Nya Zeeland kommer att förlänga sitt åtagande att bidra till återuppbyggnaden i Afghanistan till september Den 4 oktober 2007 meddelades att Nya Zeelands polisinsats i Afghanistan framgent kommer att ingå i EUPOL:s Afghanistankontingent. I Irak deltar för närvarande endast en person i UN Assistance Mission. Under perioden juni 2003 till september 2004 bidrog NZ med ett förband av lätta ingenjörstrupper (61 stycken). Kampen mot internationell terrorism Sedan den 11 september 2001 har Nya Zeeland deltagit aktivt i de olika regionala samarbeten som står till buds för att bekämpa internationell terrorism. Detta sker bl a i ASEAN Regional Forum, inom ramen för APEC och i samarbetet med Pacific Islands Forum, där kollektiva åtgärder vidtagits för att bemöta såväl terrorism som transnationell kriminalitet. Nya Zeeland brukar understryka vikten att en effektiv kampanj mot terrorismen måste inkludera såväl internationellt militärt samarbete och förbättrat samarbete mellan underrättelsetjänster, som åtgärder på det ekonomiska och sociala området. Synen på bevarandet av rättssäkerhet och humanistiska ideal i kampen mot terrorism delas med Sverige. Nya Zeeland har anslutit sig till samtliga 12 internationella konventioner mot terrorism och stödjer FN:s antiterrorismstrategi. Förutom internationella åtaganden gör Nya Zeeland betydande nationella insatser mot terrorismen. Dessa inkluderar åtgärder inom tull, immigration, underrättelsetjänst, polis och försvar. Sedan mars 2007 deltar Nya Zeeland också i ett projekt lett av USA för att motverka smuggling av kärnrelaterat och radioaktivt material över gränsen mellan Ukraina och Ryssland. Under 2006 deltog Nya Zeeland i ett annat USA-lett projekt med syfte att stänga den sista kvarvarande plutoniumproducerande reaktorn i Zheleznogorsk i Ryssland.

7 Sveriges Ambassad Promemoria 7(8) 3. Miljöfrågor Prioriterade frågor för Nya Zeeland är atmosfär- och klimatförändringar, biologiska mångfalden, Antarktis och användningen av havsresurser. Nya Zeeland har bl a varit mycket aktiv i motståndet mot japansk valfångst och har tillsammans med Sverige uppvaktat Japan i denna fråga. Premiärminister Helen Clark är personligen pådrivande för att uppnå regeringens målsättning att göra Nya Zeeland till världens miljömässigt mest hållbara land. Nya Zeeland ratificerade Kyotoprotokollet den 19 december För närvarande pågår en debatt om hur minskningen av utsläpp kan fortsätta efter det att första rundan av Kyotoavtalet löper ut Regeringen trodde inför antagandet av Kyotoprotokollet att Nya Zeeland skulle kunna hålla sig inom sina gränser för växthusgasutsläppen, men beräkningar gjorda 2004 visar att detta inte blir fallet. Nya Zeeland har en något annorlunda profil än många andra utvecklade länder då nästan 50 procent av landets utsläpp utgörs av metan från boskap (får och nötkreatur) och svaveloxid från jord och gödningsämnen. I andra i-länder utgör växthusgasutsläppen från jordbruket jämförelsevis ca 12 procent. Utöver Kyotoprotokollet har Nya Zeeland bilaterala samarbeten med både USA och Australien ( US-New Zeeland Climate Change Partnership respektive Australia-New Zeeland Climate Change Partnership ). Nya Zeeland motsätter sig också starkt den transport av radioaktivt material genom Stilla havet som bedrivs av Storbritannien, Frankrike och Japan. Tillsammans med Australien och åtta andra stillahavsländer har man ratificerat den s k Waigani-konventionen från 1995, som förbjuder export av radioaktivt eller på annat sätt farligt avfall till öarna i Pacific Island Forum, och förbjuder öarna att importera sådant avfall. 4. Handelspolitik Nya Zeelands högsta prioritet för handelspolitiken är att Doharundan förs till ett framgångsrikt avslut. Öppningar för jordbruksprodukter är naturligtvis allra viktigast för landet, men man säger sig också ha starka intressen inom NAMA och servicenäringen. Som tidigare nämnts håller dock Nya Zeeland dörrarna öppna genom en ambition att teckna frihandelsavtal med strategiska partners. Förutom förhandlingarna med ASEAN-länderna och med Kina, har man även inlett

8 Sveriges Ambassad Promemoria 8(8) FTA-förhandlingar med Gulf-länderna (Gulf Cooperation Council) och börjat samtal med Sydkorea kring möjligheten till ett bilateralt FTA. Samtal har också förts med Japan, Mexico och Indien om fördjupade relationer på handelsområdet, och från Nya Zeelands sida önskar man sig även ett FTA med USA för att matcha det FTA Australien och USA tecknade Handelsminister Phil Goff säger sig dock vara medveten om riskerna med ett alltför komplicerat nät av FTA ( spagetti-bowl ) inom regionen. Nya Zeeland stöder de idéer som finns inom APEC och inom East Asian Summit för ett regionalt FTA eller åtminstone ett Closer Economic Partnership i Stillahavsområdet. 5. Utvecklingssamarbete Nya Zeelands totala budget för utvecklingssamarbete för bå 2007/2008 är 400,6 MNZD (ca 2 mrd SEK), vilket är ca 0,3% av BNI, men planen är att biståndet ska öka till ca 0,35% av BNI vid bå 2010/11. Av denna budget går drygt hälften, 205,6 MNZD till programländerna i södra Stilla havet. Övriga Asien, Latinamerika och Afrika samt katastrofhjälp erhåller 92,8 MNZD, och återstoden, 102,2 MNZD går till internationella organisationer, inklusive FNorganen, samt till enskilda organisationers hjälpprogram. Prioriterade länder i utvecklingssamarbetet är Vanuatu, Papua nya Guinea och Salomonöarna (biståndet till Fiji drogs ned kraftigt efter kuppen i december förra året). Särskilda program finns för utbildning i administration, och hjälp till ekonomisk självständighet för ö-staterna. Dessutom ges stöd inom utbildnings- och hälsosektorerna. Vidare ges ett betydande stöd till åtta regionala organ i södra Stilla havet som stödjer regionalism och regionala utvecklingsinsatser. Riktade insatser görs också i eftersatta delar av östra Indonesien.