Genomförandeplan för Österbottens landskapsprogram 2008 2009 Godkänd av landskapsstyrelsen 15.10.2007
1 Innehållsförteckning sida 1. INLEDNING 3 1.1 Utgångspunkter 3 1.2 Beredningen 3 2. UPPFÖLJNING AV DEN FÖREGÅENDE PLANEN, UTVECKLINGS- FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÅL 4 2.1 Förverkligandet av Österbottens landskapsprogram för 2007 2010 och genomförandeplanen för 2007 2008 4 2.2 Nuläget i utvecklingen av Österbotten och utsikter för åren 2008 2009 7 3. GENOMFÖRANDET AV LANDSKAPSPROGRAMMET UNDER ÅREN 2008 2009 10 3.1 Mål och utgångspunkter för genomförandet 10 3.2 Landskapets spetsprojekt 12 3.2.1 Riktlinje 1: Utveckla innovationssystemet och kunnandet 12 3.2.1.1 Mål och tyngdpunkter inom riktlinjen 12 3.2.1.2 EU-programmens och de särskilda programmens tyngdpunkter inom riktlinje 1 13 3.2.1.3 Landskapets spetsprojekt/projekthelheter inom riktlinje 1 14 3.2.2 Riktlinje 2: Förbättrad tillgänglighet, balanserad regionstruktur och decentraliserad energiproduktion 15 3.2.2.1 Mål och tyngdpunkter inom riktlinjen 15 3.2.2.2 EU-programmens och de särskilda programmens tyngdpunkter inom riktlinje 2 15 3.2.2.3 Landskapets spetsprojekt/projekthelheter inom riktlinje 2 16 3.2.3 Riktlinje 3: Utveckla det sociala kapitalet 17 3.2.3.1 Mål och tyngdpunkter inom riktlinjen 17 3.2.3.2 EU-programmens och de särskilda programmens tyngdpunkter inom riktlinje 3 19 3.2.3.3 Landskapets spetsprojekt/projekthelheter inom riktlinje 3 20 3.2.4 Riktlinje 4: Främja naturens och miljöns välbefinnande 21 3.2.4.1 Mål och tyngdpunkter inom riktlinjen 21 3.2.4.2 EU-programmens och de särskilda programmens tyngdpunkter inom riktlinje 4 22 3.2.4.3 Landskapets spetsprojekt/projekthelheter inom riktlinje 4 23 3.3 Åtgärdernas lokalisering inom landskapet 23 4. BEDÖMNING AV KONSEKVENSERNA PÅ PLANERINGSNIVÅ PER RIKTLINJE 24 5. GENOMFÖRANDE ENLIGT FÖRVALTNINGSOMRÅDE 24 5.1 Undervisningsministeriet 25 5.1.1 Förhandlingsfrågor gällande år 2008 25 5.1.2 Förslag gällande planen för utgiftsram 2009 2012 26 5.2 Jord- och skogsbruksministeriet 27 5.2.1 Förhandlingsfrågor gällande år 2008 27
2 5.3 Kommunikationsministeriet 28 5.3.1 Förhandlingsfrågor gällande år 2008 28 5.3.2 Förslag gällande planen för utgiftsram 2009 2012 33 5.4 Arbets- och näringsministeriet 35 5.4.1 Förhandlingsfrågor gällande år 2008 35 5.4.2 Förslag gällande planen för utgiftsram 2009 2012 38 5.5 Social- och hälsovårdsministeriet 39 5.5.1 Förhandlingsfrågor gällande år 2008 39 5.5.2 Förslag gällande planen för utgiftsram 2009 2012 40 5.6 Miljöministeriet 44 5.6.1 Förhandlingsfrågor gällande år 2008 44 6. FINANSIERINGSTABELL (Bilaga 1) 46 BILAGOR Bilaga 1 Finansieringstabell för Österbottens genomförandeplan 2008 2009 Bilaga 2 Samarbetsdokument för landskapet Österbotten (MYAK) Bilaga 3 Preciserad finansieringsplan för Österbottens landskapsprogram 2007 2010 Bilaga 4 Förkortningar som använts i genomförandeplanen för åren 2008 2009 TABELLER Tabell 1 Landskapsprogrammets kvantitativa mål 2010 Tabell 2 Uppskattning av konsekvenserna på planeringsnivå per riktlinje
3 GENOMFÖRANDEPLAN FÖR ÖSTERBOTTENS LANDSKAPSPROGRAM 2008 2009 1. INLEDNING 1.1 Utgångspunkter Den del av landskapsprogrammets genomförandeplan för åren 2008 2009 som gäller den statliga finansieringen är enligt regionutvecklingslagen (10a 3 mom.) landskapets förslag till statlig finansiering angående de centrala förslag om regionala anslag som påverkar regionutvecklingen och andra anslag som påverkar regionutvecklingen. Genomförandeplanen är alltså landskapens förslag till statlig finansiering och används som utgångspunkt för de förhandlingar som förs om den statliga finansieringen. Landskapsprogrammets genomförandeplan bereds i samverkan med statliga myndigheter och andra centrala aktörer. Genomförandeplanen behandlas i landskapets samarbetsgrupp (MYR) och den godkänns av landskapsstyrelsen. Genomförandeplanen innehåller förslag till de viktigaste projekten och andra åtgärder som behövs för att genomföra landskapsprogrammet samt till vilken nivå på finansieringen som eftersträvas för regionutvecklingen under åren 2008 2009. Enligt inrikesministeriets anvisningar omfattar genomförandeplanen en plan för utgiftsramarna och centrala åtgärder med beaktande av följande ramperiod ända fram till år 2012. I den del av genomförandeplanen som behandlar de olika förvaltningsgrenarna presenteras finansieringsbehovet för de centrala projekten/projekthelheterna momentvis. I förslagen till de olika förvaltningssektorerna har enligt inrikesministeriets anvisningar endast de projekt antecknats, som man vill förhandla om med ministerierna under hösten 2007. I finansieringstabellen finns hela landskapets finansieringsbehov presenterat per moment. I beredningen av genomförandeplanen för Österbottens landskapsprogram 2008 2009 har man beaktat den nya strukturfondslagen (1401/2006), som tidsmässigt integrerar beredningstidtabellen för landskapets samarbetsdokument gällande strukturfondsfinansieringen med beredningen av genomförandeplanen. Detta gör det enklare att anpassa EU:s strukturfondsprogram och den nationella regionpolitiken till varandra. I samarbetsdokumentet för landskapet Österbotten har de principer slagits fast som följs vid finansiering av projekt och projekthelheter via EU-programmen (ERUF, ESF, EJFLU). Landskapets samarbetsdokument, som godkändes våren 2007, har preciserats i samband med utarbetandet av genomförandeplanen (bilaga 2). I landskapsprogrammets riktlinjer för verksamheten ingår även sådana projekt och projekthelheter som förutsätter både EU-finansiering och nationell finansiering för att kunna genomföras. I genomförandeplanen presenteras alltså, separat för varje riktlinje i Österbottens landskapsprogram 2007 2010, de centrala spetsprojekt/projekthelheter i landskapet som kan genomföras med statlig finansiering samt tyngdpunkterna för EU-programmen och de nationella programmen. 1.2 Beredningen Österbottens genomförandeplan för åren 2008 2009 har beretts i samverkan med statliga myndigheter och andra centrala aktörer. Beredningen inleddes i april maj 2007. Myndigheterna (Österbottens TE-central, Västra Finlands miljöcentral, Länsstyrelsen i Västra Finlands län, Vägförvaltningen/Vasa vägdistrikt, Sjöfartsverket, Västra Finlands farledsenhet, Västra Finlands sjöbevakningssektion, Kustens skogscentral, Finnvera Abp) och de övriga centrala aktörerna har fått anvisningar om uppgörandet av genomförandeplanen samt ett beredningsutkast av genomförandeplanen.
4 För varje riktlinje i Österbottens landskapsprogram 2007 2010 presenterades i beredningsutkastet en sammanställning av de finansieringsprinciper för EU-programmen som har fastställts i landskapets samarbetsdokument samt de spetsprojekt/projekthelheter som Österbottens förbund känner till och som man föreslår en statlig finansieringsandel för. Uppgifterna i beredningsutkastet baserade sig på Österbottens landskapsprogram för åren 2007 2010, Österbottens lista över spetsprojekt för åren 2008 2009, genomförandeplanen för åren 2007 2008 och landskapets samarbetsdokument som godkändes 13.4.2007. I maj ordnades myndighetssamråd om genomförandeplanen samt separata rådslag med koordinatorerna för regioncentrum- och kompetenscentrumprogrammen. Diskussioner om de centrala åtgärderna och projekthelheterna fördes med de ekonomiska regionerna i juni september 2007. Dessutom har separata diskussioner ofta förts med de myndigheter som deltar i finansieringen av genomförandeplanen om hur realistiska de föreslagna åtgärderna och projekthelheterna är och om finansieringsmöjligheterna. Även Vasa högskolekonsortium med sina sju högskoleenheter har deltagit i utarbetandet av genomförandeplanen och i diskussionerna. Dessutom har man i arbetet med genomförandeplanen haft kontakt med ett flertal andra lokala aktörer (bl.a. Teknologicentrum Merinova Ab, Geologiska forskningscentralen GTK, Forststyrelsen, branschorganisationer, övriga utbildningsorganisationer osv.). Kommentarer till utkastet till genomförandeplan begärdes i september av dem som hade deltagit i beredningsprocessen. Landskapets samarbetsgrupp behandlade genomförandeplanen den 5.10.2007 och den 15.10.2007 godkändes planen av landskapsstyrelsen. 2. UPPFÖLJNING AV DEN FÖREGÅENDE PLANEN, UTVECKLINGS- FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÅL 2.1 Förverkligandet av Österbottens landskapsprogram för 2007 2010 och genomförandeplanen för 2007 2008 Det övergripande långsiktiga målet i Österbottens landskapsöversikt, ekonomisk tillväxt och välfärd, har delats upp i tre särskilda mål, delaktighet, konkurrenskraft och hållbar utveckling. Dessa tre generella mål har dessutom i Österbottens landskapsprogram för åren 2007 2010 delats in i fyra riktlinjer för verksamheten. Förverkligandet av landskapsprogrammet har framskridit bra i fråga om riktlinjerna för utveckling av innovationssystemet och kunnandet, utveckling av det sociala kapitalet samt främjande av naturens och miljöns välbefinnande. Däremot har man inte än nått målen inom riktlinjen för förbättrad tillgänglighet, balanserad regionstruktur och decentraliserad energiproduktion, i synnerhet inte i fråga om trafikprojekten. Uppföljningen av landskapsprogrammet och genomförandeplanen visar att man i Österbotten har kommit längst i de centrala projekten inom riktlinjen för utveckling av innovationssystemet och kunnandet. Målen för utbildning och forskning har främjats inte bara av ett flertal projekt utan även t.ex. Vasa högskolekonsortium, som har bildats av sju högskoleenheter i Vasa. Högskolekonsortiets viktigaste projekt, som också spelar en betydande roll med tanke på innovationssystemet, är Vasa vetenskapspark. Denna verksamhet har aktiverats under år 2007 och Teknologicentrum Oy Merinova Ab har valts till koordinator för vetenskapsparken. Vasa universitet och Vasa yrkeshögskola har intensifierat sitt samarbete. Också samarbetet mellan Åbo Akademi och Novia, som består av Svenska yrkeshögskolan och Yrkeshögskolan Sydväst, kommer att fördjupas. Utbildningen och forskningen samt deras samarbete med näringslivet har varit mycket betjänt av att Vasa universitet numera har självständig rätt att utfärda teknologie examina inom el- och energiteknik. Annat som har bidragit till att uppfylla målsättningarna är bl.a. finansieringen av ett lektorat inom Helsingfors universitets tvåspråkiga juristutbildning i Vasa, de två
5 landsbygdsprofessurerna vid Åbo Akademi och Vasa universitet samt utbildning i socialt arbete på finska vid Jyväskylä universitets enhet Chydenius-Institutet och på svenska vid Helsingfors universitet. Den målmedvetna utvecklingen av den fristående institutionen MediaCity vid Åbo Akademis Vasaenhet har främjat medieutbildningen och -forskningen som en associerad medlem av kompetensklustret Digitala medier. Forskningsombudet i Jakobstadsregionen har för sin del bidragit till den regionala helhetsbilden av högskoleundervisning och forskning. Högskolornas verksamhet har utsträckts till Sydösterbotten genom olika projekt. Högskolesamarbetet över Kvarken har fortsatt genom ett flertal projekt. Planeringen för att inleda högskoleundervisning inom miljöområdet som ett samarbete över Kvarken har startat. I Österbotten har arbetet med att utveckla spetsklustren fortsatt. Detta arbete genomförs dels av regionscentrumprogrammet för Jakobstadsregionen och dels av Vasaregionens regioncentrumprogram samt båda regionernas kompetenscentrumprogram, d.v.s. klustret Framtidens energiteknologier, Det marina klustret samt Kompetensklustret för digitalt innehåll. Även de branschvisa utvecklingsprojekten har haft en stor betydelse. För att stärka utvecklingen av spetskluster håller Österbottens förbund på att starta ett näringslivsforum och rikta finansiering till utveckling och samordning av centrala spetskluster. Det mest betydande spetsklustret är energibranschen med Teknologicentrum Oy Merinova Ab som koordinator för klustret Framtidens energiteknologier. Vasa universitet, Vasa yrkeshögskola och Svenska yrkeshögskolan har grundat Vasa energiinstitut, som också är tätt knutet till utvecklingsarbetet inom energibranschen. Det att Tekes leder teknologiprogrammet för decentraliserad energiproduktion (DENSY) har fortsättningsvis aktiverat utvecklingen av energitekniken och lett till ett ökat antal högklassiga utvecklingsprojekt. Med tanke på genomförandet av landskapsprogrammet är det viktigt att utvecklingsarbetet inom regioncentrumprogrammen för både Jakobstads- och Vasaregionen fortsätter. De starka nätverken samt forsknings- och utvecklingsarbetet inom båtbranschen och plastindustrin i Jakobstadsregionen har förstärkts både med hjälp av regionscentrumprogrammet för Jakobstadsregionen och genom samarbete med Karlebyregionens regioncentrumprogram och kompetenscentrumprogrammet för kemi. Jakobstadsregionens näringslivscentral Concordia Ab deltar i samarbetet med Det marina klustret. Vasaregionens ställning som ett internationellt inriktat tillväxtcentrum stärks delvis genom Vasaregionens regioncentrumprogram, finansiering för stora stadsregioner genom EU:s mål för regional konkurrenskraft och sysselsättning samt genom branschvisa projekt. Vasaregionen har fortsatt sitt samarbete med Sydösterbotten inom regionscentrumprogrammet. Sydösterbotten ansöker om programstatus inom det särskilda landsbygdspolitiska helhetsprogrammets regionala landsbygdsdel. Sysselsättningen i landskapet har redan under en längre tid varit bland de bästa i landet. Det krävs ändå hela tiden åtgärder till stöd för sysselsättningen speciellt bör man komma ihåg att främja den arbetsrelaterade invandringen och förhindra utslagning. Prognostiseringen av utbildningen har fortsatt inom Österbottens förbund såväl i fråga om andra stadiets utbildning som högskole- och universitetsutbildning. Prognostiseringsarbete utförs också av Österbottens TE-central, som fortsätter med bl.a. projektet Katse tulevaisuuteen (En blick framåt). Avsikten med projektet är att utveckla prognostiseringen av arbetsmarknaden och den regionala ekonomin bl.a. för att utveckla de små- och medelstora företagen i landskapet. Som ett resultat av Österbottens förbunds aktiva intressebevakning skall universitetens servicecenter placeras i Vasa. Vasa föreslås också som placeringsort för språkservicecentret. Österbottens förbund har fortsatt intressebevakningen för att en av statens enheter inom det nya miljötillståndsverket skall placeras i Vasa. Kultur- och fritidsverksamheten har tillgodosetts med ett flertal projekt. Inom inrikesturismen har tyngdpunkten legat på att aktivt utveckla naturturismen inom världsnaturarvet Kvarkens skärgård som ett samarbete mellan många olika parter. Marknadsföringen av landskapet för utländska turister främjas bl.a. genom projektet FINWEST. Temagruppen för turism, tillsatt av Landskapets samarbetsgrupp (MYR), verkar för utvecklingen av turismen och samordningen av olika
6 turismprojekt. Österbottens kulturportal bidrar till skapandet av ett virtuellt kulturnätverk. Den fristående institutionen MediaCity vid Åbo Akademi har målmedvetet utvecklat digital innehållsproduktion. Framsteg har också skett i de centrala projekten inom riktlinjen för Det sociala kapitalet. Samarbetsnätverken i de österbottniska landskapen och inom Norden har vidareutvecklats med hjälp av SONet BOTNIA, som är det finskspråkiga kompetenscentret inom det sociala området, och Det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området med avsikt att förbättra baskunskapen och specialkunnandet inom välfärdstjänster. Österbotten fick statsbidrag bl.a. för verksamheten inom Utvecklingsenheten för barnskydd i Österbotten, Familjecentret i Vasa och Äldrecentrum i Österbotten. Även de landskapsöverskridande utvecklingsenheterna för arbete med äldre och handikappade fick finansiering. Förutom aktörerna inom den offentliga servicen och socialskyddet har samarbetet omfattat även tredje sektorn och privata serviceproducenter inom social- och hälsovården. Välfärden har befrämjats också genom de utredningar som inom KSSR-projektet har gjorts om omorganiseringen av social- och hälsovården. Landsbygdsutvecklingsarbetet har fortsättningsvis varit aktivt. Utvecklingsnätverket för växelverkan mellan stad och landsbygd har stärkts genom regioncentrumprogrammet, arbetet i den landsbygdssektion som tillsatts av landskapets samarbetsgrupp och genom det intensifierade samarbetet mellan de två aktionsgrupperna i landskapet. Utvecklingsarbetet har närmast inriktats på beredningen av EU:s regionala landsbygdsprogram. Verksamheten inom utvecklingsnätverken för turism- och livsmedelsbranschen, skogs- och trävarubranschen samt andra landskapsöverskridande branscher har delvis fortsatt under år 2007. Projektverksamheten har naturligtvis påverkats av att EU:s programperiod avslutats och den nya perioden förbereds. Med ALMA-finansiering har inga nya projekt startats under året. Även temagrupperna som tillsatts av landskapets samarbetsgrupp (MYR) avslutades under det gångna året. Infrastrukturprojekten inom riktlinjen Förbättrad tillgänglighet, balanserad regionstruktur och decentraliserad energiproduktion ser däremot inte ut att ha gått så mycket framåt. Orsaken till denna pessimism är statsmaktens ovilja att stöda landskapets självständiga utveckling: de två viktigaste trafikprojekten i landskapet - elektrifieringen av banavsnittet Seinäjoki Vasa och Vasa norra infartsväg (Smedsby omfartsväg) - har fortfarande inte beviljats nödvändig statlig finansiering. Det är också osäkert om den regelbundna färjetrafiken över Kvarken kommer att fortsätta, ej heller vet man om det blir någon snabb Pendolinoförbindelse till Vasa och Jakobstad/Bennäs eller hur det går med grundförbättringen av Kasköbanan. Utvecklingsplanen för Karleby-, Jakobstads- och Kaustbyregionens trafiksystem (KOPIKALI) är nu klar. Den har utarbetats för att främja helhetsutvecklingen av trafiksystemen och stärka knutpunkterna i de logistiska nätverken. I Vasaregionen har motsvarande arbete redan gjorts. Utvecklingen av helhetstrafiksystemet tillgodoses också i den nya landskapsplan som snart är klar och som stöder utvecklingen av integrerade, hållbara och funktionella regionstrukturer. Ett flertal internationella projekt som gagnar förverkligandet och utvecklingen av utvecklingskorridorer har genomförts. Den förening som grundats för att utveckla riksväg 8/E 8 fortsätter att verka aktivt. I Vasaregionen har utvecklingen av flygplatsen till ett logistiskt centrum framskridit huvudsakligen på marknadens villkor. För utvecklingen av flygplatserna i Vasa och Kronoby har man inte fått önskad statlig finansiering. Resecentret i Vasa är under arbete. Användningen av högklassiga dataförbindelser till ett skäligt pris underlättas bl.a. inom det landskapsomfattande projektet IT-Österbotten och projektet IT 3, som finansieras med Interreg III A -medel. Det landskapsöverskridande datakommunikationssamarbetet har också utvecklats. Österbottens e-serviceportal effektiverar ibruktagandet av de offentliga tjänster som informationssamhället möjliggör. För genomförandet av riktlinjen för Naturens och miljöns välbefinnande har det varit viktigt att utveckla världsnaturarvet i Kvarkens skärgård, vilket har skett huvudsakligen med EU-finansiering.
7 Den statsfinansiering som man hade önskat beviljades inte för utveckling och vård av världsarvet år 2007, vilket för sin del har bromsat upp utvecklingen av infrastrukturen i området. Med hjälp av olika nationella och internationella projekt har man kunnat verka för miljövärden och hållbar utveckling. Västra Finlands miljöstrategi har färdigställts och genomförandet av strategin har påbörjats. Verksamhetsmiljön för Finlands största miljöcentral, Västra Finlands miljöcentral, är utmanande på grund av näringsstrukturen, naturförhållandena och områdets storlek. Arbetet för att uppnå resultatmålen försvåras av att miljöcentralens resurser för verksamheten har försvagats, på grund av bl.a. statens produktivitetsprogram samt den låga nivån på vattentjänstunderstöd. 2.2 Nuläget i utvecklingen av Österbotten och utsikter för åren 2008 2009 Utbildningsnivå Den österbottniska befolkningens utbildningsnivå har blivit allt högre, och utbildningsstrukturen motsvarar nästan genomsnittet i landet. År 2005 hade nästan 61,2 % av de femton år fyllda (se tabell 1) avlagt en examen (hela landet 63,4 %). Av befolkningen i landskapet hade 23,9 % (25,4 %) en högre examen. Utbildningsnivån torde fortsätta att stiga eftersom behovet av arbetskraft ökar och bl.a. industrin och social- och hälsovården behöver utbildad arbetskraft. Arbetsmarknadssituation Sysselsättningen i Österbotten har länge varit relativt bra, tidvis till och med bäst på det finländska fastlandet om man jämför statistiken för de olika landskapen. Arbetslösheten i Österbotten har minskat rekordsnabbt under det senaste året. Arbetslösheten är koncentrerad till de största städerna Jakobstad och Vasa samtidigt som den genomsnittliga arbetslöshetsgraden för hela tio kommuner var under 5 % år 2006. Den genomsnittliga arbetslöshetsgraden i Österbotten var 6,6 % år 2006. Även om BNP i ett långsiktigt perspektiv inte har utvecklats särskilt positivt i landskapet och bruttoregionprodukten till och med har sjunkit så har sysselsättningsgraden hela tiden överskridit riksgenomsnittet. Sysselsättningsgraden, d.v.s. andelen sysselsatta 15 64-åringar av hela befolkningen i samma åldersgrupp var år 2005 enligt statistikcentralens förhandsuppgifter 68,4 %, vilket är den fjärde högsta andelen i landet. Sysselsättningen i Österbotten beräknas bli bättre speciellt inom den privata servicesektorn och industrin. Den genomsnittliga arbetslöshetsgraden i landskapet förutspås sjunka ytterligare och sysselsättningsgraden förväntas stiga. Utvecklingen av sysselsättningsgraden påverkas ändå av att de stora åldersklasserna går i pension. Om den nuvarande sysselsättningsgraden inte stiger, kommer antalet personer som går i pension att vara fler än de som kommer ut på arbetsmarknaden senast år 2008. I Österbotten har sysselsättningsgraden för de stora åldersklasserna stigit betydligt tack vare den gynnsamma ekonomiska utvecklingen. Arbetsplatsutvecklingen i Österbotten har redan länge koncentrerats till de ekonomiska regionerna Vasa- och Jakobstadsregionen. Landskapets största koncentration av arbetsplatser finns i Vasaregionen, men sedan slutet av 1990-talet har regionen utvecklats klart långsammare än landets tillväxtcentra i fråga om att skapa nya arbetstillfällen. Sedan år 2000 har antalet arbetstillfällen ökat med 4 % i Österbotten. Landskapets pendlingsområden följer inte gränserna för de ekonomiska regionerna, eftersom folk dagligen arbetar utanför sin egen hemkommun. I synnerhet Vasa, Jakobstad och Kaskö har hög självförsörjandegrad gällande arbetstillfällen och stor daglig nettoinpendling. Antalet arbetstillfällen har ökat under de senaste åren och den gynnsamma utvecklingen förväntas fortsätta.
8 Flyttrörelse och befolkning Folkmängden i Österbotten har ökat sedan år 2002, och år 2006 ökade befolkningen med 584 personer. Den naturliga befolkningsökningens andel av befolkningen var 0,3 % år 2006. Det året var nativiteten fortfarande högre än mortaliteten. Trots att nativiteten är högre har det ändå inte lett till en befolkningsökning för det flyttar hela tiden invånare från Österbotten till andra områden, främst Helsingfors och Tammerfors. År 2006 var antalet födda 0,19 % högre än antalet avlidna, medan flyttningen inom landet var -0,20 % av befolkningen. År 2005 var nettoflyttningens andel av befolkningen 0,13 %. Österbotten förlorar till andra delar av Finland ungefär lika många invånare som det föds, medan invandringen medför en befolkningsökning. I landets åtta största tillväxtlandskap var förlusten genom flyttning inom landet störst i Österbotten. År 2005 var försörjningsgraden, som uttrycker hur många personer som är utanför arbetskraften eller arbetslösa per varje sysselsatt, 1,3 i Österbotten. Statistikcentralens färskaste befolkningsprognos för hela landet visar på en befolkningsökning i Österbotten, vilket skulle innebära att folkmängden år 2020 skulle vara 180 778 och år 2030 redan 184 048 invånare. Ökningen förutspås vara stor endast i Vasa, Korsholm, Laihela och Larsmo. Också i fortsättningen, under åren 2008 2009 torde befolkningen i Österbotten öka tack vare invandring. Betydelsen av den arbetsrelaterade invandringen ökar framför allt om allt fler i arbetsför ålder flyttar från landskapet och motsvarande andel arbetsföra inte flyttar in från andra delar av landet. Den ekonomiska försörjningsgraden förväntas vara så gott som oförändrad. Enligt statistikcentralens befolkningsprognos skulle Österbottens folkmängd öka från det nuvarande med 4 203 personer fram till år 2015. Produktion/bruttoregionprodukt Österbottens värdeökning år 2005 var enligt statistikcentralens uppgifter 27 497 euro per invånare. I en jämförelse mellan landskapen var Österbottens BRP-index per invånare 92 då hela landets genomsnitt var 100. Vid en jämförelse av bruttoregionprodukten, d.v.s. värdeökningen i landskapen under åren 1996 2003 placerar sig Österbotten kring genomsnittet. Företagens omsättning ökade år 2004 något snabbare än i landet i genomsnitt. År 2005 ökade industrins omsättning kraftigt i landskapet. Detta visar att landskapets tillväxt grundar sig på industrin och i synnerhet de stora företagen. Bruttoregionprodukten varierar ändå en hel del mellan de olika ekonomiska regionerna. Till exempel år 2005 var Kyrolands brp-index 48,5 och Vasaregionen 102.9. En stor del av produktionen i Österbotten går på export. Enligt statistikcentralen var exportens andel av industrins bruttovärde närmare 62 % (hela landet 49,3 %) år 2005. Samma år hade företag sammanlagt 9 490 verksamhetsställen i landskapet (hela landet 264 768). Under åren 2000 2005 ökade antalet verksamhetsställen i hela landet med 6,4 % samtidigt som deras antal i Österbotten ökade med endast 2,7 %. Under åren 2000 2005 hade man grundat fler företag per år än man hade lagt ner. År 2005 var andelen nya företag av alla företag 7,6 % och andelen företag som upphört med verksamheten var 6,7 %. Situationen i Österbotten var näst sämst efter Kajanaland. Den mångsidiga industristrukturen jämnar delvis ut konjunkturutvecklingen i Österbotten. Starkt exportinriktade företag är däremot utsatta för förändringar i den globala ekonomin. Konjunktursituationen är positiv för de flesta branscher i Österbotten och företagen har en positiv tro på framtiden. Företagen har en bra orderstock. Energi- och elklustret i Vasaregionen som är betydande också riksplanet uppskattas växa ytterligare. Det här har en positiv inverkan också på underleverantörernas produktion. Utvecklingen ser positiv ut också för båtklustret i Jakobstadsregionen. Bristen på kunnig arbetskraft kan ändå förändra produktionssituationen i företagen. Det är uppenbart att små och medelstora företag står inför rekryteringsproblem fortare än de stora exportinriktade företagen. Produktionen påverkas också av produktiviteten i arbetet, och den kan stimuleras genom olika organisatoriska och teknologiska förändringar.
9 Bedömning av hur de kvantitativa målen i landskapsprogrammet uppfylls före utgången av år 2009 Av tabell 1 framgår de kvantitativa mål som upptagits i Österbottens landskapsprogram för 2007 2010 och som är uppställda fram till år 2010. Måluppfyllelsen ser ut att vara delvis rätt sannolik, då man uppskattar den kommande utvecklingen före utgången av år 2009. Speciellt positiv ser situationen ut att vara för sysselsättningen, för redan år 2006 var den genomsnittliga arbetslöshetsgraden i mer än hälften av kommunerna i Österbotten under 5 %. Enligt vissa förhandsuppgifter skulle sysselsättningsgraden i Österbotten redan ligga på hela 74 %. Om den positiva konjunkturutvecklingen fortsätter och företagen i landskapet kan tryggas kunnig arbetskraft är det möjligt också andra av de uppställda kvantitativa målen kan uppnås. Världsekonomins utveckling inverkar på de globala företagens produktion och får en kraftig verkan också på utvecklingen i Österbotten. Även variationerna i energi- och råvarupriserna påverkar produktionen. Det är en utmaning att nå målet för nya små- och medelstora företag samt fler arbetstillfällen. Det är dessutom skäl att påpeka, att bristen på kunnig arbetskraft kan leda till att internationella storföretag flyttar sin produktion till ställen där de kan rekrytera den arbetskraft de behöver, eller där underleveranserna kan tryggas. Också underleverantörernas verksamhet är i farozonen om det inte finns kunnig arbetskraft. För att de kvantitativa målen skall kunna nås måste man arbeta för arbetsrelaterad invandring, effektiverad integrering av invandrare och längre arbetskarriär. Eftersom den naturliga befolkningsökningen i landskapet inte är tillräcklig, måste också nettoflyttningen bli mer positiv. Bedömning av vilken verkan strukturfondsprogrammen har på sysselsättningen, produktiviteten och konkurrenskraften i landskapet På basis av resultaten efter de två första strukturfondsperioderna är förväntningarna stora på effekterna av strukturfondsperioden 2007 2013. Avvikande från de tidigare perioderna täcker strukturfonderna nu hela landskapet. Vasa stad är alltså inte längre ett s.k. vitt område i fråga om bidrag från EU:s regionutvecklingsfond (ERUF). Däremot kan man inom Vasa stadsområde förverkliga speciella teman med hjälp av både ERUF och Europeiska socialfonden (ESF). Dessutom har både Sydösterbotten och Kyroland utsetts till utsatta områden inom EU:s mål för sysselsättning och konkurrenskraft. Det här skapar goda möjligheter att bygga upp stora åtgärdshelheter och låta t.ex. innovationssystemet sträcka sig utöver Vasaregionen till Jakobstadsregionen och Sydösterbotten. När strukturfondsprogrammen och landskapsprogrammet bereds samtidgit underlättas användningen av strukturfonderna för de viktigaste målen, projekten och projekthelheterna i Österbotten. Landskapsförbundet har haft rådslag med de största finansiärerna och andra aktörer om spetsprojekten och genomförandet av projekthelheterna i Österbottens landskapsprogram för åren 2007 2010 samt om en eventuell arbetsfördelning gällande finansieringen. Det finns en gemensam vilja i landskapet om de utvecklingsmål och mest akuta spetsprojekt som ingår i Österbottens landskapsprogram för åren 2007 2010. Med strukturfondsstöd kan man i Österbotten snabbt genomföra sådana projekt, som annars skulle skjutas upp eller t.o.m. helt falla bort. För att förbättra sysselsättningen, produktiviteten och konkurrenskraften används strukturfondsmedlen i Österbotten till utveckling av speciellt spetsklustren och företagandet, Vasa vetenskapspark och innovationssystemet bl.a. genom att utvidga det till att omfatta alla ekonomiska regioner, decentraliserad energiproduktion, trafiksystem och logistik, miljökunnande, landsbygd, det mångkulturella, kapital och välfärd. Med strukturfondsmedel förbättras också det internationella samarbetet och regionens konkurrenskraft. Centrala mål är att säkerställa tillgången på kunnig arbetskraft och att satsa på den arbetsrelaterade invandringen och integrationen av invandrare. I genomförandeplanens tredje kapitel Genomförande av landskapsprogrammet under åren 2008 2009 återfinns EU-programmens tyngdpunkter i genomförandet av riktlinjerna för verksamheten. I landskapets samarbetsdokument kommer man för varje riktlinje överens om hur medlen för de regionala delarna skall riktas och sammanjämkas.
10 Landskap: Österbotten 1) UTBILDNINGSNIVÅ andel med avlagd examen andel med högre examen 2)ARBETSMARKNADSSITUATION sysselsättningsgrad arbetslöshetsgrad antal arb.tillfällen (index) 3)FLYTTNING OCH BEFOLKN. nettoflyttning, andel av befolkningen naturlig befolkn.tillväxt, andel av befolkningen försörjningsgrad (ej sysselsatta/sysselsatta) 4) PRODUKTION / BRUTTOREGIONPRODUKT brp/invånare omsättningsökning antal företag nya företag nedlagda företag Utgångsläge 2005/2006 61,2 23,9 68,4 6,6 104,0-0,13 0,3 1,3 27,497 4,9 9490 722 639 70,0 27,0 72,0 4,1 104,4 0,3 0,06 1,3 Mål 2010 92%/ hela landet 5,0 9900 1300 300 Tabell 1. Kvantitativa mål i landskapsprogrammet år 2010 3. GENOMFÖRANDET AV LANDSKAPSPROGRAMMET UNDER ÅREN 2008 2009 3.1 Mål och utgångspunkter för genomförandet Genomförandeplanen för Österbottens landskapsprogram under åren 2008 2009 grundar sig på Österbottens landskapsprogram för 2007 2010, som godkändes 4.12.2006. I landskapsprogrammet nämns följande riktlinjer 1. Utveckla innovationssystemet och kunnandet 2. Förbättrad tillgänglighet, balanserad regionstruktur och decentraliserad energiproduktion 3. Utveckla det sociala kapitalet 4. Främja naturens och miljöns välbefinnande I landskapsprogrammet och dess genomförandeplan utgår man från att kunnandet och den ekonomiska tillväxten i landskapet skall främjas och att principerna för hållbar utveckling skall följas. Landskapet Österbotten vill vara en del av det mest konkurrenskraftiga och välmående Finland. God tillgänglighet med olika färdmedel från ekonomiska tillväxtområden i Finland och i utlandet skapar möjligheter till utveckling. I genomförandeplanen 2008 2009 vill Österbottens förbund speciellt betona den högsta kompetensen i området, utvecklingen av innovationsförmågan och spetsbranscherna samt betydelsen av god tillgänglighet. Tillgängligheten med olika färdmedel är i genomförandeplanen den mest centrala tyngdpunkten som inverkar på regionens framgångar och regionens attraktivitet som boendemiljö. Landskapet Österbottens tillgänglighet kommer att försvagas om infrastrukturen inte utvecklas i den takt som näringslivets behov, förändringarna i markanvändningen och trafikökningarna skulle förutsätta. Viktiga delområden inom tillgängligheten är flyg-, tåg-, landsvägs- och havsförbindelserna samt
11 datakommunikationen. Landskapet Österbotten ser det som ytterst viktigt att de spetsprojekt som har störst betydelse för regionens trafiksystem beaktas i den trafikpolitiska redogörelse som nu utarbetas. Näringslivet i landskapet Österbotten är konkurrenskraftigt inom många branscher, men antalet nybörjarplatser inom utbildningen på högre nivå och de offentliga FoU-satsningarna ligger som helhet under medeltalet i landet. Det behövs mer offentliga satsningar till stöd för utbildningen på högre nivå, innovationer och FoU-verksamhet. Landskapet vill framhäva växelverkan genom regionstrategiprocesser i universitet och yrkeshögskolor samt regeringsprogrammets strävan att ytterligare förbättra regionernas förmåga att utnyttja finansieringen för forskning och produktutveckling. Österbottens förbund följer med intresse med den fortsatta behandlingen av den rapport om mer affärskunnande i högskolorna (Lisää liiketoimintaosaamista korkeakouluista, 14.8.2007) som har utarbetats av en arbetsgrupp vid undervisningsministeriet som har letts av professor Kari Neilimo. Ur landskapet Österbottens synvinkel är rapportens rekommendation om att koncentrera de svenskspråkiga högskolornas kunnande om affärsverksamhet i två campusstäder Helsingfors och Vasa mycket viktig. Med tanke på den regionala konkurrenskraften och i synnerhet det österbottniska näringslivet är Svenska handelshögskolans Vasaenhet ytterst viktig största delen av de utexaminerade (76 % år 2006) går ut i arbetslivet i Österbotten och kommer också ursprungligen från landskapet. Med tanke på en stärkt innovationsmiljö spelar utvecklingen av regionens kompetenscentra och stärkta regioncentra en viktig roll. Genom strategisk specialisering kan landskapet utveckla de branscher där kärnkunnandet finns. Spetsbranscherna är nationellt och internationellt framgångsrika branscher, vilkas utveckling är betydande för hela landet. Speciellt satsas det i Österbotten på att utveckla energibranschen med Teknologicentrum Oy Merinova Ab som samordnare för klustret Framtidens energiteknologier. Betydande är också det marina klustret och kompetensklustret för digitalt innehåll, vilka finansieras med kompetenscentermedel. I Österbotten finns det behov av att höja nivån på företagsstödfinansieringen. Tyngdpunkten i arbetet med att förbättra välfärden är tryggande av en kunnig personal, vidareutveckling av det förebyggande arbetet, intensifierat samarbete mellan aktörer inom socialoch hälsosektorn, etablering av verksamheten i utvecklingsenheter samt fortsatt verksamhet inom SONetBOTNIA. Inom riktlinjen för att främja naturens och miljöns välbefinnande är målet att förverkliga skyddet av naturskyddsområden och Natura-områden samt deras användning och vård, att upprätthålla de konstruktioner för översvämningsskydd som byggts och behärska översvämningsriskerna kring bosättningsområden, att se över tillsynsförfarandet för miljöskydd, minska belastningen på vattendragen i glesbygden, fastställa förhandsstyrning av planläggningen samt utarbeta åtgärdsprogram för vattenvården. Dessutom kommer särskild uppmärksamhet att fästas vid kunnande inom miljöförvaltning och vid att ytterligare intensifiera samarbetet samt att säkerställa att den nationella kuststrategin och skärgårdsprogrammet genomförs i regionen. Världsnaturarvet i Kvarkens skärgård är det viktigaste enskilda utvecklingsobjektet, som bör beviljas statlig finansiering. Österbottens förbund anser att problemen som orsakas av den sura jordmånen, sulfatjordarna, är en nationell fråga. Österbottens förbund lägger vikt vid att statsförvaltningens regionaliseringsåtgärder framskrider. Det finns en gedigen kunskapsgrund för regionaliseringen i landskapet. Vasa har valts till säte för universitetens servicecenter. Vasa är också på förslag till placeringsort för statens språkserviceenhet. Etableringen av båda centren nästa år bör beaktas i statsbudgeten för år 2008. En annan aktuell fråga är grundandet av en enhet för statens miljötillståndsverk. Många motiveringar i sak talar för att den enheten skulle placeras i Vasa.
12 3.2 Landskapets spetsprojekt och de mest centrala projekthelheterna enligt riktlinje Spetsprojekten och de mest centrala projekthelheterna för år 2008 och för utgiftsramperioden 2009 2012 har i de följande kapitlen presenterats skilt för varje riktlinje. I samband med riktlinjerna har de för landet och landskapet mest betydande spetsprojekten/projekthelheterna som behöver statlig finansiering presenterats. I landskapsprogrammets riktlinjer för verksamheten ingår också sådana projekt/projekthelheter, vars genomförande förutsätter både EU-finansiering och nationell finansiering. Den finansiering via EU-programmen som fastställts i landskapets samarbetsdokument 5.10.2007 finns som bilaga 2 till denna genomförandeplan. 3.2.1 RIKTLINJE 1: UTVECKLA INNOVATIONSSYSTEMET OCH KUNNANDET 3.2.1.1 Mål och tyngdpunkter inom riktlinjen I utvecklingen av landskapet satsas det mest på att stärka innovationssystemet, gynna företagsamheten, utveckla branschkluster samt befästa kunnandet. Dessutom stärks teknologicentrumfunktionerna, kompetens- och regioncentren samt arbetet över förvaltningsgränserna. Stärkt innovationssystem Under åren 2008 2009 ligger tyngdpunkten speciellt på att stärka innovationssystemet i landskapet. Detta sker genom att satsa framför allt på utvecklingen av verksamhetsförutsättningarna för aktörerna i innovationssystemet samt det inbördes samarbetet och arbetsfördelningen mellan dem. De stora internationella österbottniska företagens forsknings- och utvecklingsverksamhet, de åtta högskolorna och forskningsinstituten i landskapet samt spetsbranscherna utgör en utmärkt grund för utvecklingen. Högskolekonsortiet som består av de sju högskolorna i Vasa verkar som samarbetsforum för utvecklingen av forskningen och högskolorna. Kärnan i utvecklingen av innovationssystemet i landskapet utgörs av Vasa vetenskapspark. Utvecklingen av vetenskapsparken samordnas av Teknologicentrum Oy Merinova Ab. I vetenskapsparken ingår förutom högskolorna, teknologicentret och forskningsinstitutioner också en ansenlig mängd företag. Företagskuvösverksamheten samt innovationsombudsfunktionerna befästs som permanenta delar av vetenskapsparkens funktioner. Utvecklingen av campusområdet i Jakobstadsregionen som en del av innovationssystemet och därmed också som en fast del av Vasa högskolekonsortiums verksamhet är ett aktuellt utvecklingsobjekt. Novia, som bildats av Åbo Akademi och de svenskspråkiga yrkeshögskolorna Svenska yrkeshögskolan och Yrkeshögskolan Sydväst, utgör ett betydande stöd för forsknings- och utbildningstjänsterna i de ekonomiska regionerna. Speciellt viktigt är att stärka dess verksamhet i Jakobstadsregionen. Ett led i stärkandet av innovationssystemet i landskapet utgörs av högskoleombudets verksamhet i Sydösterbotten. Samarbetet mellan Vasa universitet och Vasa yrkeshögskola stärks i syfte att få en gemensam verksamhetsstruktur och samarbete inom olika utbildningssektorer. Viktig är också den universitetsutbildning som Vasa sommaruniversitet erbjuder. Vasa universitet representerar toppkunnande i språkbadspedagogik och målet är att upprätthålla och vidareutveckla språkbadsundervisningen. Gynna företagande och utveckla företagsverksamheten I Österbotten fortsätter arbetet med att utveckla spetskluster och det satsas speciellt på att förbättra affärskunnandet i små- och medelstora företag samt mikroföretag och på att utveckla internationellt konkurrenskraftiga kluster. I Österbotten riktas utvecklingsinsatserna närmast på följande kluster: energibranschen (under det bioenergiklustret), metallbranschen, ICT-branschen, (med underklustret digitalt innehåll), skogs- och träbranschen (husbyggnad och träförädling), det marina klustret (båtoch plastbranschen), livsmedelsbranschen samt servicebranschen (välfärdstjänster). Speciell
13 uppmärksamhet ägnas energiteknologin och de övriga spetsklustren genom att de kommer att stärkas med FoU-verksamhet, som ska stärka kunnandet och den internationella konkurrenskraften. Viktiga tyngdpunktsområden är att effektivera företagsfostran på olika skolstadier, att säkerställa att generationsväxlingar och ägarbyten lyckas, att samordna företagarutbildningen i landskapet och speciellt att uppmuntra kvinnors företagande och företagande inom servicebranschen. Befästa kunnandet Under åren 2008 2009 ligger tyngdpunkten på att prognostisera arbetskraften och utbildningen, förhindra utslagning av unga, överföringen av s.k. tyst kunskap samt speciellt på att gynna en aktiv politik för arbetsrelaterad invandring. Särskilt viktigt är att se till att arbetsmarknaden är funktionell och samarbetet mellan näringslivet och utbildningsorganisationerna intensifieras. Det är också viktigt att trygga tillgången på kunniga personer med högskoleutbildning, speciellt för små- och medelstora företag, men också med hänsyn till rekryteringsbehoven i de internationella storföretagen, och exempelvis inom social- och hälsovården. Antalet nybörjarplatser vid yrkeshögskolorna motsvarar inte det nuvarande och kommande behovet av arbetskraft inom näringslivet i landskapet. Speciellt inom tekniksektorn är behovet av arbetskraft stort och utmaningen är att öka branschens dragningskraft för att kunna utbilda t.ex. fler ingenjörer. Tvåspråkigheten i Österbotten bör beaktas när utbildning ordnas. Tvåspråkighet krävs speciellt i service- och arbetsledningsuppgifter inom handel och turism samt inom social- och hälsovården. Avsikten är också att utveckla nya inlärningsmiljöer på alla skolstadier som en del av det livslånga lärandets politik samt att utveckla vuxenutbildningen med målet att varje år få fler personer i arbetsför ålder att delta i utbildning. Verkstadsverksamheten, som har nått utmärkta resultat i Österbotten, kommer att ytterligare stärkas. 3.2.1.2 EU-programmens och de särskilda programmens tyngdpunkter inom riktlinje 1 Riktlinje 1 genomförs huvudsakligen med finansiering från både EU-program och nationella särskilda program. I följande tabell visas hur finansieringen från EU-program och nationella särskilda program samt landskapsutvecklingspengar riktas till de olika tyngdpunkterna inom riktlinje 1. En noggrannare specificering av hur finansieringen för riktlinje 1 fördelas från EU-program och de nationella särskilda programmen presenteras i landskapets samarbetsdokument (bilaga 2). EU-finansieringens tyngdpunkter inom riktlinje 1. Riktlinje 1 ERUF ESF EJFLU Leader Botnia- EFF Atlantica Stärkt innovationssystem x x x x Utveckling av x x x x x företag Befästa kunnandet x x x x EU-programmens och de särskilda programmens tyngdpunkter inom riktlinje 1. Riktlinje 1 Stärkt innovationssystem Utveckling av företag Befästa kunnandet RCP Vasa RCP Jakobstad OSKE Framtidens energi teknologier OSKE Det marina klustret OSKE Digitalt innehåll x x x x x x x x x x x x x x Regional landsbygdsdel Landskapsutv. pengar
14 Slutsatser Projekten inom riktlinje 1 finansieras alltså huvudsakligen med medel från EU-program och nationella särskilda program. De viktigaste projekt/projekthelheter inom riktlinje 1 som förutsätter finansiering från centralförvaltningen hör speciellt ihop med utvecklingen av innovationssystemet, utvecklingsmålen för universiteten/högskolorna, genomförandet av nationellt betydande forskningsoch utvecklingsprojekt inom energisektorn, företagsstöden samt behovet av att höja nivån på investeringsstöd för sysselsättningsfrämjande åtgärder i Österbotten. Det finns ett behov att öka finansieringen för företagsstöd i Österbotten. Problemet är nationellt och en höjning av finansieringen för företagsstöd borde alltså vara riksomfattande. Ett annat betydande problem i Österbotten är att investeringsstödet för sysselsättningsfrämjande åtgärder har sjunkit märkbart. I fråga om utvecklingen av företagskuvösverksamheten är problemet att finansieringen av s.k. förkuvösverksamhet upphör i slutet av år 2007. För fortsatt finansiering av förkuvösverksamhet bör man söka nya, eventuellt nationella, finansieringsformer och verksamhetens fortsättning bör säkerställas med statlig finansiering under övergångsperioden 2008 2009. 3.2.1.3 Landskapets spetsprojekt/projekthelheter under riktlinje 1 (ansvarigt ministerium inom parentes) Utveckling av Vasa vetenskapspark till centrum för det regionala innovationssystemet/ säkerställa fortsättningen för förkuvösverksamheten (ANM) Intensifierat samarbete mellan Vasa universitet och Vasa yrkeshögskola i syfte att skapa en gemensam verksamhetsstruktur (UVM) Förankring av Novias verksamhet (UVM) Säkerställa att universitetens servicecenter förverkligas (UVM) Säkerställa att verksamheten vid Statens språkservicecentral inleds med Vasa som placeringsort (UVM) BIOMODE-projektprogram för utnyttjande av biogas i trafiken (ANM) Nivån på investeringsstöd för sysselsättningsfrämjande åtgärder i Österbotten (ANM) Höjning av nivån på företagsstöd i Österbotten (ANM) Höjning av nivån på landskapsutvecklingspengar i Österbotten (ANM) Vasaregionens regioncentrumprogram (ANM) Regioncentrumprogrammet för Jakobstadsregionen (ANM) Klustret Framtidens energiteknologier (senare Energiteknologiklustret) / kompetenscentrumprogrammet (ANM) Det marina klustret/kompetenscentrumprogrammet (ANM) Kompetensklustret för digitalt innehåll/ kompetenscentrumprogrammet och regioncentrumprogrammet (ANM) Den regionala landsbygdsdelen, Sydösterbotten (ANM) 3.2.2 RIKTLINJE 2: FÖRBÄTTRAD TILLGÄNGLIGHET, BALANSERAD REGIONSTRUKTUR OCH DECENTRALISERAD ENERGIPRODUKTION 3.2.2.1 Mål och tyngdpunkter inom riktlinjen Utvecklingen av infrastrukturen och logistiska knutpunkter, som flygplatser och hamnar, har en central betydelse för utvecklingen av näringslivets och landskapets konkurrenskraft. Landskapets tillgänglighet längs vägar, till sjöss, per flyg och tåg försvagas om infrastrukturen inte utvecklas i samma takt som näringslivets behov, förändringarna i markanvändningen och trafikökningen skulle förutsätta. Förslagen i genomförandeplanen för åren 2008 2009 bygger huvudsakligen på
15 prioriteringar och avtalsförklaringar som redogjorts för i utredningarna om trafiksystemen i Vasaregionen samt stadsregionerna Jakobstad, Kaustby och Karleby. Svagheterna i trafiken i landskapet är de dåliga tvärgående förbindelserna och att banan mellan Seinäjoki och Vasa inte är elektrifierad. Längs huvudvägnätet medför trafiksäkerheten, trafikmängden och den tunga trafiken ett behov av fler omkörningsfiler, bredare vägavsnitt, trafikregleringar i korsningar samt planskilda korsningar. Det lägre vägnätets försämrade skick påverkar i väsentlig grad landsbygdens tillgänglighet och vägarna motsvarar inte längre de allt högre förväntningarna på servicenivå och eftersträvad nivå på trafiksäkerheten. De centrala målen för åren 2008 2009 är elektrifieringen av Vasa Seinäjoki -banavsnittet, byggstart för Vasa norra infartsväg (Smedsby omfartsväg), tryggande av Kvarkentrafiken, grundförbättring av riksvägarna 3/E12 och 8/E8 samt utveckling av trafiksystemen för hamnar och flygplatser i landskapet. Dessutom bör den regionala investeringsfinansieringen för basväghållningen och bidragen för underhåll av privata vägar höjas så att de motsvarar de verkliga behoven. Utvecklingen av mångsidig decentraliserad energiproduktion är landskapets högsta prioritet. Andelen bioenergi och andra förnybara energikällor (t.ex. vind- och solenergi, berg- och jordvärme) av energiförsörjningen i Österbotten är ändå fortfarande liten. Landskapets mål är att främja utvecklingen och användningen av småskalig energiproduktion från förnybara energikällor. 3.2.2.2 EU-programmens och de särskilda programmens tyngdpunkter inom riktlinje 2 För verkställandet av riktlinje 2 behövs huvudsakligen statlig finansiering. Följande tabell visar hur resurser från EU-program, de nationella särskilda programmen och landskapsutvecklingspengar allokeras till de olika tyngdpunkterna inom riktlinje 2. En noggrannare specificering av hur finansieringen för riktlinje 2 fördelas från EU-program och de nationella programmen presenteras i landskapets samarbetsdokument (bilaga 2). EU-finansieringens tyngdpunkter inom riktlinje 2. Riktlinje 2 ERUF ESF EJFLU Leader Botnia- Atlantica Stomvägnätet x utredningar Banhållningen x utredningar Utveckling av x x terminaler och deras utredningar utredningar trafiksystem och pilot- och pilot- Sjöfarten Utveckling av mångsidig energiproduktion projekt x utredningar och pilotprojekt x x x x projekt x utredningar och pilotprojekt EFF EU-programmens och de särskilda programmens tyngdpunkter inom riktlinje 2. Riktlinje 2 Stomvägnätet Banhållningen RCP Vasa x utredningar RCP Jakobstad OSKE Det marina klustret OSKE Digitalt innehåll Regional landsbygdsdel OSKE Framtidens energiteknologier Landskapsutv. pengar x utrednin gar