Genomförandeplan
|
|
- Maria Gunnarsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Genomförandeplan Godkänd av landskapsstyrelsen Inlämnad till inrikesministeriet
2 I Inledning... 3 II Förverkligande av föregående plan samt utvecklingsförutsättningar och målsättningar... 3 III Landskapsprogrammets förverkligande Tyngdpunkter enligt handlingslinje Riktlinje 1: Utveckla innovationssystemet och kunnandet Riktlinje 2: Förbättrad tillgänglighet, balanserad regionstruktur och decentraliserad energiproduktion Riktlinje 3: Utveckling av det sociala kapitalet Riktlinje 4: Främja naturens och miljöns välbefinnande Åtgärdernas lokalisering inom landskapet Specialprogrammens andel Regioncentrumprogrammen Kompetenscentrumprogrammen Det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet Skärgårdsprogrammet Allmän bedömning av konsekvenserna av genomförandeprogrammet Miljökonsekvenser Konsekvenser för jämställdheten Sociala konsekvenser IV Genomförande enligt förvaltningsgren Inrikesministeriet Undervisningsministeriet Jord- och skogsbruksministeriet Kommunikationsministeriet Handels- och industriministeriet Social- ja hälsovårdsministeriet Arbetsministeriet Miljöministeriet V Finansieringstabeller
3 I Inledning Genomförandeplanen för Österbottens förbund har uppgjorts samtidigt som Österbottens landskapsprogram har gjorts upp och i anslutning till detta. Landskapsprogrammet gjordes i form av en omfattande samarbetsprocess, i vilken deltog landskapets myndigheter, kommuner och andra samfund, som medverkar till landskapets utveckling. Programmets tyngdpunkter och utvecklingsobjekt har lyfts fram under denna process och representerar därmed landskapets vilja. I den här processen har också genomförandeplanens utgångspunkter beaktats. I planen omnämns endast kostnadsmässigt stora och andra för landskapet viktiga utvecklingsobjekt. Förutom de objekt som omnämns i planen förverkligas i landskapet också olika projekt som finansieras EU:s strukturfonder (mål 2 och mål 3 programmen), samt av kommunerna och samkommunerna. Landskapsprogrammet erbjuder mer kompletta motiveringar och mer detaljerade förklaringar för de åtgärder som nämns i denna plan. Planen godkändes av Österbottens förbunds styrelse 30 oktober II Förverkligande av föregående plan samt utvecklingsförutsättningar och målsättningar Österbottens förbunds föregående genomförandeplan gjordes för åren Planen följde Österbottens landskapsprogram , Västra Finlands kunskapscentrumprogram, regioncentrumprogrammen för Jakobstadsregionen och Vasaregionen, de regionala strukturfondsprogrammen samt planer och utvecklingsprogram för olika förvaltningar. Det allmänna målet för den långsiktiga utvecklingen i landskapsprogrammet, ekonomisk tillväxt och välbefinnande, har delats in i tre speciella mål, deltagande, konkurrensförmåga och hållbar utveckling. Dessa tre allmänna mål har därefter i Österbottens landskapsprogram som omfattar indelats i nio delmål, som motsvarar landskapsprogrammets handlingslinjer. Handlingslinjerna har skrivits så, att deras mål är att svars för olika förvaltningsgrenar. På basen av uppföljningen av landskapsprogrammets och genomförandeplanens konsekvenser kan man konstatera, att man i Österbotten bäst har lyckats i fråga om de centrala projekten i handlingslinjen Mångsidigt kunnande, mångfaldig kultur och brett utbud av fritidsverksamheter. Målen för utbildning och forskning ha främjats förutom av olika projekt också av Vasas högskolekonsortium som bildats av de sju högskolorna som verkar i Vasa. Innovationsverksamheten främjas av Vasa Science Park, i vilken högskolekonsortiet har en central roll. Utbildning och forskning samt dessas samverkan med näringslivet har märkbart främjats av att Vasa universitet fått en självständig beviljningsrätt för teknisktvetenskapliga examina inom el- och energiteknik. Likaså har den tvåsprå- 3
4 kiga jurisutbildningen som anordnas av Vasa universitet garanterats genom att finansieringen av professuren garanterats. Också den landsbygdsprofessor som har inlett arbetet i Åbo Akademi och den finsk- och svenskspråkiga socialarbetarutbildningen har främjat målen. MediaCity som är en fristående institution inom Åbo Akademis Vasa enhet har målinriktat fortsatt utvecklingen för att främja medieutbildning och forskning. Målet har varit att utveckla media som en ny kompetens. Regional täckning för högskoleutbildning och forskning har främjats av Jakobstadsregionens forskningsombud. Internationell utbildning och forskning har också främjats av Interreg IIIA-projektet UniZon. För att prognostisera utbildningen har ett prognostiseringsprojekt för yrkesutbildningen i landskapet genomförts liksom ett motsvarande projekt i Jakobstadsregionen. Dessutom gör Österbottens TE-central prognostiseringsarbete. Den har inlett projektet Blick mot framtiden. Målet för detta är att utveckla prognostiseringen av arbetsmarknaden och den regionala ekonomin för att bl.a. utveckla landskapets SM-företag. Kultur och fritidsverksamheten har främjats genom många projekt. Den inhemska upplevelseturismen har utvecklats bl.a. genom projektet Via Österbotten. Turismen från utlandet främjas genom FINWEST-projektet. Österbottens turism rf. och Etelä-Pohjanmaan matkailu förbereder sammanslagning av verksamheten. Naturturismen utvecklas genom beslutet år 2006 att Kvarkens skärgård utsågs till det första naturobjektet i Unescos världsarvsförteckning. Planeringen av skärgårdens resurs- och innovationscentrum Havets hus i Korsholm har påbörjats Utvecklandet av turismen och koordineringen av olika turismprojekt främjas av den temagrupp för turism som Landskapets samarbetsgrupp (MYR) och Österbottens turismkoordinator. Österbottens evenemangsportal betjänar bildandet av virtuella kulturnätverk. Kulturbranschens sysselsättning har främjats av olika projekt, såsom Österbottens TE-centrals btb.com-projekt. Åbo Akademis MediaCity har målinriktat utvecklat produktion med digitalt innehåll. Också inom de centrala projekten i handlingslinjen Trygghet och människonära välfärd har framsteg gjorts. Samarbetsprojekten för de Österbottniska landskapen och nordiska samarbetsnätverken utvecklas inom SONet BOTNIA det finskspråkiga kompetenscentrumet för sociala branschen och det svenskspråkiga kompetenscentrumet för sociala branschen för att utveckla välfärdstjänsternas grund- och specialkompetens. Utvecklingsarbetet har genomförts genom ett flertal projekt och samarbete. Vid sidan om de offentliga tjänsterna och socialskyddsaktörerna har samarbetet också omfattat den tredje sektorn samt privata social- och hälsovårdsproducenter. Välfärden har också främjats genom Jakobstadsregionens välfärdspolitiska program och Vasaregionens kommuners servicesamarbete samt genom kommun- och serviceprojektet, genom Kyrolandets landsbygdsserviceförsök och Sydin-projektet i Sydösterbotten. Också målsättningarna för handlingslinjen Gott innovatörskap: 4
5 mångsidig näringsstruktur och framgångsrika kluster har förverkligats på ett bra sätt. Vasa Science Park, vars mål är att stärka Vasaregionens och landskapets innovationssystem och -processer går framåt. Branschvist utvecklingsarbete förverkligas av Jakobstadsregionens och Vasaregionens kunskapscentrumprogram. De av landskapets samarbetsgrupp tillsatta temagrupperna, Merinova /Västra Finlands kunskapscentrum samt branschvisa utvecklingsprojekt förverkligar kompetenseffektivitet och utveckling. En central position beträffande utvecklandet av decentraliserad energiproduktion har arbetet inom Västra Finlands kunskapscentrum. En central position när det gäller att utveckla decentraliserad energiproduktion har arbetet vid Västra Finlands kunskapscentrum. Där har man satsat på energitekniska tillämpningar, samarbete mellan organisationer och utvecklande av goda samarbetsprocesser. Programledningen för Tekes teknologiprogram för decentraliserad energiproduktion (DENSY) har klart aktiverat utvecklandet av energiteknik och ökat antalet högklassiga utvecklingsprojekt. Landskapsprogrammets förverkligande genom regioncentrumprogram har en viktig roll. Båt- och plastindustrins i Jakobstadsregionen starka nätverk samt forsknings- och utvecklingsverksamhet har stärkts med hjälp av Jakobstadsregionens regioncentrumprogram men också genom samarbete med Karlebyregionens regioncentrumprogram och det kemiska kunskapscentrumprogrammet. Vasaregionens position som starkt internationellt inriktat tillväxtcentrum förverkligas delvis genom Vasaregionens regioncentrumprogram, Västra Finlands kunskapscentrumprogram samt genom branschvisa projekt. Vasaregionen har också samarbetat med Sydösterbotten. Den mest betydande av handlingslinjerna är också Levande Österbotten - levande stad och landsbygd. Regioncentrumprogrammen och arbetet inom den av landskapets samarbetsarbetsgrupp tillsatta mångsidiga landsbygdssektionen har också stärkt utvecklingsnätverket mellan stad och landsbygd. Turism- och livsmedelsbranschen, skogs- och träbranschen samt andra utvecklingsnätverk för branscher över landskapsgränsen har stärkt samarbetet och de projekt som aktörerna genomför gemensamt över landskapsgränserna. Utvecklingsarbetet styrks bl.a. genom det principprogram som landsbygdssektionens berett. Tillkomsten av den svenskspråkiga landsbygdsprofessuren är betydelsefull. Branschvis utveckling för företagande och nya produkter och produktionsprocesser har gjorts genom många spetsprojekt inom ALMA samt landskapets samarbetsgrupps temagrupper, såsom WOODPOINT, FOODIA, METNET, FE-huset samt träenergiforum. Inom handlingslinjen Ett väl integrerat och intelligent landskap har det däremot inte skett nämnvärda framsteg. Orsak till pessimism har varit statsmaktens ovilja att stöda landskapets Österbottens utveckling på egna villkor: landskapets två viktigaste trafikprojekt 5
6 elektrifieringen av bansträckan Seinäjoki-Vasa och Smedsby omfartsväg (Den norra infarten till Vasa) har blivit utan nödvändig finansiering från staten. Det finns inte heller vishet om fortsättningen för regelbunden fartygstrafik över Kvarken. Ej heller om snabba Pendolinoförbindelser till Vasa och Jakobstad-Bennäs eller om grundförbättring av banan till Sydösterbotten. För att främja helhetsutvecklingen av trafiksystemen samt för att stärka logistiska knutpunkter har utvecklingsarbetet för Karleby, Jakobstad och Kaustbyområdenas trafiksystem (KOPIKALI). I vasaområdet har detta redan gjorts. Utvecklandet av helhetsmässiga trafiksystem främjas också av landskapsplanen, som också stöder integrerad, hållbar och funktionell regional utveckling. De regionala regionstrukturplanernas förverkligande genomförs. Flere internationella projekt för att förverkliga utvecklande av utvecklingskorridorer har gjorts. En förening har grundats för att utveckla Riksväg 8. I Vasaregionen pågår utvecklandet av ett logistikcentrum och internationaliseringscentrum vid Vaasa Airport Park. I närheten av flygplatsen byggs en landtrafikcentral. Dessutom har Kronoby flygplats utvecklats. Användandet av högklassiga dataförbindelser till rimliga priser främjas genom det landskapsomfattande projektet IT-Österbotten. Man har också utvecklat dataförbindelser över landskapsgränsen. Ibruktagandet av offentliga tjänster som datasamhället möjliggör blir effektivt genom landskapportalen och t.ex. de projekt, Dynamo NET och VAN (Virtuell Arena Närpes) som genomförs i Närpes. Effekterna av handlingslinjen Bevarande och främjande av den biologiska mångfalden (Naturen) verkar på basen av genomförandeplanen ha försvagats betydligt, trots att några funktioner (främjandet av miljömedvetenhet och ansvar, tryggande av den bebodda miljöns livskraft och traditioner, vattenkvalitetens förbättrande samt tryggandet av naturens mångsidighet och rikedom) har börjat förverkligas bra. Av handlingslinjens Integrerad förvaltning för ekologisk, ekonomisk och social balans (Miljön) målsättningar är det mest centrala målet att skärgården i Kvarken utnämns till Finlands första naturobjekt på Unescos världsarvslista. Också olika nationella och internationella projekt har främjat miljövärden och hållbar utveckling. Västra Finlands miljöstrategi uppgörs. Läget för vattenmiljön har förbättrats av planer för hela flödesområden, såsom helhetsplanen för Södra stadsfjärdens flödesområde. Också landskapsplanen har en stor betydelse för förverkligande av målen. Sysselsättningen i landskapet har redan länge varit bland de bästa i landet. Främjande av sysselsättningen kräver dock fortsatta åtgärder. Målen för landskapsprogrammets handlingslinje Anställbarhet har förverkligats bl.a. genom projektet Flexibelt arbete samt genom olika åtgärder för att stöda olika invandrares sysselsättning och undvika deras alienering. Sysselsättningsstrategier för de ekonomiska regionerna har ännu inte gjorts. 6
7 Resultaten av projektet för att prognostisera yrkesutbildningen i Österbotten kan dock användas också i de ekonomiska regionerna. Trots aktiv intressebevakning från Österbottens förbund har endast en del av de mål som berör utlokalisering av enheter eller funktioner i statens centralförvaltning till Österbotten uppnåtts. Målen för handlingslinjen God förvaltning, aktivt deltagande och högt socialt kapital har endast delvis förverkligats genom bl.a. olika projekt och genom programarbete. En extern utvärdering av Landskapsprogrammet för Österbotten gjordes av NetEffect Oy och genomfördes i samarbete mellan landskapen i Västra Finlands Allians. Man kan nämna några av de mest centrala resultaten och bedömningarna som följer. Landskapsprogrammet beredningsprocess gav landskapets aktörer ett forum, i vilket de i samarbete kan samla och definiera de viktiga linjerna och tyngdpunkterna för landskapets utveckling samt koordinera den egna verksamheten i förhållande till regionala utvecklingshelheter. Landskapsprogrammet har tills vidare verkat som en klar öppning för att främja samarbete och koordinering. Programprocessen har också haft en koordinerande verkan på statens regionala myndigheter och andra myndigheters verksamhet. En central utmaning är att utveckla samarbetet inom och mellan de fyra regionkommunerna och därigenom stärka landskapets identitet och gemensamma vilja. Landskapsprogrammet har inte haft märkbara effekter delvis för att dess inverkan beror på många faktorer. Speciellt stor besvikelse har kommit av att de viktigaste trafikprojekten inte har förverkligats i brist på statens pengar. De handlingslinjer som varit klart mest framgångsrika ansågs Mångsidigt kunnande, mångfaldig kultur och brett utbud av fritidsverksamheter, Trygghet och människonära välfärd, Gott innovatörskap: mångsidig näringsstruktur och framgångsrika kluster samt Levande Österbotten - levande stad och landsbygd. De åtgärder som ingår i genomförandeplanen för som utvecklandet av Österbottens konkurrensförmåga och hållbar utveckling är av central betydelse också för förverkligandet av Lissabonstrategin. Speciella satsningarna på utbildning och forskning, kompetens, företagande samt datasamhället har främjat Lissabonmålen sysselsättning, produktivitet och konkurrenskraft. Man bör också lägga märke till att märkbara resultat har åstadkommits genom regioncentraprogrammen, kunskapscentrumprogrammet och annat programarbete samt genom utvecklandet av innovationsverksamhet. Hållbar utveckling och sociala mål har främjats främst genom olika projekt och genom fruktbart samarbete och arbetsfördelning mellan olika aktörer. En viktig del i förverkligandet av landskapsprogrammet har satens och EU:s finansiering liksom kommunernas 7
8 finansiering. Största ansvaret för forskning och produktutveckling bär privata företag. III Landskapsprogrammets förverkligande Genomförandeplanen medverkar för egen del till att förverkliga EU:s Lissabon och Göteborgsprinciper. Utgångspunkter i planen är att befrämja kunnande och ekonomisk tillväxt i landskapet liksom hållbar utveckling. Genomförandeplanen ger möjligheter att förverkliga kommun- och servicestrukturreformen i Österbotten. 3.1 Tyngdpunkter enligt handlingslinje Riktlinje 1: Utveckla innovationssystemet och kunnandet I utvecklingen av landskapet satsar man speciellt på att stärka innovationssystemet, främja företagande, utveckla branschkluster och befästa kunnandet. Kärnan i utvecklingen av innovationssystemet är Vasa vetenskapspark, som det finns en särskild utredning om. Målet är att skapa en verksamhetsmiljö, där företagsinnovationer av hög kvalitet kan omsättas i företagsverksamhet och företagens affärskompetens stärks, att öka växelverkan mellan aktörerna samt utvidga nätverk och stärka kunskapsbasen. Den största utmaningen med tanke på landskapets konkurrenskraft är att utveckla Vaasa Science Park (specialiseringsområden: energiteknologi och digitala innehåll) samt att få innovationssystemet att fungera i hela landskapet. Högskolekonsortiet som bildats av sju högskolor i Vasa verkar som ett forum för forskning och högskoleutveckling och bildar därmed ett nav i utvecklingen av innovationssystemet. Med tanke på det landskapsomfattande innovationssystemet är de tjänster som konsortiet, bestående av Åbo Akademi och de svenskspråkiga yrkeshögskolorna, Svenska yrkeshögskolan samt Yrkeshögskolan Sydväst, erbjuder mycket viktiga för de ekonomiska regionerna. Som en del i utvecklingen av innovationssystemet i landskapet Österbotten skall samordningen av företagstjänster effektiveras bl.a. genom att utveckla regional företagsservice. I Österbotten fortsätter utvecklingen av branschkoncentrationer eller kluster. Speciellt kommer man att satsa på spetsbranscherna, som är energi-, el-, metall-, båt- och plast-, skogs- och träproduktbranscherna. Parallellt med utvecklingen av kluster koncentrerar man sig på att utveckla samarbetet mellan branscherna och mångsektorialitet. De viktigaste utvecklingsobjekten Västra Finlands kunskapscentrum Framtidens energiteknologikluster 8
9 Det maritima klustret Kompetensklustret för digitalt innehåll Vasaregionens regioncentrumprogram Regioncentrumprogrammet för Jakobstadsregionen Startprojekt för Vaasa Science Park Riktlinje 2: Förbättrad tillgänglighet, balanserad regionstruktur och decentraliserad energiproduktion Landskapet Österbotten har ett täckande trafiknät men regionens tillgänglighet längs landsvägar, till havs, med flyg och tåg håller på att försämras. Infrastrukturen har inte utvecklats i den takt som näringslivets behov, ändrad markanvändning och ökad trafik skulle förutsätta. Tillgänglighetsproblemen är ett stort hot mot utvecklingen av konkurrenskraften i hela landskapet som en del av de globala marknaderna. Svagheterna i trafiken i landskapet är att det finns få tvärgående förbindelser och ingen elektrifierad järnvägsförbindelse mellan Vasa och Seinäjoki. Längs huvudvägnätet finns det med tanke på trafiksäkerheten, trafikmängden och den tunga trafiken behov av omkörningsfiler, breddning av vägavsnitt och trafikregleringar i korsningar samt byggande av planskilda korsningar. Samtidigt strävar landskapet till att riksvägarna 3 och 8 i sin helhet skall finna med i stomvägnätet. Det lägre vägnätets försämrade skick påverkar i väsentlig grad landsbygdens tillgänglighet och vägarna motsvarar inte längre de ökade förväntningarna på servicenivå och eftersträvad nivå på trafiksäkerheten. Vasa flygplats utvecklas till ett logistiskt centrum. Utvecklingen av Vaasa Airport Park-området i flygplatsens omedelbara närhet förbättrar de logistiska verksamhetsförutsättningarna för företagen i hela Vasaregionen och den omkringliggande landsbygden. Vasa flygplats är internationell med direktflyg till Stockholm och vidare ut i Europa. Det ökade passagerarantalet på Kronoby flygplats och Jakobstadsregionen näringslivs behov förutsätter utvecklingsåtgärder. Utvecklingen av en mångsidig energiproduktion är den mest centrala prioriteringen i landskapet. Bioenergins och de övriga förnybara energikällornas (t.ex. vind- och solkraft) andel av energiförsörjningen i Österbotten är trots allt tillsvidare liten. Målet är att främja utvecklingen och användningen av förnybar, småskalig energiproduktion. De viktigaste utvecklingsobjekten Vägprojekt (B) Riksväg 8. Smedsby omfartsväg. (Vasan norra infartsväg) Riksväg 8. Stamväg 68. Jakobstad hamnväg. Rv 748. Kronoby flygplats anslutningsväg. Stamväg 63. Terjärvavsnittet. Banprojekt Helsingfors-Vasa banan Österbottenbanan (avsnittet i Österbotten). 9
10 Sjöfartsprojekt Färjeförbindelsen över Kvarken (Vasa-Umeå) Jakobstadsfarleden. Flygprojekt Vasa flygstation. Kronoby flygstation Riktlinje 3: Utveckling av det sociala kapitalet Kommunalt samarbete är fortsättningsvis mycket viktigt för att tillgängligheten för bas- och specialservice skall kunna förbättras. En del av utvecklingsbehoven i Österbotten går ut på strukturella förändringar i serviceutbudet, en annan del på att stärka innehållet i en del av servicen. Det finns utmaningar som gäller kvalitetshöjning av servicen för vissa befolkningsgrupper eller så borde man utveckla olika förebyggande funktioner och stödfunktioner samt stärka atmosfären för förebyggande och stödjande verksamhet. Servicen bör utvecklas så att båda språkgrupperna får tillgång till högklassig och tillräcklig service. Laxfisket är en viktig del i landskapets försörjning. Genom att förlänga fiskeperioden kan yrkesfiskarna på ett nationalekonomiskt vettigt sätt tillgodogöra sig nyttan av laxfiskekvoten genom fiske iå närområdet. De viktigaste utvecklingsobjekten Social- och hälsovårdens projekt Fortsättning på Österbotten-projektet Utvecklande och genomförande av modeller för förebyggande åtgärder och tidigt ingripande Skapande av omfattande regionala samarbetsstrukturer De österbottniska landskapens kompetenscentrum inom det sociala området SONet BOTNIA Riktlinje 4: Främja naturens och miljöns välbefinnande Naturen och miljön i Österbotten har många särdrag som påverkar regionens samhällsstruktur, miljöns tillstånd och naturens mångfald. Till dessa särdrag hör den långa kustremsan och skärgården, den snabba landhöjningen vid kusten samt primärsuccessionen som följer av landhöjningen vid kusten och i skärgården. Förutom den mångfaldiga naturen har också den österbottniska kulturmiljön ett speciellt värde i landskapet. Av särdragen kan dessutom nämnas de många fasta fornlämningarna, den levande landsbygden och kulturmiljöerna längs bördiga älvdalar, omfattande naturliga betesmarker och strandängar, trähusstäderna vid kusten och den maritima kulturen med fiskarbyar, hamnar, fyrmiljöer och stugsamhällen. Rekommendationen om genomförande av integrerad användning och skötsel (Integrated Coastal Zone Management, ICZM) är grunden för Finlands kuststrategi och vidare för beredningen av en regional kuststrategi för Österbotten. I landskapet riktas resurser till utarbetande av en re- 10
11 gional strategi och ett åtgärdsprogram, i vilka man skall definiera åtgärderna för genomförande av den nationella kuststrategin med beaktande av regionala särdrag. I fråga om utveckling av naturturism i skärgården och företagande inom turismen pågår i Österbotten en omfattande utvecklingshelhet, vars främsta syfte är att utveckla naturturismen. Världsarvsstatusen förutsätter att man kontinuerligt utvecklar och värnar om området. Grundvattenresurserna är ojämnt fördelade. En speciell utmaning är att få tag på bra råvatten eftersom grundvattenresurserna är begränsade och användningen av ytvatten som råvatten är riskfyllt. För att säkra grundvattentillståndet riktas åtgärder till kartläggning av riskområden och eventuella saneringar. Skyddet av grundvattenområden beaktas i all markanvändningsplanering och för riskområdena kommer skyddsplaner att utarbetas. De viktigaste utvecklingsobjekten Miljöprojekt Världsarvet Kvarkens skärgård-höga Kusten. Havets hus. Miljöarbeten. 3.2 Åtgärdernas lokalisering inom landskapet Genomförandeplanens åtgärder verkar på lokalt, i ekonomiska regioner eller på landskapsnivå. En del av projekten är sådana att de också verkar utanför landskapet m.a.o. I grannlandskapen såsom väg- och järnvägsprojekt eller internationellt såsom åtgärder för att trygga Kvarkentrafiken eller för att förverkliga världsarvet. Vasaregionens väg- och järnvägsprojekt har betydelsen för hela landskapet eftersom de förbättrar Vasaregionens möjligheter att betjäna det omgivande landskapet. Det samma gäller t.ex. Österbottensbanan och byggandet av vägen till hamnen i Jakobstad, vilka gör trafiken smidigare. 3.3 Specialprogrammens andel Regioncentrumprogrammen Vasaregionen Vasaregionens regioncentrumprogram koncentreras på näringslivets allmänna utveckling, speciellt på att höja företagens och deras personals kompetensnivå inom tre tyngdpunktsområden: (1) utvecklande av kompetensintensiva företagstjänster (översättnings- och tolkningstjänster, utlokaliserade ekonomifunktioner, utvecklande av planerings- och ingenjörsbyråernas verksamhet och utvecklande av mediebranchen), (2) utvecklande av trähusindustrin och dess underleveratörsnätverk (lösningar på energifrågor, certifiering, Österbotten-brand vid bostadsmässan i Vasa 2008, arbetskraftens behov, Prefab-lösningar, intelligenta hus, utvecklande av underleverantörsnätverk, samarbetet inom produktionstekniska 11
12 innovationer samt planering), (3) utgångspunkt för utvecklande av logistik är den starka ställning som Vasa har i frakttrafiken. Programmet är den regionala näringspolitikens instrument för att utveckla starka och potentiella branscher. VASEK Oy administrerar programmet. Programarbetet leds av en ledningsgrupp. Dessutom finns arbetsgrupper för olika delområden. Alla programområdets kommuner äger VASEK Oy. Högskolorna ser program för egen del som medel för att förverkliga högskolornas tredje uppgift och som medfinansiärer. Jakobstadsregionen Regioncentrumprogrammets uppgift är att skapa en god livs-, verksamhets- och innovationsmiljö. Utvecklingen för båtbranschen fortsätter i samarbete med Karlebyregionen och klustrets kompetens stärks ytterligare. Också inom metall- och verkstadsindustrin sker en koordinerad och systematisk utveckling. Bioenergi- och livsmedelsbranscherna har en stark koppling till landsbygden, där det finns plats för utvecklande av produkter, processer samt metoder, skapande av nya nätverk samt kopplingar till fungerande nätverk. Delmål är att grunda ett resurscentrum för att främja kvinnors deltagande och företagsverksamhet tillsammans med Karleby, förverkligande av Jaobostads campus samt grundande av ett utvecklingscentrum för landsbygden. Programmet är ett medel för regionens strategiska utveckling, som samlar regionens centrala mål, projekt och processer samt förnya dessa. Programmet administreras av Jakobstadsnejdens näringslivscentral Concordia. Regionens kommunala samarbetsnämnd har det politiska och helhetsansvaret för ledning av programmet Kompetenscentrumprogrammen Framtidens energiteknologier Programmet Framtidens energiteknologier koncentreras på industri, som tillverkar maskiner och anläggningar för energiproduktion, - användning och -distribution samt på företag som producerar service för branschen. På detta område är den internationella affärsverksamhetens tillväxtmöjligheter märkbara. Programmets huvudsyfte är en märkbar tillväxt för de finländska, i klustret ingående, företagens utvecklings- och konkurrensförmåga. I programutarbetandet har man kommit överens om att fokus under den kommande kompetenscentrumperioden för Teknologicentrum Oy Merinova Ab kommer att vara decentraliserad energiproduktion, förbättrande av eldistribution, säkerhet och pålitlighet samt anslutning av decentraliserad elproduktion som görs på basen av förnybara energislag till elnätet. I klustret ingår förutom Vasa Tammerfors, Jyväskylä, Björneborg och Joensuu. 12
13 Det maritima kunskapsklustret Målet för klustret är att utveckla maritim spetskompetens för att upprätthålla och utveckla ledning av teknologi och kostnadskonkurrens. Det nationella och internationella amarbetet mellan företag och forskningsorganisationer utvecklas och görs mångsidigare för att innovationsprocessen skall bli mer effektiv och snabbare. Utgångspunkt är den målnivå som har uppställts på EU-nivå Waterborne Vison 2020, i vilken man har definierat framtiden grundpelare: a) en trygg, miljövänlig och effektiv sjöfart, b) en konkurrenskraftig marinteknologisk industri och c) administration och möjliggörande av ökningen av varuströmmar och deras förändring. I klustret deltar förutom Vasa (Merinova) och Jakobstad (Concordia): Åbo, Björneborg, Kotka och Villmanstrand samt Raumo, Nystad och Karleby. Kompetensklustret för digitalt innehåll Som gemensamma teman för kompetensklustret för digitalt innehåll har valts viktiga åtgärdshelheter för tre branscher : främjande av internationalisering, höjning av sm-sektorns affärskunnande och påskyndande av forsknings- och utvecklingsverksamheten samt insamlande av branschkunskap. Innehållet för det nationella kompetensklustret för digitalt innehåll formas av samarbete mellan fem regioner: Helsingfors, Tavastehus, Kouvola, Tammerfors och Vasa. I Vasa formas spetskunskapens kärna av MediaCity, som är Åbo Akademis utvecklingsenhet i Vasa, samt Västra Finlands designcenter, samt samarbetet mellan dessa. Arbetsgruppen för kunskapscentra föreslår 13 nationellt betydelsefulla kunskapskluster och 19 kunskapscentra. Av dessa nämns Vasa deltagande i energiteknologins och marinteknologins kunskapskluster Det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet Vid utarbetandet av det regionala landsbygdsprogrammet har Österbottens ställning som Finlands viktigaste landskap för primärnäringarna. Betydelsen för landsbygdsprogrammets koordinering speciellt med EU:s mål för konkurrenskraft och sysselsättning betonas när nästan 80 % riktas till direkta företagsstöd. Det stöd till företag på mindre än 10 anställda, som inte har lantbruksanknytning, har speciellt stor betydelse för landsbygdens livskraft och en omfattande underleverantörsverksamhet. Bemyndigandet att bevilja företagsstöd har lett till diskussioner om arbetsfördelningen mellan de olika avdelningarna på TE-centralen och verksamhetsgruppen Skärgårdsprogrammet Programmets uppgift är att tillvarata Finlands skärgård, vattendrag och strandområden i syfte att främja utvecklingen i områdena främst på landsortspräglade områden. Den mera omfattande delen av skärgårdsprogrammet gäller hela landet, den mindre omfattande delen de skär- 13
14 gårdsområden som nämns i statsrådets förordning om skärgårdskommuner och kommuners skärgårdsdelar. Tyngdpunkterna i det gällande programmet har varit strandpolitiken, att utveckla fritidsbostaden till andra bostad och delvis fast bostad samt att utveckla skärgårds- och vattendragsturismen till en europeisk turistattraktion. Att trygga traditionella näringar, såsom fiskerinäringen och jordbruket, och skapa nya näringar som baserar sig på kompetens intar en central plats i programmet. Behoven av rekreation, naturskydd, landskapsskydd och kultur beaktas ur hela landets synvinkel. Österbottens förbund anser, att ansträngningarna att ge resurser till skärgårdsprogrammets fortsätter. Förbindelsen mellan skärgårdsprogrammet och det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet nära samband och vid uppgörandet av skärgårdsprogrammet bör man stöda sig på de linjer som ges för det riksomfattande landsbygdspolitiska helhetsprogrammet. 3.4 Allmän bedömning av konsekvenserna av genomförandeprogrammet Miljökonsekvenser Programmet har positiva ekologiska konsekvenser, men i huvudsak syns de först efter en lång tid. Ökad miljömedvetenhet främjar uppkomsten av arbetsmetoder för en hållbar utveckling. Den stärkta miljökunskapen skapar förutsättningar för bl.a. nya miljöteknologiska innovationer som ger positiva ekologiska effekter och ekonomisk nytta. Miljöteknologin kan utnyttjas för att öka användningen av inhemsk och miljövänlig energi, t.ex. vindkraft, och för att minska utsläppen. Merparten av de spjutspetsbranscher som utvecklas belastar inte miljön. Ny energiteknologi minskar belastningen på miljön, också målet att elektrifiera Vasabanan minskar miljöutsläppen. Minskad diffus belastning förbättrar vattendragens ekologiska tillstånd och användbarhet. Med hjälp av olika metoder för att minska näringsbelastningen och försurningen kan man förbättra vattnets kvalitet och vattendragens naturliga tillstånd. Den minskade belastningen och försurningen har positiva konsekvenser för mångfalden i vattennaturen och användningen av området för fiskeriekonomi. De ekonomiska satsningarna på miljön ger på lång sikt positiva effekter Konsekvenser för jämställdheten Satsningarna på sysselsättningen av kvinnor och unga har positiva konsekvenser för en balanserad utveckling och välfärden i regionen. Högt social kapital ökar företagsamheten och annan samhällelig verksamhet och aktivitet. Välmående människor är också intresserade av miljön och kulturen och de vill delta och påverka saker och ting. Ökade möjligheter för barn och ungdomar att utöva kultur och idrott främjar välbefinnandet och förebygger utslagning. 14
15 3.4.3 Sociala konsekvenser När målen i landskapsprogrammet uppnås ökar detta jämlikheten och jämställdheten och bidrar till en balanserad regional utveckling i landskapet, vilket främjar de positiva sociala effekterna. Ett välfungerande samhälle och trivsamma bostadsområden ökar människornas välbefinnande och engagemang. Goda kommunikationer möjliggör människornas rörlighet och sociala nätverk. Prevention, samarbete mellan olika aktörer, gemensam praxis och mötesplatser stärker det sociala kapitalet. Förändringar i servicestrukturen, samarbete mellan olika sektorer och kunnig personal garanterar tillgången till service. Samarbete mellan myndigheter och aktörer inom den tredje sektorn främjar införandet av nya verksamhetsmodeller. Nya arbetssätt, samarbete mellan olika aktörer och informationsteknologi ger ekonomiska inbesparingar och möjliggör serviceproduktion också i framtiden. Ny informationsteknologi, bl.a. snabba dataförbindelser, kan utnyttjas inom social- och hälsovårdens tjänster. IV Genomförande enligt förvaltningsgren Följande förteckning innehåller de projekt som Österbottens förbund prioriterat för de närmaste åren års finansiering är preciserad, de följande årens indikativ. A och B markeringarna i parenteserna hänvisar till A- och B-tabellerna. 4.1 Inrikesministeriet Västra Finlands kunskapscentrum (A) Västra Finlands kunskapscentrums finansiering till alla tre kunskapscentra 0,6 M /år År ,2 M. Framtidens energiteknologikluster Teknologicentret Merinova Ab ansvarar. Det maritima klustret Jakobstadsnejdens näringslivscentral Concordia Oy och Teknologicentret Merinova Ab ansvarar. Kompetensklustret för digitalt innehåll MediaCity och Muova ansvarar. Vasaregionens regioncentrumprogram (A) ,5 M. Förverkligas av Vasaregionens utveckling Ab Vasek. Regioncentrumprogrammet för Jakobstadsregionen (A) ,57 M. Förverkligas av Jakobstadsnejdens näringslivscentral Concordia Oy 15
16 4.2 Undervisningsministeriet Startprojekt för Vaasa Science Park. År ,75 M. Sammanlagt 1,5 M. Vasa stad och Vasa universitet ansvarar. 4.3 Jord- och skogsbruksministeriet Vattendrags- och vattenförsörjningsarbeten. (B) År ,89 M. Västra Finlands miljöcentral ansvarar. 4.4 Kommunikationsministeriet Vägprojekt (B) Riksväg 8. Smedsby omfartsväg. (Vasan norra infartsväg) Byggande av omfartsväg. Förverkligas från år Sammanlagt 37,9M. Vägförvaltningen ansvarar. Riksväg 8. Bl.a. avsnitten Vassor-Kärklax, Närpesavsnittet och Ytterjeppo. Breddning av väg, byggande av planskild korsning. Förverkligas från år M. Sammanlagt 13,6M. Vägförvaltningen ansvarar. Stamväg 68. Jakobstad hamnväg. Förverkligas från år M. Vägförvaltningen ansvarar. Rv 748. Kronoby flygplats anslutningsväg. Förverkligas från år Sammanlagt 3,1 M. Vägförvaltningen ansvarar. Stamväg 63. Terjärvavsnittet. Grundförbättring och byggande av vägavsnitt. Landskapet Österbottens andel. Förverkligas efter år Hela projektet 8,9 M. Vägförvaltningen ansvarar. Banprojekt (B) Helsingfors-Vasa banan (landskapsgränsen-vasa). Elektrifiering. Hela projektet Seinäjoki-Vasa ,65 M. Sammanlagt 17,3 M. Banförvaltningen ansvarar. Österbottenbanan (avsnittet i Österbotten). Förbättring av banan, byggande av dubbelspår från söder om Bennäs till landskapsgränsen till Mellersta Österbotten som del i ett större projekt. Hela projektet Seinäjoki- Oulu M. Förverkligas från år Banförvaltningen ansvarar. Sjöfartsprojekt (B) Färjeförbindelsen över Kvarken (Vasa-Umeå) Upphandling ,5 M. Kommunikationsministeriet ansvarar. Jakobstadsfarleden. Fördjupning av farleden och hamnbassängen. Sjöfartsverket ansvarar. Flygprojekt (B) 16
17 Vasa flygstation. Utbyggande av taxibana och stationsplatta ,92 M. Sammanlagt 5,88 M. Finavia ansvarar. Kronoby flygstation. Utbyggande av stationsplatta mm ,275 M. Sammanlagt 2,55 M. Finavia ansvarar. 4.5 Handels- och industriministeriet 4.6 Social- ja hälsovårdsministeriet Social- och hälsovårdens projekt (B) Fortsättning på Österbotten-projektet Bl.a. mentalvårdsarbete och missbrukarvård ,1 M. Sammanlagt 1.8 M. Vasa sjukvårdsdistrikt ansvarar. Säkra tillgången på personal inom social- och hälsovården samt kompetensutveckling ,007 M Utveckling av social- och hälsovården med hjälp av datateknik ,085 M Modeller för förebyggande åtgärder inom familjearbete och barnskydd ,1 M Hälsofrämjare. Förebyggande av hälsa och välmående. Hälsocenter för unga ,08 M Skapande av omfattande regionala samarbetsstrukturer Åstadkommande av utvecklingsenheter ,2775 M. Kommunerna i Österbotten ansvarar. Projekt som stöder välmående bland äldre ,06 M Utvecklande och genomförande av modeller för förebyggande åtgärder och tidigt ingripande ,125 M. Vasa sjukvårdsdistrikt ansvarar. De österbottniska landskapens kompetenscentrum inom det sociala området SONet BOTNIA ,16 M. SONet BOTNIAansvarar. 4.7 Arbetsministeriet 4.8 Miljöministeriet Miljöprojekt (A och B) Världsarvet Kvarkens skärgård-höga Kusten. 17
18 Kvarkenområdets administration, utvecklande av friluftsliv och objektets skyddande ,833 M /år. Västra Finlands miljöcentral och Forststyrelsen ansvarar. Havets hus planering 0,5 M, förverkligande M Miljöarbeten. Restaurering av förorenad mark och vattendrag, överföringsavlopp ,83 M Uppgörande av skötsel- och användningsplaner för Natura områdena i Kvarken ,15 M Uppgörande av strategi för integrerad användning och skötsel av kustområdena ,3 M Finansieringstabeller 18
19 Genomförandeplan A-tabellen / EU-program Landskap: Österbotten Finansieringen anges i miljoner euro, noggrannhet euro, t.ex. 1,234 (milj. ) Inrikesministeriet Europeiska regionala utvecklingsfondens deltagande i 1,496 1,496 1,496 1,496 1,496 EU:s strukturfondsprogram ERUF -åtgärdsprogram: -Inrikesministeriet -Undervisningsministeriet -Jord- och skogsbruksministeriet -Kommunikationsministeriet -Handels- och industriministeriet -Social- och hälsovårdsministeriet -Arbetsministeriet -Miljöministeriet Statlig medfinansiering för inrikesministeriets 1,122 1,122 1,122 1,122 1,122 vidkommande för projekt i vilka EU:s strukturfonder deltar ERUF -åtgärdsprogram: ESF åtgärdsprogram för Finlands fastland: - Riksomfattande - Regionalt Undervisningsministeriet Statlig medfinansiering för undervisningsministeriets vidkommande för projekt i vilka EU:s strukturfonder deltar ERUF -åtgärdsprogram: ESF åtgärdsprogram för Finlands fastland: - Riksomfattande - Regionalt Jord- och skogsbruksministeriet EU:s deltagande i utveckling av landsbygden 2,790 2,790 2,790 2,790 2,790 Utvecklingsprogrammet för Finlands fastland: Statens andel i av EU delfinansierd landsbygdsutveckling 3,410 3,410 3,410 3,410 3,410 Utvecklingsprogrammet för Finlands fastland: ERUF -åtgärdsprogram: Främjande av marknadsföring och strukturpolitik för fiskerinäringen 0,310 0,570 0,570 0,570 0,570 Kommunikationsministeriet Statlig medfinansiering för kommunikationsministeriets vidkommande för projekt i vilka EU:s strukturfonder deltar ERUF -åtgärdsprogram: Handels- och industriministeriet Statlig medfinansiering för handels- och industriministeriets vidkommande för projekt i vilka EU:s strukturfonder deltar ERUF -åtgärdsprogram: ESF åtgärdsprogram för Finlands fastland: - Riksomfattande - Regionalt Social- och hälsovårdsministeriet Statlig medfinansiering för social- och hälsovårdsministeriets vidkommande för projekt i vilka EU:s strukturfonder deltar ERUF -åtgärdsprogram: ESF åtgärdsprogram för Finlands fastland: - Riksomfattande - Regionalt 19
20 Arbetsministeriet Europeiska socialfondens deltagande i EU:s 2,000 2,000 2,000 2,000 2,000 strukturfondsprogram ESF åtgärdsprogram för Finlands fastland: - Riksomfattande 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 -Inrikesministeriet -Undervisningsministeriet -Handels- och industriministeriet -Social- och hälsovårdsministeriet -Arbetsministeriet - Regionalt 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 -Inrikesministeriet -Undervisningsministeriet -Handels- och industriministeriet -Social- och hälsovårdsministeriet -Arbetsministeriet Statlig medfinansiering för arbetsministeriets 2,000 2,000 2,000 2,000 2,000 vidkommande för projekt i vilka EU:s strukturfonder deltar ERUF -åtgärdsprogram: ESF åtgärdsprogram för Finlands fastland: - Riksomfattande 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 - Regionalt 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 Miljöministeriet Statlig medfinansiering för miljöministeriets vidkommande för projekt i vilka EU:s strukturfonder deltar ERUF -åtgärdsprogram: EU:s finansiering sammanlagt 6,286 6,286 6,286 6,286 6,286 Statens finansiering sammanlagt 6,842 7,102 7,102 7,102 7,102 Kommunernas finansiering 5,000 5,000 5,000 5,000 5,000 Offentlig finansiering sammanlagt 18,128 18,388 18,388 18,388 18,388 Privat finansiering * 10,000 10,000 10,000 10,000 10,000 FINANSIERING SAMMANLAGT 28,128 28,388 28,388 28,388 28,388 * Uppskattning av den privata finansieringens belopp a) inkl. tekniskt stöd, inkl. ej indexeringsmedel b) inkl. laggruppernas planering samt finansiering av Annex 1 c) fördelas i landskapets samarbetsdokument 20
21 Genomförandeplan A-tabellen / nationell finansiering Landskap: Österbotten Finansieringen anges i miljoner euro, noggrannhet euro, t.ex. 1,234 (milj. ) Momentets namn 2006 Utg.värde Inrikesministeriet Landskapsutvecklingspengar 1,075 1,710 1,760 1,760 1,760 1,760 - Regioncenterprogram 0,280 0,510 0,510 0,510 0,510 0,510 - Kunskapscenterprogram 0,220 0,600 0,600 0,600 0,600 0,600 - Ohjelmiin sitomaton maakunnan kehittämisraha 0,575 0,600 0,650 0,650 0,650 0, Kajanalands utvecklingspengar Jord- och skogsbruksministeriet 0,300 0,350 0,400 0,450 0,500 0, Främjande av vården av skogsnatur 0,300 0,350 0,400 0,450 0,500 0,550 Kommunikationsministeriet 0,600 1,000 1,000 1,000 1,000 1, Basväghållningen (regionala investeringar) 0,600 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 Handels- och industriministeriet 1,470 1,500 1,600 1,700 1,800 1, Haja-asutusalueiden vähittäiskauppojen investointituki 0,130 0,000 0,000 0,000 0,000 0, Räntestöd till Finnvera Abp 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0, Ersättning för Finnvera Abp:s förluster 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0, Regionalt transportstöd 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0, Stödjande av företagens investerings- och utvecklingsprojekt 1,340 1,500 1,600 1,700 1,800 1,900 Social- och hälsovårdsministeriet 1,278 1,726 0,795 1,700 1,800 1, Statsunderstöd till kommunerna för projekt inom social- och häls 1,278 1,726 0,795 1,700 1,800 1,900 Arbetsministeriet 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 1, Överföringsutgifter för investeringar i sysselsättningsfrämjande s 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 Miljöministeriet 0,402 0,410 0,712 0,967 0,592 0, Främjande av miljövården 0,066 0,120 0,120 0,120 0,200 0, Miljövårdsarbeten 0,330 0,270 0,560 0,815 0,360 0, Understöd för planläggning i kommuner och styrning av markan 0,006 0,020 0,032 0,032 0,032 0, Vissa understöd 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 Statens finansiering sammanlagt 5,825 7,346 6,867 8,127 7,952 8,152 Kommunernas finansiering 5,000 5,000 5,000 5,000 5,000 5,000 Offentlig finansiering sammanlagt 10,825 12,346 11,867 13,127 12,952 13,152 Privat finansiering * 5,000 5,000 5,000 5,000 5,000 5,000 FINANSIERING SAMMANLAGT 15,825 17,346 16,867 18,127 17,952 18,152 * Uppskattning av den privata finansieringens belopp SAMMANLAGT ,269 21
22 Genomförandeplan B-tabellen Landskap: Österbotten Finansieringen anges i miljoner euro, noggrannhet euro, t.ex. 1,234 (milj. ) Momentets namn 2006 Utg.värde Inrikesministeriet Undervisningsministeriet 1,241 1,241 0,741 0, Universitetsväsendets 0,500 0,500 0,500 0,000 0,000 Vasa Sience park utveckling Valtionosuus yleissivistävien 0,692 0,741 0,741 0,741 0,741 Jord- och skogsbruksministeriet 0,805 1,020 0,870 1,170 1,480 0, Understöd för samhällenas vatten- 0,152 0,240 0,320 0,320 0,320 0, Vattendrags- h l åtsamt ä d vatten- och 0,653 0,780 0,550 0,850 1,160 0,250 Kommunikationsministeriet 0,000 9,960 66, , , , Vissa vägprojekt 0,000 0,000 18,950 18,950 Smedsby omfart Basväghållningen 4,500 4,500 4,500 Riksväg 8 Österbotten Basväghållningen 0,000 0,000 4,500 4,500 Stamväg 68 Jakobstads hamnväg Basväghållningen 0,000 0,000 4,450 4,450 Stamväg Basväghållningen 1,550 1,550 Reg.v 748 Kronoby flygstations anslutning Vissa banprojekt 0,000 8,650 8,650 Seinäjoki-Vasa bana elektrifiering Vissa banprojekt 3,000 50,000 57, , ,000 Banan Helsinki-Seinäjoki-Oulu förbättring (h Ilmaliikenteen korvaukset ja 1,960 1,960 1,960 Utvecklande av Kronoby flygstation Ilmaliikenteen korvaukset ja 0,000 1,275 1,275 Utvecklande av Vasa flygstation Köp och utvecklande av 0,500 0,000 0,000 Färjeförbindelsen i Kvarken Handels- och industriministeriet Social- och hälsovårdsministeriet 0,000 0,831 0,831 0,831 0,831 0, Valtionavustus kunnille sosiaali- ja 0,450 0,450 0,450 0,450 Österbottenprojektet Valtionavustus kunnille sosiaali- ja 0,003 0,003 0,003 0,003 Sosiaali- ja terveyshuollon henkilöstön riittäv Valtionavustus kunnille sosiaali- ja 0,040 0,040 0,040 0,040 Sosiaali- ja terveydenhuollon kehittäminen t tvaltionosuus d h kunnille h kk sosiaali- i ii ja ,050 0,050 0,050 0,050 Utvecklande av förebyggande åtgärder terveyden huollun Valtionosuus kunnille sosiaali- ja 0,138 0,138 0,138 0,138 Skapande av regionala samarbetsstrukture Valtionosuus kunnille sosiaali- ja 0,040 0,040 0,040 0,040 Hälsofrämjare Valtionosuus kunnille sosiaali- ja 0,030 0,030 0,030 0,030 Projekt för att stöda välmående bland äldre Valtionavustus sosiaalialan 0,080 0,080 0,080 0,080 Österbottens kompetencentrum inom det so Arbetsministeriet Miljöministeriet 5,688 7,273 7,273 7,273 7,273 7, Vissa utgifter för naturvård 0,110 0,110 0,110 0,110 0,110 Utvecklande av Kvarkens världsarv Forststyrelsens offentliga 0,730 0,730 0,730 0,730 0,730 Utvecklande av Kvarkens världsarv fö Forststyrelsens lt i offentliga ift 0,075 0,075 0,075 0,075 Integrerad användning och skötsel av kusto Forststyrelsens offentliga 0,150 0,150 0,150 0,150 Planer för Natura Vissa understöd 0,500 0,500 0,500 0,500 0,500 Havets hus Understöd för vård av 0,080 0,100 0,100 0,100 0,100 0,100 22
FÖR VASAREGIONEN 2007 2010
Bilaga 5 / Vasaregionens programdokument 12/2006 FÖR VASAREGIONEN 2007 2010 Vasaregionens regioncentrumprogram siktar under programperioden 2007 2010 på att utveckla regionens näringsliv och i synnerhet
Landskapsprogram för Österbotten Program för deltagande och bedömning
Landskapsprogram för Österbotten 2018 2021 Program för deltagande och bedömning Godkänd av landskapsstyrelsen 30.1.2017 Innehåll 1 Landskapsprogrammets utgångspunkter... 3 2 Landskapsprogrammets syfte
En kvinna som chef på en regionutvecklingsmyndighet
En kvinna som chef på en regionutvecklingsmyndighet Regionalutvecklingsdirektör Varpu Rajaniemi 1.10.2012 Österbottens förbund Pohjanmaan liitto Österbottens förbund En samkommun för de 16 kommunerna i
Vasaregionens regioncentrumprogram 2008
Vasaregionens regioncentrumprogram 2008 för Vasaregionen Syftet med regioncentraprogrammet (RCP) är att stärka stadsregionernas livs- och konkurrenskraft och öka det sociala kapitalet. Nyckelorden är strategisk
Susanna Ehrs. 1 februari 2012
Susanna Ehrs 1 februari 2012 Kvarkenregionen Den smalaste delen av Bottniska viken kallas Kvarken. Avstånd från kust till kust: Ca 80 km Mellan de yttersta öarna: Ca 25 km Kvarkenregionen i Finland: Österbotten,
AVSIKTSFÖRKLARING OM UTVECKLINGEN AV VÄSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM ÅREN
2014 AVSIKTSFÖRKLARING OM UTVECKLINGEN AV VÄSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM ÅREN 2014 2019 Foton: Tuula Palaste-Eerola Helsingfors 2014 Uudenmaan liitto // Nylands förbund Uusimaa Regional Council // Helsinki-Uusimaa
Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen, och kommunens nya roll Utbildning för förtroendevalda Stadsdirektör Kristina Stenman
Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen, och kommunens nya roll Utbildning för förtroendevalda 4.10.2017 Stadsdirektör Kristina Stenman Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen 2020 1.1.2020
STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland
STRATEGI 2007 2017 För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland Innehåll 1 Mission...2 2 Vision...2 3 Strategiska verksamhetslinjer 2007-2017...3 3.1 Delta i utvecklandet
MED I VARDAGEN. NTM-centralen i Egentliga Finland
MED I VARDAGEN NTM-centralen i Egentliga Finland Samarbete för invånarnas och regionens väl Med kompetent arbetskraft mot framgång En attraktiv omgivning lockar nya invånare och företag En matkedja i utveckling
BILAGA 1: VERKSAMHETSPLAN FÖR REGIONCENTRAPROGRAMMET FÖR ÅR 2007
BILAGA 1: VERKSAMHETSPLAN FÖR REGIONCENTRAPROGRAMMET FÖR ÅR 2007 1. Vilka är de strategiska tyngdpunkterna för regioncentraprogrammet och de åtgärdshelheter som genomför dessa samt de uppställda delmålen
Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör
Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.
Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation.
Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation. 1 Verksamhetsidé Tekes främjar utvecklingen av industri och tjänster
Målsättningar för den regionala kommunikationen
Målsättningar för den regionala kommunikationen 202020 Vasaregionens image bland Finlands topp 6 regioner En nationellt stark bild av Vasaregionen som sysselsättare av kunniga personer i synnerhet inom
ARBETSORDNING FÖR SAMARBETSGRUPPEN I LANDSKAPET ÖSTERBOTTEN
ARBETSORDNING FÖR SAMARBETSGRUPPEN I LANDSKAPET ÖSTERBOTTEN Godkänd: Landskapets samarbetsgrupp 23.5.2014 Fastställd: Landskapsstyrelsen 23.6.2014 Ikraftträdande: 1.7.2014 1 kapitel Landskapets samarbetsgrupp
Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland (NTM-centralen)
Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland (NTM-centralen) www.ely-centalen.fi/egentligafinland 12.3.2014 Verksamhetsidé NTM-centralen i Egentliga Finland främjar och utvecklar hållbar välfärd
Parallell revision utförd av revisionsverken i EU av resultaten. av strukturfondsprogrammen på sysselsättningens/miljöns
Resumé 117/54/07 Parallell revision utförd av revisionsverken i EU av resultaten av strukturfondsprogrammen på sysselsättningens område Föremål för den parallella revisionen var resultaten (utfall/verkningar)
PROJEKTPLAN FÖR METALLKLUSTRET I ÖSTERBOTTEN
1(12) PROJEKTPLAN FÖR METALLKLUSTRET I ÖSTERBOTTEN Österbottens förbund kommer att finansiera ett kluster (utvecklingsprojekt för metallbranschen) som har en utbredning ifrån Kristinestad till och med
Förebyggande av våld. i närrelationer och inom familjen 2004 2007. Broschyrer 2004:9
Förebyggande av våld i närrelationer och inom familjen 2004 2007 Broschyrer 2004:9 Trygghet är en grundläggande rättighet Trygghet är en grundläggande rättighet för envar och en förutsättning för välbefinnande.
Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet
Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla Social- och hälsovårdsministeriet Strategi för social- och hälsovårdspolitiken Socialt hållbart Finland 2020: behandlar alla samhällsmedlemmar jämlikt, stärker
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 april 2014 356/2014 Statsrådets förordning om utveckling av regionerna och förvaltning av strukturfondsverksamheten Utfärdad i Helsingfors den
Aktuellt om projektstöden
Aktuellt om projektstöden Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014-2020 Petri Svanbäck och Sirkku Wacklin 3.11.2016 Positiva beslut om projektstöd 11.10.2016 NTM-centralen Leader
Effektivare transportsystem genom nya verksamhetsmodeller på transportsektorn
Effektivare transportsystem genom nya verksamhetsmodeller på transportsektorn Trafikrådet Eeva Linkama, trafikpolitiska avdelningen NVF 13 Seminarium i Tammerfors 17.10.2007 1 Framtida utmaningar för transportsektorn
Trafikförhållanden Trafikverkets långsiktiga plan. Köpenhamn April 2011 Otto Kärki
Trafikförhållanden 2035 - Trafikverkets långsiktiga plan Köpenhamn 6.-8. April 2011 Otto Kärki Trafikförhållanden 2035 Trafikverkets expertuppfattning om framtidens trafiksystem och hur det ska byggas
Utveckling av landsbygden i Nyland 2014 2020
Utveckling av landsbygden i Nyland 2014 2020 Maria Konsin-Palva NTM-centralen i Nyland Sivu 1 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Ett delvis EU finansierat utvecklingsprogram, EU andelen betalas ur landsbygdsfonden
AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019
2015 AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019 Nylands förbund Foton: Tuula Palaste-Eerola Helsingfors 2015 Uudenmaan liitto // Nylands förbund Uusimaa Regional Council
EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00
EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 30.3.2005 PE 355.745v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 14-32 Förslag till yttrande Jerzy Buzek Europeiska regionala utvecklingsfonden
Hävkraft från EU till. Södra Finland Strukturfondsperioden 2007 2013
Hävkraft från EU till Södra Finland Strukturfondsperioden 2007 2013 Innehåll 3 Europeiska unionen deltar i utvecklingen av Finlands regioner 4 Mål för regional konkurrenskraft och sysselsättning 5 Verksamhetsområdet
En bildningskommun för alla. Rektorsdagar i Åbo Direktör Terhi Päivärinta
En bildningskommun för alla Rektorsdagar i Åbo 25 26.10.2018 Direktör Terhi Päivärinta Twitter: @TerhiPaivarinta terhi.paivarinta@kuntaliitto.fi Vad ska kommunen göra i framtiden? Främjar kompetens och
20 Bilagor kort om programmen
BILAGOR KORT OM PROGRAMMEN KAPITEL 20 20 Bilagor kort om programmen 241 KAPITEL 20 BILAGOR KORT OM PROGRAMMEN Innehåll Bilaga 1 Kort om landsbygdsprogrammet 2014 2020... 243 Bilaga 2 Kort om havs- och
RP 35/2012 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 juli 2012.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 27 i lagen om utveckling av regionerna och lag om upphävande av 2 kap. i strukturfondslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Strategi för smart specialisering i Österbotten
Strategi för smart specialisering i Österbotten Sammanfattning Utgångspunkter Ett centralt mål för Europa 2020 strategin är att skapa ekonomisk tillväxt i Europa genom innovationer. Som en del av denna
Europeiska socialfonden 2000-2006. Europeiska Finland Information, sysselsättning, kunnande, entreprenörskap och jämlikhet
SF Europeiska socialfonden 2000-2006 Europeiska Finland Information, sysselsättning, kunnande, entreprenörskap och jämlikhet Vad är Europeiska socialfonden? Europeiska socialfonden (ESF) är det viktigaste
Gränsöverskridande vattensamarbete. Vincent Westberg Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten
Gränsöverskridande vattensamarbete Vincent Westberg Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten 15.2.2017 INNEHÅLL Kort tillbakablick på gränsöverskridande vattensamarbete över Kvarken Vad
fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014
Europeiska havs- och fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 6.11.2014 Vision för det operativa programmet för Finland Finland har en växande och framgångsrik
BÄSTA POSITION MITT I ENERGIKLUSTRET
SVE BÄSTA POSITION MITT I ENERGIKLUSTRET NLC Vaasa är ett modernt logistik- och företagsområde som planerats för att gynna särskilt Vasaregionens exportoch energiindustri. Tack vare läget nära riksvägarna
Riksväg E8. Från Åbo till Torneå
Riksväg E8 Från Åbo till Torneå 2Olkiluoto på vintern. Bild: Hannu Huovila/TVO 3 Riksväg E8 - säkerställer kustområdets och hela Finlands framtid Riksväg 8 (E8), som förmedlar trafik från Åbo till Uleåborg
MÖJLIGHETER TILL BLÅ TILLVÄXT I KVARKENREGIONEN
MÖJLIGHETER TILL BLÅ TILLVÄXT I KVARKENREGIONEN Aktivitet 2 inom SeaGIS 2.0 Presentation i Vasa 13 mars 2018 Örjan Pettersson, Umeå universitet Kenneth Nordberg, Åbo Akademi VARFÖR BLÅ TILLVÄXT? Utgångspunkter
Pargas stad ombeds att i sitt utlåtande särskilt svara på följande frågor:
Stadsstyrelsen 58 17.03.2014 Utlåtande om Egentliga Finlands landskapsstrategi 1088/00.04.01/2014 Stadsstyrelsen 58 Beredare Näringslivschef Tomas Eklund, tfn 040 488 5675 Föredragande Stadsdirektör Folke
Motion till riksdagen: 2014/15:1849 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M) En maritim strategi för fler jobb och nya affärsmöjligheter
Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:1849 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M) En maritim strategi för fler jobb och nya affärsmöjligheter Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager
Kyrkslätts kommunstrategi
KIRDnr-2017-952 Kyrkslätts kommunstrategi Tähän tarvittaessa otsikko 2018 2021 Fge 18.12.2017 91: Kyrkslätts kommunstrategi 2018 2021 Kyrkslätts värden Mod betyder för oss fördomsfrihet att pröva på nya
EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013
EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013 EU-programenheten Tre mål 1. Konvergens 2. Konkurrenskraft och sysselsättning Regionala fonden Sociala fonden 3. Europeiskt territoriellt samarbete A. Gränsregionalt
FINLANDS SKOGSCENTRAL
FINLANDS SKOGSCENTRAL Strategi Värde och tillväxt från skogen Skogen utgör en stark grund för Finlands samhällsekonomi och finländarnas välmående. Skogen kan erbjuda ännu mer arbete och utkomst än i dagsläget,
Forsknings- och innovationsrådets vision och vägkarta
Forsknings- och innovationsrådets vision och vägkarta Finland 2030: Världens mest attraktiva och kunniga försöks- och innovationsmiljö Finland är ett tryggt land som förnyar sig och bryr sig om, där livskvaliteten
EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö
EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka
sysselsättning Strukturfondsperioden 2007 2013
Hävkraft från EU för sysselsättning Strukturfondsperioden 2007 2013 Innehåll 3 Hävkraft från EU för sysselsättning 4 Stöd för sysselsättningsutveckling från EU:s strukturfonder 6 Inverkan på miljön, samarbetet
LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012
1 LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 Lovisa stadsstrategi Stadsstrategin är det viktigaste dokumentet som styr stadens verksamhet, den innehåller fullmäktiges centrala riktlinjer
Västra Finland Strukturfondsperioden 2007 2013
Hävkraft från EU till Västra Finland Strukturfondsperioden 2007 2013 Innehåll 3 Europeiska unionen deltar i utvecklingen av Finlands regioner 4 Mål för regional konkurrenskraft och sysselsättning 5 Verksamhetsområdet
ANSÖKNINGSOMGÅNG FÖR ERUF- FINANSIERING TILL OCH MED 1.9.2014
ANSÖKNINGSOMGÅNG FÖR ERUF- FINANSIERING TILL OCH MED 1.9.2014 Av Österbottens förbunds finansieringsram står 880 000 euro EU-stöd att sökas hos Birkalands förbund för utvecklingsprojekt som faller under
ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016
ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta
URVALSKRITERIER Hållbar tillväxt och jobb strukturfondsprogrammet för Finland
1 Regionavdelningen/Strukturfonderna 13.6.2014 URVALSKRITERIER Hållbar tillväxt och jobb 2014-2020 strukturfondsprogrammet för Finland Uppföljningskommittén har i enlighet med förordningen om allmänna
Minskningen av näringsbelastningen på Östersjön och förbättringen av säkerheten vid sjötransporterna kräver internationellt samarbete.
Innehållsförteckning 1. Visionär topputvecklare av Nyland 2. Landskapets utvecklingsmål 3. Mål inom strategiskt partnerskap 4. Mål inom kommunikation och kompetens 5. Viktigaste intressegruppers förväntningar
Med miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
Kommunernas arbetslivsutvecklingsprojekt och finansieringen av dem på 2010-talet
Kommunernas arbetslivsutvecklingsprojekt och finansieringen av dem på 2010-talet 1. Förändringarna i kommunernas omvärld definierar utvecklingsbehoven inom arbetslivet på 2010-talet Kommunernas försvagade
Anvisningar för sökanden
HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB 2014 2020 FINLANDS STRUKTURFONDSPROGRAM Produktivt och resultatrikt arbetsliv genom samarbete RIKSOMFATTANDE ÖPPEN ANSÖKAN TILL ESF 1.6 15.9.2015 Anvisningar för sökanden Valitse
VASAREGIONENS LOGISTIKOMRÅDE
VASAREGIONENS LOGISTIKOMRÅDE NORDENS LEDANDE KONCENTRATION AV ENERGITEKNOLOGI ERBJUDER ETT TOPPLÄGE FÖR LOGISTIKFÖRETAG EnergyVaasa LEDANDE PÅ ENERGI Vasaregionen är ledande i Norden på energiteknologi.
Landskapsöverskridande projekt inom ERUF- och ESF-programmen i Västra Finland
Landskapsöverskridande projekt inom ERUF- och ESF-programmen i Västra Finland Har du en utvecklingsidé som berör människor eller företag i Västra Finland, över landskapsgränserna? Vår målsättning är att
Offentliga sektorn står inför reformer
Offentliga sektorn står inför reformer Valkretsstämma i Helsingfors 5.9.2017 Arto Sulonen direktör för juridiska ärenden Finlands Kommunförbund De viktigaste reformprojekten inom offentliga sektorn Vård-
Europarlamentets och rådets direktiv om upprättandet av en ram för havsplanering
Europarlamentets och rådets direktiv om upprättandet av en ram för havsplanering Tiina Tihlman, Miljöministeriet FINLAND SeaGIS slutkonferens 25-26.8.2014 VASA Europarlamentets och rådets direktiv om uprättandet
MED RÖTTER I DET STORA METROPOLOMRÅDET...TILLSAMMANS BYGGER VI VINGAR FÖR FRAMTIDEN. Rötter och vingar
MED RÖTTER I DET STORA METROPOLOMRÅDET....TILLSAMMANS BYGGER VI VINGAR FÖR FRAMTIDEN. Rötter och vingar EN FRAMTIDSGRANSKNING FÖR DET STORA METROPOLOMRÅDET TEXT: Lauri Kuukasjärvi, Ilona Mansikka, Maija
HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB 2014-2020 STRUKTURFONDS- PROGRAMMET FÖR FINLAND ÖPPEN ESF-UTLYSNING I VÄSTRA FINLAND 12.6.2015 1.10.2015
HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB 2014-2020 STRUKTURFONDS- PROGRAMMET FÖR FINLAND ÖPPEN ESF-UTLYSNING I VÄSTRA FINLAND 12.6.2015 1.10.2015 Anvisningar för sökande Innehåll: 1. Allmänt om ESF-utlysningen 2. Särskilda
Nylands förbund landskapets utvecklare - Skärgården i landskapsplanen
Nylands förbund landskapets utvecklare - Skärgården i landskapsplanen 9.4.2014 Oskari Orenius\Per-Stefan Nyholm Nylands förbund En lagstadgad samkommun som enligt statsrådets beslut har 26 medlemskommuner
MUOKKAA PERUSTYYLEJÄ NAPS. - Muokkaa tekstin perustyylejä napsauttamalla - toinen taso kolmas taso neljäs taso viides taso
MUOKKAA PERUSTYYLEJÄ NAPS. - Muokkaa tekstin perustyylejä napsauttamalla - toinen taso kolmas taso neljäs taso viides taso MUOKKAA PERUSTYYLEJÄ NAPS. - Muokkaa tekstin perustyylejä napsauttamalla - toinen
Lanseringskonferens av EU:s fonder. Välkomna!
Lanseringskonferens av EU:s fonder Välkomna! Strukturfondspartnerskap Ordförande Kommuner och Landsting (tio) Arbetsmarknadens organisationer (fem) Länsstyrelser (tre) Arbetsförmedling/Försäkringskassa
Energiska. Vasaregionen
Energiska Vasaregionen BILD: Pekka Mäkynen Välkommen till Vasaregionen Energisk Mångsidig Multimodal Kunnig Öppen Unik 3 Det här är Vasaregionen. Läs vidare för att se vad vi menar med de här orden. BILD:
NORDENS ENERGIHUVUDSTAD
NORDENS ENERGIHUVUDSTAD -flöde för ett gott liv Vasa stads strategi 2015 Fg 10.11.2014 VAD BYGGER VI PÅ? Välfärd Vasabornas välfärd tryggas genom högklassig och närbelägen basservice i alla livsskeden.
RP 54/2016 rd. De lagar som ingår i propositionen avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 1, 4 och 13 i lagen om utveckling av regionerna och förvaltning av strukturfondsverksamheten och av 8 i lagen om finansiering
Drömmarnas Borgå S TA D S S T R AT E G I F Ö R B O R G Å U T K A S T
Drömmarnas Borgå S TA D S S T R AT E G I F Ö R B O R G Å U T K A S T 1 6. 5. 2 0 1 8 Bäst även i vardagen #stadsliv Den populäraste hemstaden Föregångare i klimatarbetet Drömmarnas Borgå Ömsesidig respekt
Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja
Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program Överdirektör Riitta Kaivosoja 10.2.2016 Varför ett museipolitiskt program? Vi behöver en gemensam vision om museiverksamheten
Europeiska och regionala prioriteringar
www.regionvasterbotten.se och regionala prioriteringar NS forum 2014 05 06 www.regionvasterbotten.se Regionala prioriteringar Regionala och prioriteringar samspelar! Norrbottens och Västerbottens regionala
Beredningsmaterial till Nylandsplanen 2050: STRUKTURPLAN FÖR NYLAND, UTKAST PLANKARTA OCH BETECKNINGAR OCH BESTÄMMELSER. Framlagt
Uudellemaalle pitää olla myös helppo tulla jok Suomea - - ja maailmaltakin. Beredningsmaterial till Nylandsplanen 2050: STRUKTURPLAN FÖR NYLAND, UTKAST PLANKARTA OCH BETECKNINGAR OCH BESTÄMMELSER Framlagt
Vasaregionens regioncentrumprogram 2009
Vasaregionens regioncentrumprogram 2009 för Vasaregionen Syftet med regioncentraprogrammet (RCP) är att stärka stadsregionernas livs- och konkurrenskraft och öka det sociala kapitalet. Nyckelorden är strategisk
Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning
Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning Vilka slags medborgare behöver Finland i framtiden? Aktiva och innovativa Kreativa och skickliga i att tillämpa sina färdigheter Mångkunniga
Landskapsstrategi för Österbotten Program för deltagande och bedömning
Landskapsstrategi för Österbotten 2014 2017 Program för deltagande och bedömning Godkänd av landskapsstyrelsen 25.3.2013 Innehåll 1 Landskapsstrategins utgångspunkter... 3 2 Landskapsstrategins syfte och
KALLELSESIDA Kommungården i Larsmo, sessionssalen
KALLELSESIDA Utfärdat den 20.05.2009 1 Sammanträdestid Onsdagen den kl. 09.00 Observera tiden!! Sammanträdesplats Kommungården i Larsmo, sessionssalen Ärendets nr Ärende 31 Laglighet och beslutförhet 32
Sammanfattning av måluppfyllelse för Miljöstrategiskt program för Regio
Sammanfattning av måluppfyllelse för Miljöstrategiskt program för Regio version 2012-05-02 Dnr 1300432 Läsanvisning Detta dokument är en sammanfattning av dokumentet "Uppföljning av mål för miljöstrategiskt
Samarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS. Projekttid: juni 2011-maj 2014 Budget: 1 M
Samarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS http://seagis.org Projekttid: juni 2011-maj 2014 Budget: 1 M Deltagande parter Samordnande stödmottagare: Närings-, trafik- och miljöcentralen
En ny strukturfondsperiod. Ellinor Ivarsson Avd för tillväxt och samhällsbyggnad
En ny strukturfondsperiod Ellinor Ivarsson Avd för tillväxt och samhällsbyggnad EU:s långtidsbudget 2014-2020 Skydd och förvaltning av naturresurser 33,90% 38,90% Frihet, säkerhet och rättvisa EU som global
NÄRA DIG SFP:S KOMMUNALVALSPROGRAM 2017
NÄRA DIG SFP:S KOMMUNALVALSPROGRAM 2017 NÄRA DIG SFP:S KOMMUNALVALSPROGRAM 2017 Svenska folkpartiet är din röst för ett tvåspråkigt Finland. Vi jobbar genomgående och på alla plan: i kommunen, i din region
Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi
Finlands nationella skogsprogram 2015 Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Skogsbranschens omvärld i förändringen Förändringar i efterfrågan på produkter finanskrisen den snabba
Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt
Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Kjell Unevik, Europaforum XII Norra Sverige, Örnsköldsvik 7-8 maj 2008 Lissabonstrategin Nationella strategin för regional konkurrenskraft,
Statsrådets principbeslut om intelligent robotteknik och automatisering
Statsrådets principbeslut om intelligent robotteknik och automatisering Främjandet av digitaliseringen är ett av de centrala målen i regeringsprogrammet. Syftet med spetsprojektet för skapande av en tillväxtmiljö
Ändring av Edsevö detaljplan Edsevö trafikområde. Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod:
Ändring av Edsevö detaljplan Edsevö trafikområde Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: 599402201608 2 Innehållsförteckning: 1. PLANOMRÅDET... 3 2. UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR... 4 3.
Nyttan och glädjen att dra åt samma håll. Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008
Nyttan och glädjen att dra åt samma håll Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008 Uppdrag: Inspiration från program eller strategi till tydliga nåbara mål som är utvecklande för bygden
Nätverksträff inom NÄRINGSLIV
Nätverksträff inom NÄRINGSLIV Umeå 22.9.2016 9.30 Fika 10.00 Exempel från Skellefteå Arctic Game Lab 10.30 Möjligheter i Botnia-Atlanticaprogrammet 2014 2020 11.30 Exempel på pågående näringslivsprojekt
Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden
Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Vi vill ha ett program för Livskraftiga byar och Företagsamma företagare på den österbottniska landsbygden!
Studiefrämjandet i Österbotten r.f. Vi vill ha ett program för Livskraftiga byar och Företagsamma företagare på den österbottniska landsbygden! Vill du? 1 Finns det pengar? Vad behövs? Det kommer under
7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG
7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG 7.1 Stöd för internationella utvecklingsprojekt Rättsgrund: Självstyrelselag för Åland (1991:71) Landskapslag om lån, räntestöd och understöd ur landskapets medel samt om
Ändring av Östensö delgeneralplan (Norrgård ) Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: Y2
Ändring av Östensö delgeneralplan (Norrgård 599-412-6-46) Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: 5994122018Y2 2 Innehållsförteckning: 1. PLANOMRÅDET... 3 2. UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR...
Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 29.10.
Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 1 Utmaningar i energiförsörjning Förändringar i verksamhetsmiljön För stor
Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne
Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020 Sara Persson, Region Skåne 1 Vad är strukturfonderna? EU-perspektiv - Ekonomiska styrmedel för
Statsbudgeten Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas
64. EU:s strukturfonders medfinansiering och statlig medfinansiering i EU:s strukturfondsprogram, program för samarbete vid de yttre gränserna och andra program inom sammanhållningspolitiken (förslagsanslag)
Forskning och utveckling år 2016
DATAINSAMLING Energi, miljö och teknologi 00022 STATISTIKCENTRALEN Tfn. 029 551 1000 tiede.teknologia@tilastokeskus.fi Skyldigheten att lämna uppgifter grundar sig på statistiklagen (280/2004). Forskning
Drömmarnas Borgå 2030
Drömmarnas Borgå 2030 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ UTKAST 15.8.2018 BäST OcKSÅ I vardagen Ömsesidig respekt POPUläRASTE hemstaden STADSlIv FÖREGÅnGARE I KlImATARBETE Om det var jag som valde Borgå eller Borgå
HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården
HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården 2008 2011 Hälsa och trygghet för alla KASTE-programmet är social- och hälsovårdsministeriets lagstadgade
SKÄRGÅRDSHAVETS BIOSFÄROMRÅDE Inom Unescos program för Man and Biosphere (MaB)
SKÄRGÅRDSHAVETS BIOSFÄROMRÅDE Inom Unescos program för Man and Biosphere (MaB) VERKSAMHETSPLAN 2008 Region Åboland/Utskärsdelegationen & Sydvästra Finlands miljöcentral 1. Biosfärverksamhetens organisation
Vår organisation: Aktion Österbotten r.f. Medlemsvård seminarier och information Verksamhetsledare kanslist Kontor i Vasa, Närpes och Pedersöre
Forskning Åbo Akademi Utvärdering av projekt Samarbete i nationella och internationella sammanhang (bl.a. ENLDT) Vår organisation: Aktion Österbotten r.f. Medlemsvård seminarier och information Verksamhetsledare
Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen
Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi
Lantbrukets energiprogram 2010-2016 21.1.2010
Lantbrukets energiprogram 2010-2016 21.1.2010 Vad är det frågan om? Lantbukets energiprogram är ett energieffektivitetsavtal inom ramen för jord- och skogsbruksministeriets verksamhetsområde under perioden
- En lokal utvecklingsorganisation till ert förfogande!
- En lokal utvecklingsorganisation till ert förfogande! Pomoväst rf En stark del av det Västnyländska utvecklingsarbetet redan från år 1997! Verksamhetsområde Hangö, Raseborg, Ingå, Sjundeå och Kyrkslätt