UF 12 SM 1301 Kostnader för utbildningsväsendet 2008 2012 Costs for educational system 2008 2012 I korta drag Korrigering 2014-04-16 Kostnaden för utbildning i svenska för invandrare (sfi) har reviderats för år 2011 och 2012. Tidigare saknades uppgift om ersättning till annan utbildningsanordnare. Denna revidering påverkar innehållet i tabell 1, 2, 23 och 24 i tabellbilagan. Delkostnad övrigt för förskola och fritidshem är korrigerad avseende år 2010 2012. Dessa var felaktigt beräknade i tidigare version. Korrigeringen påverkar innehållet i tabell 4. Delkostnad övriga kostnader för grundskola för samtliga huvudmän och sameskolan är korrigerade avseende år 2008-2012, då vi exkluderat köp av annan utbildningsanordnare. Vidare har även totalkostnad för kommunal huvudman och sameskola korrigerats för åren 2008-2012 då kostnad för skolskjutsar exkluderats. Dessa korrigeringar påverkar innehållet i tabell 7 och 8. Delkostnad övriga kostnader för specialskolan är korrigerade avseende år 2008 2009. I den tidigare versionen redovisades kostnad för elevhem både under övriga kostnader och som separat delkostnad vilket medförde dubbelräkning. Korrigeringen påverkar innehållet i tabell 12. Delkostnad skolskjutsar för gymnasieskolan har exkluderats för kommunal huvudman för år 2008 2012. Detta för att få en bättre jämförbarhet mellan de olika huvudmännen. Korrigeringen påverkar innehållet i tabell 13 och 14. Total kostnad per elev för gymnasiesärskolan är korrigerad avseende år 2008. Tidigare värde var felaktigt. Påverkar innehåll i tabell 16. Fortsatt ökning av kostnaderna för förskolan De totala kostnaderna för utbildningsväsendet ökade med 7 procent under perioden 2008 2012. Kostnaderna för förskolan ökade med 19 procent medan antalet inskrivna barn ökade med 11 procent. Kostnaderna för utbildning på grundoch avancerad nivå vid högskola och universitet ökade med 10 procent i förhållande till år 2008, vilket motsvarades av en lika stor ökning av antalet helårsstudenter. Kostnaderna för grundskolan ökade med 2 procent jämfört med 2008 medan antalet elever minskade med 1 procent. Kostnaderna för gymnasieskolan Olof Klingnéus, SCB tfn 019-17 68 78, Magnus Granlund, SCB, tfn 019-17 68 23 fornamn.efternamn@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 1654-028X Serie UF Utbildning och Forskning. Utkom den 21 november 2013. URN:NBN:SE:SCB-2013-UF12SM1301_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB.
SCB 2 UF 12 SM 1301 var i stort sett samma år 2012 som år 2008 medan antalet gymnasieelever minskade med 11 procent. Där inget annat anges görs samtliga kostnadsjämförelser i fasta priser utifrån 2012 års penningvärde beräknade med hjälp av konsumentprisindex. Kostnader för förskola, grundskola, gymnasieskola och utbildning vid universitet/högskola åren 2008 2012 i fasta priser Miljoner kronor 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 Grundskola Förskola Gymnasieskola Universitet/högskola 10 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 Kostnaden per elev i gymnasieskolan har ökat med 7,6 procent Kostnaden per elev i gymnasieskolan var 103 900 kronor år 2012. Detta är en ökning med 7 300 kronor eller 7,6 procent sedan 2008. Kostnaden per elev i grundskolan ökade med 5 600 kronor mellan åren 2008 2012 till totalt 93 000 kronor, vilket är en ökning med 6,4 procent. Den genomsnittliga anslagsintäkten per student på grund- och avancerad nivå vid universitet/högskola ökade med 1,7 procent under perioden till totalt 72 200 kronor. Sverige på tolfte plats av OECD-länderna I genomsnitt utgjorde utbildningskostnaderna 6,3 procent av BNP i OECDländerna. Danmarks utbildningskostnader var högst, med 8,0 procent av BNP, Islands var näst högst, med 7,7 procent medan Sverige låg på tolfte plats, med 6,5 procent.
SCB 3 UF 12 SM 1301 Innehåll I korta drag 1 Statistiken med kommentarer 6 Samtliga skolformer/verksamheter 6 Utbildning för barn och ungdom 9 Förskola 9 Annan pedagogisk verksamhet 10 Fritidshem 11 Förskoleklass 12 Grundskolan (inkl. sameskolan) 13 Grundsärskola 14 Specialskola 15 Gymnasieskola 16 Gymnasiesärskolan 17 Högre utbildning 18 Universitet och högskolor 18 Vuxenutbildning 20 Kommunal vuxenutbildning (komvux) 20 Särskild utbildning för vuxna (särvux) 22 Utbildning i svenska för invandrare (sfi) 23 Kompletterande utbildningar 24 Kvalificerad yrkesutbildning och Yrkeshögskola 25 Folkhögskola 26 Studieförbund 26 Arbetsmarknadspolitiska program 27 Internationella jämförelser 29 Tabeller 30 Teckenförklaring 30 1. Samtliga skolformer/verksamheter. Total kostnad per skolform/verksamhet och som andel av Sveriges bruttonationalprodukt, BNP, 2008 2012, löpande priser, mnkr och procent 30 2. Samtliga skolformer/verksamheter 2008 2012. Total kostnad per skolform/verksamhet i 2012 års priser (KPI), mnkr och procent 31 3. Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Kostnad per kostnadsslag och huvudman 2008 2012 i löpande och i 2012 års priser (KPI), mnkr 32 4. Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Kostnad per inskrivet barn, huvudman och kostnadsslag 2008 2012 i löpande priser, kronor och procent 33 5. Förskoleklass. Kostnad per kostnadsslag och huvudman 2008 2012 i löpande och i 2012 års priser (KPI), mnkr 34 6. Förskoleklass. Kostnad per elev, kostnadsslag och huvudman 2008 2012 i löpande priser, kronor och procent 34 7. Grundskolan. Kostnad per kostnadsslag och huvudman 2008 2012 i löpande och i 2012 års priser (KPI), mnkr 35
SCB 4 UF 12 SM 1301 8. Grundskolan. Kostnad per elev, kostnadsslag och huvudman 2008 2012 i löpande priser, kronor och procent 36 9. Grundsärskolan. Kostnad per kostnadsslag 2008 2012 i löpande och i 2012 års priser (KPI), mnkr 37 10. Grundsärskolan. Kostnad per elev och kostnadsslag 2008 2012 i löpande priser, kronor och procent 37 11. Specialskolan. Kostnad per kostnadsslag 2008 2012 i löpande och i 2012 års priser (KPI), mnkr 38 12. Specialskolan. Kostnad per elev och kostnadsslag 2008 2012 i löpande priser, kronor och procent 38 13. Gymnasieskolan. Kostnad per kostnadsslag och huvudman 2008 2012 i löpande och i 2012 års priser (KPI), mnkr 39 14. Gymnasieskolan. Kostnad per elev, kostnadsslag och huvudman 2008 2012 i löpande priser, kronor och procent 40 15. Gymnasiesärskolan. Kostnad per kostnadsslag 2008 2012 i löpande och i 2012 års priser (KPI), mnkr 41 16. Gymnasiesärskolan. Kostnad per elev och kostnadsslag 2008 2012 i löpande priser, kronor och procent 41 17. Universitet och högskola. Kostnad per kostnadsslag 2008 2012 i löpande och i 2012 års priser, (KPI), mnkr, inklusive forskning och forskarutbildning 42 18. Universitet och högskola. Ersättning per helårsstudent och helårsprestation per utbildningsområde 2008 2012 i löpande priser, tkr 42 19. Kommunal vuxenutbildning. Kostnad per kostnadsslag 2008 2012 i löpande och i 2012 års priser (KPI), mnkr 43 20. Kommunal vuxenutbildning. Kostnad per elev och kostnadsslag 2008 2012 i löpande priser, kronor och procent 43 21. Särvux. Totalkostnad 2008 2012 i löpande och i 2012 års priser (KPI), mnkr 43 22. Särvux. Kostnad per elev 2008 2012 i löpande priser, kronor och i 2012 års priser (KPI) 44 23. Undervisning i svenska för invandrare (sfi). Total kostnad 2008 2012 i löpande och i 2012 års priser (KPI), mnkr 44 24. Undervisning i svenska för invandrare (sfi). Kostnad per heltidsstudent 2008 2012 i löpande priser, kronor. 44 25. Kompletterande utbildningar. Total kostnad 2009 2012 i löpande och i 2012 års priser (KPI), mnkr 45 26. Kvalificerad yrkesutbildning (KY) och Yrkeshögskola (YH). Total kostnad 2008 2012 i löpande och i 2012 års priser (KPI), mnkr 45 27. Kvalificerad yrkesutbildning (KY) och Yrkeshögskola (YH). Kostnad per utbildningsplats 2008 2012 i löpande och i 2012 års priser (KPI), kronor 45 28. Folkhögskolor. Kostnad per kostnadsslag 2008 2012 i löpande och i 2012 års priser (KPI), mnkr 45 29. Studieförbund. Kostnad per kostnadsslag 2008 2012 i löpande och i 2012 års priser (KPI), mnkr 46 30. Arbetsmarknadspolitiska program. Total kostnad 2008 2012 i 2012 års priser (KPI), mnkr och procent 46 31. Svensk utbildning i utlandet. Kostnad per elev 2007/08 2011/12 i löpande och i 2012 års priser (KPI), kronor 47 32. Studiestödskostnader 2008 2012, i löpande och i 2012 års priser (KPI), mnkr 47
SCB 5 UF 12 SM 1301 33. Internationella jämförelser. Kostnader för utbildning fördelade på utbildningsnivå i procent av BNP 2010. Från offentliga och privata finansieringskällor. 48 34. Internationella jämförelser. Utbildningskostnader i procent av BNP efter finansieringskälla 2010. Direkta och indirekta utbildningskostnader, offentliga och privata, för alla utbildningsnivåer 49 35. Internationella jämförelser. Andelen kostnader för utbildning i förhållande till de totala offentliga kostnaderna, fördelade på utbildningsnivå i procent, 2010, 2005, 2000 och 1995 50 Fakta om statistiken 51 Detta omfattar statistiken 51 Objekt och population 51 Statistiska mått 51 Redovisningsgrupper 51 Referenstid 51 Definitioner och förklaringar 51 Arbetsmarknadspolitiska program 51 Centrala kostnader 51 EU 21 52 OECD 52 Redovisningsperiod 52 Så görs statistiken 52 Datainsamlingsmetod 52 Datainsamlingstid/period 52 Uppgiftslämnare 52 Uppgiftsskyldighet 52 Frekvens 52 Statistikens tillförlitlighet 53 Urval 53 Ramtäckning 53 Svarsbortfall 53 Modellantaganden 53 Redovisning av osäkerhetsmått 53 Bra att veta 53 Samanvändbarhet med annan statistik 53 Andra spridningsformer och tidigare publicering av statistiken 53 Källförteckning 53 Internationella publikationer 53 In English 54 Summary 54 Costs for pre-school education continued to increase 54 Costs per pupil in upper secondary school have risen 7.6 percent 54 Sweden in twelfth place among OECD countries 54 List of tables 55 List of terms 57
SCB 6 UF 12 SM 1301 Statistiken med kommentarer Samtliga skolformer/verksamheter År 2012 uppgick de totala kostnaderna för utbildningsväsendet i Sverige till 274 miljarder kronor. 1 Detta är en ökning med 7,1 procent sedan 2008. I de totala kostnaderna ingår, förutom kostnader för respektive utbildningar, även kostnader för studiestöd (exklusive lån) och centrala kostnader. Centrala kostnader utgörs av administrativa kostnader för bland annat Utbildningsdepartementet, Statens skolverk, Högskoleverket och Centrala studiestödsnämnden. Dessutom ingår kostnader för svenskt deltagande i internationella studier. Den typ av utbildning vars kostnader har ökat mest relativt sett jämfört med 2008, är utbildningar inom ramen för arbetsmarknadspolitiska program. Där ökade kostnaderna med 41,4 procent. Ökningen bör tolkas med viss försiktighet då arbetsmarknadspolitiken reformerades runt 2008 och Arbetsförmedlingen bildades som en del i detta. Dock medförde åren efter 2008 en kraftig konjunkturnedgång, vilket även ökade deltagandet i de arbetsmarknadspolitiska programmen. stod för den näst största ökningen i förhållande till 2008, med en ökning med 2 procent. Kostnaderna för förskola ökade med 18,6 procent jämfört med 2008. Kostnadsökningen för förskolan motsvaras delvis av en ökning av antalet inskrivna barn men procentuellt sett har kostnaderna ökat mer än antalet inskrivna barn. Procentuell förändring av kostnader för respektive skolform/verksamhet 2008 2012 2008 2012 Total kostnad 7,1 Arbetsmarknadsutbildning 41,4 Centrala kostnader 21,2 Förskola 18,6 Fritidshem 15,2 Särvux 12,9 Förskoleklass 12,5 Gymnasiesärskola 10,6 Universitet/högskola 9,9 Studiestöd (exkl. lån) 3,9 Specialskola 3,6 Grundskola 2,2 Folkhögskolor 1,3 Yrkeshögskola -0,3 Studieförbunden -0,5 Komvux -0,7 Gymnasieskola -0,9 Grundsärskola -9,6 Svenska skolor i utlandet -11,1 % 1 De totala kostnaderna för utbildningsväsendet är beräknade på ett något annorlunda sätt jämfört med tidigare års versioner av detta SM. Den viktigaste skillnaden är att kostnader för forskning och forskarutbildning inte räknas med detta år, förutom där så anges, samt att kostnader för fritidshem inkluderas.
SCB 7 UF 12 SM 1301 Kostnader för respektive skolform/verksamhet 2012, miljoner kronor 2012 Total kostnad 274 470 Grundskola 83 228 Förskola 59 773 Gymnasieskola 37 390 Universitet/högskola 25 945 Studiestöd (exkl. lån) 20 700 Fritidshem 13 647 Förskoleklass 5 351 Grundsärskola 4 096 Komvux 3 839 Studieförbunden 3 722 Centrala kostnader 3 516 Arbetsmarknadsutbildning 3 085 Folkhögskola 3 026 Gymnasiesärskola 2 844 Svenska för invandrare 2 013 Yrkeshögskola 1 280 Specialskola 484 Särvux 229 Kompletterande utbildningar 157 Svenska skolor i utlandet 145 Grundskolan utgör den enskilt största utgiftsposten inom utbildningsväsendet. År 2012 utgjorde kostnaderna för grundskolan 30 procent av de totala kostnaderna. Kostnaderna för förskolan var den näst största posten och utgjorde 22 procent av det totala kostnaderna, medan kostnaderna för gymnasieskolan var den tredje största posten och utgjorde 14 procent av de totala kostnaderna. Tillsammans utgjorde kostnaderna för förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, gymnasieskola och utbildning på grund- och avancerad nivå vid universitet och högskola 82 procent av kostnaderna för hela utbildningsväsendet. Fördelning av kostnader för utbildningsväsendet 2012 Övriga skolformer/ verksamheter 18% Grundskola 30% Fritidshem 5% Förskoleklass 2% Universitet/ högskola 9% Gymnasieskola 14% Förskola 22%
SCB 8 UF 12 SM 1301 Kostnaderna för utbildningsväsendet har ökat under hela 2000-talet. Om man jämför hur mycket olika utbildningsformer har ökat sedan 2002 och slår ihop kostnader för studiestöd vid olika nivåer samt olika vuxenutbildningsformer till en kategori syns det att förskolans kostnader har ökat klart mest men att även övriga utbildningsnivåer, med undantag av vuxenutbildning, har ökat. Kostnaderna för vuxenutbildning har i stället minskat. Vid millenieskiftet gjordes dock stora satsningar på vuxenutbildning i form av det så kallade Kunskapslyftet, vilket gör att kostnaderna för denna utbildningsform var exceptionellt höga vid tidpunkten. I kategorin vuxenutbildning ingår kostnader för komvux, sfi, kvalificerad yrkesutbildning (Ky) och yrkeshögskoleutbildning (Yh), studieförbund, arbetsmarknadsutbildning samt folkhögskola. Total kostnad för förskola, grundskola, gymnasieskola och utbildning vid universitet/högskola åren 2002 2012, miljoner kronor Miljoner kronor 100 000 80 000 Grundskola 60 000 40 000 20 000 Förskola Gymnasieskola Universitet/högskola Vuxenutbildning 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Om man sätter kostnaderna för olika utbildningsformer i relation till BNP under ett givet år får man ett mått på hur stor andel kostnaderna utgör av det totala produktionsvärdet vid olika utbildningsnivåer. Förskolans andel av BNP har ökat sedan 2002 men ökningen är inte lika kraftig som den när den mäts med fastprisberäkning med hjälp av konsumentprisindex. Kostnaderna för grundskola, vuxenutbildning samt utbildning vid universitet/högskola i förhållande till BNP har i stället minskat sedan 2002. Kostnaderna för gymnasieskolan, mätt som andel av BNP, har varit ungefär desamma under perioden. Total kostnad för förskola, grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning och utbildning vid universitet/högskola som andel av BNP åren 2002 2012, löpande priser Andel av BNP 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 Grundskola Förskola Gymnasieskola Universitet/högskola Vuxenutbildning 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
SCB 9 UF 12 SM 1301 Utbildning för barn och ungdom Förskola Förskolan är det första steget i utbildningssystemet och är sedan 2011 en egen skolform. Förskolan skall stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Kommunerna är skyldiga att erbjuda förskola för barn i åldern 1-5 år under minst tre timmar per dag eller 15 timmar per vecka. Total kostnad Mellan 2008 och 2012 ökade kostnaderna för förskola från 50,4 till 59,8 miljarder kronor. Det är en ökning med 18,6 procent. Under samma period ökade antalet inskrivna barn i förskolan med 11 procent. Kostnad per elev Kostnaden per inskrivet barn i förskolan var 125 700 kronor år 2012 jämfört med 117 600 år 2008. Total kostnad och kostnad per barn i förskola åren 2008 2012 Total kostnad, miljoner kronor 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 Kostnad per barn, kronor 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 10 000 0 Total kostnad Kostnad per barn 2008 2009 2010 2011 2012 20 000 0 Kostnaderna för förskolan utgörs huvudsakligen av personalkostnader, som år 2012 utgjorde 73 procent av de totala kostnaderna. Kostnaderna för lokaler/inventarier stod för 14 procent av de totala kostnaderna, medan kategorin övrigt stod för 13 procent av de totala kostnaderna. Fördelning av kostnader för förskola 2012 Övrigt 13% Lokaler/ inventarier 14% Personal 73%
SCB 10 UF 12 SM 1301 Annan pedagogisk verksamhet Annan pedagogisk verksamhet består, enligt den nya skollag som trädde i kraft år 2011, av öppen förskola, pedagogisk omsorg, öppen fritidsverksamhet och omsorg på obekväm tid. Annan pedagogisk verksamhet tillhör inte skolväsendet men det finns ändå krav på att barnens behov av pedagogisk verksamhet skall tillgodoses. Verksamheten vänder sig till barn till och med 12 års ålder. Öppen förskola Den totala kostnaden för öppen förskola var 342 miljoner kronor år 2012. Den senaste femårsperioden har kostnaderna ökat med 12,8 procent. Antalet öppna förskolor ökade under samma period från 439 till 462. Pedagogisk omsorg Kostnaden för pedagogisk omsorg uppgick år 2012 till 1,9 miljarder kronor. Det innebär en minskning med 28 procent mellan 2008 och 2012. Under samma period minskade antalet inskrivna barn i pedagogisk omsorg med 11 procent. Antalet barn i pedagogisk omsorg har minskat i stort sett varje år sedan slutet av 1980-talet. År 2012 var kostnaden per inskrivet barn 100 500 kronor. År 2008 var kostnaden per inskrivet barn 98 100 kronor. Öppen fritidsverksamhet Den totala kostnaden för den öppna fritidsverksamheten ökade från 192 miljoner till 233 miljoner under åren 2008 2012. Antalet öppna fritidsverksamheter har ökat från 580 till 603 under de senaste fem åren.
SCB 11 UF 12 SM 1301 Fritidshem Fritidshem erbjuds elever som går i förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Utbildningen i fritidshem skall stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Sedan 2011 är fritidshem en del av skolväsendet. Total kostnad Den totala kostnaden för fritidshem har ökat med 15,2 procent sedan 2008 och uppgick till 13,6 miljarder kronor år 2012. Under perioden ökade samtidigt antalet inskrivna barn med 19 procent. Kostnad per inskrivet barn Kostnaden per barn i fritidshem var 34 000 kronor år 2012 jämfört med 34 701 år 2008. Total kostnad och kostnad per barn i fritidshem 2008-2012 Total kostnad, miljoner kronor 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 Kostnad per barn, kronor 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 4 000 2 000 0 Total kostnad Kostnad per barn 2008 2009 2010 2011 2012 10 000 5 000 0
SCB 12 UF 12 SM 1301 Förskoleklass Förskoleklass är en frivillig skolform för sexåringar som skall stimulera barns utveckling och lärande samt ligga till grund för fortsatt skolgång. Kommunerna är skyldiga att erbjuda utbildning i förskoleklass till alla sexåringar under minst 525 timmar under ett läsår. De flesta sexåringar i Sverige är inskrivna i förskoleklass. Total kostnad Den totala kostnaden för förskoleklassen var 5,4 miljarder kronor år 2012. Mellan 2008 och 2012 ökade kostnaderna med 13 procent medan antalet inskrivna barn ökade med 10 procent. Kostnad per elev År 2012 uppgick kostnaden per elev i förskoleklass till i genomsnitt 51 000 kronor, vilket är en ökning med 1,4 procent jämfört med 2008. Kostnaden per elev i förskoleklass med kommunal huvudman var 49 700 kronor och medan den var 63 900 kronor för en elev i förskoleklass med fristående huvudman. Total kostnad och kostnad per elev i förskoleklass 2008 2012 Total kostnad, miljoner kronor 6 000 5 000 Kostnad per elev, kronor 60 000 50 000 4 000 3 000 40 000 30 000 2 000 20 000 1 000 0 Total kostnad Kostnad per elev 2008 2009 2010 2011 2012 10 000 0 Personalkostnader stod för 65 procent av de totala kostnaderna för förskoleklass år 2012 medan lokaler/inventarier stod för 20 procent. Fördelning av kostnader för förskoleklass 2012 Övrigt 15% Lokaler/ inventarier 20% Personalkostnad 65%
SCB 13 UF 12 SM 1301 Grundskolan (inkl. sameskolan) Grundskolan är en nioårig obligatorisk skolform för alla barn mellan 7 och 16 år. Kommunerna är även skyldiga att erbjuda grundskoleplats till sexåringar om barnets vårdnadshavare begär det. För de barn som inte kan genomföra sin skolgång i grundskolan finns specialskolan och den obligatoriska särskolan. Total kostnad Den totala kostnaden för grundskolan har i stort sett varit densamma under den senaste femårsperioden. År 2012 var kostnaden för grundskolan 83,2 miljarder kronor. Sett över hela femårsperioden har kostnaden ökat med 2,2 procent. Under samma period har antalet elever minskat med 1 procent. Kostnad per elev Den genomsnittliga kostnaden per elev i grundskolan har ökat från 87 400 kronor till 93 000 kronor mellan 2008 och 2012. Det innebär en procentuell ökning på 6,4 procent. Total kostnad och kostnad per elev för grundskola 2008 2012 Total kostnad, miljoner kronor 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Total kostnad Kostnad per elev 2008 2009 2010 2011 2012 Kostnad per elev, kronor 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Kostnaderna för undervisning utgjorde 50 procent av kostnaderna i grundskolan medan kostnaderna för lokaler/inventarier utgjorde 19 procent. Fördelning av kostnader för grundskola 2012 Övriga kostnader 15% Skolskjutsar 3% Läromedel/ skolbibliotek 4% Undervisning 50% Skolmåltider 6% Lokaler/ inventarier 19% Elevhälsa 3%
SCB 14 UF 12 SM 1301 Grundsärskola Grundsärskolan vänder sig till elever med utvecklingsstörning och ska ge alla elever en nioårig individanpassad utbildning. Träningsskolan är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig delar eller hela utbildningen i ämnen. Sedan 2011 tillhör inte längre elever med autism utan utvecklingsstörning grundsärskolan. Total kostnad Den totala kostnaden för grundsärskolan har minskat från 4,5 miljarder kronor år 2008 till 4,1 miljarder kronor år 2012. Detta motsvarar en minskning med 10 procent. Antalet elever minskade samtidigt med 27 procent. Kostnad per elev Kostnaden per elev i grundsärskola har ökat med 24 procent, från 374 200 kronor år 2008, till 463 000 kronor år 2012. Total kostnad och kostnad per elev för grundsärskola 2008 2012 Total kostnad, miljoner kronor 5 000 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Total kostnad Kostnad per elev 2008 2009 2010 2011 2012 Kostnad per elev, kronor 500 000 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 Undervisning stod år 2012 för 48 procent av kostnaderna för grundsärskola, övriga kostnader för 27 procent och lokalkostnader för 10 procent. Fördelning av kostnader för grundsärskola 2012 Övriga kostnader 27% Undervisning 48% Skolskjuts 11% Läromedel 2% Skolmåltider 1% Lokaler 10% Elevhälsa 1%
SCB 15 UF 12 SM 1301 Specialskola Specialskolan erbjuder utbildning till barn som på grund av funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller grundsärskolan om de samtidigt är döva eller har en hörselnedsättning, har en grav språkstörning eller är dövblinda eller har synnedsättning och ytterligare funktionsnedsättning. Specialskolan omfattar tio läsår och ska motsvara grundskolan så långt som det är möjligt. Utbildningen bedrivs vid fem regionskolor och tre nationella skolor varför kostnaden per elev blir relativt hög. Total kostnad Den totala kostnaden för specialskolan har ökat från 468 miljoner kronor år 2008 till 484 miljoner kronor år 2012. Detta motsvarar en ökning med 3 procent. Under samma period har dock antalet elever minskat med 3 procent. Kostnad per elev Kostnaden per elev har ökat med 22,8 procent, från 807 500 kronor till 991 200 kronor. Total kostnad och kostnad per elev för specialskola 2008 2012 Total kostnad, miljoner kronor 600 500 400 300 200 Kostnad per elev, kronor 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 100 0 Total kostnad Kostnad per elev 2008 2009 2010 2011 2012 200 000 0 Kostnaderna för undervisning utgjorde 37 procent av de totala kostnaderna för specialskolan år 2012. Kostnader för elevhem utgjorde 21 procent. Fördelning av kostnader för specialskola 2012 Övriga kostnader 14% Skolskjuts/ reseersättning 8% Undervisning 37% Elevhem 21% Läromedel/ skolbibliotek 1% Skolmåltider 3% Lokaler 12% Elevhälsa 4%
SCB 16 UF 12 SM 1301 Gymnasieskola Gymnasieskolan är en avgiftsfri och frivillig skolform som ungdomar kan välja att genomföra efter avslutad grundskola. Utbildningen syftar till att ge grundläggande kunskaper för yrkes- och samhällsliv samt för vidare studier. Gymnasieskolan bestod fram till 2011 av 17 nationella program samt specialutformade program, individuella program och International Baccalaureate. Sedan hösten 2011 består gymnasieskolan av 18 nationella program, 12 yrkesprogram och sex högskoleförberedande program. Total kostnad År 2012 uppgick kostnaden för gymnasieskolan till 37,4 miljarder kronor, jämfört med 37,8 miljarder år 2008. Samtidigt har antalet elever minskat med 11 procent. Kostnad per elev År 2012 uppgick kostnaden per elev i gymnasieskolan till 103 900 kronor, en kostnadsökning med nästan 8 procent jämfört med år 2008. Kostnaden per elev i kommunal regi var 102 400 och i fristående regi 92 200 kronor. För elever i skolor i landstingets regi var kostnaden per elev 172 300 kronor. Landstingen erbjuder huvudsakligen naturbruksprogrammet och till detta närliggande utbildning. Utbildning vid naturbruksprogrammet ett relativt kostnadskrävande program vilket gör att kostnaden för utbildning i landstingskommunal regi är betydligt högre än för övriga huvudmän. Total kostnad och kostnad per elev i gymnasieskolan 2008 2012 Total kostnad, miljoner kronor 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 Kostnad per elev, kronor 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 10 000 5 000 0 Total kostnad Total kostnad per elev 2008 2009 2010 2011 2012 20 000 0 Kostnaderna för undervisning utgjorde 46 procent av kostnaderna för gymnasieskolan, medan kostnader för lokaler utgjorde 20 procent. Fördelning av kostnader för gymnasieskola 2012 Övriga kostnader 16% Skolskjutsar 3% Undervisning 46% Läromedel 8% Skolmåltider 5% Lokaler 20% Elevhälsa 2%
SCB 17 UF 12 SM 1301 Gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolan är en frivillig skolform för ungdomar med en utvecklingsstörning som syftar till att ge ungdomar med en utvecklingsstörning en till varje elevs förutsättningar anpassad utbildning. Utbildningen ska så långt det är möjligt motsvara den som ges i gymnasieskolan. Total kostnad Den totala kostnaden för gymnasiesärskolan ökade successivt under perioden från 2,3 miljarder år 2008 till 2,8 miljarder kronor år 2012. För hela femårsperioden innebär det en ökning med 21 procent. Antalet elever minskade samtidigt med 6 procent. Kostnad per elev Kostnaden per elev i gymnasiesärskolan har ökat med 14 procent, från 288 300 kronor år 2008 till 328 700 kronor år 2012. Total kostnad och kostnad per elev för gymnasiesärskola 2008 2012 Total kostnad, miljoner kronor 3 000 2 500 Kostnad per elev, kronor 350 000 300 000 2 000 1 500 1 000 500 0 Total kostnad Total kostnad per elev 2008 2009 2010 2011 2012 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 Kostnader för undervisning utgjorde 45 procent av kostnaderna för gymnasiesärskola år 2012. Övriga kostnader utgjorde 26 procent. Fördelning av kostnader för gymnasiesärskola 2012 Övriga kostnader 26% Undervisning 45% Skolskjuts 9% Läromedel 3% Skolmåltider 2% Lokaler 13% Elevhälsa 2%
SCB 18 UF 12 SM 1301 Högre utbildning Universitet och högskolor Universitetens och högskolornas uppgifter är att anordna utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund, bedriva forskning, samt att samverka med det omgivande samhället. År 2012 fanns det 14 statliga universitet, 20 statliga högskolor samt 17 enskilda utbildningsanordnare som erbjöd högskoleutbildning i Sverige. Utbildning vid grundnivå och avancerad nivå finansieras i hög grad (87 procent) av direkta statsanslag. Finansieringen av forskning och utbildning på forskarnivå kommer däremot från många olika källor. Direkta statsanslag står för knappt hälften av finansieringen. Högskolor och universitet ska redovisa alla kostnader som antingen kostnader för utbildning (på grund- och avancerad nivå) eller som forskning och forskarutbildning. I totalkostnaden nedan anges kostnader för utbildning på grund- och avancerad nivå, medan fördelningen av kostnader på olika utgiftsposter inte varit möjlig att dela upp och därför avser kostnader för både utbildning och forskning. Total kostnad Under perioden 2008 2012 har den totala kostnaden för utbildning på grundoch avancerad nivå inom universitet och högskolor ökat med 10 procent. År 2012 uppgick kostnaden för utbildning på grund- och avancerad nivå till 25,9 miljarder kronor, vilket kan jämföras med 23,6 miljarder kronor år 2008. Den totala kostnaden för universitet och högskolor inklusive forskning och forskarutbildning var 60,7 miljarder kronor år 2012. Antalet helårsstudenter har ökat med 10 procent under perioden, från 281 373 studenter år 2008 till 311 000 år 2012. Genomsnittlig anslagsintäkt per student på grund- och avancerad nivå År 2012 var den genomsnittliga anslagsintäkten per helårsstudent 72 200 kronor. Genomsnittsintäkten beräknas genom att dividera lärosätenas intäkter av direkta statsanslag inklusive bidrag via Kammarkollegiet med totalt antal helårsstudenter, exklusive landstingsfinansierad utbildning. Kostnaderna för utbildning och forskning vid universitet och högskola utgjordes till 62 procent av personalkostnader, 16 procent av driftskostnader samt 13 procent av lokalkostnader år 2012. Fördelning av kostnader för universitet och högskolor 2012, inklusive forskning och forskarutbildning Övrigt 9% Driftskostnader 16% Personalkostnader 62% Lokalkostnader 13% Ersättning per helårsstudent och helårsprestation Riksdagens anslag till utbildning på grund- och avancerad nivå betalas ut per helårsstudent. I samband med beslutet om anslaget till varje högskola fattar riksdagen också beslut om ett så kallat takbelopp som anger hur mycket som maximalt kan betalas ut till varje lärosäte. Vilket belopp som gällde för 2012 speglas i nedanstående diagram.
SCB 19 UF 12 SM 1301 Ersättning per helårsstudent och helårsprestation per utbildningsområde 2012, tkr Media Opera Teater Dans Konst Design Musik Idrott Medicinskt Vård Odontologiskt NT Undervisning Övrigt HSTJ Helårsstudent Helårsprestation 0 100 200 300 400 500 600 1) NT = Naturvetenskapligt, tekniskt, farmaceutiskt 2) HSTJ = Humanistiskt, teologiskt, juridiskt, samhällsvetenskapligt
SCB 20 UF 12 SM 1301 Vuxenutbildning Kommunal vuxenutbildning (komvux) Kommunal vuxenutbildning (komvux) består av grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning. Grundläggande vuxenutbildning är utbildning för vuxna på grundskolenivå. Gymnasial vuxenutbildning syftar till att ge vuxna kunskaper och färdigheter motsvarande de som ungdomar får i gymnasieskolan. Påbyggnadsutbildning syftar till att ge vuxna en sådan utbildning som leder till en ny nivå i deras yrke eller till ett nytt yrke. Total kostnad Kostnaden för kommunal vuxenutbildning har varit relativt oförändrad, runt 3,8 miljarder kronor, under den senast femårsperioden. I totalkostnaden ingår ersättningar till andra utbildningssamordnare. Dessa ersättningar uppgick till 772 miljoner kronor för år 2008, 873 miljoner kronor för år 2009, 979 miljoner kronor för år 2010, 997 miljoner kronor för år 2011 och 958 miljoner kronor för år 2012. Det är inte möjligt att specificera hur dessa fördelas för olika kostnadsslag. Kostnad per heltidsstuderande Kostnaden per heltidsstuderande uppgick år 2012 till 46 500, vilket är en ökning med 1 procent sedan 2008. Antalet heltidsstuderande var 73 700 år 2008 och har stigit till 83 900 år 2012. Total kostnad och kostnad per heltidsstuderande i kommunal vuxenutbildning 2008 2012 Total kostnad, miljoner kronor 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Total kostnad Total kostnad per heltidsstuderande 2008 2009 2010 2011 2012 Kostnad per heltidsstuderande kronor 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0
SCB 21 UF 12 SM 1301 För kommunal vuxenutbildning i kommunal regi fördelade sig kostnaderna år 2012 så, att undervisning stod för 50 procent av de totala kostnaderna, övriga kostnader stod för 30 procent och lokalkostnader stod för 15 procent. Fördelning av kostnader för kommunal vuxenutbildning i kommunal regi, 2012 Övriga kostnader 30% Undervisning 50% Läromedel 4% Lokaler 15% Elevhälsa 1%
SCB 22 UF 12 SM 1301 Särskild utbildning för vuxna (särvux) Särskild utbildning för vuxna (särvux), syftar till att ge kunskaper och färdigheter motsvarande de som ges i den obligatoriska särskolan (grundsärskolan respektive träningsskolan) och på nationella eller specialutformade program i gymnasiesärskolan. Total kostnad Den totala kostnaden för särvux ökade med 13 procent femårsperioden 2008 och 2012, från 202 miljoner kronor 2008 till 229 miljoner kronor 2012. Antalet elever har under motsvarande period minskat med 7 procent. Kostnad per elev Kostnaden per elev ökade med 21 procent under perioden, från 39 900 kronor till 48 300 kronor. Total kostnad och kostnad per elev i särvux 2008 2012 Total kostnad, miljoner kronor 250 200 150 100 Kostnad per elev, kronor 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 50 0 Total kostnad Total kostnad per elev 2008 2009 2010 2011 2012 10 000 0
SCB 23 UF 12 SM 1301 Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Utbildning i svenska för invandrare (sfi) syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället. Varje kommun är skyldig att se till att sfi erbjuds de personer som saknar de grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen avser att ge. Detta gäller från och med andra halvåret det år de fyller sexton år. Total kostnad Den totala kostnaden för sfi ökade med 24 procent femårsperioden 2008 och 2012, från 1 620 miljoner kronor 2008 till 2 013 miljoner kronor 2012. Från och med år 2011 samlas inte ersättning till annan utbildningsanordnare in. Istället beräknas denna ersättning utifrån kommunernas motpartsredovisning. På grund av detta bör jämförelser med tidigare år göras med försiktighet. Antalet elever har ökat från 82 100 till 107 800 under den redovisade femårsperioden, vilket är en ökning med 31 procent. Kostnad per heltidsstuderande Kostnaden per elev, omräknat till heltidsstuderande, uppgick till 38 000 år 2012. År 2008 var motsvarande kostnad 37 900 kronor. Total kostnad för svenskundervisning för invandrare 2008 2012, miljoner kronor Miljoner kronor 2 200 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 2008 2009 2010 2011 2012
SCB 24 UF 12 SM 1301 Kompletterande utbildningar Kompletterande utbildningar är utbildningar på gymnasial eller eftergymnasial nivå inom framför allt områdena konst, kultur och hantverk. Utbildningarna bedrivs av enskild huvudman är oftast avgiftsbelagda men de får också statsbidrag. För att en utbildning ska få statsbidrag som kompletterande utbildning krävs att den anses vara särskilt viktig ur nationell synpunkt. En utbildning kan anses vara särskilt viktig ur nationell synpunkt till exempel om den tillgodoser behov inom smala yrkesområden eller leder till udda yrken, bidrar till att bevara traditionell yrkeskunskap, bidrar till att bevara det svenska kulturarvet eller bidrar till att utveckla ny kunskap inom ett framtidsyrke. Ansvaret för kompletterande utbildningar flyttades år 2009 över från Skolverket till Myndigheten för yrkeshögskolan. Från och med år 2009 finns endast uppgifter om utbetalt statsbidrag vilket gör att jämförelser med tidigare år är svåra att göra. Total kostnad Den totala kostnaden för utbetalda statsbidrag till kompletterande utbildningar var 157 miljoner kronor år 2012. Mellan 2009 och 2012 har kostnaden i form av utbetalda statsbidrag ökat med fyra procent. Antalet årsplatselever 2012 var 3 077. Kostnad i form av utbetalda statsbidrag för kompletterande utbildningar 2009 2012, miljoner kronor 2009 2010 2011 2012 Total kostnad 151 160 157 157
SCB 25 UF 12 SM 1301 Kvalificerad yrkesutbildning och Yrkeshögskola Kvalificerad yrkesutbildning (Ky) och yrkeshögskoleutbildning (Yh) är yrkesinriktad eftergymnasial utbildning som vänder sig till vuxna. Utbildningen ska baseras både på vetenskap och på kunskap som genererats i produktionen av varor och tjänster, och ska bedrivas i nära samverkan mellan utbildningsanordnare och arbetsliv. Kvalificerade yrkesutbildningar har funnits som utbildningsform sedan 2002 men håller sedan 2009 på att fasas ut helt till förmån för yrkeshögskoleutbildningar. Kvalificerad yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning finansieras huvudsakligen genom statsbidrag utfärdade av Myndigheten för yrkeshögskolan och det är kostnader i form av utbetalda statsbidrag som redovisas nedan. Total kostnad Den totala kostnaden för kvalificerad yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildningar har minskat med 0,7 procent sedan 2008, från 1 289 miljoner kronor till 1 280 miljoner kronor år 2012. Minskningen för år 2012 är delvis en följd av förändrade utbetalningsrutiner, och delvis en följd av minskad resurstilldelning. Från och med 2012 har ett nytt utbetalningssystem införts, vilket gör att 120 miljoner kronor fördelades som förskottsbetalningar år 2011. Det tilldelade anslaget var 179 mkr (i löpande priser) lägre år 2012 än 2011 Total kostnad för kvalificerad yrkesutbildning och yrkeshögskola 2008 2012, miljoner kronor Miljoner kronor 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 2008 2009 2010 2011 2012 Genomsnittligt statsbidrag per årsplats År 2012 var genomsnittsnittliga statsbidraget per årsplats 59 200 kronor för kvalificerad yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning. En årsplats motsvarar 40 studieveckor på heltid.
SCB 26 UF 12 SM 1301 Folkhögskola Folkhögskolan är en studieform för vuxna som erbjuder utbildning i form av allmänna kurser, långa kurser och korta kurser. Folkhögskolans allmänna kurser är avsedda främst för dem som saknar grundskole- och gymnasieutbildning och ska årligen utgöra 15 procent av verksamheten. De långa och korta kurserna har ett mycket varierat innehåll som bestäms lokalt av folkhögskolorna. Total kostnad Den totala kostnaden för folkhögskolornas folkbildningsverksamhet har varit i stort sett oförändrad runt nivån 3,0 miljarder kronor under perioden 2008 2012. År 2012 stod kostnaderna för undervisning för 54 procent av de totala kostnaderna för folkhögskolan, medan kostnaderna för fastigheter/lokaler stod för 22 procent. Fördelning av kostnader för folkhögskola 2012 Kök och hushåll 11% Övriga kostnader 1% Administration 12% Undervisning 54% Fastigheter/ lokaler 22% Studieförbund Studieförbunden organiserar studiecirklar, kulturprogram samt annan folkbildningsverksamhet. År 2012 fanns det tio studieförbund. De anordnade 2012 cirka 277 000 studiecirklar med ungefär 1,8 miljoner deltagare. Studieförbunden är också en stor lokal kulturarrangör. Under året anordnades 341 000 arrangemang med totalt 18 miljoner deltagare. Total kostnad Under 2012 uppgick den totala kostnaden för studieförbundens folkbildningsverksamhet till 3,7 miljarder kronor. Detta är en minskning med 0,5 procent jämfört med 2008.
SCB 27 UF 12 SM 1301 Arbetsmarknadspolitiska program Det övergripande syftet med arbetsmarknadspolitiska program är att öka möjligheten för arbetssökande att få arbete samt motverka brist på arbetskraft. Som en del av detta erbjuder flera arbetsmarknadspolitiska program också utbildning. De arbetsmarknadspolitiska programmen, och därmed också utbildningen inom dem, genomgick betydande förändringar runt år 2008 då Arbetsförmedlingen bildades och Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) lades ned. Flera arbetsmarknadspolitiska program infördes i samband med detta och jämförelser med åren runt 2008 bör därför göras med försiktighet. Total kostnad De totala kostnaderna för utbildningar inom de arbetsmarknadspolitiska programmen ökade med 41 procent under perioden 2008 2012. Arbetsmarknadsutbildning Programmet arbetsmarknadsutbildning erbjuder yrkesinriktad utbildning till öppet arbetslösa som bedöms ha en svag ställning på arbetsmarknaden. Utbildningarna är särskilt inriktade mot yrken där det råder arbetskraftsbrist. Kostnaden för arbetsmarknadsutbildningen minskade med 16 procent under perioden, från 1 398 miljoner kronor år 2008 till 1 176 miljoner år 2012. Förberedande eller orienterande insatser Inom förberedande insatser erbjuds förberedande eller orienterande utbildningar till arbetssökande som behöver särskilt stöd inför en arbetsmarknadsutbildning eller ett annat arbetsmarknadspolitiskt program. Förberedande eller orienterande utbildningar kan också innehålla kurser i yrkessvenska, förberedande kurser i att starta näringsverksamhet och motivationshöjande kurser. Förberedande utbildningar kan även ges inom Jobb- och utvecklingsgarantin, Jobbgaranti för ungdomar och Rehabiliteringssamverkan. Kostnaden för förberedande eller orienterande utbildning ökade med 70 procent under perioden, från 416 miljoner kronor 2008 till 706 miljoner kronor 2012. Jobb och utvecklingsgarantin Inom jobb- och utvecklingsgarantin erbjuds utbildningar till arbetssökande som varit utan arbete under en lång tid. Kostnaderna för utbildningar inom jobb och utvecklingsgarantin ökade med 169 procent jämfört med 2008, från 212 miljoner kronor till 572 miljoner. Jobbgaranti för ungdomar Inom jobbgaranti för ungdomar erbjuds särskilda utbildningsinsatser till ungdomar för att de skall kunna antingen få ett arbete direkt, eller påbörja alternativt återgå till en annan utbildning. Kostnaderna för utbildningar inom jobb och utvecklingsgarantin ökade med 168 procent under perioden, från 93 miljoner kronor till 249 miljoner kronor. Rehabiliteringssamverkan Kostnaden för rehabiliteringssamverkan minskade med 10 procent jämfört med 2008, från 37 miljoner kronor till 33 miljoner kronor år 2012. Utbildning inom kriminalvården Kostnaden för utbildning inom kriminalvården ökade med 72 procent jämfört med år 2008, från 26 miljoner till 45 miljoner kronor år 2012.
SCB 28 UF 12 SM 1301 Fördelning av kostnader för utbildning inom arbetsmarknadspolitiska program 2012 Rehabiliteringssamverkan Etableringsuppdraget Utbildning inom kriminalvården Folkhögskolesatsning Jobb- och utvecklingsgarantin Arbetsmarknads utbildning Jobbgaranti för ungdomar Förberedande eller orienterande utbildning Kostnad för utbildning inom arbetsmarknadspolitiska program 2008 2012, miljoner kronor 2008 2009 2010 2011 2012 Arbetsmarknadsutbildning 1 398 1 230 1 702 1 096 1 176 Förberedande eller orienterande utbildning 416 370 890 838 706 Jobb och utvecklingsgarantin 212 267 368 610 572 Jobbgaranti för ungdomar 93 156 239 266 249 Rehabiliteringssamverkan 37 35 62 43 33 Utbildning inom kriminalvården 26 27 23 31 45 Etableringsuppdraget... 66 223 Folkhögskolesatsning... 39 82 Total kostnad 2 182 2 086 3 286 2 990 3 085
SCB 29 UF 12 SM 1301 Internationella jämförelser Sverige medverkar i en omfattande internationell rapportering av kostnader för utbildningsväsendet. Då utbildningsväsendet avgränsas på olika sätt i de internationella jämförelserna och i de beräkningar som gjorts tidigare i denna rapport är jämförelser med tidigare avsnitt svåra att göra. I den internationella rapporteringen inkluderas forskning utförd av utbildningsinstitutioner, samtidigt som vissa svenska utbildningsformer, som fritidshem och arbetsmarknadsutbildningar exkluderas. Dessutom bedöms endast hälften av kostnaderna för förskola ingå i utbildningsväsendet i OECD-rapporteringen, medan resten anses vara barnomsorg. Kostnaderna för utbildning för barn och ungdom är därför betydligt lägre i den internationella rapporteringen. Utbildningskostnadernas andel av BNP OECD-genomsnittet för utbildningskostnadernas andel av BNP år 2010 var 6,5 procent. Högst andel av samtliga OECD-länder hade Danmark med 8,0 procent. Island låg på andra plats med 7,7 procent. Sverige med 6,5 procent, låg på tolfte plats. Kostnader för utbildningsväsendet som andel av BNP år 2010, procent Danmark Island Korea Norge5) Israel USA Nya Zeeland Belgien2) Kanada 3) Finland Storbritannien Sverige Irland Chile 4) Frankrike Nederländerna Mexico Australien Estonia Slovenia Portugal Polen Österrike Spanien Schweiz5) Japan Tjeckien Italien Slovakien Ungern5) EU21 medel OECD medel 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Övrig utbildning Högskoleutbildning 2) I kolumnen för grundskola ingår endast år 1-6 och i kolumnen för gymnasieskola ingår år 7-9 och gymnasiet. 3) Referensår 2009 4) Referensår 2011 5) Endast offentliga kostnader (för Schweiz endast högre utbildning, för Norge grundskola, gymnasial och eftergymnasial ej högskola)
SCB 30 UF 12 SM 1301 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols - Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure 1. Samtliga skolformer/verksamheter. Total kostnad per skolform/verksamhet och som andel av Sveriges bruttonationalprodukt, BNP, 2008 2012, löpande priser, mnkr och procent 1. All types of education/activities. Total costs by type of education/activity 2008 2012 as a share of GDP in current prices (MSEK) and percent 2008 2009 2010 2011 2012 Löpande Andel Löpande Andel Löpande Andel Löpande Andel Löpande Andel pris av BNP pris av BNP pris av BNP pris av BNP pris av BNP Total kostnad 245 253 7,65 254 934 8,21 263 836 7,91 268 699 7,67 274 470 7,73 Förskola 48 217 1,50 50 642 1,63 53 359 1,60 56 529 1,61 59 773 1,68 Förskoleklass 4 549 0,14 4 873 0,16 5 047 0,15 5 157 0,15 5 351 0,15 Fritidshem 11 332 0,35 11 893 0,38 12 389 0,37 13 340 0,38 13 647 0,38 Grundskola 77 902 2,43 77 436 2,49 78 558 2,35 80 241 2,29 83 228 2,35 Grundsärskola 4 337 0,14 4 318 0,14 4 257 0,13 4 180 0,12 4 096 0,12 Gymnasiesärskola 2 461 0,08 2 672 0,09 2 722 0,08 2 821 0,08 2 844 0,08 Specialskola 447 0,01 464 0,01 452 0,01 469 0,01 484 0,01 Gymnasieskola 36 089 1,13 37 060 1,19 37 222 1,12 37 725 1,08 37 390 1,05 Universitet/Högskola 22 588 0,70 23 256 0,75 24 189 0,72 25 490 0,73 25 945 0,73 Komvux 3 699 0,12 3 710 0,12 3 835 0,11 3 936 0,11 3 839 0,11 Särvux 194 0,01 205 0,01 221 0,01 221 0,01 229 0,01 Svenska för invandrare 1 550 0,05 1 706 0,05 1 855 0,06 1 873 0,05 2 013 0,06 Kompletterande utbildningar 147 0,00 144 0,00 155 0,00 156 0,00 157 0,00 Kvalificerad yrkesutbildning/ Yrkeshögskola 1 228 0,04 1 335 0,04 1 502 0,05 1 511 0,04 1 280 0,04 Folkhögskolor 2 859 0,09 2 874 0,09 2 940 0,09 2 994 0,09 3 026 0,09 Arbetsmarknadspolitiska program 1) 2 088 0,07 1 989 0,06 3 174 0,10 2 963 0,08 3 085 0,09 Studieförbund 3 580 0,11 3 687 0,12 3 697 0,11 3 713 0,11 3 722 0,10 Svenska skolor i utlandet 156 0,00 155 0,00 151 0,00 157 0,00 145 0,00 Studiestöd (exkl. lån) 19 054 0,59 22 992 0,74 24 221 0,73 21 455 0,61 20 700 0,58 Centrala kostnader 2 775 0,09 3 522 0,11 3 890 0,12 3 768 0,11 3 516 0,10 1) Arbetsförmedlingen bildades 2008 med andra förutsättningar än tidigare arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). Därför är siffrorna inte helt jämförbara med tidigare år
SCB 31 UF 12 SM 1301 2. Samtliga skolformer/verksamheter 2008 2012. Total kostnad per skolform/verksamhet i 2012 års priser (KPI), mnkr och procent 2. All types of education/activities 2008 2012. Total costs by type of education/activity in fixed prices (CPI), (MSEK) and percent 2008 2009 2010 2011 2012 Fast pris Procent Fast pris Procent Fast pris Procent Fast pris Procent Fast pris Procent mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr Total kostnad 256 341 100,0 267 303 100,0 273 174 100,0 271 089 100,0 274 470 100,0 Förskola 50 397 19,7 53 099 19,9 55 247 18,6 57 032 21,0 59 773 21,8 Förskoleklass 4 755 1,9 5 109 1,9 5 226 1,8 5 203 1,9 5 351 1,9 Fritidshem 11 844 4,6 12 470 4,7 12 827 1,8 13 459 5,0 13 647 5,0 Grundskola 81 424 31,8 81 193 30,4 81 338 28,5 80 955 29,9 83 228 30,3 Grundsärskola 4 533 1,8 4 528 1,7 4 408 1,6 4 217 1,6 4 096 1,5 Gymnasiesärskola 2 572 1,0 2 802 1,0 2 818 1,0 2 846 1,0 2 844 1,0 Specialskola 467 0,2 487 0,2 468 0,2 473 0,2 484 0,2 Gymnasieskola 37 721 14,7 38 858 14,5 38 539 13,6 38 061 14,0 37 390 13,6 Universitet/Högskola 23 610 9,2 24 385 9,1 25 045 19,1 25 717 9,5 25 945 9,5 Komvux 3 867 1,5 3 890 1,5 3 971 1,4 3 971 1,5 3 839 1,4 Särvux 203 0,1 215 0,1 229 0,1 223 0,1 229 0,1 Svenska för invandrare 1 620 0,6 1 789 0,7 1 921 0,6 1 890 0,7 2 013 0,7 Kompletterande utbildningar 154 0,1 151 0,1 160 0,1 157 0,1 157 0,1 Kvalificerad yrkesutbildning/ Yrkeshögskola 1 284 0,5 1 400 0,5 1 555 0,5 1 524 0,6 1 280 0,5 Folkhögskolor 2 988 1,2 3 013 1,1 3 044 1,1 3 021 1,1 3 026 1,1 Arbetsmarknadspolitiska program 2 182 0,9 2 086 0,8 3 286 0,7 2 989 1,1 3 085 1,1 Studieförbund 3 742 1,5 3 866 1,4 3 828 1,4 3 746 1,4 3 722 1,4 Svenska skolor i utlandet 163 0,1 163 0,1 156 0,1 158 0,1 145 0,1 Studiestöd (exkl. lån) 19 915 7,8 24 108 9,0 25 078 8,5 21 646 8,0 20 700 7,5 Centrala kostnader 2 900 1,1 3 693 1,4 4 028 1,3 3 802 1,4 3 516 1,3
SCB 32 UF 12 SM 1301 3. Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Kostnad per kostnadsslag och huvudman 2008 2012 i löpande och i 2012 års priser (KPI), mnkr 3. Preschool activities and schoolage child care. Expenditure by type and organiser 2008 2012, in current and fixed prices (CPI), (MSEK) Löpande pris, miljoner kronor Fast pris, miljoner kronor 2008 2009 2010 2011 2012 2008 2009 2010 2011 2012 Total kostnad 62 520 65 287 68 310 72 378 75 878 65 346 68 455 70 728 73 022 75 878 Förskola Kommunal regi Lokaler/inventarier 5 502 5 900 6 120 6 505 6 977 5 751 6 186 6 337 6 563 6 977 Personal 30 066 31 097 32 075 33 728 35 539 31 425 32 606 33 210 34 028 35 539 Övrigt 5 283 5 252 5 729 6 151 6 215 5 522 5 507 5 932 6 206 6 215 Total kostnad 40 851 42 249 43 924 46 384 48 731 42 698 44 299 45 479 46 797 48 731 Enskild regi Total kostnad 7 020 7 970 8 793 9 497 10 371 7 337 8 357 9 104 9 581 10 371 Total kostnad 48 217 50 642 53 359 56 529 59 773 50 397 53 099 55 247 57 032 59 773 Pedagogisk omsorg Kommunal regi Lokaler/inventarier.................... Personal 1 800 1 577 1 384.... 1 881 1 654 1 433.... Övrigt 299 695 214.... 313 729 222.... Total kostnad 2 099 2 272 1 598 1 437 1 386 2 194 2 382 1 655 1 450 1 386 Enskild regi Total kostnad 380 409 445 507 489 397 429 461 512 489 Total kostnad 2 496 2 272 2 052 1 981 1 883 2 609 2 382 2 125 1 999 1 883 Fritidshem Kommunal regi Lokaler/inventarier 1 642 1 750 1 824 1 909 2 008 1 716 1 835 1 889 1 926 2 008 Personal 7 533 7 745 7 999 8 372 8 780 7 874 8 121 8 282 8 446 8 780 Övrigt 1 200 1 357 1 437 1 638 1 391 1 254 1 423 1 488 1 653 1 391 Total kostnad 10 375 10 852 11 260 11 919 12 179 10 844 11 379 11 659 12 025 12 179 Enskild regi Total kostnad 933 1 017 1 106 1 325 1 381 975 1 066 1 145 1 337 1 381 Total kostnad 11 332 11 893 12 389 13 340 13 647 11 844 12 470 12 827 13 459 13 647 Öppen förskola Total kostnad 290 292 300 306 342 303 306 311 309 342 Öppen fritidsverksamhet för 10-12 åringar Total kostnad 184 189 210 222 233 192 198 217 224 233