MSB Allmänhetens krisberedskap Markör Marknad & Kommunikation 2015 1
Innehåll Fakta om undersökningen Bakgrund och syfte Metod Resultatredovisning Scenario Resultat Scenario Erfarenheter Övergripande frågor Bakgrundsfrågor Markörs kommentarer och sammanfattning Bilagor Bilaga 1: Diagrambilaga kön Bilaga 2: Diagrambilaga ålder Bilaga 3: Diagrambilaga kommuntyp Bilaga 4: Enkät Bilaga 5: Samtliga öppna svar Bilaga 6: Tabellbilaga Bilaga 7: Lista med kommuner som inkluderas i respektive kommuntyp (SKLs indelning) 2
Bakgrund och syfte Bakgrund En av inriktningarna för verksamheten på MSB:s enhet för den enskildes säkerhet (ROS-ENSK) är att under 2015 prioritera informationssatsningar för att stärka enskildas beredskap inför allvarliga händelser och samhällskriser. Tidigare undersökningar som genomförts på uppdrag av MSB, har gett en bild av hur bland annat beredskapsansvariga på lokal och regional nivå ser på enskildas förmåga, roll och ansvar inför och vid samhällskriser. Däremot har kunskapen om hur enskilda ser på hot och risker, sitt eget ansvar och sin förmåga vid en samhällskris varit begränsad. Syfte Med detta som bakgrund är syftet med undersökningen att skapa en djupare förståelse för hur enskilda ser på sin egen roll och sitt eget ansvar vid en samhällskris. Vilka krisförberedande åtgärder som görs i dag samt vilka förväntningar allmänheten har på andra människor i sin närhet samt på myndigheter och andra aktörer. Rapporten kommer att utgöra ett värdefullt underlag och en inriktning för hur frågor om enskildas krisberedskap ska kommuniceras.
Metod Undersökningens ansats har varit kvantitativ och datainsamlingen har skett med hjälp av telefonintervjuer. Målgrupp i undersökningen har varit allmänheten i åldern 18-84 år. Enkäten som bestod av 31 frågeställningar har skapats i samråd mellan Markör och MSB. Enkäten återfinns som bilaga till rapporten. Datainsamlingen har genomförts under perioden v.39-44, 2015. Samtliga intervjuer har genomförts av Markörs egen intervjuarkår. I samband med uppstarten av datainsamlingen genomfördes en utbildning med intervjuarkåren. Utbildningstillfället hölls av projektledare från Markör, men ansvarig person från MSB var med på utbildningen och kunde förtydliga och förklara eventuella otydligheter. Urvalsmetoden i undersökningen har varit ett så kallat ersättningsurval, vilket innebär att Markör och MSB i förväg bestämde hur många intervjuer som skulle genomföras. 2 000 genomförda intervjuer blev målsättningen för undersökningen. Totalt genomfördes dock 2 006 intervjuer.
Metod För att säkerställa god representativitet i undersökningen (utifrån kön, ålder och geografi) har Markör arbetat med kvoter i datainsamlingen. Uppdelningen i kvoter har gjorts utifrån följande: Kön Kvinna Man Ålder 18-29 år 30-44 år 45-64 år 65-84 år Kommuntyp Storstäder inklusive förorter till storstäder Större städer inklusive förorter till större städer Pendlingskommuner Varuproducerande kommuner samt turism- och besöksnäringskommuner Glesbygdskommuner samt kommuner i glesbygdsregion Kommuner i tätbefolkad region Kommunindelning är baserad på SKLs kommunindelning, men för att minska antalet kommuntyper gjordes sammanslagningar av: Storstäder och Förorter till storstäder, Större städer och Förorter till större städer, Varuproducerande kommuner och Turism- och besöksnäringskommuner samt Glesbygdskommuner och Kommuner i glesbygdsregion. En lista med vilka kommuner som återfinns under respektive kommuntyp levereras som bilaga till rapporten.
Metod Trots att det i vissa kommuntyper finns betydligt fler invånare än i andra togs beslutet att lika många intervjuer (334 stycken) skulle genomföras med respektive kommuntyp. Detta eftersom en fullständigt representativ fördelning hade inneburit att mycket få intervjuer skulle ha genomförts med de kommuntyper där det bor färre personer. Det hade i sin tur inneburit att resultaten för dessa kommuntyper skulle vara relativt osäkra utifrån att resultaten hade baserats på få svar. Utifrån bakgrundsfaktorerna kön och ålder har Markör genomfört ett representativt antal intervjuer inom varje kommuntyp. Exempelvis om tio procent av de boende inom kommuntypen Pendlingskommuner mellan 18-84 år är män mellan 18-29 år så genomfördes också tio procent av intervjuerna inom den kommuntypen med män som är mellan 18-29 år. För att resultaten ska vara representativa för befolkningssammansättningen har Markör viktat resultaten. Det innebär att svarande från större kommuntyper (exempelvis Storstäder med förorter) får motsvarande påverkan på resultatet som andelen personer i befolkningen som bor inom kommuntypen. Alltså även om 334 intervjuer (viss variation på grund av avrundningar) genomförts inom respektive kommuntyp har resultaten för de olika kommuntyperna inte samman påverkan på resultaten. Resultaten har även viktats utifrån kön och ålder.
Resultatredovisning I denna rapport redovisas och kommenteras endast undersökningens totalresultat. Resultaten uppdelade på följande bakgrundsfaktorer återfinns i bilagor till rapporten: Kön (diagrambilaga och tabellbilaga) Ålder (diagrambilaga och tabellbilaga) Kommuntyp (diagrambilaga och tabellbilaga) Utbildningsnivå (tabellbilaga) Typ av sysselsättning (tabellbilaga) Inkomst (tabellbilaga) Antal personer i hushållet (tabellbilaga) Hemmavarande barn i hushållet under 18 år (Ja/Nej) (tabellbilaga) Födelseland (Sverige eller annat land) (tabellbilaga) Typ av fastighet personen bor i (tabellbilaga) Har den enskilda funderat på hur ett långvarigt elavbrott skulle påverka personen (Ja/Nej) (tabellbilaga) Hur stort ansvar anser den enskilda att den har som privatperson (femgradig skala från mycket litet till mycket stort) (tabellbilaga) Hur sannolikt den enskilda tror att det är att det egna hushållet kommer drabbas av ett långvarigt elavbrott under de närmaste fem åren (femgradig skala från mycket osannolikt till mycket sannolikt). (tabellbilaga)
Resultatredovisning Några av frågorna i undersökningen har besvarats utan några fördefinierade svarsalternativ, så kallade öppna frågor. I denna rapport redovisas ett urval av dessa resultat medan samtliga öppna svar redovisas i bilaga till rapporten. I diagrammen för de frågor som besvarats på en femgradig skala redovisas andelen som svarat vet ej/vill ej svara utanför själva diagrammet och påverkar således inte fördelningen i diagrammet. Då Markör kommentarer resultat på frågor som besvarats på en femgradig skala kommer svarsalternativ 1-2 ses som negativa eller avståndstagande svar, svarsalternativ 3 ses som neutrala svar medan svarsalternativ 4-5 ses som positiva eller instämmande svar. Flera av frågorna i undersökningen har ställts som öppna frågor men Markörs intervjuare har haft fördefinierade svarsalternativ för att koda in svaren. Detta upplägg används för att fånga den spontana upplevelsen. De frågor där svarsalternativen inte har lästs upp kommer markeras med en text under diagrammet. Under diagrammen kommer även annan information att redovisas. Exempelvis vilka som svarat på frågan samt om det varit möjligt att svara flera olika svarsalternativ. På varje fråga redovisas det oviktade bastalet, alltså hur många som har besvarat frågan.
Resultatredovisning I denna rapport redovisas, som jämförelse, några resultat från undersökningen Enskildas ansvar och agerande vid kriser som är framtagen av Försvarshögskolan på uppdrag av MSB. De yrkesroller som inkluderades i den undersökningen var beredskapssamordnare eller motsvarande (på lokal och regional nivå) samt beredskapsdirektör/försvarsdirektör (på länsstyrelsenivå). Eftersom flera frågor i undersökningen har haft relativt långa formuleringar har Markör varit tvungen att korta ner vissa frågeformuleringar och svarsalternativ i redovisningen. De exakta formuleringarna kan läsas i enkäten som återfinns som bilaga till rapporten.
Scenario Ett antagande som gjordes inför undersökningen var att stora delar av allmänheten aldrig varit med om en händelse som skulle kunna klassificeras som en samhällskris. Detta antagande baserades på resultat från tidigare undersökningar som gjorts inom området. Därför togs beslutet att flertalet av frågorna i undersökningen skulle utgå från ett scenario som gav förutsättningar som de enskilda skulle ta ställning utifrån. I scenariot framgick att personerna drabbades av ett långvarigt elavbrott under vintertid och efter några dagar fungerar inte fastoch mobil telefoni, vatten- och värmeförsörjning liksom exempelvis bankomater och bensinpumpar.
Resultat
Har du funderat på hur du skulle påverkas av en sådan händelse? (Bastal: 2006) 100 % 50 53 47 0 Ja Nej 12
Hur tror du att du skulle klara av ett långvarigt elavbrott? (Bastal: 2006) Vet ej 12 23 32 21 12 3 0% 50% 100% 1. Mycket dåligt 2 3 4 5. Mycket bra 13
På vilka sätt har du förberett dig för ett långvarigt elavbrott? (Bastal: 2006) Tillgång till andra ljuskällor 20 Tillgång till camping- gasol- och/eller spritkök Säkrat tillgång till mat 12 15 Säkrat tillgång till vatten 8 Ordnat med alternativ strömkälla Har särskilda kläder/textilier lättillgängliga anpassade för händelsen 5 6 Har tillgång till radio som kan drivas utan vanlig el Säkrat tillgång till drivmedel Tillgång till Första hjälpen-utrustning Har reservlager med nödvändig medicin Informationsinhämtning Har lagt undan kontanter Är försäkrad Har extra föda till hunden/katten o s v Telefonlista på papper Övrigt Kan ej komma på några krisförberedande åtgärder 2 1 0 0 0 0 0 0 0 Alternativ värmekälla 550 svar (27 % oviktat) Kamin, öppen spis och liknande. 34 45 0 50 100 % Svarsalternativen har ej lästs upp; Flervalsfråga. 14
Jämförelse från tidigare undersökning Resultat från Enskildas ansvar och agerande vid kriser (Försvarshögskolan, 2015). 15
Varför har du inte gjort något för att förbereda dig? (Bastal: 820) Har inte tänkt på det 49 Tror inte det kommer hända mig/mycket liten risk 30 Har inte prioriterat det 12 Förväntar mig att myndigheter och andra aktörer tar hand om mig Annat Vet ej/vill ej svara 3 7 10 Har inte haft möjlighet (25 svar). Bor i lägenhet/hyreshus (16 svar). Tror jag klarar av det ändå. Åker till föräldrarna som är väl förberedda. Finns inte mycket jag kan göra. Dumhet, vi behöver ett skrämselskott. 0 50 100 % De som inte gjort några krisförberedande åtgärder; Flervalsfråga; Svarsalternativen har ej lästs upp. 16
Tänk dig att myndigheterna varnar för att en kommande storm kan leda till långvariga elavbrott i ditt län. Vilka förberedelser skulle du då göra för att kunna hantera elavbrottet så bra som möjligt? (Bastal: 2006) Säkra tillgång till mat Säkra tillgång till vatten Skaffat andra ljuskällor Skaffat camping- gasol- och/eller spritkök Ordna med alternativ strömkälla Ha särskilda kläder/textilier lättillgängliga anpassade för händelsen Säkra tillgång till drivmedel Skaffat tillgång till radio som kan drivas utan vanlig el Informationsinhämtning Lägga undan kontanter Skaffa reservlager med nödvändig medicin Skaffat tillgång till Första hjälpen-utrustning Skaffa extra föda till hunden/katten o s v Gå igenom försäkringar Telefonlista på papper Övrigt Kan ej komma på några krisförberedande åtgärder 4 2 2 1 0 0 0 0 0 8 10 14 18 21 28 34 44 Förberett för alternativ värmekälla (exempelvis hämtat in ved). (310 svar). Jag skulle åka någon annanstans. (94 svar). Har ett eget elaggregat. (31 svar). Se till att ordna med olika bränslen. (25 svar). 0 50 100 % Svarsalternativen har ej lästs upp; Flervalsfråga. 17
Förväntningar på följande aktörer... (Bastal: 2006) Vet ej Din kommun 8 14 28 26 24 4 Personer i din närhet 7 12 22 26 34 3 Elbolag 12 16 27 19 26 5 Frivilligorganisationer/ideella organisationer 16 27 34 17 6 10 Försvarsmakten med Hemvärnet 14 17 27 28 14 7 Landstinget 17 21 27 21 14 5 0% 50% 100% 1. Inga förväntningar 2 3 4 5. Mycket höga förväntningar 18
Hur ser du på ditt eget ansvar som privatperson när det handlar om att vara förberedd för att kunna klara ett långvarigt elavbrott? (Bastal: 2006) Vet ej 3 6 21 34 37 1 0% 50% 100% 1. Mycket litet ansvar 2 3 4 5. Mycket stort ansvar 19
Motivering till ansvarsgrad Önskar du motivera eller förtydliga ditt svar? Exempelvis om det finns någon särskild anledning till att du anser att du har ett stort eller ett litet ansvar? Alla får ta sitt eget ansvar. (641 svar). Det beror på ens situation, till exempel utbildning, boendesituation eller ålder. (82 svar). Myndigheter, kommunen och elbolagen har en stor del av ansvaret. (66 svar). Jag tycker att alla bör vara förberedda. (47 svar). Jag har inte tänkt på det, det är svårt att förbereda sig för något som eventuellt kan ske. (38 svar). Jag kan förbereda mig om jag blir förvarnad. (10 svar). Jag betalar skatt för en tjänst som ska finnas. Har nära, kära och familj i närheten av där jag bor som kan hjälpa mig. Jag tar ansvar över nära och kära som inte kan ta hand om sig själva. Jag tycker att det borde ingå i sin försäkring. Men alla är nog väldigt dåligt förberedda och jag tror att kaos skulle utbryta. Jag tror att ingen egentligen kan hjälpa särskilt mycket. 20
Hur länge uppskattar du att ditt hushåll skulle kunna klara behovet av mat, vatten, värme och information utan samhällets stöd vid ett långvarigt elavbrott? (Bastal: 2006) Tolv timmar eller mindre (0-12 timmar) 3 Mer än 12 timmar men mindre än ett dygn (12:01-23:59 timmar) 3 Minst ett dygn men mindre än två dygn (24:00-47:59 timmar) 10 Minst två dygn men mindre än tre dygn (48:00-71:59 timmar) 14 3-5 dygn (72:00-120:00 timmar) 21 Längre än fem dygn men mindre än en vecka (120:01-167:59 timmar) 6 En vecka eller längre (168 timmar eller längre) 39 Vet ej/vill ej svara 4 0 50 100 % Svarsalternativen har ej lästs upp. 21
Jämförelse från tidigare undersökning Resultat från Enskildas ansvar och agerande vid kriser (Försvarshögskolan, 2015); Frågan är ställd utifrån att ett långvarigt elavbrott råder. 22
Hur sannolikt tror du det är att du kommer att drabbas av ett långvarigt elavbrott inom de närmaste fem åren? (Bastal: 2006) Vet ej 43 30 17 7 3 3 0% 50% 100% 1. Mycket osannolikt 2 3 4 5. Mycket sannolikt 23
Sammanfattning - Scenarioavsnitt Det är drygt hälften av de svarande som någon gång funderat på hur de skulle påverkas av ett långvarigt elavbrott. På frågan om hur de enskilda tror att de skulle klara av en sådan situation visas mycket varierande svar. Omkring en av tre tror att de skulle klara det bra, en av tre att de skulle klara sig någorlunda och en av tre att de skulle klara sig dåligt. Den vanligaste krisförberedande åtgärden som vidtagits är att de enskilda har tillgång till alternativ värmekälla (öppen spis, kamin eller liknande). Andelen som givit den typen av svar uppgår till ungefär tre av tio. Näst vanligast är att de har tillgång till andra ljuskällor, vilket en av fem svarar. 45 procent kan inte uppge några krisförberedande åtgärder som de vidtagit. Bland de som inte kan komma några krisförebredande åtgärder är det hälften som motiverar det med att de inte tänkt på att händelsen kan inträffa och 30 procent svarar att de tror att det är mycket liten risk att det kommer hända dem. Då frågan ställs om hur de enskilda skulle förbereda sig om myndigheterna varnade för att en kommande storm kan leda till långvariga elavbrott i länet de bor i är de vanligaste två svaren att de skulle säkra tillgången på mat (44 %) samt att de skulle säkra tillgången på vatten (34 %). Nästan en av fem kan inte komma på några krisförberedande åtgärder som skulle vidtas vid en sådan varning. 24
Sammanfattning - Scenarioavsnitt Då allmänheten tar ställning till vilka förväntningar de har på olika aktörer och grupper som kan ha viktiga roller vid långvariga elavbrott visas att högst andel har förväntningar på personer i den egna närheten. Sex av tio svarar att de har en hög grad av förväntan på dessa personer. Kommunen är den aktör som näst högst andel har höga förväntningar på, vilket uppges av hälften av de svarande. Då frågan ställdes om den enskildas eget ansvar att vara förberedd för ett långvarigt elavbrott är det fler än sju av tio som tycker att de, som privatpersoner, har ett stort ansvar vid en sådan händelse. Knappt en av tio svarar att de har ett litet ansvar. 66 procent uppger att de skulle klara sig utan samhällets stöd tre dygn eller längre vid ett långvarigt elavbrott. I jämförelse med resultaten från en tidigare undersökning som genomfördes av Försvarshögskolan visas att omkring åtta av tio beredskapssamordnare och beredskapsdirektörer som svarat på den undersökningen antar att allmänheten skulle klara sig två dygn eller kortare utan samhällets hjälp. Nästan tre av fyra anser att det är osannolikt att de kommer drabbas av ett långvarigt elavbrott under de närmaste fem åren. Som motsats tror en av tio att det är hög sannolikhet att de kommer drabbas av en sådan händelse. 25
Erfarenheter 26
Har du varit med om någon eller några av följande händelser? (Bastal: 2006) Långvarigt elavbrott 30 Omfattande störningar i telekommunikationerna 26 Dricksvattenbrist 18 Omfattande översvämning 6 Omfattande brand Annat 5 4 Snöstorm. (29 svar) Storm. (17 svar) Vill ej ange 0 Nej på samtliga 50 0 50 100 % Flervalsfråga. 27
Vilken av de händelser du varit med om upplevde du var svårast att klara av? (Bastal: 1061) Långvarigt elavbrott 39 Dricksvattenbrist 23 Omfattande störningar i telekommunikationerna 16 Omfattande översvämning 7 Omfattande brand 5 Annat 4 Vet ej/vill ej svara 6 0 50 100 % Endast de som varit med om någon händelse. 28
Hur upplevde du att du klarade av situationen (kunna tillgodose behovet av mat, vatten, värme och information)? (Bastal: 998) Vet ej 2 6 22 40 30 3 0% 50% 100% 1. Mycket dåligt 2 3 4 5 Mycket bra Endast de som svarat vilken händelse som var svårast att klara av. 29
Erfarenheter Tre av tio personer i undersökningen har erfarenhet från ett omfattande elavbrott och en av fyra har upplevt omfattande störningar i telekommunikationen. Häften av de svarande har dock aldrig upplevt någon av de händelser som efterfrågades. Av de som har erfarenhet från en eller flera händelser som efterfrågades är det långvariga elavbrott som upplevts svårast att klara av. Det bör dock påtalas att frågan besvarades av samtliga som varit med om någon händelse, vilket innebär att de som endast varit med om ett långvarigt elavbrott automatiskt registrerades som att den händelsen också vara den svåraste att klara av. Då de enskilda bedömer hur de klarade av händelsen är det sju av tio som upplever att de kunde tillgodose hushållets behov av mat, vatten, värme och information. Som motsats svarar knappt en av tio att de inte kunde tillgodose hushållets behov på ett bra sätt. 30
Övergripande frågor 31
Har du eller någon i ditt hushåll tagit del av information om hur du/ni kan förbereda er inför en samhällskris? (Bastal: 2006) 100 68 % 50 28 4 0 Ja Nej Vet ej 32
På vilket/vilka sätt har ditt hushåll tagit del av informationen? (Bastal: 594) Via informationsblad/informationsbroschyr 43 Genom ett utbildningstillfälle 12 Via kommunens webbplats Krisinformation.se (MSB) DinSäkerhet.se (MSB) 1 1 5 Genom media. (72 svar). Genom arbetet. (46 svar). Genom internet. (34 svar). Civilförsvaret, Försvarsmakten, Hemvärnet o dyl. (28 svar). I telefonkatalogen. (8 svar). Genom e-postutskick 0 Annat 50 Vill ej svara 4 0 50 100 % Endast de som tagit del av information; Svarsalternativen har ej lästs upp; Flervalsfråga. 33
Jämförelse från tidigare undersökning Resultat från Enskildas ansvar och agerande vid kriser (Försvarshögskolan, 2015). 34
Hur skulle du vilja få information om hur du kan förbereda dig inför samhällskriser? (Bastal: 2006) Broschyr hemskickad 55 TV 19 Radio Specifik webbplats (exempelvis kommunens eller en nationell webbplats) Tidningar 11 14 13 SMS Facebook Samhället/kommunen skulle erbjuda gratis utbildningar/kurser Obligatorisk undervisning i skolan Möten i bostadsrättsförening/samfällighet/förening/bostadsområde Applikation till mobiltelefon och/eller surfplatta Twitter Obligatorisk utbildning för alla över 18 år Instagram 3 2 2 1 1 1 1 1 0 Via e-post. (98 svar). Via brev. (38 svar). På internet. (27 svar). Informationsmöten. (19 svar). Media. (16 svar). Via telefonsamtal. (7 svar). Annat 14 Vet ej 8 0 50 100 % Svarsalternativen har ej lästs upp; Flervalsfråga. 35
Central information Vad tycker du är viktigt att tänka på om myndigheterna ska informera om hur du kan förbereda dig inför samhällskriser? (exempelvis hur bör informationen vara utformad?) Den ska vara anpassad till alla individer, lättläst och eventuellt på andra språk. (510 svar). Informera om hur man ska göra i en krissituation. (426 svar). Jag skulle vilja ha skriftlig information. (78 svar). Informera via media. (65 svar). Att trycka på hur viktigt det är att ta situationen seriöst. Jag tycker det ska vara utformat så att jag fattar att det verkligen kan hända i verkligheten. Om jag inte får relevant information kan det bli så att jag bara skakar bort det, men efter alla bränder och översvämningar har jag börjat fatta att det kan hända. Var ärliga och realistiska. Myndigheterna skall tänka på att inte skrämma upp folk. Man bör framförallt rikta in sig mot yngre människor. Jag har varit scout hela livet, så jag och min familj kan alltid klara oss eftersom vi är vana att vara ute i skog och mark. Men ungdomar från storstäderna får problem om de inte kan trycka på en knapp. 36
Ökat engagemang Vad (om något) tror du skulle öka ditt intresse/engagemang för ditt hushålls beredskap inför samhällskriser? Att de varnar för en samhällskris alternativt att det sker en samhällskris i min närhet. (401 svar). Om jag fick mer information om det. (231 svar). Jag är tillräckligt informerad. (79 svar). Denna undersökningar har fått mig att bli mer intresserad. (20 svar). Jag är så pass gammal att jag inte kan göra så mycket om det händer en samhällskris. Jag tror att de yngre får ta ett större ansvar. Jag blir det med tiden eftersom det händer mer och mer saker, som att översvämningar inte bara sker i andra länder utan även i Sverige. Kriserna som sker blir större och det gör att jag också tänker mer på det. Mitt intresse har ökat i och med situationerna runt om i världen. Det som skulle öka mitt intresse skulle vara en förklaring om konsekvenserna och alla bieffekter som kan komma utav en krissituation. Det är bra att skina så mycket ljus som möjligt på det så att jag förstår faran av det, så att jag inte ignorerar konsekvenserna. 37
Jämförelse från tidigare undersökning Resultat från Enskildas ansvar och agerande vid kriser (Försvarshögskolan, 2015); 158 svarande. 38
Vid en samhällskris vilka personer (om några) skulle du spontant hjälpa? (Bastal: 2006) Familjen 63 Grannar 48 Släkt 27 Alla som behöver det 21 Äldre 12 Barn Sjuka Personer som är nyanlända till Sverige Annan grupp 1 2 9 16 Vänner. (185 svar). De som finns i närområdet. (42 svar). De som är särskilt utsatta. (39 svar). Anhöriga. (28 svar). Vet ej/vill ej svara 2 0 50 100 % Svarsalternativen har ej lästs upp; Flervalsfråga. 39
Sammanfattning - Övergripande frågor Knappt tre av tio svarar att de själva eller någon i deras hushåll mottagit information om hur de kan förbereda sig inför en samhällskris. Bland de som tagit del av information är det vanligaste sättet att de fått en broschyr eller ett informationsblad, vilket uppges av 43 procent. Då frågan ställdes om hur de enskilda skulle vilja få information svarar majoriteten att de föredrar att få information i form av en broschyr som skickas hem. På frågan om vilka personer/grupper som den enskilda spontant skulle hjälpa vid en samhällskris svarar drygt sex av tio familjen och nästan hälften uppger att de skulle hjälpa sina grannar. En av fem svarar att de skulle hjälpa alla som behövde det. 40
Bakgrundsfrågor 41
Vilken är din högsta avslutade utbildning? (Bastal: 2006) 100 % 50 37 34 10 14 0 Grundskola Gymnasium Högskola/Universitet mindre än tre år Högskola/Universitet minst tre år 4 Annan 1 Vill ej svara 42
Vilken är din huvudsakliga sysselsättning? (Bastal: 2006) 100 56 % 50 24 0 8 10 2 1 Förvärvsarbetande Studerande Pensionär Arbetssökande Annat Vill ej svara 43
Ungefär hur stor är ert hushålls sammanlagda årsinkomst före skatt? (Bastal: 2006) 100 % 50 32 11 12 8 11 9 16 0 Mindre än 240 000 SEK 240 000 SEK 360 000 SEK 360 001 SEK 480 000 SEK 480 001 SEK 600 000 SEK 600 001 SEK 720 000 SEK Mer än 720 000 SEK Vill ej svara 44
Hur många är ni i hushållet (inklusive dig som svarar)? (Bastal: 2006) 100 % 50 40 20 14 18 8 0 1 2 3 4 5 eller fler Vill ej svara 1 45
Har ni hemmavarande barn under 18 år i hushållet? (Bastal: 2006) Mellan 0-3 år 8 Mellan 4-8 år 12 Mellan 9-12 år 13 Mellan 13-17 år 12 Nej 68 Vill ej svara 0 0 50 100 % Flervalsfråga. 46
Är du född i annat land än Sverige? (Bastal: 2006) 100 91 % 50 0 3 3 3 Ja, i ett annat nordiskt land Ja, i ett annat europeiskt land Ja, i ett utomeuropeiskt land Nej 0 Vill ej ange 47
Vilken typ av fastighet bor ni i? (Bastal: 2006) 100 % 50 48 37 0 10 3 2 0 Villa Lägenhet Radhus/parhus Jordbruksfastighet Annat Vill ej ange 48
Kön (Bastal: 2006) 100 % 50 50 50 0 0 0 Kvinna Man Annan könstillhörighet Vill ej ange 49
Ålder (Bastal: 2006) 100 % 50 32 21 25 22 0 18-29 30-44 45-64 65-84 50
Bakgrundsfrågor Gällande utbildningsnivå är det vanligast att den enskilda antingen har gymnasial utbildning som högsta avslutade utbildning eller högskola/universitet tre år eller längre. Drygt hälften av de intervjuade är förvärvsarbetande och en av fyra är pensionärer. Ungefär en av tre vill inte uppge hushållets sammanlagda årsinkomst, men bland de som svarat är det vanligast att årsinkomsten är högre än 720 000 SEK/år innan skatt. Det kan dock noteras att det är en relativt jämn fördelning mellan de olika inkomstintervallen. Fyra av tio bor i hushåll med två personer medan ungefär en av fem svarar att de bor själva respektive att de bor i hushåll med fyra personer. Nästan sju av tio svarande har inga hemmavarande barn under 18 år i hushållet. Nio av tio personer i undersökningen är födda i Sverige. Nästan hälften av de svarande bor i en villa medan knappt fyra av tio bor i lägenhet. Könsfördelningen i undersökningen är jämnt fördelad mellan män och kvinnor. Enstaka personer har svarat annan könstillhörighet alternativt vill ej ange. Frågan om ålder har inte besvarats i undersökningen utan har hämtats från register i samband med urvalsdragningen. Fördelningen som redovisas är således en beskrivning av ålderssammansättningen nationellt. 51
Markörs kommentarer 52
Markörs kommentarer Något som är viktigt att tänka på när resultaten granskas är att det är allmänhetens uppfattning som förmedlas. Exempelvis är det omöjligt att uttala sig om de resultat som visas för hur lång tid de enskilda uppskattar att de skulle klara ett långvarigt elavbrott utan samhällets stöd stämmer överens med verkligheten. Är det verkligen fyra av tio som under en sådan händelse skulle kunna tillgodose hushållets behov av mat, vatten, värme och information en vecka eller längre? Markör ser dock att så länge det inte går att göra en praktisk övning i stor skala eller att det faktiskt sker en samhällskris som sätter hushållen på verkliga prov och utifrån agerandet som sker dra slutsatser måste ändå hushållens egen bedömning av hur länge de klarar sig vara en central uppgift att arbeta utifrån. Sådana resultat kan också visa på vilka förväntningar som finns, både på det egna hushållet och på andra aktörer (exempelvis myndigheter) som kan vara involverade i stödarbete vid samhällskriser som långvariga elavbrott. Att två av tre personer svarar att de skulle klara sig tre dygn eller längre utan samhällets stöd vid ett långvarigt elavbrott kan visa att det finns en inställning och en förståelse för att det egna hushållet inte kommer kunna få hjälp omedelbart utan de måste kunna klara sig själva den närmaste tiden. Något annat som är centralt är att många frågor ställdes utan att den svarande fick några svarsalternativ upplästa. Det innebär att det som fångas i frågeställningen är den spontana upplevelsen. Exempelvis på frågan om vilka krisförberedande åtgärder den enskilda gjort antar Markör att utfallet skulle bli något annat om frågans svarsalternativ istället lästes upp och den enskilda sedan svarade instämmande eller nekande. Med nuvarande frågeställning krävs att den enskilda har gjort något som skulle kunna ses som en krisförberedande åtgärd och även sammankopplar handlingen med just krisförberedelser. Resultaten bör alltså tolkas på detta sätt och därmed inte ses som en direkt inventering av vilka åtgärder som vidtagits utan snarare vilka åtgärder allmänheten själva ser som krisförberedande och som de genomfört. 53
Markörs kommentarer En motsättning i resultaten som Markör tycker är mycket intressant är upplevelsen av att de enskilda har ett stort eget ansvar vid långvariga elavbrott (fler än sju av tio menar att de själva har ett stort ansvar) samtidigt som endast en av tre uppskattar att de skulle klara av det scenario som ges på ett bra sätt samt att nästan hälften inte kan komma på att de har gjort några krisförberedande åtgärder för en sådan händelse. Hur kommer det sig att allmänheten ser att de har ett stort eget ansvar, men inte agerar på samma sätt? Markörs tolkning av denna motsägelse är att det beror på att de enskilda inte tror att de kommer bli drabbade av ett långvarigt elavbrott. Det styrks exempelvis av att endast en av tio tror att det är stor sannolikhet att de kommer drabbas av ett långvarigt elavbrott under de närmaste fem åren. Problemet som kan uppstå vid ett sådant förhållningssätt är att allmänheten anser att de har ett stort ansvar, men på grund av att de ser händelsen som osannolik så genomför de inte några krisförberedande åtgärder. Dessa typer av resonemang återkommer i flera av de öppna svaren där det nämns att intresset/engagemanget för hushållets krisberedskap skulle öka om de drabbades av en händelse eller om de varnades om att en händelse skulle inträffa. Markör ser därmed att för att lyckas omsätta känslan av ansvar till faktiskt handling krävs att information som når ut inte blir allt för övergripande utan direkt kopplar till de enskildas egen livssituation och på så sätt skapar en förståelse för att de faktiskt kan bli drabbade. Samtidigt ser Markör att det är en svår balansgång eftersom informationen inte får upplevas som hotande eller skrämmande. Kanske kan en metod vara att informera i samband med händelser som faktiskt sker för att ge informationen en tydlig kontext och för att allmänheten ska kunna knyta an till den och på så sätt förstå att samhällskriser faktiskt kan inträffa på de platser där de bor? 54
Markörs kommentarer Det kan noteras i undersökningen att en relativt stor andel av de enskilda har höga förväntningar på att personer i deras närhet ska vara till stöd för dem under samhällskriser som ett långvarigt elavbrott samt att hälften spontant uppger att de skulle hjälpa sina grannar vid en samhällskris. Dessa resultat kan visa på att om det sker en samhällskris så finns det en upplevelse av gemensamt ansvar bland de drabbade snarare än en känsla av var och en för sig. Utifrån dessa resultat kan det, utifrån Markörs tolkning, vara viktigt i ett kommande arbete att inte bara informera om hur de enskilda ska förbereda sitt hushåll utan även informera om hur de kan vara till stöd för andra grupper i samhället vid samhällskriser. 55
Markörs sammanfattning
Markörs sammanfattning Att det ska inträffa en samhällskris som ett långvarigt elavbrott är något som känns relativt främmande för allmänheten. Nästan hälften har aldrig funderat på hur de skulle påverkas av en sådan händelse och knappt en av tio tror att det är sannolikt att de kommer drabbas av en sådan händelse under de kommande fem åren. Allmänheten ser ändå ett relativt stort eget ansvar gällande att vara förberedd för ett långvarigt elavbrott. Drygt sju av tio anser att de som privatpersoner har ett stort ansvar att vara förberedda inför en sådan händelse. Allmänheten har också relativt höga förväntningar på att deras närboende ska hjälpa dem vid ett långvarigt elavbrott. Sex av tio svarar att de har höga förväntningar på sina närboende vid en sådan händelse. På frågan om vilka de själva skulle hjälpa vid en samhällskris (ej specificerad händelse) svarar nästan hälften att de skulle hjälpa sina grannar. Utifrån en tidsuppskattning gällande hur länge de enskilda skulle klara av att tillgodose sitt hushålls behov av mat, vatten, värme och information vid ett långvarigt elavbrott utan samhällets stöd svarar två av tre att de skulle kunna tillgodose dessa behov tre dygn eller längre. Knappt tre av tio hushåll har tagit del av information om hur de kan förbereda sig för en samhällskris. Bland de som tagit del av information är det vanligast att de mottagit en broschyr. 57
Markörs sammanfattning Det är även formatet broschyr som högst andel uppger spontant på frågan om på vilka sätt de skulle vilja ha information om hur de kan förbereda sig för samhällskriser. Något som anses viktigt vid framtagande av sådan information är att den är tillgänglig för alla grupper i samhället. Lättläst, kortfattad och översatt på flera språk. Återkommande resultat i undersökningen visar på att det som krävs för att öka de enskildas intresse/engagemang för krisberedskap är en ökad känsla av att det faktiskt kan hända dem. Detta visas dels genom att det är det vanligaste svaret på den öppna frågan om vad skulle kunna få deras hushålls intresse/engagemang för dessa frågor att öka, dels genom att de vanligaste motiven till varför de enskilda inte gjort några krisförberedande åtgärder är att de aldrig tänkt på det alternativt att de inte tror att det kommer hända dem. 58
Referens 59
Referens Försvarshögskolan. 2015. Enskildas ansvar och agerande vid kriser Offentliga aktörers bedömningar. https://www.msb.se/upload/nyheter_press/enskildas%20ansvar%20och%20agerande%20vid%2 0kriser%20-%20Offentliga%20akt%C3%B6rers%20bed%C3%B6mningar.pdf 60