3 Motion 1982/83:2416 Inga Lantz m. fl. Vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen, m. m. (prop. 1982/ 83:174) I proposition 1982/83:174 redovisas överenskommelser som har träffats med sjukvårdshuvudmännen om vissa ersättningar från sjukförsäkringen under år 1984 samt om statsbidrag till den psykiatriska vården under åren 1982-1984. En ny ersättning till sjukvårdshuvudmännen med 24 kr. per invånare för att underlätta utveckling mot öppnare vårdformer inom psykiatrin föreslås också. I propositionen omtalas att en nyinrättad hälso- och sjukvårdsberedning skall följa utvecklingen inom sjukvårdsområdet. Den tidigare använda metoden att i avtalen bygga in indexklausuler för statsbidragen till sjukvårdshuvudmännen föreslås i propositionen inte tillämpas för år 1984. Indragningen av kommunala skattemedel. som beslutades av den borgerliga regeringen. medförde en väsentligt försämrad ekonomi för landstingen. Den föreslagna fortsatta indragningen av kommunala skattemedel fran juridiska personer innebär att landstingen mister miljardbelopp under 19R4. Detta kommer direkt att minska antalet jobb. Redan nu råder praktiskt taget anställningsstopp i landstingen. Förslaget att slopa i avtalen inbyggda indexklausuler för statsbidragen till sjukvårdshuvudmännen för 1984 kommer, om det genomförs. att innebära ytterligare neddragning i landstingens verksamhet. Detta kommer att drabba dem som bäst behöver elen samhällsservice som sjukvårdshuvudmännen ansvarar för. Mot den bakgrunden avvisar vänsterpartiet kommunisterna förslaget om borttagandet av värdebeständigheten i statsbidragen till sjukvårdshuvudmännen. Enligt förslaget bör patientavgiften få tas ut med högst 40 kr. vid läkarbesök. Samma summa angavs som högsta patientavgift inför 1983. Under l 983 har endast två sjukvårdshuvudmän tillämpat elen föreslagna taxan. Övriga sjukvård huvudmän har behållit patientavgiften på 30 kr. Patientavgiften för besök hos läkare har höjts kraftigt under senare år. Vid en patientavgift på 40 kr. finns det risk för att patienter av kostnads käl avstår från att uppsöka läkare fast deras hälsotillstånd kräver läkarvard. Att endast två sjukvårdshuvudmän tillämpar elen föreslagna taxan visar att det rader bred enighet om att för höga sjukvårdsavgifter får en negativt dilmpancle effekt. Regeringen borde clilrför ha rekommenderat att patientavgift vid läkarbesök bör vara högst :10 kr. I proposition 1982/83:174 föreslås även att sjukförsäkringens läkarvårdsersättning till sjukvårdshuvudmännen höjs från l-b till 150 kr. per
Mot. 1982/83:2416 4 läkarbesök fr. o. m. den l januari 1984. Som ersättningen från försäkringskassan till sjukvårdshuvudmännen för läkarvårdsersättning f. n. är utformad missgynnas den förebyggande och uppföljande vården. En sjukvård av löpandebandsmodell ger däremot höga ersättningar från försäkringskassan. Som en direkt följd av försäkringssystemet gynnas privat jukvård av typ City-Akuten. där ingen förebyggande eller uppföljande vård förekommer och ej heller någon socialt undersökande vård. Den nya hälso- och sjukvårdslag som gäller fr. o. m. i år betonar vikten av den förebyggande och uppsökande sjukvården. Enligt vpk:s mening bör försäkringsersättningen till sjukvårdshuvudmännen konstrueras så att den vården prioriteras. Det är positivt att regeringen nu är beredd att medverka till att förändra boende- och levnadsvillkoren för de människor som vistas inom den psykiatriska vården. Ö vergången till öppnare vårdformer inom psykiatrin har gått mycket lång amt, trots att det redan för 15 år sedan talades om vikten av en decentralisering. En av orsakerna till svårigheterna att förändra psykiatrin har varit statsbidragsreglerna. Nu föreslås i proposition t982183: 174 vissa förändringar av statsbidragen i rätt riktning. Det kan dock ifrågasättas om inte det 5 %-tak som sätt för mentalvårdsbidragets utveckling kommer att hämma de förbättringar som så väl behövs inom psykiatrin. Framför allt kan man förvänta att utbyggnaden av den sektoriserade psykiatrin kommer att möta svårigheter. De 24 kr. som föreslås skall utgå för varje per on i ett landsting är en principiellt riktig form att stimulera till öppnare vårdformer. Detta bidrag borde dock inte bara utgå under 1984 utan permanentas som statsbidragsform för en lång tid framåt. Psykiatrin måste samarbeta både med socialtjänst, primärvård och sjukhus för att möjliggöra en utslussning av människor från de stora mentalsjukhusen till boende i andra former. Med den nya socialtjänstlagen har kommunerna det yttersta ansvaret för människors välbefinnande. Det ligger med andra ord ett stort ansvar på kommunerna att förverkliga den förhoppning som nu ställs på en förbättrad och annorlunda psykiatri. Kommunerna bör därför tillförsäkras ekonomiska resurser för att förverkliga detta reformarbete. som i hög utsträckning blir beroende av hur bl. a. hemtjänsten är utbyggd och organiserad ute i kommunerna. Det vore även naturligt att kommunerna via Kommunförbundet deltog i den nya hälso- och sjukvårdsberedningens arbete, eftersom just kommunerna får ett allt större ansvar för psykosocialt handikappade människor när de skall slussas ut från institutionerna. Hälso- och sjukvårdsberedningen bör enligt vår mening också ta upp överläggningar med RSMH då frågor inom psykiatrin behandlas.
Mot. 1982/83:2416 s Med stöd av ovanstående hemställs att riksdagen uttalar l. att 24-kronorsbidraget per person till landstingen för den psykiatriska vården bör permanentas och utgå tills vidare, 2. att de i avtalen inbyggda indexklausulerna för statsbidragen till sjukvårdshuvudmännen bör bibehållas alternativt att ett nytt system där man garanterar värdebeständigheten införs, 3. att regeringen bör uppta överläggningar med Kommunförbundet angående ekonomiskt bidrag för att säkerställa resurser för ett förverkligande av öppnare vårdformer inom psykiatrin, 4. att Kommunförbundet bör representeras i den nya hälso- och sjukvårdsberedningen, S. att då hälso- och sjukvårdsberedningen behandlar frågor om psykiatri RSMH bereds möjlighet att delta, 6. att patientavgift bör få tas ut med högst 30 kr. i offentlig öppen vård, 7. att sjukförsäkringens läkarvårdsersättning till sjukvårdshuvudmännen bör konstrueras så att den förebyggande, uppsökande och uppföljande sjukvården prioriteras i ersättningen från försäkringskassan i förhållande till den enbart symtombehandlande läkarvården. Stockholm den 4 maj 1983 INGA LANTZ (vpk) MARIE-ANN JOHANSSON (vpk) MARG Ö INGV ARDSSON (vpk) TOMMY FRANZ E N (vpk)
m/neö'fiot.,. Stocl!holm 1983 75527