1982/83: Motion
|
|
- Stefan Andersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 4 Motion 1982/83: 1081 Förste vice talmannen Ingegerd Troedsson m. fl. sjukförsäkringens del i kostnaderna för sjukhusvård, m. m. Sammanfattning I en situation där kommuner och landsting har i stort sett oförändrade ekonomiska resurser att röra sig med samtidigt som de äldre blir allt fler och vårdbehovet ökar, är det nödvändigt att enskilda intitiativ inte motverkas utan tvärtom underlättas. Det är nödvändigt också för att föra utvecklingen framåt, åstadkomma alternativ och ge den enskilde den trygghet som ligger i att kunna "välja fram" det som är bra och "välja bort" det som är mindre bra i det enskilda fallet. Enskilda initiativ är nödvändiga också för att kunna tillhandahålla en mer decentraliserad och näraliggande vård i mindre enheter. Människor får inte omyndigförklaras därför att de är "svaga" i den bemärkelsen att de är gamla, sjuka, handikappade eller på annat sätt vårdbehövande. Tvärtom är den enskilde så gott som alltid den som bäst känner de egna behoven. Med ett rättvist utformat stöd från det allmännas sida skulle hon eller han få större möjlighet att tillgodose dem. Valfrihet för patienternas skull I de moderata partimotionerna 1982/83:360, 384 och 581 framhålls hur viktigt det är för medborgarna att kunna välja den livsform, den skola, det boende och den barnomsorg som är bäst i det enskilda fallet. Också när det gäller andra slag av vård och omsorg måste möjligheterna att välja mellan olika alternativ förbättras. Det är väl känt att patienter, vårdbehövande äldre eller handikappade sätter stort värde på enskilda former av vård. Detta gäller också inom nykterhetsvården och i vården av narkomaner, där ideburen verksamher ofta har särskilt goda förutsättningar att få missbrukaren att bryta en destruktiv verksamhet och ge honom eller henne ett nytt livsinnehåll. Valfrihet ger nera vård Frågan om enskild vårdverksamhet är aktuell också av andra anledningar. Det står klart att den offentliga barnomsorgen, sjukvården, äldreomsorgen, missbrukarvården, rehabiliteringen inte ensamma kan tillgodose ett växande vårdbehov inom en ekonomisk ram som i stort sett inte får öka under de
2 Mot. 1982/83: närmaste åren. Enskild vårdverksamhet är mestadels väsentligt mindre kostnadskrävande. l socialdepartementets promemoria Nyrekrytering av privatläkare (Os S 1982:9) redovisas utifrån vissa förutsättningar följande skillnader i kostnader. År /982 Normal taxa Privat Offentlig vård vård Sthlm, Gbg, Malmö % förhöjd taxa Privat Offentlig vård vård Sthlm, Gbg, Malmö Genomsnitt för riket Genom- snitt för riket Staten sjukvårds huvud mannen Patienten Summa kr Jämfört med de sammanlagda kostnaderna för stat, landsting och patient i sammanställningen är. enligt promemorian. kostnaderna för offentlig vård % högre än för privat vård. Det allmänna sparar redan i dag över en miljard kronor om året på att använda enskilda vårdhem som komplement till de egna institutionerna. Sjukhemmen i Stockholms läns landsting beräknas kosta ca 500 kr. om dygnet för varje patient, vid enskilda vårdhem ca hälften. Enligt Landstingsförbundet (aug. 1981) var den genomsnittliga vårdkostnaden för lätrskötta psykiskt sjuka 720 kr. på sjukhus, 515 kr. på landstingskommunalt sjukhem och 215 kr. på enskilt vårdhem. Från andra vårdområden och olika delar av vårt land ges ytterligare belägg för att kostnaderna för vård, omsorg eller social service av olika slag, t. ex. vård av missbrukare eller fritidsverksamhet för socialt handikappade, blir väsentligt lägre när verksamheten sker i samarbete med privata vårdgivare eller drivs helt av dessa. För samma kostnad för det allmänna skulle således betydligt fler kunna få en god och tillräcklig vård eller omsorg om enskilda initiativ fick bättre möjligheter att arbeta på mer jämbördiga ekonomiska villkor. Bryt monopoliseringen Målet måste vara att bryta ned de tendenser till monopolisering av vård och omsorger, som blivit allt mer påtagliga genom att det allmänna med skattemedel eller lagstiftning (t. ex. nyetableringsförbudet för tandläkare)
3 Mot. 1982/83: ensidigt stöder kommunal eller landstingskommunal verksamhet. Den vårdbehövande bör i stället på lika villkor kunna välja mellan det allmännas vårdresurser och fristående vårdverksamhet inom sjukvård, rehabilitering och äldreomsorg. Virdpengen bör följa patienten På vissa områden gäller redan i dag i princip ett system där ''vårdpengen från sjukförsäkringen" följer patienten, nämligen i fråga om öppen läkarvård, tandvård och sjukgymnastisk behandling. En vuxen betalar inte mer i patientavgift om han besöker en privatpraktiserande tandläkare än om han besöker tjänstetandläkaren inom folktandvården. I det förra fallet täcker försäkringens "vårdpeng" mellanskillnaden. I det senare fallet måste även landstinget träda in och betala en icke obetydlig del av kostnaden, eftersom vården där av olika anledningar är dyrare. Patienten själv betalar dock lika mycket i båda fallen. Motsvarande gäller vid öppenvårdsbesök hos privatpraktiserande läkare resp. vid landstingets vårdcentraler. En rimlig valfrihet borde på motsvarande sätt åstadkommas också i fråga om sjukhemmen, där utbyggnadsbehovet fortfarande är stort. Även långvarigt sjuka - och inte minst de - har olika önskemål och behov som gör mångfald i vårdutbudet önskvärd. Den "vård peng" som i dessa fall betalas ut från sjukförsäkringen- 45 kr. per dygn- täcker endast en mycket liten del av de verkliga kostnaderna för vården, som vid landstingsdrivna sjukhem uppgår till ungefär 500 kr. om dygnet. Å terstoden betalas medelst landstingsskattemedel Ä ven om vården vid enskilda sjukhem normalt endast kostar ungefär hälften så mycket, kan ytterst få patienter betala återstoden av vårdkostnaden själva. De enskilda sjukhem som finns blir på så sätt helt beroende av bidrag från landstingens sida. Detta motverkar tillkomsten av nya enskilda sjukhem. Ett sätt att åstadkomma en ökad valfrihet och ett bättre resursutnyttjande vore att låta en större del av kostnaden också för sjukhemsvården betalas via sjukförsäkringen i stället för medelst landstingsskatt. Möjligheten att låta en större del av de verkliga vårdkostnaderna också för den slutna sjukvården betalas via sjukförsäkringen i stället för medelst landstingsskatt bör därför skyndsamt utredas. Vårdpengen från sjukförsäkringen borde därvid följa drifts- och kapitalkostnaderna för enskilda sjukhem och betalas ut med samma belopp vare sig patienten vårdas på enskilt eller landstingsdrivet sjukhem eller sjukhus. Vi är medvetna om att ett sådant system innebär en omfördelning av kostnaderna från direkt skatt i form av landstingsskatt till socialförsäkringssektorn. Dessa aspekter måste givetvis ingå i utredningsuppdraget. Med det av oss skisserade systemet skulle fler vårdplatser kunna erhållas till samma kostnad för det allmänna. Alternativa vårdformer skulle lättare
4 Mot. 1982/83: kunna prövas. Om en patient av någon anledning inte är nöjd med vården vid ett sjukhem skulle han kunna välja vården vid ett annat hem. som kanske drivs på ett sätt som bättre svarar mot hans speciella behov och önskemål. Ortsanknwen vdrd i mindre enheter skulle underlättas. Det skulle också bli lättare att anordna sjukhem för t. ex. invandrare. där personalen talade deras språk. Landstingen skulle slutligen också få bättre möjligheter att tillgodose den specialiserade akutsjukvården, som även framgent främst måste ske inom landstinget. Släpp etableringskontrollen Landstingens ekonomiska situation gör att många tandläkare inom den närmaste framtiden riskerar att gå utan arbete. eftersom landstingen inte kan inrätta tjänster för alla som utexamineras. Samtidigt kvarstår alltjämt ett förbud mot nyetablering. som inte bara omöjliggör för de tandläkare som inte kan överta en ersättning etablering att öppna eget. utan också lämnar stora områden med otillräcklig tillgång till tandvård. Förbudet mot nyetablering av tandläkare bör därför omedelbart hävas. Ett fungerande husläkarsystem är det gäller liikare finns inget formellt hinder mot att öppna egen mottagning-ensam eller i någon form av läkarhus-bara kompetensen finns. Den medgivna taxesättningen är däremot för låg för att täcka de kostnader som en nyetablering för med sig eller för att också därefter kunna upprätthålla en god medicinsk standard. Görs inget åt detta kommer praktikerna, vars medelålder är mycket hög, att successivt försvinna. l socialdepartementets promemoria Nyrekrytering av privatläkare anges som ett mål att privatläkarna i en framtid skall vara 700 mot nuvarande 600 samt att den s. k. O-taxan skall höjas med % vid nyetablering. Även om inriktningen är positiv anser vi att en övre gräns för privatläkarnas antal inte bör fastställas, eftersom det på sikt skulle kunna medföra etableringskontroll. De privatpraktiserande läkarna bör i stället erhålla klart besked om att dera verksamhet är en av det allmänna erkänd och önskad del av en väl fungerande öppenvård. Det är även viktigt att inte bara nyetablering utan även ersättningsetablering underlättas. detta inte minst med tanke på att åldersfördelningen bland privatläkarna gör att hälften av heltidspraktikanterna inom 10 år kommer att vara pensionerade. Enligt den nya hälso- och sjukvårdslagen åligger det landstingskommunen att i sin planering inbegripa "även den hälso- och sjukvård som erbjuds av annan än landstingskommunen". Detta är en viktig utgångspunkt för landstingens planering. Enligt vår uppfattning bör utbyggnaden av den öppna vården utanför sjukhusen till helt övervägande del ske medelst privatpraktiker. Kostnader-
5 Mot. 1982/83: na är inte bara betydligt lägre. Mindre läkarmottagningar i enskild regi innebär också att vården kan ges närmare patienterna. Praktikerna stannar dessutom oftare på den plats där de slagit sig ned, vilket ökar möjligheten till ett husläkarsystem. l Danmark, England och Holland, som har fungerande husläkare, är dessa just privatpraktiker. Motsvarande erfarenhet föreligger också från de områden i Sverige som har tillgång till privatpraktiker. Dessa tar i sin dagliga verksamhet emot ett inte ringa antal jourfall. I kontinuitetsbegreppet ligger att privatläkarnas patienter vid akut sjukdom kan kontakta sin läkare och få den hjälp eller det råd som just då behövs. Detta ger avlastning för den offentliga akutsjukvården inte bara på dagtid. Patientavgifterna vid landstingens öppenvård är 40 kr. (eller lägre om landstingen beslutar sig för att inte ta ut full avgift). Inom den mindre kostnadskrävande privata öppenvården är den 45, 50 eller 55 kr. Landstingens taxa bör därför höjas till samma nivå som privatläkartaxan samt följa kostnadsutvecklingen. Service och vård på äldre dar När det gäller den vård och service till de äldre och handikappade, som primärkommunerna ansvarar för, betalas den med avgifter, med statsbidrag (kommunal hemhjälp) och i övrigt med kommunalskatt. Något försäkringssystem som inom sjukvården finns inte. Ä ven på detta område är det viktigt att kunna välja mellan olika alternativ i fråga om service, vård och boende. Det kan gälla möjligheten att få erforderlig vård närmare den ort där man har sina anhöriga. Det kan gälla önskemål om en vård på ideburen grund. Det kan också gälla en annorlunda inriktning av vården eller servicen, som passar den äldre eller handikappade bättre. Även av ekonomiska skäl är det nödvändigt med en betydande öppenhet från kommunernas sida till alternativa former av vård och service. Kommunen bör åläggas pröva andra alternativ På motsvarande sätt som i upphandlingskungörelsen bör kommun åläggas att alltid pröva om verksamheten kan bedrivas bättre och effektivare i samarbete med eller av annan huvudman. En kommun bör inre ha rätt att gynna egen verksamhet om det visar sig att annan kan tillhandahålla service eller vården bättre och billigare. En lagstiftning motsvarande upphandlingskungörelsen bör således utarbetas, som ålägger kommunerna att pröva även andra alternativ än med kommunalt huvudmannaskap när det gäller service, vård och olika former av omsorg. Detta bör även gälla landstingskommunerna. Till en början bör detta gälla främst utvidgad eller ny verksamhet.
6 Mot. 1982/83: Med ett sådant system skulle smådriftsfördelar bättre kunna tas till vara. En personalintensiv verksamhet som vård och service blir billigare i smådrift, där administration och organisation blir enklare. Samtidigt kan ofta ny teknik införas snabbare, vilket beror på att beslutsprocessen blir enklare i den lilla organisationen. Pensionärer och handikappade skulle få bättre möjligheter att som fullmyndiga medborgare själva kunna välja sin livsstil. Med hjälp av t. ex. mikrodatorer skulle förmedling av konsumentanpassade servicetjänster lättare kunna förmedlas och leda till en smidigare, personligare och billigare service. Med hänvisning till det anförda hemställs* l. att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning innebärande att en större del av kostnaderna för vård på sjukhem och sjukhus betalas via sjukförsäkringen i stället för med landstingsskatt i syfte att öka patienternas valfrihet, 2. att riksdagen beslutar att nyetableringsförbudet för tandläkare upphävs från den l april i år, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nyrekrytering av privatpraktiserande läkare och patientavgifterna inom offentlig och enskild öppen sjukvård. Stockholm i januari 1983 INGEGERD TROEDSSON (m) GÖTE JONSSON (m) GULLAN LINDBLAD (m) BO ARVIDSON (m) MARGIT GENNSER (m) INGVAR ERIKSSON (m) GÖRAN ERICSSON (m) Se även motion :1082.
Tjänsteskrivelse Ls ( 0 7 03 /z. Yttrande till socialdepartementet över promemoria om åldersgränser för privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster
Landstinget Halland (s ea a Tjänsteskrivelse Ls ( 0 7 03 /z Datum Diarienummer 2007-02-27 Ls070082 Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Processavdelningen 035-13 48 73 agneta.overgaardalthalland.se
En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE
En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett
1982/83:2416. Motion. Inga Lantz m. fl. Vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen, m. m. (prop. 1982/ 83:174)
3 Motion 1982/83:2416 Inga Lantz m. fl. Vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen, m. m. (prop. 1982/ 83:174) I proposition 1982/83:174 redovisas överenskommelser som har träffats med sjukvårdshuvudmännen
Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014
Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar
Svensk författningssamling (SFS)
Svensk författningssamling (SFS) Observera: att det kan förekomma fel i författningstexterna. I de flesta fall finns bilagorna med. Bilagor som består av bilder, kartor, uppställningar i många spalter
Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om patientens rätt i vården (S 2007:07) Dir. 2008:72
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om patientens rätt i vården (S 2007:07) Dir. 2008:72 Beslut vid regeringssammanträde den 29 maj 2008 Sammanfattning av uppdraget Utredaren ska bl.a. utreda
1983/84: Motion 84: 190) Ulf Adelsoho m. n. Vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen, m. m. (prop. 1983/
15 Motion 1983/84: 2908 Ulf Adelsoho m. n. Vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen, m. m. (prop. 1983/ 84: 190) Sammanfattnin Motionen avvisar bestämt förslaget till "landstingssocialisering" av den
Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2018:90
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2018:90 Beslut vid regeringssammanträde den 23 augusti 2018 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2003:62 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motioner 2002:25 av Margareta Cederfelt (m) om stockholmarnas rätt till vård inom EU samt 2003:19 av Christer G Wennerholm m fl (m) om europeisk
Merkostnader inom handikappersättning. Schabloner vid bedömningen. Schabloner, forts. ~ 2012-03-08 \ \
r ~ 2012-03-08 Merkostnader inom handikappersättning För att enbart merkostnader ska ge rätt till handikappersättning måste de vara betydande (50 kap. 4 SFS). En enskild merkostnad behöver i sig inte vara
Tandvårdslag (1985:125)
Tandvårdslag (1985:125) SFS nr: 1985:125 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: 1985-03-14 Ändrad: t.o.m. SFS 2008:346 Inledande bestämmelse 1 Med tandvård avses i denna lag åtgärder för
Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård
SVENSKA Bilaga 1 KOMMUNFÖRBUNDET 2003-06-30 Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård 1 En kommun skall betala ersättning till ett landsting för kostnader för hälsooch
Departementssekreteraren Daniel Zetterberg har tillsammans med uppdragstagaren arbetat med underlag och bedömningar.
1(7) PM 2012-08-07 Nationella taxan 1. Sammanfattning Mitt förslag är att driva frågan vidare. Motiven för att förändra systemet är starka och det finns ett tillräckligt stort intresse från intressenterna
Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002
Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002 Sammanställning av uppgifter avseende läkare och sjukgymnaster med ersättning enligt lag om läkarvårdsersättning
Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
Promemoria 2014-10-10 Socialdepartementet Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Författningsförslag Förslag till lag om ändring i lagen (2014:822) om ändring i
Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
Promemoria 2014-10-10 Socialdepartementet Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Författningsförslag Förslag till lag om ändring i lagen (2014:822) om ändring i
Gränsdragningsproblem
Gränsdragningsproblem Ellinor Englund ellinor.englund@skl.se 1 Kommunernas och landstingens allmänna kompetens 2 kap. 1 kommunallagen Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelägenheter
Om valfrihet inom hälso- och sjukvård
Om valfrihet inom hälso- och sjukvård Pia Maria Jonsson Med dr Chefsexpert pia.maria.jonsson@thl.fi Valfrihet varför? 1. Förstärker medborgarnas /konsumenternas /patienternas ställning (egenvärde) 2. Bidrar
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård vad innebär den nya lagstiftningen?
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård vad innebär den nya lagstiftningen? Överenskommelser och riktlinjer Gemensamt ansvarstagande Bättre samverkan och samordning Tillit och förtroende
Tandvårdslag (1985:125)
SFS 1985:125 Källa: Rixlex Utfärdad: 1985-03-14 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2006:193 Tandvårdslag (1985:125) [Fakta & Historik] Inledande bestämmelse 1 Med tandvård avses i denna lag åtgärder för att förebygga,
Stockholmsvården i korthet
1 Stockholmsvården i korthet 2 Ett vanligt dygn i 86 000 personer besöker 1177 Vårdguiden på nätet Cirka 1 500 patienter besöker en akutmottagning 12 300 patienter tas emot på husläkarmottagningar och
För malåbons bästa. Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga
För malåbons bästa Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga Debattartikel Dagens Nyheter 12 januari 2011 1(4) Göran Hägglund, Socialminister Maria Larsson, Barn- och äldreminister "Vi
På rätt väg i Halland
På rätt väg i Halland Utvecklingen i Halland är gynnsam och den ekonomiska utvecklingen är mycket god. Befolkningen ökar mest i Sverige och länet är numera det sjunde största. Halland är på rätt väg. Hälso-
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-01-31. Ersättning för kostnader för vård i annat EES-land. samarbetsområdet (EES) med stöd av EG-fördraget
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-01-31 Närvarande: f.d. justitierådet Lars K Beckman, justitierådet Leif Thorsson och regeringsrådet Lars Wennerström. Ersättning för kostnader för vård
Bakgrund. RÄTTSPROMEMORIA Version: Sid 1/6. Tel
Vårdgivares personuppgiftsansvar vid anlitande av tredjepartstjänster för hemmonitorering som kombineras med ett personligt lagringskonto för patienter Denna promemoria berör hur långt en vårdgivares personuppgiftsansvar
Cirkulärnr: 1996:180 Diarienr: 1996/3324 Förbundsjurist Siv Ann Andermyr/GR
Cirkulärnr: 1996:180 Diarienr: 1996/3324 Handläggare: Sektion/Enhet: Förbundsjurist Siv Ann Andermyr/GR Civilrättssektionen Datum: 1996-12-04 Mottagare: Rubrik: Gemensam kommunadministration Sjukvård/Tandvård
Ökad läkarmedverkan i äldrevården
Ökad läkarmedverkan i äldrevården Ett förslag från Sveriges läkarförbund 1 Sveriges läkarförbund 2001 Sveriges läkarförbund, 2000 Text: Robert Wahren Tryck: Elanders Graphic Systems, Göteborg 2001 2 Ädelreformen
Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt
Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund... 4 Redovisning...
Yttrande över Idébetänkande SOU 2002:31 Vinst för vården. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige
Landstingsstyrelsen Vänsterpartiet FÖRSLAG TILL BESLUT 2002-08-20 P 27 Yttrande över Idébetänkande SOU 2002:31 Vinst för vården Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige att yttra sig enligt nedanstående
Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020
Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten år 2020 1 Vad tycker du? Läs det här först En förklaring av begrepp Landstinget beslutade år 2009 att se över den framtida hälso- och sjukvården i Norrbotten.
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag
Sätt patienten i centrum inte i väntrum
Sätt patienten i centrum inte i väntrum 10 förslag för att korta vårdköerna Rapport från Moderaterna i Region Västmanland 1 Fakta Den nu gällande nationella vårdgarantin infördes 2009 och har följande
Ett gott liv för alla i Östergötland
Ett gott liv för alla i Östergötland 2014 www.lio.se Hej! Det här är ditt och alla andra länsinvånares landsting. Den skatt du betalar finansierar vården. Vårt uppdrag är att ge dig bästa möjliga hälso-
Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.
Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland
Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet
Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...
Budget bygg ihop Stockholmsregionen
Stockholm 2016-05-23 Socialdemokraterna Stockholms län landsting Budget 2017 - bygg ihop Stockholmsregionen Ekonomi Stockholms läns landsting har de bästa ekonomiska förutsättningarna (högst skatt, bäst
Ökad insyn i välfärden
Utbildningsförvaltningen Avdelningen för ekonomi och styrning Sida 1 (8) 2017-01-05 Handläggare Peter Alexanderson Telefon: 08-508 33 714 Johan Adolfsson Telefon: 508 33 926 Till Utbildningsnämnden 2017-02-02
Lagar, förordningar och föreskrifter
Vad är tandvård? Lagar, förordningar och föreskrifter Tandvårdslagen Tandvårdsförordningen Lag om statligt tandvårdsstöd Förordning om statligt tandvårdsstöd Föreskrifter (Försäkringskassan, TLV, Socialstyrelsen)
EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE.
EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE. EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDEN Vi som lever i Sverige och Blekinge blir friskare och lever allt längre. Det är en positiv utveckling och ett resultat av vårt välstånd
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Vad innebär den nya lagstiftningen för rättspsykiatrin?
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Vad innebär den nya lagstiftningen för rättspsykiatrin? Överenskommelser och riktlinjer Gemensamt ansvarstagande Bättre samverkan och samordning
Ett gott liv för alla invånare
Ett gott liv för alla invånare Hej! Det här är Region Östergötland, som arbetar för dig och alla andra invånare i länet. Den skatt du betalar finansierar vården och delar av den regionala utvecklingen.
Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax
Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv Mats Brandt Kommundirektör i Malax Vågar vi släppa kontrollen? - har vi modet att...? - vågar vi riskera att...? Svenska erfarenheter Allmändebatten
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Likvärdiga villkor för utförare inom vårdvalssystem i Landstinget i Värmland
Likvärdiga villkor för utförare inom vårdvalssystem i Landstinget i Värmland LK/140453 Upprättad av Vårdvalsenhet och Ekonomistab Landstinget i Värmland 1 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård; SFS 2017:612 Utkom från trycket den 30 juni 2017 utfärdad den 22 juni 2017. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs
Lagstöd för att dela patientinformation vid MDK (Multidisciplinära konferenser)
Lagstöd för att dela patientinformation vid MDK (Multidisciplinära konferenser) En sammanfattning av det juridiska läget från projektet Stöd till Multidisciplinära konferenser Inera våren 2019 Materialet
Privata läkare och sjukgymnaster i. öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om. ersättning för sjukgymnastik 2012
öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund...
Regler för sjukresor med tillhörande taxa
Regler för sjukresor med tillhörande taxa Gäller för Region Skåne från och med 2009-05 - 01 1. Regler för sjukresor I lagen om resekostnadsersättning vid sjukresor (SFS 1991:419) regleras när reseersättning
Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)
Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska
Mångfald och valfrihet för alla
Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna
Om tandhygienisten ser att du behöver nödvändig tandvård kan du få hjälp att boka en tid hos din tandläkare.
MUNHÄLSOBEDÖMNINGEN Du som har intyg om N-tandvård nödvändig tandvård blir varje år erbjuden en gratis munhälsobedömning i din egen bostad. Det är en tandhygienist som gör en enklare kontroll av dina tänder
Cirkulärnr: 2001:86 Diarienr: 2001/1340 Handläggare: Per-Olov Nylander Sektion/Enhet: Sektionen för äldreomsorg och sjukvård Datum: 2001-07-04
Cirkulärnr: 2001:86 Diarienr: 2001/1340 Handläggare: Per-Olov Nylander Sektion/Enhet: Sektionen för äldreomsorg och sjukvård Datum: 2001-07-04 Mottagare: Kommunstyrelsen Ekonomi/Finans Äldreomsorg Rubrik:
Du kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller
Du kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller Vårdgarantin I Sverige finns en nationell vårdgaranti. Den innebär att patienten ska erbjudas tid för besök och behandling inom de tidsgränser som anges
Utökade Valmöjligheter i hälso- och sjukvården
Utökade Valmöjligheter i hälso- och sjukvården Gäller från 1 januari 2003 Foldern innehåller information om: Utökade valmöjligheter att välja vård och behandling inom sjukvården... 3 Vad innebär möjligheten
Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-11 1 (3) HSN 2016-0075 Handläggare: Elisabeth Höglund Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, p 10 Förslag till organisation av den basala hemsjukvården
➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?
➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.
MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner
MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen
LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)
LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna
Sjukgymnastik och arbetsterapi på primärvårdsnivå inom Västra Götalandsregionen. Vårdval Rehab
Sjukgymnastik och arbetsterapi på primärvårdsnivå inom Västra Götalandsregionen Jämförelse av tre alternativ för sjukgymnastik och arbetsterapi i primärvården 1. Sjukgymnastik och arbetsterapi integreras
Likvärdiga villkor för utförare inom vårdvalssystem i Landstinget i Värmland
Likvärdiga villkor för utförare inom vårdvalssystem i Landstinget i Värmland 2018-05-22, LK/140453 Upprättad av Vårdvalsenhet och Ekonomi- och planeringsavdelningen Landstinget i Värmland 1 1 Innehållsförteckning
Regeringens proposition 2006/07:97
Regeringens proposition 2006/07:97 Avskaffande av åldersgränsen för privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster Prop. 2006/07:97 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 22
Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97 Beslut vid regeringssammanträde den 21 september 2017 Ändring i uppdraget Regeringen beslutade
Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Utredning Göran Stiernstedt SOU 2015:20 Nuvarande betalningsansvarslag upphävs och ersätts av den nya lagen 1 januari 2018 Gemensam
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2002:4 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 1998:5 av Andres Käärik m fl (fp) om gemensam forsknings- och utvecklingssatsning inom äldrevården Föredragande landstingsråd: Ralph
Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i
Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Stockholms län Samverkan i missbrukar- och beroendevården
Vårdval Stockholm och nytt ersättningssystem
Frågor och svar: Vårdval Stockholm och nytt ersättningssystem Vad är vårt förslag? Vi vill genomföra Vårdval Stockholm för att ge makten till patienten. Idag ges resurser till vårdcentraler utifrån befolkningen
Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.
Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning
Landstingsstyrelsens beslut
Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-05-15 LS-LED06-159 47 Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land - En översyn. Remissvar Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1993:1652) om ersättning för sjukgymnastik; SFS 2013:1145 Utkom från trycket den 27 december 2013 utfärdad den 19 december 2013. Enligt riksdagens beslut
Eftervalsundersökning Attityder till Stockholms läns landsting och dess verksamheter
Eftervalsundersökning 2010 Attityder till Stockholms läns landsting och dess verksamheter Valet till landstingsfullmäktige i Stockholms län 2010 Procent 40 35,7 36,7 30 27,4 25,6 2006 2010 20 10 4,0 3,8
Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?
Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?
Beställningsunderlag 2015
Diarienummer HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster Dnr HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster 1
Riksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum:
Riksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 2017-01-18 1 Kort om genomförandet Webbenkät Medlemmar med en sällsynt diagnos eller som har barn/anhörig med en
Nödvändig tandvård (N)
2019-01-04 1(5) Nödvändig tandvård (N) Tandvårdsstödet Nödvändig tandvård, innebär att de personer som omfattas av tandvårdsstödet, kan få tandvård för en patientavgift, som motsvaras av patientavgiften
RP 154/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 6 e i lagen om skada, ådragen i militärtjänst
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 6 e i lagen om skada, ådragen i militärtjänst PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen
Tandvård med landstingsansvar
Lednings- och verksamhetsstöd HANDLÄGGARE DATUM FLIK 24 Avgiftshandboken 2008-07-01 Tandvård med landstingsansvar Innehåll Allmänt sidan 2 Personkrets för det särskilda tandvårdsstödet sidan 2 Intyg för
Ett gott liv för alla invånare
Ett gott liv för alla invånare Hej! Det här är Region Östergötland, som arbetar för dig och alla andra invånare i länet. Den skatt du betalar finansierar vården och delar av den regionala utvecklingen.
En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet!
Reservation i landstingsstyrelsen 26 maj 2008, ärende 85 Socialdemokraternas alternativ till preliminär plan och budget 2009-2011 för Landstinget i Uppsala län En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet!
1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare
Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.
Granskning av ersättning till privata vårdgivare
Granskning av ersättning till privata vårdgivare Landstinget Halland FÖRSTUDIE 2002-02-27 Leif Johansson Komrev AB Box 324, 301 08 Halmstad Tel 035-15 17 43 Fax 035-15 17 36 E-post: leif.johansson@komrev.se
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2008:57 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:28 av Anna Kettner och Anita Johansson (s) om rättvisa matkostnader i landstingets slutenvård Föredragande landstingsråd: Filippa
Riktlinjer för sjukresor och sittande sjuktransporter i Stockholms län VERSION OBS!!! Endast arbetsversion!!!
Riktlinjer för sjukresor och sittande sjuktransporter i Stockholms län VERSION 0.95 OBS!!! Endast arbetsversion!!! I. Definitioner... 4 1. Patient... 4 2. Vårdgivare... 4 3. Landstingsfinansierad vård...
Kommunförbundets styrelse beslöt vid sitt sammanträde rekommendera kommunerna följande att gälla fr o m ; 19
Cirkulärnr: 1989:65 Diarienr: 1989:1195 Handläggare: Bernt Öberg Avdsek: AK Social Datum: 1989-05-30 Mottagare: Socialnämnden Kommunstyrelsen Rubrik: Rätt till servicebostad i annan kommun Rätt till servicebostad
Box med. system som. tem mellan. tion, heten, förutsättningar: I:3. Telefonväxel Stockholm
Socialdepartementet Regeringsbeslut 2012-03-22 Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm I:3 S2011/9881/ /FS (delvis) S2012/2424/ /FS (delvis) Uppdrag att utbetala bidrag för utveckling av vårdvalssystemm
VAL 2018 ETT TRYGGT LIV SOM SENIOR
VAL 2018 ETT TRYGGT LIV SOM SENIOR Du ska kunna leva ett tryggt liv som senior Vi seniorer vill leva ett tryggt och fritt liv. Hot och oro minskar vår glädje och möjlighet att fortsätta bidra till Sverige,
Vänsterpartiet. Kalmar län. Version
Kalmar län ett hälsolän Landstingspolitiskt program för Kalmar län 2007 2010 Vänsterpartiet Kalmar län www.vansterpartiet.se/kalmarlan Version 20060824 Inledning Vänsterpartiets grundläggande inställning
Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom
Datum 2008-08-06 Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Mellan Region Skåne och.. kommun har träffats följande ramavtal om samverkan kring personer över 18
Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2006
Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2006 Sammanställning av uppgifter avseende läkare och sjukgymnaster med ersättning enligt lag om läkarvårdsersättning
Riktlinje för tandvårdsreformen
SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson annika.nilsson@kil.se 2013-02-25 Riktlinje för tandvårdsreformen BAKGRUND 1999 infördes ett nytt tandvårdsstöd som vänder sig till funktionshindrade
Allmänheten om den framtida finansieringen av välfärden
TIMBRO Allmänheten om den framtida finansieringen av välfärden Rapport från opinionsundersökning 2 februari 2009 Arne Modig 1 Allmänheten om den framtida finansieringen av välfärden Syftet med undersökningen
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,
Lagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127)
Stockholm 2009-04-22 Socialdepartementet 103 37 Stockholm Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127) Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter
Munvård för äldre och funktionshindrade gemensamt ansvar för kommuner och landsting
Cirkulärnr: 07:39 Diarienr: 07/2235 Handläggare: Håkan Vestergren Avdelning: Avd för vård och omsorg Sektion/Enhet: Hälsa och jämställdhet Datum: 2007-09-03 Mottagare: Kommunernas socialnämnder/äldreomsorgsnämnder
INLEDNING. Sjukvårdshuvudmännen bestämmer själva patientavgifterna för olika besöksformer. Undantagna är avgifter som bestäms i lag eller författning.
1 (6) Patientavgifter 2015 - Förslag INLEDNING Sjukvårdshuvudmännen bestämmer själva patientavgifterna för olika besöksformer. Undantagna är avgifter som bestäms i lag eller författning. Högkostnadsskyddet
Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård
Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården i Dalarnas län är uppbyggt kring länets primärvård och 26 vårdcentraler, öppenvårdsmottagningar, sjukhusen i Säter, Ludvika
Ds 2017:12 Om förenklat beslutsfattande och särskilda boendeformer för äldre
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-06-09 Ert dnr: Sektionen för socialtjänst Greger Bengtsson Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM Ds 2017:12 Om förenklat beslutsfattande och särskilda boendeformer för äldre
För patienter som är bosatta i landstinget. är högsta belopp för att erhålla frikort för
HÖGKOSTNADSSKYDD FÖR SJUKVÅRD ALLMÄNT Fr o m den 1 januari 1997 gäller på grund av ändringar i hälso- och sjukvårdslagen för högkostnadsskyddet att endast det sammanlagda beloppet av erlagda sjukvårdsavgifter