Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer



Relevanta dokument
Den 4:e Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar. Konferensbidrag välkomnas!

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet

NÄTVERK FÖR INGENJÖRSUTBILDNINGAR FÖR SAMVERKAN VID INFÖRANDE AV NY EXAMENS- OCH UTBILDNINGSSTRUKTUR

Stadgar/vedtekter för samverkansorganisationen FINNSAM

ADMINISTRATÖR I HÖGSKOLAN 2014

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

Verksamhets och aktivitetsplan 2012 Samordningsförbundet Västra Mälardalen

RIKTLINJER FÖR SKNTs ÅRSKONFERENS

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Minnesanteckningar från möte med styrgruppen för Forum för bibliotekschefer 15 september 2006

Högskoleutbildning i regional utveckling. Presentation Reglabs styrelse 24 augusti 2016

LYSKRAFT Avtal för samverkan mellan Norrköpings kommun och Linköpings universitet

Kompetenskontraktet. Statusrapport

Inför Reglabs medlemsmöte. Stockholm 14 september 2016

BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag på Norrköpings kommuns anslagstavla Samordningsförbundet Östra Östergötland Sammanträdesdag:

Projektplan för Stärkt grön tillsyn II nationella tillsynsinsatser inom naturskyddade områden

Handlingsplan för interprofessionellt lärande

Försöksverksamhet med praktiknära forskning i samverkan SUHF:s konferens om lärarutbildning 19 oktober

Inbjudan att inkomma med förslag på ledamöter till Utbildningsvetenskapliga kommittén inom Vetenskapsrådet, perioden

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Vetenskapsrådets arbete med nationell infrastruktur

Uppföljning av Åsa Ryegårds kartläggning från Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet

Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi Idn ingarna

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6)

Om Fortes konferensbidrag

Digital Tentamen. Projektplan

Redovisning av basårutbildningen våren 2005

Programplan

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Sydsvensk regionbildning ideell förening

SAMVERKAN VID INFÖRANDE AV NY EXAMENS- OCH UTBILDNINGSSTRUKTUR I SVENSK INGENJÖRSUTBILDNING ETABLERANDET AV NÄTVERKET INGENJÖRSUTBILDNINGARNA

SKogen; mångfald av Natur- och Kulturarv - SKÅNK

Rekrytering till ingenjörsutbildning - gemensamma strategier

Sverige bygger ett Nationellt Innovationsnätverk EIP Agri

Konstnärliga fakultetsstyrelsens Beredning för utbildning på grund och avancerad nivå (KF BUGA)

Projektplan. Av projektledaren: Rowan Wright Miljöstrategiska enheten

Protokoll ITHU:s årsmöte

Handlingsplan Trisam 2016

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Rapport 2009:15 R. Disciplinärenden 2008 vid högskolor och universitet

Samordningsförbundet Umeå

Projektdirektiv. Kravspecifikation för en högskolegemensam virtuell lärandemiljö

KVALITETSARBETE VID KFS KONSTNÄRLIGA FAKULTETENS BEREDNING FÖR UTBILDNING PÅ GRUND- OCH AVANCERAD NIVÅ (KF BUGA)

KOP nätverket för konst och publikfrågor

Projektplan för återanvändning av avfall för anläggningsändamål

PROFESSIONELLT & PERSONLIGT

Utbildning inom väg- och trafikområdet

Ladok3-införande. Kommunikationsplan

Svensk byggforskning i samverkan

Samverkansavtal mellan Norrköpings kommun och Linköpings universitet

Syfte och målsättning med en kommunikationsplan

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/ Ks14 1

Öppen tillgång till forskningsdata Forskarsamhället i förändring

Uppdrag och mandat i TRIS

Projekthandbok. administrativa utvecklingsprojekt

Projektprocessen. Projektprocess

Hälsa och friskvård i Östra Göteborg. Kajsa Jönson, hälsostrateg

APPENDIX e 2. Dekanus beslutar ge Svenskt NMRcentrum följande uppdrag:

Etablering genom sysselsättning mars 2016 Processansökan

Handlingsplan. Bygg- och fastighetsnätverk i Örebro län, åren Fastställd

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga

Eva Åkesson. Ordförande expertgruppen för internationalisering

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

Sammanträdesdatum Arbetsutskott (1) 35 KS/2016:51. Handlingsplan för e-hälsa i Östergötland

Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen

Projektplan för projekt EBH och fysisk planering

Roller och ansvar inom Samordningsförbundet Stockholms stad

Projektplan: Glokala omställningscentra Folkhögskolan som arena och aktör

Styrgrupp Kultur för hälsa

Uppstartmöte för HU2 på Chalmers 16/6 06

Underlag för kvalitetsbaserad resurstilldelning 2014

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?


Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet

Riktlinjer för arbetsgrupper. Fastställd av styrgruppen den 10 sept. 2014

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Korpen i Småland Tillsammans!

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH

Riktlinjer för att arrangera FFFF konferens.

Kvalitetsgranskning och uppföljning av utbildning vid Samhällsvetenskapliga fakulteten

Medverkande institutioners ansvar Programkommitté

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

Möte med Norrbottens foikhälsopolitiska råd

Riktlinjer för projektpaket och projekt inom Vindforsk III samt förtydligande av roller i programmet.

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga

Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap

1. Meriteringsmodellen

Sammanträdesdatum Lärarrepresentanter Folke Snickars, ordförande Sopllia Hober Svante Linusson

Behöriga förstahandssökande och antagna

Övningsskoleprojektet

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011

Katja Kamila

Fairtrade City. Jönköping är en PROGRAM FÖR FAIRTRADE CITY JÖNKÖPING

Nya Ladok. Checklista. Översyn av studieadministrativa rutiner inför införandet av nya Ladok

Fakultetsnämnden, utskottet för forskning

POSOM-plan. Härnösands kommun Socialförvaltningen Helene Brändström, RUTIN. Rutin KS

Ansökan om projektmedel förstudie med fokus på tidiga rehabiliterande åtgärder i samverkan

Transkript:

Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer Bakgrund Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning (NSHU) finansierade under 2007 ett antal högskolenätverk kring den nya utbildnings- och examensstrukturen. Ett av dessa nätverk består av alla svenska högskolor och universitet som bedriver utbildningar som leder till högskole- eller civilingenjörsexamen. Chalmers tekniska högskola stod för värdskapet. Nätverkets arbete och resultat finns beskrivet i rapporten Malmqvist m fl (2007) Samverkan vid införande av ny examens- och utbildningsstruktur i svensk ingenjörsutbildning: Etablerandet av nätverket ingenjörsutbildningarna. Under 2008 driver de 23 lärosäten som har ingenjörsutbildning tillsammans en fortsättning av nätverket, med det huvudsakliga syftet att etablera långsiktiga möjligheter till nätverk och samverkan kring ingenjörsutbildning. Eftersom årets nätverk finansieras av lärosätena själva kan och ska aktiviteterna präglas av frågor som speglar deltagarnas egna intressen. Nätverkets namn är även i år Nätverket Ingenjörsutbildningarna. Finansieringen uppgår till 450 kkr, motsvarande hälften av förra årets NSHU-finansiering. Värd för nätverket är KTH. Nedan beskrivs nätverkets planerade verksamhet och organisation i detalj. Verksamhet De huvudsakliga verksamheter som planeras är sex ämnesnätverk för programledningar (Industriell Ekonomi, Teknisk Fysik/Elektro, Samhällsbyggnad, Maskin, Bio-Kemi-Miljö, Data/IT/Media), med nationella möten minst en gång under året. Dessutom planeras ett liknande ämnesnätverk för pedagogiska utvecklare inom ingenjörsutbildning med möte tidig höst, samt en nationell utvecklingskonferens för ingenjörsutbildning i november. Sex ämnesnätverk Idén med nätverken är att underlätta kommunikation och främja samarbete mellan lärosäten och individer inom ingenjörsutbildningarna inom ämnesområdet, och därmed genom liten enskild insats skapa gemensam god utdelning. Ämnesnätverksansvarig arrangerar en ämnesnätverksträff sent på våren och möjlighet till ytterligare ett möte i samband med utvecklingskonferensen i november. Målgruppen för ämnesnätverksträffarna är programledningar i vid mening, dvs personer med helhetsperspektiv kring en ingenjörsutbildning, såsom programansvariga, administratörer, studievägledare, studentrepresentanter, informella nyckelpersoner i lärarkåren. Det är viktigare att en högskola är representerad än att individerna som deltar i ämnesnätverket kan anses tillhöra en snäv definition av målgruppen. Det finns ett flertal ingenjörsutbildningar som inte enkelt kan indelas i någon av de sex grupperingarna och inbjudan att delta i ämnesnätverk är en öppen inbjudan. Varje programledning väljer själv ett eller flera ämnesnätverk att delta i.

Ämnesnätverken vänder sig till civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningen gemensamt., och träffarna kan innehålla vissa separata sessioner för frågor som är av specifikt intresse för de olika examina, men även gemensamma delar av såväl innehållsmässig som social karaktär. Efter ett första gemensamt möte kan ämnesnätverken själva avgöra om de vill fortsätta som ett gemensamt nätverk eller om man vill dela upp sig, men eventuellt fortfarande ha parallella möten. Ämnesnätverksansvarig inventerar även befintliga eller vilande äldre nätverk med syfte att ta vara på strukturer och erfarenheter därifrån. Eftersom syftet med ämnesnätverken är att öka samarbete och utbyte mellan ingenjörsutbildningarna är en viktig princip att befintliga fungerande nätverk kan växlas upp och byggas ut, snarare än att de bör ersättas. I Nätverket Ingenjörsutbildningarnas (där de ämnesnätverksansvariga ingår) diskuteras förslag till innehåll och arbetsformer för ämnesnätverken varefter det är upp till ämnesnätverksansvarige att identifiera frågor som utgår från deltagarnas intresse och som möjliggör fortlevnad av ämnesnätverket. Vid ämnesnätverksträffarna sprids information kring och inbjudan att bidra till höstens utvecklingskonferens. Det finns möjlighet att planera gemensamma konferensbidrag, både spontant deltagarna emellan och som resultat av någon planerad gemensam aktivitet. Vidare kan deltagare i respektive ämnesnätverk samlas för någon aktivitet i samband med Utvecklingskonferensen i november, som därmed utgör ett naturligt tillfälle för resultatspridning från samarbetet inom ämnesnätverken. Planeringen för fortsatt samverkan efter 2008 är en viktig uppgift för de ämnesnätverksansvariga. En utgångspunkt för arbetet är att nätverken från och med 2009 skall drivas av deltagarna själva, utan central finansiering och med ett rullande ansvar mellan lärosätena. Vid årets ämnesnätverksträffar bör värd utses och möte bestämmas för 2009. Detta förutsätter att förhandskontakter tagits redan under planeringen av årets möte så att minst en villig kandidat står redo att ta över. Ämnesnätverksansvarig rapporterar till TUF/RET och Samverkansgruppen när mötena skall ske, vilken dagordning man har samt var och när nästa möte skall genomföras. Man får även gärna lämna en kort rapport om frågor man tycker är viktiga att föra vidare till TUF/RET och Samverkansgruppen. Ämnesnätverk för pedagogiska utvecklare Målgruppen för ämnesnätverket är personer med helhetsperspektiv kring utveckling av ingenjörsutbildning på en högskola eller universitet. Syftet med detta ämnesnätverk är att stärka den pedagogiska utvecklingen genom utbyte av kunskap och arbetssätt som fungerar för utveckling av ingenjörsutbildning. Ett särskilt tema för arbetet är den högskolepedagogiska utbildningen för lärare inom ingenjörsutbildning. Ämnesnätverket träffas en gång under augusti/september.

Till ämnesnätverksansvarigs uppgifter hör att inventera vilka personer som kan räknas till målgruppen, men det är viktigare att en högskola är representerad än att alla i ämnesnätverket kan anses tillhöra en snäv definition av målgruppen. På många större universitet och högskolor finns pedagogiska utvecklare, men som kanske inte identifierar sig specifikt med ingenjörsutbildning, medan det på mindre högskolor kan saknas personer med klart uttalat mandat för pedagogisk utveckling. Den högskolepedagogiska utbildningen bedrivs ibland med och ibland utan anknytning till ingenjörsutbildning. De flesta utvecklare har en arbetssituation där de arbetar ensamma eller med ett fåtal kollegor, vilket gör att betydelsen av externt nätverk är särskilt stor. Existerande nätverk Ovan beskrivna nätverk avser inte att ersätta befintliga nätverk. Förekomsten av nätverk inom respektive ämnesområde bör inventeras och de bör uppmuntras att vara kvar, eventuellt i samverkan. Ingenjörsutbildningarnas Utvecklingskonferens Utvecklingskonferensen för ingenjörsutbildning 2008 erbjuder möjligheter till erfarenhetsutbyte kring utveckling av ingenjörsutbildning. Syftet är att främja utbildningarnas kvalitet och utveckling, genom att underlätta kommunikation och främja samarbete. Konferensen är avsedd att tillsammans identifiera och diskutera aktuella och gemensamma frågor, snarare än att vara en traditionellt vetenskaplig konferens för rapportering av forskning om ingenjörsutbildning. Utvecklingskonferensen, som planeras återkomma vartannat år, fyller ett behov som den enda nationella konferensen specifikt för ingenjörsutbildning. Förutom samma målgrupper som för ämnesnätverken (dvs programledningar och pedagogiska utvecklare i vid mening) riktar sig konferensen även till enskilda lärare vid lärosätena. Datum för Utvecklingskonferensen 2008 är 26-27 november. Nätverkets utgör samtidigt programkommittee för utvecklingskonferensen, och konferensdokumentationen utgör en del av Nätverket Ingenjörsutbildningarnas dokumentation. Tidtabell Inbjudan att bidra publiceras senast den 22 februari Förslag till bidrag skickas senast den 16 juni Besked om att bidrag accepteras den 8 juli Deadline för skriftliga bidrag till konferensdokumentationen den 1 oktober Detaljerat konferensprogram publiceras den 24 oktober

Organisation Styrgrupp för nätverket Nätverkets styrgrupp består av representanter för RET-gruppen (de universitet och högskolor som har civilingenjörsutbildning), TUF-gruppen (nätverk med personer i universitetsförvaltningarna) och Samverkansgruppen för högskoleingenjörsutbildningar. Gunilla Klinteskog, Karlstads Universitet (ordförande) Anders Lundin, Umeå Universitet Benny Lövström, Blekinge Tekniska Högskola Helen Dannetun, Linköpings Tekniska Högskola Kristina Edström, KTH (föredragande) Ledningsgrupp för nätverket: Nätverkets består av en projektledare tillsammans med två stödpersoner och sex ämnesområdesansvariga. Kristina Edström, KTH. Projektledare, Ämnesnätverksansvarig för Pedagogiska utvecklare. Johan Malmqvist, Chalmers Stödperson, projektledare 2007. Karl Pettersson, Mittuniversitetet Stödperson. Nina Reistad, Lunds Tekniska Högskola Ämnesnätverksansvarig Industriell Ekonomi. Karin Spets, Mälardalens Högskola Ämnesnätverksansvarig Samhällsbyggnad. Mikael Enelund, Chalmers Ämnesnätverksansvarig Maskin. Svante Gunnarsson, Linköpings Tekniska Högskola Ämnesnätverksansvarig Teknisk Fysik/Elektro. Reidar Lyng, Karlstads Universitet Ämnesnätverksansvarig Bio-Kemi-Miljö. Peter Lundin, Chalmers Ämnesnätverksansvarig Data/IT/Media. Ämnesnätverksansvarigas ansvar: Inventera befintliga nätverk inom ämnesområdet Uppdatera kontaktuppgifter för sitt ämnesnätverk Identifiera intressanta frågor till ämnesnätverksträffen Initiera planering för fortsatt verksamhet och värdskap för ämnesnätverket för 2009

Inbjuda till och arrangera en ämnesnätverksträff på våren Producera dokumentation från ämnesnätverksträffen Ingå i programkommittén utvecklingskonferensen Anordna aktivitet för ämnesnätverket i samband med utvecklingskonferensen Projektledares och stödpersonernas ansvar: Bistå och samordna ämnesnätverksansvariga i deras arbete I möjligaste mån delta vid ämnesnätverksträffarna och bistå vid dokumentation etc Upprätta hemsida för ämnesnätverken och utvecklingskonferensen Stödja planeringen för fortsatt verksamhet under 2009 Undersöka möjligheter till sponsring av konferensen Planera, genomföra och dokumentera utvecklingskonferensen Dokumentera nätverkets aktiviteter Rapportera kontinuerligt till styrguppen Styrgruppens ansvar: Utgöra stöd för projektledaren och en samt utgöra länk till RET, TUF och Samverkansgruppen Löpande rapportera i RET, TUF och Samverkansgruppen

Aktivitetsplan 2008 Datum Aktivitet Ansv Deltagare Löpande Återrapportering till RET/TUF och Gunilla Klinteskog Ledamöter i RET/TUF och Samverkansgruppen Samverkansgruppen (RET), Karl Pettersson (Samv) 24 jan Planeringsmöte Projektledare Projektledare, stödpersoner, 8 juli aug-sept inkomna bidrag Workshop för pedagogiska utvecklare Ämnesnätverksansvarig aug-nov Konferensplanering och -program 1 okt Deadline för leverans av bidrag 1 nov Publicering av konferensprogram 26-27 Utvecklingskonferens Nov 26-27 Nov ca 15 Dec Rapportering av resultatet i ämnesnätverken och plan för ämnesnätverkens fortsättningar 22 feb Utvecklingskonferensen Projektledare och Inbjudan att bidra publiceras maj-juni Ämnesworkshopar Ämnesnätverksansvariga 16 juni Deadline för konferensbidrag 16 juni - Granskning av Ledningsgruppen Projektledare Möjlighet till Ämnesnätverksmöten i samband med utvecklingskonferensen Ämnesnätverksansvariga ämnesnätverksansvariga Programledningar för ingenjörsutbildningar Pedagogiska utvecklare (i vid mening) för ingenjörsutbildningar Programledningar, lärare, pedagogiska utvecklare, studentrepresentanter m fl. Programledningar, lärare, pedagogiska utvecklare, studentrepresentanter m fl.

Budget Nätverkets totala budget är 450 kkr. Högskolorna bidrar till nätverkets finansiering i proportion till antal hst. Resurserna fördelas enligt följande: Projektledning (Kristina Edström) 200 kkr Två stödpersoner (Johan Malmqvist, Karl Pettersson) 50 kkr Sex ämnesnätverksansvariga (Nina Reistad, Karin Spets, Mikael Enelund, Svante Gunnarsson, Reidar Lyng, Peter Lundin) 150 kkr Konferensadministration 50 kkr Deltagare vid ämnesnätverkens möten betalar sina egna resor samt självkostnad för exempelvis förtäring. För deltagande vid Utvecklingskonferensen utgår en konferensavgift (självkostnad förtäring, lokaler, material). Eventuellt kan avgiften reduceras eller elimineras med hjälp av sponsring.