KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [3] Kommunstyrelsen 2013-04-08 Tid 2013-04-08, Kl 16:00 Plats Kommunalhuset i Tumba, 2:3 Ärenden Justering BESLUTAS AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 68 Årsredovisning för Botkyrka kommun 2012 69 Ombudgeteringar 70 Avgift vid utlämnande av kopia på allmän handling 71 Ändring av bolagsordning i SRV Återvinning AB 72 Ägardirektiv för Södertörns Energi AB 73 Uppdrag från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen 2013 - återrapportering 74 Redovisning av obesvarade medborgarförslag 75 Redovisning av obesvarade motioner 76 Svar på motion - Fritidsgårdar med profilinriktning (M) 77 Svar på motion - Biogaspump (S)
BOTKYRKA KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2[3] Kommunstyrelsen 2013-04-08 78 Svar på motion - Förläng gång- och cykelvägen från Botkyrka Golfklubb till Tegelvreten på väg 225 (KD) 79 Svar på motion - Utarbeta en bostadsförsörjningspolicy (M) BESLUTAS AV KOMMUNSTYRELSEN 80 Årsredovisning och uppföljning av intern kontrollplan 2012 för kommunstyrelsens förvaltningar 81 Intern kontrollplan 2013 82 Tumba centrum - tilläggsanslag för detaljplanearbete 83 Återuppbyggnad av Brantbrinks ishall 84 Tilläggsanslag för ökade hyror - Idrottshuset 85 Statsbidrag - enligt förordningen om nationella minoriteter och minoritetsspråk 86 Finskt förvaltningsområde - statsbidrag 2013 87 Näringslivsplan 2013 88 Fair trade city 2013 89 Svar på remiss - Förslag till ny översiktsplan för Södertälje 90 Jobbpaketet 91 Försäljning av del av fastigheten Eriksberg 2:1 - del av kvarteret Hantlangaren 92 Studieresa utanför EU - SIOP-konferens 93 Utbildningsresa utanför Europa - Hewlett Packard Networking, USA
BOTKYRKA KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 3[3] Kommunstyrelsen 2013-04-08 94 Valärenden 95 Anmälningsärenden 96 Delegationsärenden Katarina Berggren Ordförande Erik Gustafsson Sekreterare
ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Kommunstyrelsen 2013-04-08 Dnr KS/2012:561 Årsredovisning för Botkyrka kommun 2012 (KS/2012:561) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att avsätta 20 miljoner kronor av årets ekonomiska resultat till kommunens kompetensutvecklingsfond. Kommunfullmäktige beslutar att avsätta ytterligare 1,35 miljoner kronor av årets ekonomiska resultat till kompetensutvecklingsfonden, motsvarande ränteuppräkning av fonden. Kommunstyrelsen beslutar för egen del att godkänna förslaget till årsredovisning för Botkyrka kommun 2012. Sammanfattning Syftet med kommunens årsredovisning är att informera om det gångna årets verksamhet och ekonomi. Kommunens uppdrag är att ge kommuninvånarna en bra service och samtidigt använda de ekonomiska resurserna på ett effektivt sätt. Det är detta som avses med begreppet god ekonomisk hushållning i kommunallagen. Med utgångspunkt från kommunens ettårsplan för 2012 beskrivs i årsredovisningen på olika sätt hur kommunen lyckats leva upp till detta. Kommunen redovisar för sjuttonde året i rad ett positivt ekonomiskt resultat. Det uppgår till 154,4 miljoner kronor, vilket är 85 miljoner bättre än budgeterat och beror på betydande engångsintäkter. En avstämning mot kommunallagens balanskrav ger ett resultat på 126 miljoner kronor. Då har avräkning gjorts med 28 miljoner kronor motsvarande avkastningen på kommunens avsättning för framtida pensioner. Vidare har överskott för VA-verksamheten räknats från omfattande 7 miljoner kronor och ett lika stort belopp tillgodoräknats motsvarande årets kostnader för kompetensutveckling som disponerats ur kommunens kompetensfond. Jämförelsestörande poster har bidragit positivt till årets resultat med totalt 95
BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Kommunstyrelsen 2013-04-08 Dnr KS/2012:561 miljoner kronor. Av detta utgör 64 miljoner kronor den återbetalning som kommunen fått från AFA försäkring AB för tidigare inbetalda premier för avtalsförsäkringar, vilket alla kommuner fått del av under 2012. När det gäller kommunens verksamhetsresultat kan vi sammanfattningsvis konstatera att: 1) Utvecklingen gick åt rätt håll för drygt hälften av de indikatorer som används för uppföljning av kommunfullmäktiges mål. För drygt en femtedel av indikatorerna var utvecklingen negativ jämfört med föregående mätning. 2) I många fall är dock skillnaderna stora mellan kommunens stadsdelar och mellan könen. Det gäller bland annat viktiga områden som arbete, utbildning och hälsa. 3) Det är svårt att bedöma nämndernas måluppfyllelse. Det finns därför ett behov av se över nämndernas mål för att förbättra styrningen och uppföljningen. 4) Nämnderna har genomfört nästan hälften av sina åtaganden helt och nästan hälften delvis. 10 procent av nämndernas åtaganden har inte genomförts. 5) I jämförelsen Kommunernas kvalitet i korthet tillhör Botkyrka den tredjedel av kommunerna som har bäst resultat inom flera områden, men ligger bland den tredjedel som har sämst resultat bland annat för resultaten inom skolan och äldreomsorgen. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse 2013-04-05.
TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kommunledningsförvaltningen 2013-04-05 Dnr KS/2012:561 Referens Anna Giotas Sandquist Mottagare Kommunstyrelsen Årsredovisning 2012 Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner förslaget till årsredovisning för Botkyrka kommun 2012. Kommunfullmäktige beslutar att avsätta 20 miljoner kronor av årets ekonomiska resultat till kommunens kompetensutvecklingsfond. Kommunfullmäktige beslutar att avsätta ytterligare 1,35 miljoner kronor av årets ekonomiska resultat till kompetensutvecklingsfonden, motsvarande ränteuppräkning av fonden. Sammanfattning Syftet med kommunens årsredovisning är att informera om det gångna årets verksamhet och ekonomi. Kommunens uppdrag är att ge kommuninvånarna en bra service och samtidigt använda de ekonomiska resurserna på ett effektivt sätt. Det är detta som avses med begreppet god ekonomisk hushållning i kommunallagen. Med utgångspunkt från kommunens ettårsplan för 2012 beskrivs i årsredovisningen på olika sätt hur kommunen lyckats leva upp till det. Kommunen redovisar för sjuttonde året i rad ett positivt ekonomiskt resultat. Det uppgår till 154,4 miljoner kronor, vilket är 85 miljoner bättre än budgeterat och beror på betydande engångsintäkter. En avstämning mot kommunallagens balanskrav ger ett resultat på 126 miljoner kronor. Då har avräkning gjorts med 28 miljoner kronor motsvarande avkastningen på kommunens avsättning för framtida pensioner. Vidare har överskott för VA-verksamheten räknats från omfattande 7 miljoner kronor och ett lika stort belopp tillgodoräknats motsvarande årets kostnader för kompetensutveckling som disponerats ur kommunens kompetensfond. Jämförelsestörande poster har bidragit positivt till årets resultat med totalt 95 miljoner kronor. Av detta utgör 64 miljoner kronor den återbetalning som Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08-530 613 71 Sms 0761-15 00 08 E-post anna.giotas.sandquist@botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax 08-530 616 66 Webb www.botkyrka.se
BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kommunledningsförvaltningen 2013-04-05 Dnr KS/2012:561 kommunen fått från AFA försäkring AB för tidigare inbetalda premier för avtalsförsäkringar, vilket alla kommuner fått del av under 2012. När det gäller kommunens verksamhetsresultat kan vi sammanfattningsvis konstatera att: Utvecklingen gick åt rätt håll för drygt hälften av de indikatorer som används för uppföljning av kommunfullmäktiges mål. För drygt en femtedel av indikatorerna var utvecklingen negativ jämfört med föregående mätning. I många fall är dock skillnaderna stora mellan kommunens stadsdelar och mellan könen. Det gäller bland annat viktiga områden som arbete, utbildning och hälsa. Det är svårt att bedöma nämndernas måluppfyllelse. Det finns därför ett behov av se över nämndernas mål för att förbättra styrningen och uppföljningen. Nämnderna har genomfört nästan hälften av sina åtaganden helt och nästan hälften delvis. 10 procent av nämndernas åtaganden har inte genomförts. I jämförelsen Kommunernas kvalitet i korthet tillhör Botkyrka den tredjedel av kommunerna som har bäst resultat inom flera områden, men ligger bland den tredjedel som har sämst resultat bland annat för resultaten inom skolan och äldreomsorgen. Detta reviderade förslag till årsredovisning har kompletterats med de uppgifter kring sjukfrånvaro som saknades i det första utskicket. Kompletteringen återfinns på sidan 18, respektive sidan 30. Detta innebär att antalet indikatorer som inte gått att bedöma har minskat med en och att antalet indikatorer som utvecklas i en negativ riktning har ökat med en, se sidan 8 i årsredovisningen. Vidare har ett antal språkliga korrigeringar gjorts i dokumentet och diagram 1:2b, på sidan 9 har ändrats. Inför beslutet i kommunfullmäktige kommer årsredovisningen att kompletteras layoutmässigt, i första hand med bilder och högupplösta tabeller. Erik Nilsson T.f. kommundirektör Niclas Johansson Ekonomichef Expedieras till
årsredovisning 2012 BILD
framtiden skapar vi tillsammans Botkyrka är en av Sveriges mest internationella kommuner. Det tillsammans med att vi är en väldigt ung befolkning ger oss goda förutsättningar inför framtiden. Under 2012 har vi investerat i våra barn och unga med satsningar som en dator till varje elev, sommarjobb till 1000 ungdomar och rätt till heltid i förskolan för alla barn. Vi har byggt om och byggt nya förskolor och skolor så att våra barn får de bästa möjligheterna till utbildning. Under förra året startade vi ett näringslivsforum för att kunna förverkliga vårt mål att Botkyrka ska vara en attraktiv näringslivskommun. Tack vare alla entreprenörer i kommunen utsågs Botkyrka till årets tillväxtkommun i länet, då vi har flest antal företag som anställer, ökar sin omsättning och går med vinst. Fler jobb på hemmaplan är positivt för oss alla! Under 2012 har vi investerat i våra barn och unga. Katarina Berggren, kommunstyrelsens ordförande PLATS FÖR TABELLER, DIAGRAM, BILDER ETC. Botkyrka är en kommun med stor mångfald. Vi har landsbygd och storstadspuls. Vi har stort utbud av kulturupplevelser och stort utbud av naturupplevelser. Bio i Tumba och skidspår i Tullinge, världscirkus i Alby och havsbad i Grödinge, internationell bokmässa i Hallunda och kvällsdopp vid Fittjasjön. Varje stadsdel är unik i sig själv men vi är rikast tillsammans i ett sammanhållet Botkyrka. Nu summerar vi 2012 och jag kan konstatera att vi återigen redovisar ett positivt ekonomiskt resultat. En del av det investerar vi i personalens kompetensfond. En ekonomi i balans är en förutsättning för att kunna fortsätta investera i modern utbildning till våra barn, kvalitativ vård, lekparker och nya cykelvägar. Framtidens Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för en hållbar framtid. Så lyder vår vision. Resultaten från förra året visar att vi är på rätt väg. Jag vill rikta ett stort tack till alla kommuninvånare, entreprenörer och medarbetare utan er hade detta inte varit möjligt. Katarina Berggren, kommunstyrelsens ordförande i Botkyrka kommun
botkyrka i siffror 2012 2415 barn och vuxna deltog under året i fältbussens aktiviteter. 9 procentenheter Andelen medarbetare inom vård och omsorg med kompetens motsvarande gymnasiets omvårdnadsprogram har ökat med 9 procentenheter på ett år. 2012 mer än fördubblade kommunen den organiserade spontanidrotten till 2000 timmar med aktiviteter som dans, fäktning, basket, bordtennis och innebandy. BILD 99 procent av besökarna är nöjda med bemötandet på öppna förskolan. 320 Bygglov för 320 nya bostäder i kommunen 77% av deltagarna hade jobb 6 månader efter sin yrkesutbildning. BILD Student utspring 52 % av gymnasieungdomarna började på högskolan inom tre år. Botkyrka är nu i kapp länet. INNEHÅLL FÖRORD...03 BOTKYRKA I SIFFROR 2012...04 Botkyrka är en inspirerande plats...06 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE En bra grund att bygga på... 07 Uppföljning av kommunfullmäktiges mål...08 Botkyrka i jämförelse... 20 Ännu ett år med gott ekonomiskt resultat...22 Våra bolag bidrar till en positiv utveckling i kommunen...28 Vi gillar att jobba i Botkyrka kommun...30 Botkyrkas näringsliv på frammarsch...32 NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING...36 En utvecklings inriktad kommun...34 Lokalt samarbete ger positiv utveckling...36 Dialog och samarbete för ett växande Botkyrka...38 Gott kvalitetsarbete men stora utmaningar...42 Oväntade möten...46 Målinriktad arbete börjar ge resultat...48 Cirkus för både kroppen och knoppen...58 En väg in - med medborgarnas förtroende i fokus...50 På väg mot goda resultat...52 Bolagen i sammanfattning... 54 Cirkus för både kroppen och knoppen...58 ETT HÅLLBART BOTKYRKA Utmaningar för ett hållbart Botkyrka...60 Botkyrka bäst i klassen på klimatarbete...64 Många hjärtar Botkyrka...66 Så styrs Botkyrka kommun...68 Botkyrka kommuns organisation...69 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR... 70 REDOVISNINGSPRINCIPER... 80 REVISIONSBERÄTTELSE...82 Sommarjobb till 1000 ungdomar 13 Botkyrka på plats 13 som företagarkommun bland Sveriges 290 kommuner. Plats BILD
botkyrka - en inspirerande plats en bra grund att bygga på Vart är Botkyrka på väg? Framtidens Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för en hållbar framtid. Det är vår vision. Botkyrka kommun har under året fördjupat analysen av hur vi styr våra verksamheter och vilka resultat vi uppnår. Under 2013 startar vi ett långsiktigt utvecklingsarbete för att uppnå goda resultat och god kvalitet för alla Botkyrkabor, oavsett bland annat kön och stadsdel. Botkyrka kommuns vision är en beskrivning av en önskad framtid. Syftet med en vision är att ge energi, handlingskraft och att vägleda oss när vi fattar beslut om vår framtida utveckling. Visionen påverkar våra långsiktiga strategier och målsättningar. Ett hållbart Botkyrka I Botkyrka har vi bestämt oss för att vrida samhällsutvecklingen i en hållbar riktning. Det är ett långsiktigt arbete. Det tar sikte på hur vi vill att kommunen ska se ut om trettio år. Hållbar utveckling kan beskrivas som en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Sex viktiga utmaningar för hållbarhet Botkyrka kommun har gjort en omfattande analys och kommit fram till att kommunen står inför sex särskilt viktiga utmaningar för en hållbar utveckling: Botkyrkaborna har arbete, Botkyrkaborna känner sig hemma, Botkyrka har de bästa skolorna, Botkyrka bidrar inte till klimatförändringarna, Botkyrkaborna är friska och mår bra samt Botkyrkaborna har förtroende för varandra och för demokratin. PLATS FÖR TABELLER, DIAGRAM, BILDER ETC. Dessa utmaningar är grunden för kommunens flerårsplan som är det styrande dokumentet för planering och uppföljning. Den innehåller både mål och en ekonomisk plan för den aktuella tidsperioden. Alla verksamheter i Botkyrka kommun arbetar mot de mål och ambitioner som finns i flerårsplanen. Botkyrka är en kreativ upplevelsekommun Härliga upplevelser i naturen, nyskapande cirkus, teater, film, massor av skidåkning, handboll, bandy, boxning, ridning, fotboll, cricket, baseboll och orientering. Det är bara en del av alla upplevelser som finns i Botkyrka. Botkyrka är och vill uppfattas som en kreativ upplevelsekommun med fokus på kultur, natur och idrott och som en hållbar boendekommun med närhet till naturen. Botkyrka är långt ifrån lagom Vår devis är välkänd och betyder att Botkyrka är en kontrastrik och kreativ mötesplats. Vi menar att i Botkyrka finns mängder av kontraster; i arkitekturen, naturen, människorna och företagen. I Botkyrka är vi kreativa, nytänkande och satsar på upplevelser. I Botkyrka uppstår oväntade och intressanta möten mellan människor, kulturer, språk och religioner. Utvecklingen går åt rätt håll för flera mål men skillnaderna är stora 2012 hade kommunen 13 övergripande mål som vi följer upp genom sammanlagt 37 indikatorer. För 19 av indikatorerna gick utvecklingen i en positiv riktning, 4 var oförändrade och 7 av indikatorerna gick åt fel håll, jämfört med föregående mättillfälle. För 7 av indikatorerna är det inte möjligt att bedöma utvecklingen.¹ För att få en bild av den samlade utvecklingen när det gäller jämställda och jämlika förutsättningar och möjligheter, analyserar vi så långt möjligt kommunfullmäktiges indikatorer uppdelat på stadsdel och kön. Skillnaderna är stora inom viktiga områden som inflytande, utbildning, arbete och hälsa. Flickor har till exempel bättre skolresultat än pojkar i nästan alla stadsdelar, medan förvärvsfrekvensen och förvärvsinkomsten är högre för män än för kvinnor i alla stadsdelar. Sammanfattningsvis påverkar de stora skillnaderna i livsvillkor både de enskilda individerna, samhällsekonomin och den sociala sammanhållningen. Vi behöver därför fortsätta arbetet för att öka jämställdheten och jämlikheten och motverka de starka könsmässiga och socioekonomiska mönstren. Ett viktigt område är arbetsmarknaden, där Botkyrkabornas förvärvsfrekvens och förvärvsinkomster behöver öka kraftigt, särskilt för kvinnor. Svårt att bedöma nämndernas måluppfyllelse 2012 hade alla nämnder utom kommunstyrelsen och tekniska nämnden egna nämndmål. Men för de flesta av dem är det svårt att bedöma om de är uppnådda eller inte. Nämnderna behöver därför se över sina mål för att förbättra styrningen och uppföljningen. Nästan hälften av åtagandena är helt genomförda Nämnderna hade under året totalt 382 åtaganden. De genomförde 45 procent helt och 45 procent delvis. 10 procent genomfördes inte. Både bättre och sämre än andra kommuner Delaktighet, bemötande, öppethållande och information på nätet är bättre i Botkyrka än i de flesta andra kommunerna i landet. Vi tillhör också den bästa tredjedelen av kommunerna inom miljöområdet, antalet nya företag och serviceutbudet inom äldreomsorg och LSS. Däremot ligger vi bland den sämre tredjedelen för resultaten inom skolan och omsorgen. Vi behöver också förbättra tillgängligheten via e-post och telefon och minska väntetiden för erbjudande om plats på äldreboende. Andra grundläggande områden där vi ligger bland de sämre kommunerna är trygghet och andelen förvärvsarbetande. Gott ekonomiskt resultat men hårdare tider väntar Kommunen redovisar också i år ett betryggande ekonomiskt överskott. Men kommande år finns risk för att ekonomin försämras på grund av sämre ekonomisk konjunktur, fortsatt befolkningsökning, stort investeringstryck och förändrat skatteutjämningssystem. Det ställer krav på tydliga prioriteringar. Så här arbetar vi vidare Vi arbetar på olika sätt med att förbättra kommunens styrning och resultat. 2013 inleder vi ett projekt för bättre styrning av ekonomin och verksamheten. Parallellt arbetar vi för ökad kvalitet inom viktiga områden som utbildning, vård och omsorg, och samhällsbyggnad. Utmaningen är att arbeta uthålligt, ta vara på goda exempel och sprida nya, bättre arbetssätt så att de får fäste i hela verksamheten. Vi jobbar också för att förbättra bemötandet i verksamheten, bland annat genom att utveckla ett jämställt interkulturellt bemötande utan diskriminering. Vårt varumärke bidrar till att skapa ett attraktivt Botkyrka. 1. För 3 av indikatorerna kommer nya uppgifter i april som gör det möjligt att fastställa utvecklingen. 6 INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 7
Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Kommunfullmäktige har beslutat om 13 övergripande mål för utvecklingen av Botkyrka, som vi följer upp genom 37 indikatorer. Här redovisar vi vilka som gick åt rätt håll, vilka som inte ändrades och vilka som gick åt fel håll jämfört med tidigare mätning. För 7 indikatorer är det inte möjligt att bedöma utvecklingen.¹ R edovisningen av de indikatorer som bygger på medborgarundersökningen kan bara jämföras över två år. Ofta svänger indikatorerna med några få procentenheter mellan åren och det gör det svårt att dra några slutsatser om utvecklingen över tid. I stället kan det vara mer fruktbart att se på mönster utifrån stadsdelar och kön. Det är viktigt att ha med sig när man läser. MÅL 1 Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutvecklingen Referens 19 6 indikatorer går inte att bedöma indikatorer går åt rätt håll. Indikatorn går åt rätt håll Indikatorn är oförändrad Indikatorn går åt fel håll 8 indikatorer går åt fel håll. 4indikatorer är oförändrade. 2013-03-20 Mottagare Samuel Indikatorns utveckling går inte att bedöma Uppföljning av kommunfullmäktiges mål diagram BOTKYRKA KOMMUN 2013-03-20 Indikator 1:2 Upplevelse av social sammanhållning och distans 1:2 Indikator Jag har förtroende 1:2a Jag har för förtroende flesta som för bor de i mitt flesta bostadsområde som bor i mitt bostadsområde. Källa: Medborgarundersökningen 2012. 100 80 Procent 60 2012 2011 Jag har vänner i en annan kommundel 1 [10] 60 56 % Alby Fittja Hallunda/Norsb Tullinge Tumba/Storvreten Vårsta/Grödinge Botkyrka kommun Instämmer inte 40 Alby Fittja Hallunda/ Norsborg Tullinge Tumba/ Storvreten Vårsta/ Grödinge Botkyrka kommun Instämmer 20 0 0 20 40 60 80 100 Procent Kvinnor Män Indikatorn utvecklas i positiv riktning Medborgarundersökningen har två frågor för att mäta social sammanhållning: om man har förtroende för dem som bor i det egna bostadsområdet och var de egna vännerna bor. Totalt har 60 procent förtroende för dem som bor i bostadsområdet, men andelen varierar mycket mellan stadsdelarna även om skillnaderna har minskat sedan förra året. Till exempel har 0 20 40 60 80 100 förtroendet ökat med 7 procentenheter i Fittja, samtidigt som Kvinnor Män det har minskat med 5 procentenheter Procent i Tullinge. 2 [10] 100 80 Procent 60 Indikator 1:2b Jag har vänner i en annan kommundel Källa: Medborgarundersökningen 2012. Jag har vänner i en annan kommundel Alby Fittja Hallunda/Norsb Tullinge Tumba/Storvreten Vårsta/Grödinge Botkyrka kommun 40 2012 2011 Tullinge Tumba/ UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Storvreten Vårsta/ Grödinge Botkyrka kommun 20 0 0 20 40 60 80 100 Procent Kvinnor Män 0 20 40 60 80 100 Kvinnor Män Procent 70 74 % Utvecklingen av indikatorn går inte att bedöma En indikation på kontakten mellan Botkyrkaborna är om man har vänner i andra stadsdelar än den egna. Resultaten för 2012 går inte helt att jämföra med 2011 eftersom både frågor och svar ändrats. Mönstret är ändå tydligt. Få invånare i Tullinge och Vårsta-Grödinge har vänner i Alby, Fittja, Hallunda- Norsborg och tvärtom. Det kan tolkas som stor social distans mellan kommunens olika delar, även om Tumba till viss del verkar vara en knutpunkt. Det är viktigt med insatser som ökar samhörigheten i kommunen som helhet. Möten och utbyten mellan individer och grupper över bland annat sociala och etniska gränser ökar förståelsen för gemensamma utmaningar och behovet av kraftsamling och prioritering. 2013-03-20 BOTKYRKA KOMMUN Indikatorn utvecklas i positiv riktning Utvecklingen varierar mellan olika år och mellan kommundelarna, men totalt sett är trenden svagt positiv sedan 2005. I undersökningen 2012 upplevde 34 procent att de kan vara med och påverka i kommunala frågor som intresserar dem, en ökning med 4 procentenheter sedan 2011. Boende i Alby, Fittja och Hallunda/Norsborg instämde i något högre grad än i andra kommundelar. Kvinnor är mer positiva än män, särskilt i Tullinge och i Tumba. Männen i Tullinge och Tumba var mest negativa. För att förbättra vårt resultat ytterligare måste vi bli bättre på att följa upp vilka som deltar i kommunens olika dialoger med Botkyrkaborna. Vi behöver också närmare analysera varför inte upplevelsen av delaktighet och att kunna påverka ökar mer hos invånarna trots att vi utvecklat allt fler metoder, kanaler och möjligheter för att göra det. 2012 2011 34 30 % 1. För 3 av dessa indikatorer kommer uppgifter i april som gör det möjligt att bedöma utvecklingen. 1:1 Jag Indikator kan var 1:1 med Andelen och påverka invånare i kommunala som upplever frågor att de som kan intresserar mig vara med och påverka i frågor som intresserar dem Källa: Medborgarundersökningen 2012. Nnn 100 80 Procent Instämmer inte 60 40 20 0 Alby Fittja Hallunda/ Norsborg Tullinge Tumba/ Storvreten Vårsta/ Grödinge Botkyrka kommun Kvinnor Män Instämmer 0 20 40 60 80 100 Procent MÅL 2 Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika förutsättningar och möjligheter Indikatorn utvecklas i negativ riktning Medborgarundersökningen har en fråga om Botkyrkabornas upplevelse av diskriminering. Tolv procent svarade att de under det senaste året upplevt att de blivit diskriminerade, vilket är en ökning med 2 procentenheter sedan 2011. Men eftersom skillnaden ligger inom den statistiska felmarginalen går det egentligen inte att slå fast ifall indikatorn har försämrats eller ligger stilla. Skillnaden mellan stadsdelarna beror troligen på befolkningsstrukturen, den vanligaste grunden för att man upplever diskriminering är språk. Det är viktigt med ett fortsatt arbete för att säkerställa att ingen blir diskriminerad i mötet med kommunen, men också för att lyfta frågan om diskriminering både lokalt i Botkyrka och i övriga regionen. Indikator 2.1 Invånarna upplever att de inte utsätts för diskriminering Indikator 2:1 Invånarna upplever att de inte utsätts för diskriminer Källa: Medborgarundersökningen 2012. Alby Fittja Hallunda/Norsb Tullinge Tumba/Storvreten Vårsta/Grödinge Botkyrka kommun 0 20 40 60 80 100 Kvinnor Män Procent 2012 2011 88 90 % Indikator 2:2 Ekonomisk utsatthet bland barn 8 Procent FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 30 9
Tumba/Storvreten Vårsta/Grödinge UPPFÖLJNING Botkyrka AV KOMMUNFULLMÄKTIGES kommun MÅL 0 20 40 60 80 100 Kvinnor Män Procent UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL MÅL 3 BOTKYRKA KOMMUN Botkyrkaborna är friskare och mår bättre 10 Indikator 2:2 Ekonomisk utsatthet bland barn Källa: SCB Indikator 2:2 Ekonomisk utsatthet bland barn Procent 30 20 10 0 2002 2004 2006 2008 2010 Botkyrka Länet Riket Indikatorn utvecklas i positiv riktning Indikatorn ohälsotal omfattar bara personer som är eller har varit i arbete. Botkyrka har haft en positiv utveckling på senare år, men klyftorna gentemot regionen, mellan könen och mellan olika stadsdelar finns kvar. Skillnaderna mellan könen minskar något inom Botkyrka som helhet. Skillnader i utbildning är en viktig förklaring till skillnaderna i hälsa Hallunda/Norsborg mellan stadsdelarna. Det är därför viktigt att kommunen arbetar Tullinge mer med sambandet mellan ohälsa och utbildning, arbete Tumba/Storvreten och ekonomisk situation. Vi måste utgå från dem som har störst Vårsta/Grödinge behov när vi utformar insatser och sedan anpassa och erbjuda Botkyrka dem kommun åt alla. Indikator 3:2 Självskattad hälsa Indikator 3:2 Självskattad hälsa Källa: : Stockholms läns landsting Indikatorn utvecklas i positiv riktning De senaste tio åren har andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll i Botkyrka minskat från 24 till 17 procent. Botkyrka har fortfarande en av de högsta andelarna i landet, men skillnaden i förhållande till länet och riket har minskat. En orsak kan vara att antalet barn ökar mer i våra mer välmående områden än i de mer ekonomiskt utsatta. Samtidigt har inkomsterna ökat mer i vissa delar av våra miljonprogramsområden än i motsvarande områden i landet. Grunden till barnfattigdom ligger i föräldrarnas låga inkomster och det är därför avgörande att andelen som har arbete ökar bland både kvinnor och män. 2010 2008 2006 2004 2002 Indikator 17 3:1 Ohälsotalet 18 20 23 24 % BOTKYRKA KOMMUN Alby Fittja 2013-03-20 Indikator 3:1 Ohälsotalet Källa: SCB Alby Fittja Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba/Storvreten Vårsta/Grödinge Botkyrka kommun 0 10 20 30 40 50 2011 2010 Dagar Kvinnor Män 2009 2008 2007 100 80 60 40 20 0 10 20 30 40 50 Dagar Kvinnor Män Indikator 3:2 Självskattad hälsa 26 27 34 37 40 dagar Procent 0 2002 2006 2010 Kvinnor Män Indikator 2010 3:3 Medellivslängd 2006 2002 67 63 59 % Antal år 86 84 82 80 78 76 Kvinnor Procent Indikatorn utvecklas i positiv riktning 100 Den självskattade hälsan har förbättrats i Botkyrka. Nära 64 80 procent av kvinnorna och 69 procent av männen uppger att 60 de har god eller mycket god hälsa. Samtidigt finns fortfarande 40 skillnader mellan Botkyrka och länet där nära 73 procent av kvinnorna 20 och drygt 76 procent av männen uppger att de har god hälsa. 0 2002 2006 2010 Kvinnor Män Om vi dessutom tar hänsyn till socioekonomisk bakgrund blir det tydligt att skillnaderna är stora inom gruppen kvinnor Indikator 3:3 Medellivslängd respektive gruppen män. De som har lägre utbildning har sämre hälsa. Kvinnor 4 [11] 2013-03-20 Indikatorn utvecklas varken i positiv eller negativ riktning Arbete har avgörande betydelse för ekonomi, delaktighet i samhället Indikator och hälsa. 4:1 Sysselsättningen Förvärvsfrekvens har ökat svagt i Botkyrka de senaste åren och vi ligger nu på drygt 70 procent, men andelen varierar kraftigt mellan Alby olika grupper. Kvinnors förvärvsfrekvens är lägre än mäns och skillnaderna mellan våra stadsdelar Fittja är stora. Förvärvsfrekvensen bland kvinnor i åldrarna 20 64 Hallunda/Norsborg år var 2011 som lägst i Fittja med 50 procent. Högst förvärvsfrekvens hade männen i Tullinge och Grödinge/Vårsta med 86 Tullinge Tumba/Storvreten procent, följt av kvinnorna i Tullinge med 85 procent. Vårsta/Grödinge Botkyrka kommun Indikator Indikator 4:2 Sammanräknad 4:2 Förvärvsinkomst förvärvsinkomst BOTKYRKA KOMMUN Indikatorn utvecklas i positiv riktning Men enligt samma mönster som med hälsan har förbättringen 2013-03-20 BOTKYRKA KOMMUN 5 [11] Medellivslängden har förbättrats under lång tid för båda könen i inte varit lika stor för alla grupper utan skiljer sig utifrån socioekonomi och utbildningsbakgrund, vilket bara kan både Botkyrka och resten av Sverige, och Botkyrka har närmat 2013-03-20 sig nivåerna i resten av länet. Generellt sett har förbättringen analyseras på nationell nivå. varit större för män än för kvinnor vilket gör att männens medellivslängd börjar närma sig kvinnornas. Antal år 86 Män Indikator 3:3 Medellivslängd 84 Källa: SCB Antal år Män 82 86 80 2007 2011 84 2003 2007 78 82 76 1999 2003 Kvinnor 80 83 / Män 79 Kvinnor 82/ Män 78 74 Kvinnor 81 / Män 77 år 78 72 70 1999-2001- 2003-2005- 2007-2003 2005 2007 2009 2011 76 74 72 MÅL 4 70 1999-2001- 2003-2005- 2007-2003 2005 2007 2009 2011 Fler Botkyrkabor 4 [11] kan försörja sig på eget arbete eller företagande Indikator 4:1 Förvärvsfrekvens Indikator 4:1 Förvärvsfrekvensen i Botkyrka Källa: SCB 0 20 40 60 80 100 2011 2010 2009 Procent 2008 2007 Kvinnor Män 71 71 69 70 Indikator 4:2 Förvärvsinkomst 71 % Indikatorn utvecklas varken i positiv eller negativ riktning Alby Skillnaderna i förvärvsfrekvens avspeglar sig i den sammanräknade förvärvsinkomsten². Botkyrka följer utvecklingen i Fittja Hallunda/Norsborg länet, vilket innebär att indikatorn i praktiken är oförändrad. Medelinkomsten³ Tullinge i de södra stadsdelarna är högre och stiger medan Tumba/Storvreten de i Fittja, Alby och Hallunda/Norsborg ligger relativt stilla på Vårsta/Grödinge en betydligt lägre nivå. Även skillnaderna mellan kvinnor Botkyrka och män kommun är stora. 2011 var medelinkomsten för kvinnor i Botkyrka 230 000 0 kronor 50 100och 150för 200män 250 283 300 350 000400 kronor. Lägst sammanräknad förvärvsinkomst hade kvinnor Tkr Män Kvinnor i Fittja med 134 000 kronor och högst hade män i Tullinge med 371 000 kronor. För att nå målet behöver vi arbeta med riktade insatser till de grupper som har störst behov. Indikator 4:3 0 20 40 60 80 100 Procent Kvinnor Män 2011 2010 2009 2008 Andel ungdomar 2007 16-24 år som arbetar eller studerar 2011 Indikator 4:3 0 50 100 150 200 250 300 350 400 Tkr Män Kvinnor 257 000 251 000 248 000 245 000 237 000 dagar Andel ungdomar 16-24 år som arbetar eller studerar 2011 Antal år 2. Sammanräknad förvärvsinkomst består av inkomst av tjänst och näringsinkomst. 86 3. Medelinkomst är inkomstsumman dividerad med antalet inkomsttagare. 84 82 80 78 76 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 74 72 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 11 Alby Fittja Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba/Storvreten Vårsta/Grödinge Botkyrka kommun Män-Botkyrka Män-Länet Män-Riket Alby Fittja Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba/Storvreten Vårsta/Grödinge Botkyrka kommun Män-Botkyrka Män-Länet Män-Riket
BOTKYRKA KOMMUN UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL 2013-03-20 6 [11] BOTKYRKA KOMMUN 1500 1200 900 600 300 2013-03-20 0 6 [11] UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Hälsa Kreativa näringar Miljö 2010 2011 2012 Indikator 4:3 Andelen ungdomar 16 24 år som arbetar eller studerar Källa: SCB Alby Fittja Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba/Storvreten Vårsta/Grödinge Botkyrka kommun Indikator 5:4 2011 2010 2009 2008 Indikatorn utvecklas varken i positiv eller negativ riktning Bland de unga är andelen kvinnor som arbetar eller studerar större än andelen män, förutom i Fittja. Där är också skillnaden som störst mellan könen. Skillnaderna är stora mellan stadsdelarna. I Tullinge är siffran knappt 88 procent för män och 90 procent för kvinnor, medan andelen är lägst i Fittja med 78 procent för män och 73 procent för kvinnor. Vi arbetar på olika sätt för att förbättra kommunens insatser för unga som står utanför arbetsmarknaden, bland annat kommer vi att pröva arbetsmarknadsinsatser på Ungdomens hus. 82 82 81 83 % BOTKYRKA KOMMUN 6 [11] Antal 3000 2700 2013-03-20 2400 2100 1800 1500 1200 MÅL 5 900 600 300 Botkyrka attraherar fler företag, särskilt inom miljö, hälsa 0 och kreativa näringar Hälsa Kreativa näringar Miljö 2010 2011 2012 Alby Indikatorn utvecklas i positiv riktning Indikator 5:1 Antalet nya företag i Botkyrka per 1 000 Fittja 2012 var antalet företag totalt 5 377, vilket är en ökning från invånare Hallunda/Norsborg Källa: SCB 2011 med 377 stycken. Under året startade 669 företag i Botkyrka. För att Indikator Tullinge 5:3 nå målet att attrahera fler företag behöver vi arbeta ännu företag hårdare för att förbättra vår service till näringslivet. Tumba/Storvreten 2012 2011 2010 2009 2008 Antal Vårsta/Grödinge (arbetsställen) inom berörda branscher (miljö, hälsa och kreativa näringar) 24 22 22 22 21 stycken Antal 1800 1600 1400 1200 Botkyrka kommun 10000 Indikator 5:4 0 20 40 60 80 100 Procent Kvinnor Män Antal 13000 12000 Hälsa Kreativa näringar Miljö 11000 2010 2011 2012 9000 8000 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Indikator 6:2 0 20 40 60 80 100 Procent Kvinnor Män 1000 Indikator 5:2 Antalet arbetstillfällen i kommunen 800 Källa: Indikator SCB 5:2 600 400 200 0 Kvinnor Män Indikatorn utvecklas i positiv riktning 2011 uppgick det totala antalet arbetstillfällen i kommunen till 12 580 för män och 10 336 för kvinnor. Det är en ökning med 1,3 procentenheter för kvinnor och 1,2 procentenheter för män jämfört med 2010. 2011 fanns 14 900 arbetstillfällen inom den privata sektorn i Botkyrka. Vi måste fortsätta stödja det befintliga näringslivet och skapa förutsättningar för nya etableringar i kommunen. 2011 2010 2009 2008 2008 22 916 22 637 21 833 22 692 22 253 stycken Indikatorn utvecklas i positiv riktning 2012 var antalet arbetsställen inom miljö 105, inom hälsa 576 och inom kreativa näringar 1 517 tycken. Det är en ökning sedan 2011 inom samtliga näringar, 23 procent inom både miljö och hälsa och 6 Alby procent inom kreativa näringar. Vi måste arbeta hårdare Fittja för att attrahera fler företag inom dessa branscher. Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba/Storvreten 2012 2011 2010 Vårsta/Grödinge 2 198 1 942 1 769 stycken Botkyrka kommun 0 20 40 60 80 100 Procent Kvinnor Män Indikator 5:4 Antalet sysselsatta inom våra prioriterade branscher Indikator 5:4 Källa: SCB Antal 3000 2700 2400 2100 1800 1500 1200 900 600 300 0 Indikator 5:3 MÅL 6 Antal Kunskapsresultaten företag (arbetsställen) förbättras och inom skillnaderna berörda branscher (miljö, hälsa och kreativa näringar) minskar mellan könen och mellan grupper med olika social bakgrund Indikator 6:2 Hälsa Kreativa näringar Miljö 2010 2011 2012 Antal 1800 1600 Indikatorn 1400 utvecklas i negativ riktning 1200 Indikatorn 1000 utgår från behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. 800 Botkyrka ligger cirka 8 10 procentenheter 600 under 400länet när det gäller behörighet både till yrkesprogrammen 200och till de högskoleförberedande programmen. Det gäller 0 både flickor och Hälsa pojkar, men Kreativa skillnaderna näringar mellan Miljö kommunens skolor är stora. 2010 2011 2012 Indikator 5:3 Indikator 5:3 Antalet arbetsställen 4 inom våra prioriterade branscher Antal företag (arbetsställen) inom berörda branscher (miljö, Källa: SCB Antal 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Hälsa Kreativa näringar Miljö 2010 2011 2012 Indikatorn utvecklas i negativ riktning Även om antalet företag (arbetsställen) har ökat, så har antalet sysselsatta inom branscherna minskat, vilket kan bero på effektiviseringar Indikator och 6:2 avknoppningar. 2012 var 147 personer sysselsatta inom miljö, 2 498 inom hälsa och 2 019 inom kreativa näringar. Jämfört med 2011 är det en ökning med en procent inom hälsa, men en minskning med sex procent inom miljö och med tio procent inom kreativa näringar. Vi har också förlorat i andel i förhållande till länet, från 1,7 procent till 1,4 procent av länets anställda inom dessa branscher. 2012 2011 2010 4 664 4 873 5 366 stycken Orsakerna är olika socioekonomiska faktorer, bland annat föräldrarnas utbildningsbakgrund, och att en stor andel av eleverna var nyanlända eller hade kommit till Sverige sent under grundskoletiden. Vi behöver fortsätta att höja kvaliteten, bland annat genom att bättre möta varje barns individuella behov oavsett bakgrund och tidigare erfarenheter. Indikator 6:1 Andel av kommunens grundskoleungdomar med behörighet till gymnasieskolan 2012 2011 81 83 % Antal 3000 2700 2400 2100 1800 1500 1200 900 600 300 0 Hälsa Kreativa näringar Miljö 2010 2011 2012 4. Indikatorn visar det totala antalet privata arbetsplatser med minst 1 anställd per 1 000 invånare i kommunen. Anledningen till att antal arbetsställen räknas istället för antal företag är att ett företag kan vara registrerat i en kommun men ha arbetsställen, exempelvis butiker, också i flera andra kommuner. 12 Indikator 5:3 Antal företag (arbetsställen) inom berörda bransche r (miljö, hälsa och kreativa näringar) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 13
1200 1000 800 600 UPPFÖLJNING 400 AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL 200 0 Hälsa Kreativa näringar Miljö 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Indikator 6:2 Hälsa Kreativa näringar Miljö 2010 2011 2012 Indikator 6:2 Andel av kommunens gymnasieungdomar Indikatorn utvecklas i negativ riktning som fullföljt sin gymnasieutbildning vid 20 års ålder Utvecklingen varierar upp eller ner med någon procentenhet Källa: Skolverket. BOTKYRKA KOMMUN Indikator 6:2 över åren, men skillnaden mellan Botkyrka och resten av länet var 2012 den högsta sedan 2005, 9 procentenheter. Vi har ingen Procent 2013-03-20 100 uppdelning på stadsdelar och kön. 90 80 70 60 50 Procent I dag är fullföljd gymnasieutbildning i praktiken ett krav för 100 att komma in och få fotfäste på arbetsmarknaden. Det är därför 90 viktigt med kraftfulla insatser för att fånga upp och stödja 80 unga som riskerar att hoppa av gymnasiet i förtid. Det är också 70 viktigt med tillgång till väl fungerande vuxenutbildning så att 60 ungdomarna senare kan skapa förutsättningar för sitt arbetsliv. 50 Procent 40 100 2012 2004 2005 20112006 2010 2007 2008 2009 20102008 2011 2012 90 62 63 60 64 63 % 80 Botkyrka Länet Indikator 6:3 Andel invånare som kan rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde 70 MÅL 8 Indikatorn Andel av utvecklas kommunens i positiv gymnasieungdomar riktning som övergått Indikator 60till 6:3 högskolestudier Andel av kommunens inom gymnasieungdomar tre år som övergått 50 Indikator till högskolestudier 6:3 inom 3 år Fler företag och hushåll är fossilbränslefria och Andelen gymnasieungdomar som börjar på högskolan inom tre energieffektiva 40 Andel 2004 2005 av kommunens 2006 2007 2008 gymnasieungdomar 2009 2010 2011 2012 som övergått till högskolestudier Instämmer inom tre inte Procent Källa: Skolverket. år har ökat kraftigt det senaste året och Botkyrka är nu i kapp år Instämmer länet. 60Men skillnaden mellan åren är större i Botkyrka än i Alby länet. 55Högre studier blir allt viktigare för att få goda villkor på Procent Botkyrka Länet Fittja arbetsmarknaden 50 och arbetet måste fortsätta för att den positiva 60 Indikator 8:1 Utsläpp av koldioxid per invånare (Ton) Källa: RUS Hallunda/ utvecklingen 45 ska stå sig. Indikatorn är inte möjlig att dela upp 55 Norsborg på kön, 40 men enligt nationell statistik över högskolestudenter är Indikator 50 6:3 2011 2010 Tullinge 2009 2008 2007 andelen 35 sannolikt större bland kvinnor än bland män. 45 Andel av kommunens gymnasieungdomar som övergått till högskolestudier inom tre år Tumba/? 1,8 1,7 1,7 1,8 Ton Indikator 7:1 2010 2011 2012 40 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Botkyrka Länet 30 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2012 2011 Botkyrka 2010 2009 Länet 2008 52 44 46 46 44 stycken 40 35 Procent 30 60 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 55 50 Botkyrka Länet 45 Andel invånare över 65 som upplever att det är tryggt att 40åldras i Botkyrka Indikator 8:2 Totala elinköp i Botkyrka per invånare 35 Indikator 7:1 (MWh per invånare) MÅL 7 Källa: SCB 30 Andel invånare över 65 som upplever att det är tryggt att åldras i Botkyrka 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Botkyrkas äldre lever ett mer aktivt liv och får den vård 2010 2009 2008 2005 och omsorg de behöver Botkyrka Länet 6,4 7,0 7,9 8.2 MWh Indikatorn utvecklas i positiv riktning Andelen kvinnor och män som upplever att det är tryggt att åldras i Botkyrka ökade mellan 2011 och 2012, men andelen som instämmer är sex procentenheter lägre för kvinnorna. Här är arbetet med att förbättra kvaliteten inom äldreomsorgen i kommunen viktig för en fortsatt positiv utveckling. 2012 2011 43 39 % Indikator 7:1 Indikator 7:1 Andelen invånare över 65 år som upplever att det är tryggt att åldras i Botkyrka (%) Andel invånare över 65 som upplever att det är tryggt att åldras i Botkyrka Källa: Medborgarundersökningen 2012. Procent 100 80 60 40 20 0 2011 2012 Kvinnor-instämmer Män - instämmer Kvinnor - instämmer inte Män - instämmer inte 40 20 0 Indikator 7:2 Indikator 7:2 Andelen personer 80+ som klarar sig utan Indikatorn utvecklas i positiv riktning hemtjänst Andel 80+ eller som särskilt klarar boende sig utan (%) hemtjänst eller särskilt boende Det senaste året har andelen äldre som klarar sig utan hemtjänst 7 [11] eller särskilt boende ökat kraftigt. Det är viktigt att analysera Procent vad ökningen beror på liksom den stora skillnaden mellan 90 kvinnor och män. Forskning visar att anhöriga och då främst 80 kvinnor sköter den mesta omsorgen om äldre, det kan vara orsaken 70 till att en högre andel män klarar sig utan kommunal om- 60 sorg. I analysen behöver vi också uppmärksamma att en lägre 50 andel kvinnor upplever att det är tryggt att åldras i Botkyrka. Indikator 9:2 2011 2012 Kvinnor-instämmer Män - instämmer Kvinnor - instämmer inte Män - instämmer inte 40 2012 2011 2010 2009 2008 2007 100 80 Procent 60 Kvinnor Män Total 40 Storvreten Vårsta/ Grödinge Botkyrka kommun 20 0 Kvinnor Män 0 20 40 60 80 100 Procent UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL 2012 2011 2010 2009 2008 65 58 59 58 58 % Utvecklingen av indikatorn är inte möjlig att slå fast förrän i april 2010 var koldioxidutsläppet per invånare i Botkyrka 1,8 ton (uppgifter för 2011 kommer i april). Motsvarande för länet var 2,7 ton per invånare. Andelen fossilbränslefria bilar minskar för närvarande och Sveriges utsläpp av koldioxid fortsätter att öka. För att klara de högt uppsatta målen krävs ett skärpt ledarskap på alla nivåer. Utvecklingen av indikatorn går inte att bedöma Det finns inga nyare uppgifter för denna indikator än för 2010. Då använde Botkyrkaborna 6,4 MWh per person och år och elinköpen minskade mer i Botkyrka än i länet. Arbetet med att förenkla för våra kommuninvånare att leva klimatsmart måste fortsätta, det ska till exempel bli lättare att gå eller cykla än att välja bilen. För att lyckas måste vi bland annat se till att kommuninvånarna är medvetna om sin egen påverkan och förstår vår information. 14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 15
Instämmer inte Instämmer Alby UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL MÅL 9 MÅL 10 BOTKYRKA KOMMUN 8 [11] kommun I Botkyrka byggs fler attraktiva bostäder för ökad variation och mer levande 2013-03-20 Kommunen stimulerar kreativitet och entreprenörskap 100 80 60 40 20 0 stadsmiljöer Procent Fittja Hallunda/ Norsborg Tullinge Tumba/ Storvreten Vårsta/ Grödinge Botkyrka Kvinnor Män 0 20 40 60 80 100 Procent UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL BOTKYRKA KOMMUN 16 Indikator 9:1 Antalet färdigställda nya bostäder i Botkyrka Källa: SCB 2012 2011 2010 2009 2008? 390 290 165 165 stycken Andel 80+ som klarar sig utan hemtjänst eller särskilt boende Utvecklingen av indikatorn är inte möjlig att bedöma förrän i april 2011 färdigställdes totalt 390 nya bostäder i Botkyrka: 195 småhus och 195 övriga hus. Jämfört med 2010 är det en stor ökning av antalet övriga hus. Samtidigt måste uppgifterna om bostadsbyggandet tas med en nypa salt. Rapporteringen av färdigställda bostäder har stora eftersläpningar varför man bör se på utvecklingen över en längre tidsperiod, till exempel fem år. Uppgifter för 2012 kommer i april/maj. Indikatorn utvecklas i positiv riktning 2012 uppgav 61 procent av Botkyrkaborna att de kan rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde, det är en ökning med fyra procentenheter sedan 2011. Särskilt har andelen bland männen ökat, med fem procentenheter. Skillnaderna är också stora mellan kommundelarna, från 86 procent i Tullinge och Vårsta/Grödinge till drygt 40 procent i Alby och Fittja. Mest positiva var männen i Tullinge och Vårsta/Grödinge och minst positiva var kvinnorna i Fittja 2012 2011 61 57 % 2013-03-20 Indikator 9:3 Andelen invånare som upplever att det är tryggt i deras närområde Källa: Medborgarundersökningen 2012. 100 80 Procent Instämmer inte 60 Indikator 10:1 Andel invånare som upplever att kommunen stimulerar till kreativitet och entreprenörskap 40 Alby Instämmer Fittja Hallunda/ Norsborg Tullinge Tumba/ Storvreten Vårsta/ Grödinge Botkyrka kommun 20 0 0 20 40 60 80 100 Kvinnor Män Procent Indikator 7:2 Sammanlagt Procent byggs cirka 250 300 bostäder i kommunen varje år och 90 målet är att det ska byggas 350 bostäder. Vi skulle kunna bygga 80mer och i högre takt om fler byggbolag hade intresse och förmåga 70 att anpassa sitt utbud till marknaden. Vi är också beroende av att statliga och regionala aktörer bygger ut nödvändig 60 50 infrastruktur som vägar i den takt som behövs. 40 2012 2011 2010 2009 2008 2007 Indikator 9:2 Indikator 9:2 Andel invånare som uppger att de kan Andel invånare som kan rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde Källa: Medborgarundersökningen 2012. 100 80 Procent 60 Indikator 9:3 Kvinnor Män Total Instämmer inte 40 Alby Fittja Hallunda/ Norsborg Tullinge Tumba/ Storvreten Vårsta/ Grödinge Botkyrka kommun 20 0 0 20 40 60 80 100 Kvinnor Män Procent 9 [11] Andel invånare som upplever att det är tryggt i deras närområde Indikatorn utvecklas i positiv riktning En stor majoritet av invånarna i Vårsta/Grödinge och i Tullinge tyckte i medborgarundersökningen att det är tryggt att bo och leva i min kommundel. Andelen som instämde har ökat kraftigt i Tumba, särskilt bland kvinnorna. Skillnaden har ökat i förhållande till Alby, Fittja och Hallunda/Norsborg. Där instämde bara cirka 40 procent av invånarna. Mest trygga kände sig männen i Vårsta/Grödinge och minst trygga kände sig kvinnorna i Fittja. 2012 2011 Instämmer 55 50 % Indikator 10:1 Andelen invånare som upplever att Indikator 10:1 Andel invånare som upplever Medborgarundersökningen att kommunen stimulerar 2012. till krea- kommunen satsar på kreativitet och entreprenörskap Källa: tivitet och entreprenörskap BOTKYRKA KOMMUN 100 80 60 Procent MÅL 11 Instämmer inte Fittja Hallunda/ Norsborg Tullinge Tumba/ Storvreten Vårsta/ Grödinge Botkyrka kommun 20 0 0 20 40 60 80 100 Kvinnor Män Procent 2013-03-20 Fler Botkyrkabor har möjlighet att uppleva och skapa kultur Indikatorn utvecklas i negativ riktning Indikatorn visar ett svagt resultat, bara 36 procent upplever att kommunen satsar på kreativitet och entreprenörskap. Resultatet för 2011 var i stort sett detsamma. Kvinnor instämmer i högre grad än män, men det är små skillnader mellan stadsdelarna. I medborgarundersökningen tycker 57 procent att det är viktigt att kommunen stimulerar till kreativitet och entreprenörskap, så det är större andel som tycker att det är en viktig fråga än som upplever att kommunen gör det. Sammantaget innebär detta att Botkyrka på nytt behöver positionera sig inom kultur och kreativitet om det ska bidra till en positiv samhällsutveckling. 2012 201110 [11] 36 37 % Indikator Indikator 11:1 11:1 Andelen invånare som är nöjda med Indikatorn utvecklas i positiv riktning möjligheterna Invånare som att är ta nöjda del av med kulturutbudet att delta i kulturaktiviteter i Botkyrka Indikatorn går i rätt riktning men visar fortfarande ett svagt Källa: Medborgarundersökningen 2012. resultat, särskilt bland män. Knappt hälften av invånarna är Instämmer inte Instämmer nöjda med möjligheterna att ta del av kulturutbudet i Botkyrka. Grödingeborna är något mer nöjda än övriga invånare och Alby Fittja Hallunda/ Norsborg åldersgruppen 65 80 år är i signifikant högre grad mycket nöjd med utbudet. Bättre kommunikation är en nyckelfråga för att nå ut och locka invånarna till det stora utbudet kulturaktiviteter i alla våra stadsdelar. 100 80 Procent Indikatorn utvecklas i positiv riktning Nnnnn 24 procent av männen och 32 procent av kvinnorna har under året Indikator deltagit i 11:2 någon kulturaktivitet i kommunen. Andelen är störst i Tumba och Alby och större bland kvinnor än bland män i nästan alla stadsdelar. I en storstadsregion är utbudet stort och mycket av behovet tillfredsställs inte bara inom kommungränsen utan även i angränsande kommuner och Stockholms stad. Instämmer inte Instämmer Alby Samtidigt är det viktigt att kommunen fortsätter erbjuda ett intressant utbud på hemmaplan, Fittja särskilt för barn och unga, och möjliggör för kreativa Hallunda/ näringar. 2012 2011 47 43 % Indikator 11:2 Andelen invånare som deltagit i kulturaktiviteter i Botkyrka Källa: Medborgarundersökningen 2012. 2012 2011 28 27 % Tumba/ Storvreten Vårsta/ Grödinge FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Botkyrka kommun FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 17 100 80 60 40 20 0 0 20 40 60 80 100 60 40 40 Alby Instämmer Tullinge Tumba/ Storvreten Vårsta/ Grödinge Botkyrka kommun 20 0 0 20 40 60 80 100 Kvinnor Män Procent Norsborg Tullinge
UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL BOTKYRKA KOMMUN 11 [11] MÅL 12 Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt kompetens Indikatorn utvecklas i positiv riktning 52 procent av Botkyrkaborna tycker att kommunens anställda ger dem ett bra bemötande, vilket är en ökning med fem procentenheter jämfört med 2011. Samtidigt är det långt kvar tills vi har uppnått ett gott bemötande. Bland dem som har haft kontakt med kommunens medarbetare under året tycker en större andel att de fått ett bra bemötande än bland dem som inte haft kontakt. Kvinnor är mer positiva än män, både bland dem som haft kontakt och de som inte haft kontakt. Mest nöjda är Tullingebor och minst nöjda är invånarna i Fittja och Hallunda- Norsborg. För att fortsätta den positiva utvecklingen behöver vi jobba ännu mer med att stärka vårt medborgarfokus och öka medvetenheten om vikten av god service i hela kommunen. Alla medarbetare behöver förstå sin egen betydelse i mötet med invånarna. En tydlig värdegrund behöver tas fram som vägledning för kommunens chefer och medarbetare. 2012 2011 52 47 % Indikator 12:2 Andelen anställda som upplever att de har inflytande över sitt arbete Källa: Medarbetarundersökningen 2012. 2012 66 % Indikator 12:1 Andelen invånare som anser att kommunens anställda ger dem bra bemötande Källa: Medborgarundersökningen Indikator 12:1 Kommunens 2012. anställda mer ett bra bemötande 100 80 Procent Instämmer inte 60 40 Alby Fittja Hallunda/ Norsborg Tullinge Tumba/ Storvreten Vårsta/ Grödinge Botkyrka kommun 20 0 Kvinnor Män Instämmer 0 20 40 60 80 100 Procent Indikator 12:3 Sjukfrånvaro för kommunens anställda Källa: Kommunledningsförvaltningen. 2012 2011 2010 6,1 5,7 5,8 % 2013-03-20 Indikator 12:6 Resultat 1% av skatteintäkterna Källa: Kommunledningsförvaltningen 2012 2011 2010 2009 3,8 3,8 4,1 1,7 % MÅL 13 Fossilbränslefri kommunal organisation senast 2015 Indikator 13:1 Kommunens inköp av fossilbränsle Källa: Samhällsbyggnadsförvaltningen 2012 2011 2010 2009 94 94 95 97 % Indikatorn utvecklas varken i positiv eller negativ riktning Av kommunens totala bränsleinköp var fortfarande hela 94 procent fossilbaserade bränslen. Det är en alldeles för hög andel eftersom kommunen de senaste åren börjat ställa om till fordon med etanoldrift (E85) och biogasdrift. En förklaring är att vi saknar biogaspumpar i kommunen och att vi därför har kört 45 biogasfordon på bensin. När biogaspumpen i Fittja öppnar 2013 kommer den siffran att bli bättre. Vi måste också påverka de personer som tankar våra bilar så att de helt går över till etanolbränsle. Indikatorn utvecklas varken i positiv eller negativ riktning Det ekonomiska resultatet var 2012 drygt 150 miljoner kronor, vilket väl når upp till målet för året. Med tanke på att kommunernas skatteunderlag sannolikt kommer att utvecklas svagt kan det bli svårt att nå motsvarande resultat de närmaste åren. Vi behöver därför utveckla strategier för att säkerställa en god ekonomisk hushållning och en resultatnivå som ger en rimlig utveckling av kommunens upplåning och räntekostnader. Indikator 13:2 Andel fossilbränslefria fordon Källa: Samhällsbyggnadsförvaltningen 2012 2011 52 32 % Indikatorns utvecklas i positiv riktning 2012 ökade andelen fossilbränslefria fordon kraftigt. Vi kommer att kunna nå målet om en fossilbränslefri organisation 2015 om vi fortsätter att byta ut de fordon som drivs med bensin och diesel, där det är tekniskt möjligt. Det innebär att vi i dagsläget kommer att kunna ställa om cirka 80-85 procent och att vi kommer att behöva klimatkompensera resterande 15-20 procent. Det är främst de tunga fordonen som vi inte kommer att kunna byta ut. Indikatorns utveckling går inte att bedöma Andelen anställda som upplever att de har inflytande över sitt arbete var enligt kommunens medarbetarenkät 66 procent för kvinnor och 67 procent för män. Eftersom måttet ändrats sedan den förra medarbetarundersökningen är det inte möjligt att jämföra med föregående år. Indikatorn utvecklas i negativ riktning I likhet med utvecklingen för landet som helhet, har korttidsfrånvaron ökat i kommunen, medan långtidsfrånvaron fortsätter att minska i Botkyrka. Det är viktigt att nämnderna fortsätter att följa utvecklingen och sätta in tidigare insatser. En viktig fråga är till exempel arbetsbelastning, där vi ser en negativ utveckling i medarbetarundersökningen. Indikator 13:3 Energiförbrukning per kvadratmeter i kommunens fastigheter och anläggningar Källa: Samhällsbyggnadsförvaltningen 2012 2011 2010 2009 2008 249 248 243 249 260 MwH Indikator 12:4 Andelen chefer med utländsk bakgrund Källa: Kommunledningsförvaltningen/SCB 2012 2011 16 20 % Indikatorn utvecklas i negativ riktning Andelen chefer med utländsk bakgrund är drygt 16 procent. Bland män var andelen något högre än bland kvinnor, 17 procent jämfört med 16 procent. Det är en nedgång jämfört med 2011 då andelen var cirka 20 procent bland både kvinnor och män. Det krävs ett medvetet arbete inom alla förvaltningar för att öka andelen chefer med utländsk bakgrund bland båda könen. Indikator 12:5 Andelen deltidsanställda som vill arbeta heltid Källa: Kommunledningsförvaltningen 2011 40 % Indikatorns utveckling går inte att bedöma 2011 önskade 40 procent av de deltidsanställda i kommunen arbeta heltid, drygt 51 procent av männen och drygt 38 procent av kvinnorna. Uppgifter saknas för 2012. Indikatorn utvecklas i negativ riktning Användningen av energi i kommunens lokaler ligger ganska konstant. Vi gör många olika åtgärder för att effektivisera värme- och ventilationssystem i lokalerna. Samtidigt använder vi mer energi för teknisk utrustning och IT. Det är därför viktigt att följa kommunens handlingsplan för att minska användningen i våra lokaler, i gatubelysningen, vatten- och avloppsdistributionen och upphandlingen. 2012 ökade vår användning av förnybara energikällor något och vi tog den sista oljeeldade värmepannan ur drift. 18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 19
BOTKYRKA I JÄMFÖRELSE botkyrka i jämförelse Undersökningen Kommunernas kvalitet i korthet jämför kommuner ur ett invånarperspektiv. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samlar sedan några år in och presenterar resultaten. 2012 deltog 200 av Sveriges 290 kommuner. De sammanlagt 40 mått som ingår i undersökningen ger tillsammans en översiktlig bild av kommunernas kvalitet. Delaktighet och information Hur god kommunens webbinformation är till invånarna Hur väl kommunen möjliggör för invånarna att delta i kommunens utveckling Hur väl invånarna upplever att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet Effektivitet Vissa av måtten belyser en enskild del av kommunens verksamhet medan andra har ett mer övergripande perspektiv. Jämförelserna ska ge en bild av hur kommunen ligger till i förhållande till andra kommuner. Tanken är också att de ska bidra till dialog, erfarenhetsutbyte och lärande kring frågor om kvalitet och utveckling. Sammanfattningsvis har Botkyrka flera områden att förbättra. I redovisningen av nämndernas resultat kan du läsa mer om hur vi jobbar med det. Se sidan 36 och framåt. Måtten rör fem områden: tillgänglighet trygghet delaktighet och information effektivitet kommunen som samhällsutvecklare Tillgänglighet För att ge en uppfattning om hur Botkyrka står sig i förhållande till andra kommuner presenterar vi resultaten så här: Botkyrka tillhör den tredjedel av kommunerna som har bäst resultat Botkyrka tillhör den tredjedel av kommunerna som har medelbra resultat Botkyrka tillhör den tredjedel av kommunerna som har sämst resultat 2012 Kostnad för ett inskrivet barn i förskolan Resultat i de nationella proven för elever i årskurs 6 i kommunen Resultat i de nationella proven för elever i årskurs 3 i kommunen Andel behöriga elever till något nationellt program i gymnasieskolan Hur effektiva kommunens grundskolor är utifrån kostnad per betygspoäng Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år Kostnad i förhållande till andel som inte fullföljer ett gymnasieprogram Serviceutbud inom särskilt boende för äldre Snittkostnad per plats för särskilt boende äldreomsorg Brukare som är ganska/ mycket nöjda med sitt äldreboende Serviceutbud inom hemtjänst som finansieras av kommunen Kostnad för hemtjänst per brukare Brukare som är ganska/ mycket nöjda med sin hemtjänst Serviceutbud inom LSS grupp- och serviceboende Andel av invånarna som skickar in en enkel fråga via e-post och får svar inom två arbetsdagar Andel av invånarna som tar kontakt med kommunen via telefon och får ett direkt svar på en enkel fråga Andel av invånarna som uppfattar att de fått ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen Antal timmar/ vecka som huvudbiblioteket i kommunen har öppet utöver tiden 8-17 på vardagar Antal timmar/ vecka som kommunen har öppet i simhallen utöver tiden 8-17 på vardagar Väntetid i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats Samhällsutveckling Andel förvärvsarbetande i kommunen Antal förvärvsarbetande som har tillkommit eller försvunnit i kommunen Antal nya företag som startats per 1000 invånare i kommunen Sjukpenningtalet bland kommunens invånare Så effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall Andelen miljöbilar i kommunens organisation Trygghet Hur trygga invånarna känner sig i kommunen Andel inköpta ekologiska livsmedel Hur väl invånarna upplever att kommunen är en bra plats att leva och bo i Antal olika vårdare som besöker en äldre person med hemtjänst under en 14 dagarsperiod Antal barn per personal i kommunens förskolor 20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 21
EKONOMISK ANALYS ekonomisk analys Ännu ett år med gott ekonomiskt resultat 2013-03-21 1 [3] BILD För sjuttonde året i rad redovisar Botkyrka ett ekonomiskt Referens överskott. Resultatet uppgår till 154 miljoner kronor, vilket är 85 miljoner bättre än budgeterat. Skillnaden förklaras av betydande engångsintäkter under året. Mottagare <ange mottagare> Att skatteintäkterna blev 31 miljoner högre än budgeterat beror främst på att prognosen över skatteunderlagets ökning förbättrades under året och var 0,6 procentenheter högre i samband med bokslutet än när ettårsplanen fastställdes. Dessutom var invånarna 100 personer fler än budgeterat den 1 november 2011, vilket innebar högre intäkter från skatteutjämningssystemet. Bra resultat för de flesta kommuner Kommunernas resultat uppgår enligt de preliminära boksluten för 2012 till sammantaget 14 miljarder kronor. Det är ett av de bästa resultaten för kommunsektorn någonsin. Den viktigaste orsaken till det goda resultatet är en återbetalning av premier från AFA Försäkring på drygt 8 miljarder. Samhällsekonomisk utveckling Följdverkningarna av finanskrisen har påverkat världsekonomin under året. Inom Euroområdet diskuteras ständigt nya åtgärder för att hantera brustna bostadsbubblor, krisande banker och skenande statsskulder. Även om oron i vår omvärld förefaller att ha minskat något mot slutet av året var tillväxten mycket låg i flera av våra viktigaste exportländer. Den svaga internationella utvecklingen påverkade även svensk ekonomi negativt. Tillväxten uppgick preliminärt till endast 1,2 procent och sysselsättningen ökade marginellt räknat i arbetade timmar, samtidigt som arbetslösheten steg något. Trots en svag konjunktur och löneökningar kring 3 procent beräknas skatteunderlaget ha ökat med cirka 4 procent under 2012. Den relativt starka utvecklingen förklaras främst av pensionsinkomsternas kraftiga ökning. Befolkningsutveckling Sedan 2006 har Sveriges befolkning ökat i mycket snabb takt jämfört med de senaste decennierna. Det är framför allt nettoinvandringen som har ökat kraftigt. Förra året ökade antalet invånare i Sverige med cirka 73 000 personer, motsvarande 0,8 procent. I Stockholms län är ökningstakten ännu högre, förra året ökade befolkningen i länet med cirka 35 500 personer, motsvarande 1,7 procent. I Botkyrka var ökningstakten 1,9 procent vilket motsvarar cirka 1 600 personer. Ekonomisk analys Diagram 1 Befolkningsökning 2003 2012 Antal personer 2500 2000 1500 1000 500 200 150 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Kommunens befolkningsökning under 2011 och 2012 har varit Diagram de största sedan 2 1979. Det har inneburit att såväl intäkterna som behoven av verksamhet har ökat snabbare än förväntat. Inte Mkr minst har ökningen av antalet barn i förskolan varit väsentligt 250större än budgeterat. Ekonomiskt resultat Årets 100 ekonomiska resultat 154 miljoner kronor Trots att nämnderna redovisar ett sammantaget underskott på 50 54 miljoner uppgår årets resultat till 154 miljoner kronor. Det är 85 0miljoner bättre än budgeterat och 5 miljoner bättre än 2011. 2008 2009 2010 2011 2012 Resultatet motsvarar 3,8 procent av kommunens skatteintäkter och utjämningsbidrag. Årets resultat Balanskravsresultat Finansnettot blev väsentligt bättre än budgeterat. Till största delen beror det på intäkter från kommunens pensionsavsättning i form av utdelningar och återföring av tidigare års nedskrivna värden. En ytterligare förklaring är att låneskulden har ökat mindre än beräknat, samtidigt som räntorna har varit fortsatt låga. Återbetalningen av sjukförsäkringspremier från AFA Försäkring gav Botkyrka 64 miljoner och är det främsta skälet till att resultatet blev väsentligt bättre än budgeterat. Resultatet blev cirka 20 miljoner sämre än prognosen i delårsrapporten efter årets första åtta månader. Det beror på att nämndernas utfall blev sämre än beräknat. Nämndernas underskott blev 54 miljoner kronor De flesta nämnderna redovisar ett överskott, undantagen är utbildningsnämnden samt vård- och omsorgsnämnden. För utbildningsnämnden blev underskottet knappt 67 miljoner. Att det var fler barn i förskolan än budgeterat och att lärarlönerna ökade mer än beräknat är två förklaringar. Dessutom hade grundskolorna sammantaget stora underskott. Även gymnasieersättningarna till andra kommuner eller fristående skolor har kraftigt överstigit budgeten. Vård- och omsorgsnämndens underskott uppgår till 13 miljoner. Det beror främst på att särskilda boenden och hemtjänst kostade mer än budgeterat. Men årets underskott är ändå väsentligt mindre än 2011 då det var 35 miljoner. Kommunstyrelsen redovisar sammantaget ett överskott på knappt en miljon. Serviceförvaltningen redovisar ett stort över- skott samtidigt som exploateringsverksamhetens utfall är 19 miljoner sämre än budgeterat. Orsaken är att det inte uppstått några större reavinster under året. Dessutom avslutades programarbetet för Hågelby, Eriksberg och Lindhov som exploateringsprojekt med ett underskott på cirka 8 miljoner. En utförligare beskrivning av nämndernas ekonomiska utfall finns i avsnittet Nämndredovisning. Balanskravsresultat 126 miljoner kronor Balanskravet i kommunallagen innebär att det ska vara balans mellan kommunens kostnader och intäkter. Om kostnaderna överstiger intäkterna, och resultatet därmed blir negativt, måste kommunen återställa det egna kapitalet genom motsvarande överskott under de närmast följande tre åren. I årets resultat ingår en del engångsposter som räknas bort i balanskravsresultatet. Ett exempel är reavinster vid försäljningar av tillgångar. Man kan också i vissa fall göra undantag för kostnader som kommunen tidigare gjort avsättningar för. Beräkning av balanskravsresultatet Tabell 2 Balanskravsresultatet Diagram 3 22 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 23
Referens EKONOMISK ANALYS Mottagare <ange mottagare> EKONOMISK ANALYS Balanskravsresultatet uppgår till 126 miljoner, motsvarande 3,1 procent av skatteintäkterna och utjämningsbidraget. Det är Ekonomisk cirka 10 miljoner lägre analys än föregående år, men resultatet är ändå Intäkter Diagram starkt i förhållande 1 till flerårsplanens mål om ett genomsnittligt Kommunens skatteintäkter och utjämningsbidrag ökade sammantaget med 174 miljoner kronor, motsvarande 4,5 procent, BOTKYRKA KOMMUN resultat på 2,5 procent. Antal personer och uppgick till 4 046 miljoner kronor. Skatteintäkterna 2013-03-13 ökade 2500 Avkastningen från pensionsavsättningen ingår inte i balanskravsresultatet eftersom avsättningen ska finansiera framtida med 102 miljoner kronor, motsvarande 3,9 procent. Utjämningsbidragen (inklusive kommunal fastighetsavgift) svarar 2000 pensionsutbetalningar. Överskottet för vatten- och avlopp ska för drygt 1,3 miljarder kronor och ökade med 72 miljoner. Botkyrka är alltså mycket beroende av det kommunala utjämnings- 1500 återföras till va-kollektivet och överförs därför till va-fonden. 1000 Därför ingår inte heller överskottet i balanskravsresultatet. För systemet för att finansiera verksamheterna. 2011 500 gjordes en avsättning till kompetensfonden och under året har 0knappt 7 miljoner av fondens medel använts till särskilda Kommunens generella statsbidrag 2012, kompetensutvecklingsinsatser. 2003 2004 2005 2006 2007Dessa 2008 2009 kostnader 2010 2011 räknas 2012 bort procentuella andelar från balanskravsresultatet. Regleringsbidrag Fastighetsavgift 3% Diagram 2 Årets resultat och balanskravsresultat 9% LSSutjämning Mkr 250 4% 200 150 100 50 0 2008 2009 2010 2011 2012 Diagram 3 Årets resultat Balanskravsresultat Särskilt under de tre senaste åren har kommunen redovisat mycket starka resultat. Balanskravsresultatet har uppgått till kring 130 miljoner, vilket motsvarar drygt tre procent av skatteintäkterna och utjämningsbidraget. Resultatet exklusive jämförelsestörande poster var 59 miljoner kronor Eftersom resultatet 2012 i stor utsträckning påverkats av engångsposter finns det anledning att analysera resultatet utan de intäkter och kostnader som man inte kan räkna med för kommande år. Dessa poster uppgår sammantaget till plus 95 miljoner (se not 9 till resultaträkningen). De största engångsintäkterna är Post Botkyrka återbetalningen kommun, Besök från AFA Kontaktcenter Försäkring och avkastningen på Direkt Sms pensionsavsättningen. E-post Resultatet utan alla jämförelsestörande Org.nr 212000-2882 poster blir Bankgiro 59 miljoner 624-1061 2012. Det Fax är drygt Webb 50 www.botkyrka.se miljoner sämre än föregående år och innebär att kommunen inte står riktigt så väl rustad för kommande år som årets resultat eller balanskravsresultatet tyder på. Kostnadsutjämning 18% Diagram Inkomstutjämningen 4 kompenserar kommunen för låg skattekraft (skatteunderlag per invånare) och står för två tredjedelar Kronor 50000 av kommunens intäkter från utjämningsbidrag och kommunal fastighetsavgift. I 2012 års taxering uppgick Botkyrkas 47000 skattekraft till 87,9 procent av riksgenomsnittet, vilket var en 44000 minskning med 0,2 procentenheter jämfört med 2011. 41000 Diagram 6 Inkomstutjämning 66% 38000 I kostnadsutjämningen ersätts kommunen bland annat för att 35000 vi har stor andel barn och unga samt för den socioekonomiska 2008 2009 2010 2011 2012 strukturen. För 2012 ingår dessutom en betydande så kallad eftersläpningsersättning på 43 miljoner kronor till följd av den 30 Utveckling av intäkter och kostnader Diagram snabba 5 befolkningstillväxten under 2011. Denna ersättning är Procent det främsta skälet till den kraftiga ökningen av utjämningsbidragen. Ett problem är att denna ersättning varierar kraftigt 50 40 mellan åren och dessutom uteblir helt om befolkningsökningen understiger 1,2 procent per år. 20 Verksamheternas intäkter ökade under året från 805 till 832 10 miljoner, det vill säga med 27 miljoner kronor. Den största delen av intäkterna är riktade statsbidrag samt taxor och avgifter. 0 förskola och kultur- o fritid indivi- o skola familjeoms BOTKYRKA KOMMUN 4 Kommunens BOTKYRKA KOMMUN 2 [3] miljarder kronor Investeringar och upplåning 2013-03-13 2 [3] Investeringar 2013-03-13 Nettoinvesteringarna var 452 miljoner 2012, vilket är 86 miljoner mer än föregående år. Det är 8 miljoner lägre än budgeterat. Men bakom denna relativt blygsamma avvikelse döljer sig både investeringsprojekt från tidigare år som slutförts under året, och projekt i 2012 års budget som av olika skäl försenats. Bland årets större investeringar märks följande projekt: Regleringsbidrag -- Rikstens skola, Tullinge Kostnader Fastighetsavgift nettokostnader 3% inklusive avskrivningar ökade Verksamheternas -- Förskolan Nyängsgården, Tullinge Regleringsbidrag kronor. Det är en ökning med 207 miljoner till 9% -- Tornets äldreboende, Norsborg Fastighetsavgift ökade 3% med knappt 1 600 kronor 3 942 miljoner med 5,5 procent. LSSutjämning Kostnaderna per invånare, vilket 9% motsvarar 3,6 procent. Det är den klart Investeringsnivån är hög i ett historiskt perspektiv. Räknat LSSutjämning investeringarna till 11,2 procent. Det är ungefär samma nivå 4% största kostnadsökningen per invånare under de senaste åren. som andel av skatteintäkterna och utjämningsbidraget uppgår Kostnadsutjämning den sammantagna effekten av prisökningar och 4% Vi beräknar som 2008 2010. löneökningar Kostnadsutjämning 18% till knappt 2,5 procent. Det innebär att kommunens kostnader BOTKYRKA KOMMUN 18% har ökat med drygt en procent utöver Inkomstutjämning vad som 2013-03-13 förklaras av befolkningsökningen samt pris- och löneökningar. Inkomstutjämning 66% 66% Diagram 4 Diagram 4 Diagram Kronor 4 Nettokostnad per invånare 50000 Kronor 47000 50000 44000 47000 41000 44000 38000 41000 35000 38000 2008 2009 2010 2011 2012 35000 2008 2009 2010 2011 2012 Diagram 5 Diagram 5 skatteintäkter och utjämningsbidrag ökade sammantaget med 174 miljoner kronor, motsvarande 4,5 procent, och uppgick till 4 046 miljoner kronor. Diagram 5 Hit går skattepengarna Procent 50 50 40 40 30 30 20 20 10 10 0 0 förskola och kultur- o fritid indivi- o Förskola skola 1 och 2 Individ- 3 o 4 Kultur familjeoms 5o fritid 6 grundskola familjeomsorg 1. Förskola och grundskola 2. Äldre och funktionshindrade Diagram 6 3. Individ- och familjeomsorg 4. Gymnasie- och vuxenutbildning Staplar 5. Kultur i följande och fritid ordning: 6. Infrastruktur, skydd m.m. Förskola och grundskola Äldre och funktionshindrade Individ- och familjeomsorg Diagram 6 Nettoinvesteringar Mkr 500 400 300 200 100 0 Diagram 7 Procent 100 80 60 40 20 0 2 [3] 2008 2009 2010 2011 2012 Diagram 7 Självfinansieringsgrad av investeringar 2008 2009 2010 2011 2012 24 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 25