Andraspråksperspektiv

Språk och lärande Andraspråksperspektiv Nytt undervisningsspråk? Ny skolkod? monica.soderstrom.lareu@andrasprak.su.se Men alla elever behöver: Tydligare strukturer, tydligare instruktioner, mer handledning in i texter, fler explicita språk-,läs-, skriv-, och lär-strategier och fler möjligheter att använda språket. är ett rikstäckande resurs- och utvecklingscentrum vid Stockholms universitet arbetar med frågor som rör svenska som andraspråk och flerspråkiga elevers lärande arbetar med alla skolformer - från förskola till vuxenutbildning vänder sig till lärare i alla ämnen, skolledare samt andra som arbetar med utbildningsfrågor Språkinriktad undervisning inom alla ämnen är en didaktik där de ämnesmässiga målen och språkfärdighetsmålen är explicita. Undervisningen mot dessa mål är kontextrik, full av rika möjligheter till interaktion och innehåller språklig stöttning. (Hajer & Meestringa 2010:11) www.andrasprak.su.se Vem är den flerspråkiga eleven? Ökade behörighetskrav 18% av elever i Sverige har invandrarbakgrund I Stockholm och Göteborg har ca 30% av eleverna invandrarbakgrund Yrkesförberedande program Svenska/svenska som andraspråk Engelska* Matematik Minst fem andra ämnen Högskoleförberedande program Svenska/svenska som andraspråk Engelska* Matematik Minst nio andra ämnen 140 olika modersmål 1

På vilket sätt har resultaten försämrats? Sverige är ett av de få länder där både de genomsnittliga resultaten och likvärdigheten samtidigt har försämrats Skillnaderna mellan hög- och lågpresterande elever har ökat samtidigt som skillnaderna mellan skolor har ökat Betydelsen av socioekonomisk bakgrund har förstärkts på både individ- och skolnivå. Skolans uppdrag Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. (Lgr11) Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap Når avancerade färdigheter: 10% infödda 3% (drygt) födda i Sverige med utländsk bakgrund 3% (knappt) födda utomlands med utländsk bakgrund Når inte grundläggande färdigheter: 14% infödda 30% födda i Sverige med utländsk bakgrund 48% födda utomlands med utländsk bakgrund "Ett barns intellektuella utveckling löper parallellt med dess förmåga att behärska det sociala medlet för att tänka, nämligen språket (Lev Vygotskij) Sociokulturellt perspektiv på lärande Kvalitetsdgranskning Rapport 2010:5 Läsprocessen i svenska och naturorienterade ämnen, årskurs 4-6 Ex. från So undervisning elev i åk.8 Interaktion i klassrummet Lärare bör utarbeta metoder för att täcka in de moment i undervisningen som gynnar elevernas läsutveckling, inklusive läsförståelse Bearbetningen bör föregås av ett förförståelsearbete där texten sätts in i ett sammanhang Om man tar en bra tjur och parar med en bra ko så får man en bra kavel. Detta kallas avel. Större individualisering Kompetensutveckling 2

Syfte Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt svenska tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära. Undervisningen ska ge eleverna rika möjligheter att kommunicera på svenska utifrån sin kunskapsnivå, utan att ställa för tidiga krav på språklig korrekthet. Vad säger du? Det är sent en fredagskväll. Du har bjudit hem en vän. Nu vill du att hon/han går hem. Kommunikativ språkförmåga Organisatorisk Kunskap om språksystemet Pragmatisk Kunskap om språkanvändning Formell språklig Textuell Funktionell Sociolingvistisk Uttal skrift Lexikon Grammatik Textbygge Syfte Olika sociala situationer Strategier Kontroll Fritt efter Bachman och Palmer (1998) samt Lindberg (2003) Kommunikativ språkförmåga Organisatorisk Kunskap om språksystemet Pragmatisk Kunskap om språkanvändning Kvinnor får lättare förkylningar än män Formell språklig Uttal skrift Lexikon Textuell Grammatik Textbygge Funktionell Syfte Sociolingvistisk Olika sociala situationer 1. De förkylningar som kvinnor får är lättare än de som män får 2. Kvinnor har lättare att få förkylningar än vad män har 3. Kvinnor har lättare att få förkylningar än att få män Fritt efter Bachman och Palmer (1998) samt Lindberg (2003) 3

Språkets roll betonas i Lgr 11 2.2 Kunskaper Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt Kemi H - h k Biologi Fysik använda kunskaper i biologi använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva kommunicera och ta ställnin och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället naturbruk och ekologisk hållbarhet Slöjd Musik Teknik analysera och värdera arbetsprocesser och nalys använda teknikområdets begrepp och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp ika sociala, kulturella och historiska uttrycksformer Religionskunskap Idrott och hälsa Ma resonera och argumentera kring mora Ord och begrepp för och samtal om hälsa, natur- och anv Samhällskunskap sam uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel da historiska begrepp för att fråg aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, era hur historisk kunskap ordnas, värderingar och olika perspektiv och används Jämföra i hk vilket ordförråd krävs i olika ämnen? De här är identiska Det är samma recept bortsett från I det här receptet är det bara 2 ägg De påminner om varandra men i det ena har man Det finns inga likheter alls, helt olika råvaror Det är högre temperatur när man gräddar Eftersom man har uteslutit gluten är det här. Uttrycka likheter och skillnader men också grader av likhet/skillnad Kunskapskravens uppbyggnad Analys Fakta Olika genrer/framställningsformer Vi: återger berättar beskriver förklarar argumenterar diskuterar Från vilket central innehåll är orden hämtade i Lgr11? effekter principer faktorer rättigheter skyldigheter samband säkerhet samhället lagar regler traditioner Ensamseglare eller samarbete? Vem tar t ex ansvar för att bygga ut ordförrådet kring ett ord som jämföra. Vad betyder ordet lagar i idrott, samhällskunskap? I teknik? I hk? Språk och ämne och genrepedagogik? Är det en ny modefluga? Vad betyder ordet fluga? Insekt, något som är på modet, inne, klädesaccessoar 4

Rubrik Granen Pi cea A bies Min sommar i fjällen Vill man verkligen ha en plastgran? Att plantera granplantor Sagan om granen Text Gör en tillräckligt stor och djup planteringsgrop Skrapa gärna bort så det blir.. Jag tycker inte det i alla fall. Visst, det kanske blir lite barrigt med riktiga granar, men det är det definitivt värt. Och det finns billiga riktiga granar. Det var en gång en gran och en tall som växte tätt tillsammans alldeles i skogsbrynet Granen är ett barrträd och tillhör familjen tallväxter. Trädet finns utspritt i nästan hela landet. Vi hade startat vår vandring redan klockan sex på morgonen och vandrat hela dagen. Förutom att vi fått skavsår bägge två, tappat bort kompassen och fått 100 myggbett Bygga broar Språk lärs i ett sammanhang Helhet - delar Från tal till skrift Från vardags- till kunskapsrelaterat språk Från konkret till abstrakt Explicit undervisning (metaspråk) Stöttning Interaktion Granen Pi cea A bies Granen är ett barrträd och tillhör familjen tallväxter. Trädet finns utspritt över hela landet och täcker den största ytan. Granen trivs bra i näringsrik, fuktig mark. Granen kan uppnå 60 meters höjd och en ålder av över 400 år. Sagan om granen Det var en gång en gran och en tall som växte tätt tillsammans alldeles i skogsbrynet. På vintern svepte granen sina vida grenar En dag kom ett gäng gubbar förbi. -Här är det för tätt sa Och än i dag står granen och tallen kvar i skogsbrynet Att plantera granplantor Redskap: Planeringsborr och hacka är oftast det bästa redskapet. Under planteringen kan plantorna bäras i en vanlig hink eller i en plastkorg. Gör en tillräckligt stor och djup planteringsgrop Skrapa gärna bort så det blir.. Täck rötterna med mineraljord och Vill man verkligen ha en plastgran? Finns det någon som tycker att man ska ha plastgran? Jag tycker inte det i alla fall. Visst, det kanske blir lite barrigt med riktiga granar, men det är det definitivt värt. Och det finns billiga riktiga granar. Vi har aldrig haft plastgran (jag har varit hemma hos folk som har det), men det blir inte alls samma känsla tycker jag. Min sommar i fjällen Vi hade startat vår vandring redan klockan sex på morgonen och vandrat hela dagen. Förutom att vi fått skavsår bägge två, tappat bort kompassen och fått 100 myggbett hade allt löpt enligt planerna. Vid 17 tiden mörknade himlen snabbt och vinden tilltog. Vi hade ingen aning om var vi befann oss och när tunga regndroppar började falla tog vi skydd under en mäktig gammal gran. Grenverket var Skolspråket Ska fungera som ett avancerat tankeredskap så att kunskaper kan utvecklas, fördjupas, och redovisas Eleven måste förstå och kunna verbalisera abstrakta begrepp och komplexa samband Kunna värdera och granska kritiskt Analytiska Vardagsspråk Skolspråk Fakta Förklarande Redogörande Diskuterande/ argumenterande Beskrivande Instruerande Berättande Skolans basgenrer Muntligt --------------------- Skriftligt Vardagsrelaterat --------------------- Ämnesspecifikt ordförråd Informellt ---------------------- Formellt Personliga Återgivande Konkret ---------------------- Abstrakt Fritt efter Gibbons (2006), Schleppegrell (2004) Subjektivt ---------------------- Objektivt 5

Anser Enligt mig Enligt min åsikt Min uppfattning är Jag hävdar Vill man verkligen ha en plastgran? Finns det någon som tycker att man ska ha plastgran? Jag tycker inte det i alla fall. Visst, det kanske blir lite barrigt med riktiga granar, men det är det definitivt värt. Och det finns billiga riktiga granar. Vi har aldrig haft plastgran (jag har varit hemma hos folk som har det), men det blir inte alls samma känsla tycker jag. Mattespråk Rymmer Skillnad Volym Teckna Axel Udda Värde Roten Bas Vardaglig betydelse Vardagligt, nära det muntliga Formellt, abstrakt, tekniskt, nära det skriftspråkliga Ur: Mer än matematik Np i biologi Det som händer i kroppen under träning är svårt att mäta i skolan på kort tid. Du kan emellertid uppskatta hur mycket kroppen arbetar genom att mäta pulsen. Pulsen ökar ju snabbare du springer tills den når sitt maximala värde (brukar vara 220 slag/min minus din ålder). För att kunna jämföra intervallöpning och löpning i konstant tempo måste du beräkna medelvärdet av pulsen under intervallträningen. Mattespråk Rymmer Skillnad Volym Teckna Axel Udda Värde Roten Bas Vardaglig betydelse Flyr Olikhet Ljudvolym, hårvolym Rita Kroppsdel axel Konstiga Något värdefullt Roten på en växt Basljud, baslivsmedel Ur: Mer än matematik Barnens språkutveckling i förskolan LPFÖ : Möjlighet att utveckla både det svenska språket och modersmålet Regn På morgonsamlingen Regnskur Skyfall Duggregn Ösregn Störtregn Småregn Att man tillfälligt ger det stöd som behövs men när en vägg står för sig själv vid ett husbygge, kan stöttorna tas bort. Den tillfälliga men nödvändiga hjälp som pedagogen ger för att eleven framgångsrikt ska kunna utföra sina uppgifter. Stöttning är en tillfällig hjälp som pedagogen ger eleven för att den så småningom ska kunna utföra samma uppgift utan hjälp. Den är framtidsorienterad: Stöttning Gradera på en skala. Ord för lite regn/mycket regn 6

Det som ett litet barn kan göra med lite hjälp idag, kan det göra själv i morgon. Målet är att använda kunskapen också i andra sammanhang lära sig HUR man ska tänka inte bara VAD En blå blomma som har något vitt i mitten En blåsippa med 6 kronblad, 1 pistill och fler än 10 ståndare Den närmsta utvecklingszonen Eleven tillägnar sig inte det kunskapsrelaterade språket enbart genom att höra det. Vi måste bygga upp ett metaspråk för att elever ska förstå och själva producera det mer abstrakta språket Stöttning i den närmsta utvecklingszonen genom interaktion med jämbördiga deltagare genom interaktion med mer kompetenta deltagare genom interaktion med mindre kompetenta deltagare genom reflektion, redskap och andra hjälpmedel Lektion i värmetransport Fråga 1: Vilka tre former av värmetransport finns det? Svar: Konvektion, strålning, ledning Fråga 2: Vad är skillnaden mellan värmeledning och strålning? Svar: Vid värmeledning krävs ett medium för värmen at fraktas igenom. Vid strålning överförs värmen utan hjälp av något medium. Fråga 3: Ge exempel för varje form av värmetransport. Svar:.(inget svar) Haijer (2004) Ur Symposium 2003 Stor utmaning Den nedåtgående spiralen en tendens? Mycket stöd Utvecklingszon Utveckling av kunskap, lärande och förmågor Trygghetszon För lätt För lite lärande Liten utmaning Frustrationszon För höga krav Uttråkningszon Lite intresse och motivation Lite stöd Förklarar svåra ord texter men minskar också antalet svåra ord. Förenklar texter, förkortar texter Fokuserar på lösryckta fakta snarare än på djup förståelse Låter inte eleverna producera texter, undviker elevernas bristande formuleringar i tal och skrift Interaktionen minskar, det pedagogiska klimatet försämras Läraren tar över och nivån sjunker Fritt efter Mariani 1997 7

Hög kognitiv svårighetsgrad 4. Skriva loggbok 5. Läsa text i lärobok 3. Lärarstödd redovisning Read the text and answer the questions: A krinkelejup was parling a tristelebin. Barjam stipped. The barjam grupped?minto? to the krinklejup. Krinklejup zisked zoelly. Kontextbundet 2. Läraren ger ord och begrepp 1. Praktiskt arbete i grupp Kontextreducerat 1. What was the krinklejup doing? 2. What stipped? 3. Did the barjam grup? 4. How did the krinklejup zisk? Cummins fyrfältare Fritt efter Hall 1994 och Lindberg 1997 Låg kognitiv svårighetsgra Cummins modell Hög kognitiv svårighetsgrad Generalisera, jämföra, konstatera, sammanfatta, planera, klassificera utifrån kända kriterier, söka lösningar på problem omforma information, rekapitulera Argumentera, identifiera kriterier, utveckla och underbygga idéer, försvara åsikter och bedömningar, värdera kritiskt, tolka belägg, formulera hypoteser, förutsäga resultat, analysera, tillämpa principer på nya situationer genomföra systematiska undersökningar i biologi, använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i naturen. Kontextbundet Identifiera, koppla ihop, namnge, återge, tillämpa kända rutiner, beskriva iakttagelser, ordna, sortera, berätta Låg kognitiv svårighet Härma, säga efter, kopiera d Kontextreducerat Hög kognitiv svårighetsgrad 4. Skriva loggbok 5. Läsa text i lärobok 3. Lärarstödd redovisning Stöttning kring tidsord Kontextbundet Kontextreducerat 2. Läraren ger ord och begrepp 1. Praktiskt arbete i grupp Cummins fyrfältare Fritt efter Hall 1994 och Lindberg 1997 Låg kognitiv svårighetsgra 8

åkte spårvagn Utflykt till Lillsjön och buss Effektiva grupparbeten badade i sjön kallt men roligt att bada Tydliga instruktioner Uppgifter som kräver interaktion Kognitivt utmanande uppgifter åt matsäck tittade på grodyngel och fjärilar Ha höga förväntningar på eleverna! och svampar lärde oss om djur och växter i naturen, vi hade en rolig och lärorik dag Vems kontext? F Vad äter Ekorrar? B Kokosnötter! F I boken står det att de äter ekollon. Kommer du ihåg att jag läste? Vad äter ekorrar? B. Att skapa sammanhang för språkinlärning Utveckling av muntlig och skriftlig litteracitet i ett ämne Förutsättning för att kunna lära på ett effektivt sätt när det gäller kognitivt utmanande arbeten. Förutsättning för att kunna klara kunskapskraven 9

Skaka på grisen? Lilla Sara! Hon kan ju alltid försöka Det räcker inte med goda avkodningsstrategier! Litteracitetsutveckling i skolans ämnen Många elever: läser flytande utan engagemang läser flytande utan att kunna återge det de har läst vet inte när de förstår eller inte förstår en text vet inte vad de förväntas begripa när de läser vet inte att en text förväntas ha en mening Aktiviteter innan vi börjar läsa Aktiviteter undertiden vi läser Aktiviteter efter att vi har läst Aktivera elevernas bakgrundskunskaper, vad vet vi om ämnet? Närläsning. Skapa nyfikenhet. Aktiv läsning, kunna förutsäga, läsa mellan och bortom raderna arbeta med olika läsförståelsestrategier, muntligt och skriftligt t ex i läsjournal. Reflektion både till egna erfarenheter upplevelser och språk. Skriftligt, muntligt, enskilt, i par eller i grupp. Boksamtal. Workshop kring genrer och Lgr11 Sara var bjuden på kalas. Hon undrade om Elin skulle gilla en TinTin-bok. Hon skakade på spargrisen. Den gav inte ett ljud ifrån sig. Instruktion: Arbeta med att hitta genrerna/olika framställningsformer i kursplanerna Diskutera begreppen stöttning, interaktion, kontext och skapa genom det ett gemensamt språk i lärarlaget Ur; Språk och läsning (1984) 10

Instruktion kring workshop 1 Kunskapskravens uppbyggnad Ta en kursplan i ett ämne du undervisar. I gruppen kan alltså fler ämnen, årskurser och nivåer (A-E) vara representerade. Leta i kunskapskraven efter språkliga framställningsformer/genrer. Analys Leta efter ord som: återge, beskriva, förklara, argumentera, uttrycka en åsikt, resonera, samtala, kommentera etc. Fundera över vilken språklig, kognitiv samt analytisk nivå som krävs beroende på språkligt uttryck. Fakta Diskutera vilka språkliga framställningsformer ni har hittat, vilka krav de ställer samt om undervisningen erbjuder eleven att utveckla dessa förmågor. Olika genrer/framställningsformer Vi: återger berättar beskriver förklarar argumenterar diskuterar Instruktion kring workshop 2 Välj att diskutera ett av begreppen stöttning, kontext, interaktion i grupperna med utgångspunkt i föreläsningen. Låt varje deltagare i gruppen uttrycka sin åsikt. Koppla till din verksamhet/undervisning och gärna med konkreta exempel. Gå vidare med ett nytt begrepp om ni känner er klara, eller spara övriga begrepp till framtida diskussioner. Ta eventuellt hjälp av bifogade bilder som handlar om begreppen stöttning, kontext, interaktion för att fördjupa diskussionen. Fundera över hur ni kan observera er själva och varandra framöver med särskilt fokus på dessa tre begrepp och vad de innebär i praktiken. Fundera över när ni kan följa upp diskussionen och kommande observationer. Historia åk 3 Ge exempel (ca 8 ggr) Samtala Beskriva (ca 8 ggr) Ange Jämföra Återge Framföra synpunkter Enkla sammanställningar så att innehållet framgår Exempel historia Förklaring Argumentation Analys Historia åk 6 Föra resonem ng orsaker till och konsekvense av Beskriva Motive sit esonemang Dra utsatser Tolka och visa på sp r av historien och föra resonemang om varför Använda historiska begrepp på ett fungerande sätt. Diskutera 1. Ett gemensamt språk Stöttning Hur tolkar vi begreppet stöttning? Vad betyder det i praktiken i min undervisning/verksamhet? Var befinner jag mig idag? Vad kan jag/vi utveckla? Det här behöver jag veta mer om. Det här arbetar jag mycket med i min undervisning/verksamhet så jag kan dela med mig av mitt arbetssätt till andra. 11

Stor utmaning Mycket stöd Utvecklingszon Utveckling av kunskap, lärande och förmågor Trygghetszon För lätt För lite lärande Frustrationszon För höga krav Uttråkningszon Lite intresse och motivation Lite stöd Fritt efter Mariani 1997 Liten utmaning Interaktion, talutrymme, elevaktivitet, problematiserande samtal, på modersmålet och på andraspråket förmågor Cummins modell Hög kognitiv svårighetsgrad Diskutera 3. Ett gemensamt språk Kontext Hur tolkar vi begreppet kontext? Kontextbundet Låg kognitiv svårighet d Kontextreducerat Vad betyder det i praktiken i min undervisning/verksamhet? Var befinner jag mig idag? Vad kan jag/vi utveckla? Det här behöver jag veta mer om. Det här arbetar jag mycket med i min undervisning/verksamhet så jag kan dela med mig av mitt arbetssätt till andra. 2. Ett gemensamt språk Interaktion Diskutera Hur tolkar vi begreppet interaktion? Vad betyder det i praktiken i min undervisning/verksamhet? Var befinner jag mig idag? Vad kan jag/vi utveckla? Det här behöver jag veta mer om. Det här arbetar jag mycket med i min undervisning/verksamhet så jag kan dela med mig av mitt arbetssätt till andra. Ett ämnesspecifikt språk första dagarna i skolan 12

Flyman Mattsson, Anna Håkansson, Gisela Studentlitteratur, 2010. Bedömning av svenska som andraspråk En analysmodell baserad på grammatiska utvecklingsstadier. En handbok som presenterar en analysmodell för att beskriva, nivåbedöma och följa andraspråksutveckling över tid. Grunden för den modell som presenteras är baserad på processbarhetsteorin och den forskning som har gjorts om utvecklingsstadier i svenska som andraspråk. Gibbons, Pauline Hallgren och Fallgren, 2010. "Lyft språket Lyft tänkandet" är en fristående introduktion till lärare som redan undervisar eller står inför uppgiften att undervisa elever som lär på sitt andraspråk. Men den kan också ses som en fördjupning av de teorier och resonemang som presenterades i "Stärk språket Stärk lärandet" (2006). Johansson, Britt Sandell Ring, Anniqa Hallgren och Fallgren, 2010. "Låt språket bära genrepedagogik i praktiken" är en bok som inspirerar och vägleder dig som önskar utveckla och fördjupa dina kunskaper om genrepedagogik. I Lgr-11 betonas språkets roll i alla ämnen och att arbeta enligt en genrepedagogisk modell innebär att man integrerar ämneskunskaper och språk i undervisningen. Segregering Decentralisering Differentiering Individualisering Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer Symposium 2009 Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Under de senaste åren har den australiska genrepedagogiken väckt ett allt större intresse i svensk skola och utbildning. Utmärkande för genrepedagogiken är dess betoning på en undervisning där eleverna får kunskaper om hur texter och språk formas av den omgivande sociala kontexten. Läraren har här den viktiga rollen att leda samtal om vad som utmärker olika texter i olika ämnen. Gibbons, Pauline Heinemann, 2002. Hallgren och Fallgren, 2006. Hur ska man som lärare arbeta för att nå alla elever i ett heterogent och mångkulturellt klassrum? Hur kan man arbeta så att undervisningen blir både språk- och kunskapsutvecklande? Dessa frågor står i fokus för denna bok, skriven av Pauline Gibbons som själv har lång erfarenhet av undervisning av flerspråkiga elever, både som lärare och lärarutbildare. Abrahamsson, Tua Bergman, Pirkko (red) HLS Förlag, 2005. I "Tankarna springer före" presenterar författarna en heltäckande bedömningsmall som kan användas för att beskriva språkbehärskningen hos andraspråksinlärare såväl barn som vuxna. Författarna poängterar vikten av en enhetlig syn på språkutveckling från förskolan till gymnasiet och vuxenundervisningen. Rapport 352 2010 Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap. FORSKNING FÖR SKOLAN Greppa språket Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet Du som lärare har en avgörande betydelse för all kunskapsutveckling. Men i synnerhet för flerspråkiga elevers dubbla inlärningsprocesser. Vilka arbetssätt stärker dessa processer och vilka verktyg hjälper dig som lärare att möta dessa elever? Detta tas upp i boken Greppa språket! (Finns på Skolverkets hemsida) Monica Axelsson (red.) För elever med svenska som andraspråk är uppgiften i skolan både att lära sig språket och att lära genom språket. Detta är en uppgift som kräver tid, kraft och professionell stöttning från kunniga lärare. I denna bok visar en grupp lärare hur de genom ett medvetet arbete med ett samtidigt fokus på språk och innehåll i skolans ämnen möjliggör en både språklig och ämnesmässig utveckling hos sina elever. http://www.pedagogstockholm.se/web/cor e/pages/special/documentservicedocume nt.aspx?fileid=84fc867bbf724a59b0b51cca 7ec594ec 13