Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande Artikel i Svensk Gris med knorr nr 8-2009. Se nästa sida. 5
Per K och Paw M jämför grispriser och lönsamhet Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande Paw Mathiesen och Per Karlsson kommer i några nummer av Svensk Gris med knorr att ge sin syn på den Europeiska grismarknaden. I denna artikel visar de skillnaden i intäkter mellan försäljning av grisar på Europas bäst betalande marknader och den svenska slaktgrismarknaden. Författarduon menar också att september månads slaktgrisinsättning ser ut att få en högst tveksam lönsamhet och de konstaterar även att dagens svenska prisnivåer omöjliggör investeringar för den som räknar och vill ha lönsamhet. Per Karlsson, Boarps gård Paw Mathiesen Öresundsgrisen Sveriges grisföretagare har under de senaste 12 månaderna förlorat ofattbara 1 400 000 000 miljoner (1,4 miljarder!) jämfört med Europas bäst betalande marknader. Per producerad gris betyder det hela 480 kr! Relevanta jämförelser?! Är det relevant att jämföra med Europas bäst betalande marknader? Med tanke på några till leda uttjatade mervärden, utan värde, så som salmonella och MRSA-statusen, djurvälfärd och inte minst 1,5 köpare till varje svensk gris, tycker vi att det borde vara självklart att Svenska grisar betalas bland de bästa i Europa. Jämförelsen är således relevant! Dessutom högre kostnader Nu är som bekant lönsamhet viktigare än pris, så med faktumet att Sverige dessutom har högre produktionskostnader än övriga Europa, blir situationen än mer svår att förstå. Vad beror det då på att andra marknader i Europa inte expanderar sin grisproduktion drastiskt med den lönsamhet de har? Sanningen är att de redan har gjort det. Exempel på det är Holland, Belgien och delar av Tyskland samt stora delar av många andra länder. Läs detta! Miljön begränsar andra Holland producerar idag ca 16 miljoner grisar, en minskning med ca 8 miljoner grisar från tiden då Holland toppade sin Vecka 32, 2008 Differens till EU:s topp Vecka 31, 2009 Euro - 0,100-0,200 Förlust Sveriges grisföretagare: 1 440 000 000 sek - 0,300-0,400-0,500-0,600-0,700-0,800 Medelbetalning Sverige: 1,421 euro Medelbetalning EU:s topp: 1,913 euro Medeldifferens: 0,492 euro (5,35 sek) Medelförlust per gris: 480 sek. Den övre raka linjen visar Europas högsta grispris vecka för vecka. Den blå linjen visar differensen mellan Europas högsta pris och det Svenska priset. Alla priser är faktiskt utbetalade dvs inklusive eventuella tillägg. 6
produktion. Miljöaspekter har satt stopp för ytterligare ökning. Observera miljöaspekter inte ekonomi! Holland är 41 000 km 2 stort, det innebär 390 producerade grisar per km 2. Holland har större procentandel av landet som inte lämpar sig för grisproduktion än vad Sverige har. Sverige är 449 000 km 2 stort. Med samma gristäthet skulle Sveriges produktion uppgå till 175 000 000 grisar! Den svenska gristätheten är 1,7 procent av Hollands! Sverige producerar 6,6 grisar per km 2. Att Holland dessutom är det befolkningstätaste landet i Europa understryker ytterligare Sveriges möjligheter. Holländska grisföretagare har under många år haft en våldsamt mycket bättre ekonomi i produktionen, därmed har den också växt. Den stora produktionen har i sin tur dragit till sig intresse från fler marknader än den holländska. Fler kunder, lägre kostnader, bättre lönsamhet har skapat lönsamma grisföretag som expanderat. Du ska också ha i minnet att det finns länder i 175 000 000 Europa med högre gristäthet än Holland. grisar skulle... Hur skulle det se ut? Hur skulle marknaden se ut i Sverige med en produktion av 175 000 000 grisar per år? Grisföretagarna skulle vara effektivare, industrin skulle vara effektivare, ICA:s andel av de producerade grisarna skulle uppgå till ca 0,8 procent av de producerade grisarna, vilket skulle ge en något annorlunda maktfördelning än vad som är fallet i dag. 175 000 000 grisar betyder 80 000 arbetsplatser i primärproduktionen, och säkert lika många i den övriga industrin, exportintäkter på bortåt 400 miljarder! Exemplet ovan är naturligtvis inte helt relevant även om det är sant. Invånarantalet är högre i Holland men landet producerar klart fler grisar än vad den egna befolkningen konsumerar. I Sverige är situationen den omvända, trots att vi säljer på samma marknad. Samma och samma, Holland säljer i Sverige men Sverige knappast något i Holland. Men båda länderna ligger i Europa och är med i samma EU och det är lika långt från Holland till Sverige som tvärtom. Sverige har däremot bättre förutsättningar att producera gris än Holland, men holländska grisföretagare tjänar pengar till skillnad från svenska. Hur kan det bli så? Börja räkna! Vi släpper tills vidare frågan ovan, och frågar i stället vad kan vi göra åt det? Svaret är: börja räkna! Det låter konstigt och det är det också. Uppenbart är det så septemberinsättningen? att ett ganska stort antal grisföretagare inte räknar. Vad bygger ett sådant antagande på? För det första har det inte hörts från nästan något annat håll än Annika Bergman att lönsamheten är dålig. Annika har helt rätt. I slaktgrisledet har lönsamheten försämrats med ca 200 kr per gris jämfört med 2008. Det hörs ingen debatt alls för närvarande om hur utfallet kommer att vara för de grisar som sätts in i slaktgrisstall efter den första september. Dessa grisar måste endera prissäkras eller så får husen stå tomma om den svenska standardsänkningen ska ske vid slutet av året i vanlig ordning. Se kalkyl på sidan 9. Skillnaden är... Industrin gör sin veckokalkyl och justerar sedan priset efter forts på nästa sida 7
forts från föreg sida den så att acceptabel lönsamhet nås. Grisföretagarna föder upp grisen och säljer den till det pris som erbjuds, där är skillnaden. Ta upp diskussionen! Du som läser detta tar i morgon upp en diskussion med din vanliga köpare av dina grisar, så att dina grisar som ska säljas under första kvartalet betalas med ett pris så att du har lönsamhet i din produktion. Sedan gör du likadant varje kvartal. Med lönsamhet menas att det ska gå att återinvestera i ny produktion. Något som inte har kunnat göras på mycket lång tid. Grisen borde betalas med minst 17 kronor per kilo Om dina siffror ligger i linje med kalkylen nedan behövs ett pris vid försäljning på ca 17 kr/kg under 1:a kvartalet och sedan 18 kr/kg under resterande delen av året för att det ska gå att bygga ny produktion. Naturligtvis kan kostnaderna ändras och med det kravet på grispriset. Du som nöjer dig med medeltal, kan jämföra i diagrammet längst ner med Europas medelbetalning. Fakta: Paw Mathiesen och Per Karlsson. Ex på genomsnittsnotering januari/februari 2010 kronor per kilo 12,00 13,00 14,00 Intäkter Slaktvikt 88 kilo medelavdrag för köttprocent: 36 öre/kilo 1 024 1 112 1 200 Gödselvärde 9 9 9 Summa intäkter 1 033 1 121 1 209 Rörliga kostnader Smågris (inköpt sept/okt 2008) 610 610 610 Foder (35 MJ/kg tillväxt; 88 kg tillväxt; 0,14 kr/mj 431 431 431 Diverse 31 31 31 El/värme/vatten 17 17 17 Dödlighet: 1,8% 16 16 16 Branschgemensamma avgifter/kostnader 9 9 9 Strö 8 8 8 Veterinär/medicin 7 7 7 Ränta smågris, 4% 7 7 7 Ränta rörelsekapital, 4% 5 5 5 Summa rörliga kostnader 1 141 1 141 1 141 TB 1-108 - 20 68 Arbete, 0,25 tim/gris x 200 kr/tim 50 50 50 TB 2-158 - 70 18 Det finns all anledning att tänka sig för och inte bara köra på i gamla spår närmsta halvåret! Det behövs 210 kr i TB3 för att lönsamheten ska vara tillräcklig till att bära investering i ny slaktgrisproduktion. Dessutom måste det till ca 60 kr för att nå minimikravet på 10 % avkastning på insatt kapital. Summa 270 kr. Med ett grispris på 13 kr/kg fattas det därmed 340 kr/gris! Det är de pengarna + ytterligare 140 kr (480 kr/gris) som intjänas på Europas högst betalande marknader(se diagrammet på sidan 6). Där borde Sverige också vara! Euro 0,100 0,050 Vecka 32, 2008 Differens till EU:s medelbetalning Förlust Sveriges grisföretagare: 237 000 000 sek Vecka 31, 2009-0,050-0,100-0,150-0,200 Medelbetalning Sverige: 1,421 euro Medelbetalning EU:s medel: 1,503 euro Medeldifferens: 0,081 euro (0,88 sek) Medelförlust per gris: 79 sek. Den raka linjen är Europas medelbetalning för slaktgris. Den blå linjen den svenska medelbetalningen för slaktgris. Under sex veckor 2008 nådde den svenska slaktgrisbetalningen över Europas medelpris. Alla som på något sätt är delaktiga i att det ser ut på detta vis, har anledning att fundera över sitt yrkesval. Grisproduktion är idag fullt jämförbar med lammproduktionen för 10 år sedan, det vill säga en hobby för dem som inte har något avkastningskrav. 8
- 0,250 9