Vägga Vuxenutbildning/Sfi ItiSprojekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Uttalsutveckling med hjälp av IT-teknik Deltagare AnnMarie Hendrych Barbro Kouzmine Inger Samuelsen Kerstin Wihlstrand Handledare Ursula Frising
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund 1 Introduktion 1 Syfte 1 Mål 1 Metod 2 Vi arbetar så här i klassrummet 2 Inspelningar 3 Bearbetning av inspelat material 3 Åtgärdsprogram 4 Slutsats 5 Diskussion 5 Sammanfattning 6
Uttalsutveckling med hjälp av IT-teknik Bakgrund Vi, fyra Sfi-lärare, har undervisat vuxna invandrare i svenska språket i många år och mer och mer insett att uttal och prosodi i viss mån varit eftersatt i undervisningen. Då samtliga lärare i arbetslaget under innevarande läsår fått utbildning i Olle Kjellins Prosodi- och Uttalsmetod, skulle det vara intressant att utröna om en mer strukturerad prosodi- och uttalsundervisning med datorns hjälp ger märkbart resultat hos våra elever. Introduktion Vad är prosodi? Kort uttryckt Språkets rytm och melodi Prosodin är det som bär upp det talade språket, det som gör att talet överhuvudtaget når fram till talaren och kan förstås. (Se bilaga 1) Om man som t ex grek kommer till Sverige och får lära sig svenska men utan att få veta hur svensk prosodi fungerar, vad gör man då? Jo, man pratar med i princip grekisk prosodi. Så har det varit hittills. MEN! Detta är ju precis detsamma som att skriva svenska med grekiska bokstäver! Det går ju, i och för sig. Och med lite övning kan svensken också läsa det, även om det är lite jobbigt i början. Men det är ju så ONÖDIGT! Syfte Att ge eleven insikt om vikten av bra uttal och god prosodi och för att öka förståeligheten i kontakten med svenskar. Att ge eleven ökad självkänsla och därmed minska underskattning. Mål Att låta uttal och prosodi genomsyra hela Sfi-undervisningen och därmed ge eleven chans att få ett i det närmaste perfekt svenskt uttal.
Metod Vi har använt oss av Olle Kjellins metod SVENSK PROSODI I PRAKTIKEN som bygger på ett 6-punktsprogram 1. Lyssna! 2. Hör! 3. Imitera! 4. Kontrollera! 5. Producera! 6. Filtrera! Lyssna mycket! Lyssna på radio, lyssna på folk på bussen etc det är viktigt för eleven att lyssna på hur svenskarna talar och plötsligt hör eleven det nya språket. Därefter ska eleven imitera, där är läraren en viktig förebild. Läraren säger ordet eller meningen fem gånger. Därefter imiterar eleven läraren. Det är viktigt att eleven lyssnar på sig själv. Här går läraren in och kontrollerar och eventuellt korrigerar den enskilde elevens uttal. Sedan kan eleven börja producera svenska själv. Efter många och långa övningar är nu eleven så duktig att han/hon bara låter perfekt svenska passera genom filtret (öronen och munnen). Hur gör man när man lär sig? Olle Kjellin ser hjärnan som en gräsmatta med många upptrampade stigar. Nya kunskaper kräver nya stigar. Det blir nya stigar om man går många gånger, d v s öva, öva, öva, öva, öva Under övningarna är RRR viktiga Rytmen, eleverna lyssnar efter betonade stavelser Reduktionerna, bortfall av vissa bokstäver Rundningen, läpparnas form vid uttal av olika ljud Vi arbetar så här i klassrummet: Körövningar genomsyrar hela undervisningen på Sfi. Vi utnyttjar allt vi gör till att läsa i kör; nya ord, alla texter, diktamen etc. Varför körövningar? Alla är delaktiga, alla är aktiva, hämningarna släpper och slutligen kan alla sjunga i kör. Trots körövningar har vissa elever svårigheter att hitta speciella ljud, t ex u-ljudet. Då är det lärarens uppgift att hjälpa eleven att Finna läraren hjälper eleven att finna det rätta uttalet Automatisera öva många gånger Tillämpa använda språket
Vem har ansvar för FAT? Steg 1 läraren till 95% Steg 2 delat ansvar mellan lärare och elev Steg 3 eleven till 95% Inspelningar Vi har spelat in eleverna vid två tillfällen, v 14 samt v 20. Varje elevs inspelningstid är en minut vid respektive tillfälle. Elevurval Vi har valt ut åtta elever med olika modersmål för att identifiera de specifika svårigheter de olika språken har gentemot det svenska språket. Vi har även tagit hänsyn till kön, ålder, utbildning, vistelsetid i Sverige samt studietid på Sfi. Elever från samtliga grupper är representerade och därmed är hela lärarlaget delaktiga i projektet. Texturval Alla elever, oavsett modersmål och språkkunskaper i svenska, läser samma text vid båda inspelningstillfällena. Texten ska vara lätt att förstå därför att fokus ligger på uttal och prosodi. Texten är okänd för eleven. (se bilaga 2) Bearbetning av inspelat material 1. Lärarlaget lyssnar många gånger och identifierar de specifika uttalsfelen eleven har och utarbetar därefter ett åtgärdsprogram för den enskilde eleven. 2. Elev och lärare lyssnar tillsammans på första inspelningen, eleven görs uppmärksam på sina uttalsfel och arbetet med åtgärdsprogrammet startar. 3. Efter inspelning två träffas återigen lärarlaget för sambedömning av elevens uttalsutveckling. Eventuella kvarstående brister uppmärksammas och noteras. 4. Elev och lärare jämför nu inspelning ett och två. Har elevens uttal och prosodi förbättrats? Är elevens bedömning i paritet med lärarlagets? Om inte, fortsätter arbetet med den enskilde elevens uttalsutveckling.
Åtgärdsprogram Analys av elev Namn: Anne Modersmål: finska Ålder: 24 år Vi har i vår analys utgått från de tre R:n Rytmen: Reduktionerna: Rundningen: Betonar för många ord och stavelselängden är för kort. Utan anmärkning Saknar u-ljudet, Uppsala fi Oppsala Har ett felaktigt o-ljud, Olle fi Ålle, Har ett för öppet e-ljud, Eva fi Äva Har ett tjockt l-ljud (Se bilaga 3) Åtgärder Rytmen: Reduktionerna: Rundningen: Hitta nyckelord i texten och markera betonade stavelser Ingen åtgärd Visa på var u-ljudet finns i talapparaten. Långt u-ljud vissla, Kort u-ljud smäll i magen O-ljudet munnen formas som bokstaven O E-ljudet uttalas med ett brett leende L-ljudet uttalas med tungspetsen mot överkäkens framtänder Utvärdering Rytmen: Rundningen: Tillfredställande U-ljudet bättre, men ytterligare träning behövs O-ljudet, betydligt bättre E-ljudet, bra L-ljudet, något bättre men fortfarande för tjockt
Slutsats Vi har endast påbörjat processen av inspelningar med hjälp av datorn och efterföljande analys och åtgärdsprogram. Vi är redan nu övertygade om att vi vill fortsätta att arbeta på detta sätt och förhoppningsvis utveckla denna metod. Vi tror oss redan nu kunna säga att det finns många vinster för såväl lärare som elever med detta arbetssätt. Det är visserligen ganska tidskrävande, men fördelarna överväger. Eleven Får större insikt om sin uttalsutveckling genom att lyssna på sig själv från inspelat material. Upptäcker lättare sina uttalsbrister vid uppspelningen Kan i lugn och ro tillsammans med sin lärare komma fram till det direkta uttalet Får ett åtgärdsprogram och därmed individuell handledning Läraren Behöver ej arbeta ensam utan får stöd av arbetslaget Får kompetensutveckling genom sambedömning i arbetslaget Kan använda inspelningarna som underlag i utvecklingssamtalen eller som en viktig del i en framtida portfolio Diskussion Då vi endast påbörjat processen ställer vi oss följande frågor om framtida arbete. - Använder vi rätt teknik vid inspelning? - Är det tillräckligt enkelt och lättillgängligt? - Kan andra hjälpmedel t ex en MD-spelaren lämpa sig bättre? - Hur ofta ska vi spela in eleverna? - Hur mycket tid får det ta i anspråk? - Vilken prioritet ska detta arbete få? - Hur organiserar vi detta nya arbetssätt?
Sammanfattning I vårt projekt har vi analyserat åtta elevers uttal och prosodi för att pröva om eleven genom att lyssna på sig själv ökar sin insikt och upptäcker felaktigheter i sitt uttal. Då tiden har varit knapp och vi bara har hunnit påbörja processen kan vi inte dra några klara slutsatser av arbetet. Vi tror oss dock veta att eleven har större möjligheter att få ett bättre svenskt uttal med den här nya metoden. Vi lärare har också lärt oss nya områden inom datoranvändningen, t ex ljudinspelning, bränning från hårddisk till cd.
KÄLLFÖRTECKNING Kjellin, Olle SVENSK PROSODI I PRAKTIKEN, Hallgren & Fallgren (1998) Kjellin, Olle Uttalsövningar, Hallgren & Fallgren (1996)
Bilaga 1
Bilaga 2 Text Erik och Eva bor i Uppsala. De har samma efternamn och samma adress. Erik kommer till Eva med ett vykort. Det är till E. Nilsson. Eva läser det. Det är från Olle. Olle är Evas bror. Han bor i Paris. Eva och Erik dricker te. Erik vill inte ha kaffe. Han dricker inte kaffe. Erik röker en cigarett. Eva röker inte.
Bilaga 3 En kort jämförelse mellan finska och svenska språket Tonvikten läggs på första stavelsen Enkel vokal / konsonant läses alltid kort Dubbel vokal / konsonant läses alltid lång Bör tillämpas vid uttal av finska egennamn Tex. Ari, Timo Tex. Jaana, Antti E uttalas som i ordet het Tex. Merja, Eila även framför R Ä uttalas brett som i Tex. Mäntylä, Määtä ordet här H skall höras klart i Tex. Juha, Hanna alla ord O läses och uttalas alltid Tex. Jorma, Olli som å Y uttalas ej spetsigt.låter Tex. Jyrki, Ylermi som svenska u U läses och uttalas alltid Tex. Jukka, Ulla som o Det svenska u ljudet saknas Sj och tj ljudet saknas kk motsvarar det svenskt ck I finskan dubbeltecknas aldrig Tex. Stockholm, flickan, flaskan, konsonanter i början av ord strax, strand I finskan tillämpas ljudmetoden i läsinlärningen. Alla ord uttalas alltså ljudenligt. Detta kan många gånger medföra skrivsvårigheter i svenska.