Mysteriet med staden Pedagogisk vägledning genom utställningen Utställningen är producerad av Arbetets museum i samarbete med Kommunal. Konceptet bygger på Martin Widmarks och Helena Willis böcker om LasseMajas Detektivbyrå.
Inledning Mysteriet med staden är en utställning som är gjord i samarbete mellan Arbetets museum och Kommunal, i samband med att de firar sitt 100 års jubileum 2010. Utställningen vänder sig framförallt till barn men även ungdomar. Utställningen vill belysa några av kommunals många olika yrkesgrupper. Målet och förhoppningen är att väcka tankar och funderingar kring dessa yrkens vardag och verklighet samt vilken betydelse de har för oss i vår vardag. Staden har en central betydelse i Kommunals historia. Då fler och fler människor börjar flytta in till städerna så uppstår nya behov och likaså nya yrken. Brandsläckning behöver samordnas, latrintömningar utföras, avloppsrör läggas, spårvagnar köras, gatubelysning tändas mm. Alla dessa yrken är en del av kommunal och dess historia. Valleby, staden som är bekant från Martin Widmarks och Helena Willis böcker om LasseMajas detektivbyrå, är platsen där allt utspelar sig. Här träffar vi både fiktiva och verkliga yrkesutövare och ställs inför olika utmaningar och aktiviteter kopplade till deras yrken. Det här är en utställning som erbjuder många olika möjligheter! Välkomna!
Utställningen De yrken som man framförallt får lära känna mer är: brandman, barnskötare, skolkock, personlig assistent, undersköterska/vårdbiträde inom hemtjänst, rörläggare och ambulanssjukvårdare. Utställningen är ett uppbyggt Valleby. Det finns olika kvarter där man kan se och känna igen olika hus och platser. En del kvarter kan man gå in i andra inte. Varje yrke har en särskild plats i utställningen där de presenteras på flera sätt. 1. Månadens Vallebybo - Beskrivning, här ges en kort och enkel beskrivning av yrket. Det görs genom den fiktiva personen som finns i Valleby. - Reportage, det är Sigge Jansson, reportern från böckerna, som gör ett personligt reportage om respektive person och vad de arbetar med. - Favoritredskap/favoritkroppsdel, här får personerna även berätta om vilket redskap och vilken kroppsdel som är viktiga för dem för att de ska kunna göra sitt jobb, något som ger en annan infallsvinkel och förståelse för yrket. Varför är huvudet så viktigt när man är brandman t ex? Eller varför är knäna en viktig kroppsdel när man är barnskötare?
2. Interaktivitet - Till varje yrke finns en eller flera interaktiviteter som berättar något om yrket. Det kan vara en slammer-jukebox som beskriver ljudmiljön i en skolmatsal eller en träningssäck på 15 kg, som skulle kunna vara en 3-åring på förskolan, som man får försöka lyfta och fundera på om man behöver vara stark när man jobbar som barnskötare 3. Dilemma - Det finns ett dilemma kopplat till varje yrke. Det är en speciell situation som beskrivs utifrån yrket. En svårighet eller utmaning som är specifik för just den yrkesgruppen. Man kan sedan fundera över hur man kan lösa situationen, diskutera olika möjligheter och vilka konsekvenser det får för olika personer. Det finns även ett svar från ett arbetsplatsombud som beskriver lösningen utifrån den personens perspektiv. 4. Historiska nedslag/film och bild - Här får man en historisk bakgrund till yrket som ger perspektiv till idag. Det kan vara genom en film eller bilder.
5. Intervju/film - Här intervjuas en verksam eller tidigare verksam person inom yrket. Han eller hon beskriver sitt yrke utifrån sina erfarenheter. Vad som är bra, mindre bra, roligt, hur en arbetsdag kan se ut mm De olika kvarteren Café Bernard o Panini personlig assistent Här inne träffar man Anton Grönberg och Inga Sviskongren. Anton är Ingas personliga assistent. Det är Inga som skickat in Anton till Vallebybladet för att bli Månadens Vallebybo för att hon tycker han är så bra och viktig för henne. En historisk film berättar om hur det var innan det fanns personliga assistenter. En 21-årig flicka som sitter i rullstol bor på ålderdomshem för att få den hjälp hon behöver. Det finns även en film från idag där en person berättar om hur det är att jobba som personlig assistent.
De interaktiviteter som finns här försöker beskriva betydelsen av att förstå varandra och att samarbeta, vilket jobbet som personlig assistent handlar mycket om. Läs på läppar, prata utan ord eller försök öppna en dörr med fyra handtag. Dilemmat handlar om att Inga gärna röker pipa hemma vilket Anton inte mår så bra av. Hur löser man det då? Det är ju Inga som är brukare och har rätt att leva så vanligt som möjligt samtidigt som det handlar om Antons arbetsmiljö. Vems behov ska man ta hänsyn till? Skolmatsalen kock i skolkök Här inne arbetar Zamira al Forno. Hon lagar mat åt barnen i skolan. Det är barnen som föreslagit Zamira som Månadens Vallebybo. Den historiska filmen är från 1939 och handlar om hur det kunde se ut och vara innan man bestämde att alla barn skulle få mat i skolan. Det finns en intervju med en kokerska som berättar om hur det är att jobba som kock i ett skolkök idag. Interaktiviteterna handlar om ljudmiljön i en skolmatsal. Det finns en slammerjuke-box med referensljud som är lika höga decibelmässigt som ljudnivån i en skolmatsal. Det finns även skolmat-minnen med maträtter från olika årtionden där man kan gissa vilken maträtt som passar in när.
Dilemmat handlar om löneskillnader mellan män och kvinnor. Varför tjänar Zamira mindre pengar än den manliga kock som vikarierade för henne under en tid? Bio Rio - rörläggare Det har blivit stop i toaletten inne på Bio Rio. Stan stinker! Utanför har rörläggare Marja Kallionen grävt ett hål i gatan för att ta reda på vad som orsakar stoppet. Inne i hålet kan man se hur rören ligger nere i gatan. Att avloppsrören ligger längst ner på 1,80 m djup. Gäller att man är försiktig när man gräver sig ner i gatan så man inte råkar gräva sönder några andra rör/ledningar som ligger ovanför! I Månadens Vallebybo berättar Marja om att människor ofta är nyfikna på vad hon håller på med när hon är ute och jobbar. Ett hål i gatan skapar många olika tankar och funderingar hos människor som passerar. Inne på toaletten på Bio Rio kan man titta på en historisk film som visar hur det såg ut i Stockholm 1939, med bakgårdar och utedass. Den berättar även om vardagen för latrinhämtare som fanns på den tiden, innan vi hade rör och avlopp.
Intervju med en person som arbetar som rörläggare och berättar om hur han tycker det är. Interaktivitet, inne i hålet kan man hjälpa till genom att känna efter vad det är som kan ha fastnat i röret och orsakat stopet. Dilemmat handlar om rörläggarens vardag. Att man arbetar mitt i gatan ute bland folk. Ibland blir människor arga och upprörda när vatten stängs av eller man gräver hål i gatan för att kunna åtgärda fel inom vatten och avlopp. Vad gör man då? Hur är det att jobba mitt i gatan, på platser där många rör sig och många påverkas av det du gör? Biblioteket brandman Biblioteket brinner och brandman Elin Sprak är på plats för att släcka elden. Hon är den enda kvinnliga brandmannen i Valleby, något hon tycker är synd. Att vara brandman passar lika bra för tjejer som för killar, tycker hon när hon intervjuas i samband med att hon blivit utsedd till Månadens Vallebybo. Där berättar hon också om hur viktiga hennes kläder är för att hon ska kunna utföra sitt jobb. Den historiska filmen visar en brandkårsutryckning i Stockholm från 1937. Här kan man se en film om hur det kan vara att arbeta som brandman idag. Det finns också en intervju.
Interaktivitet, kryptunnel i brandbilen! I brandbilen finns en gång man kan krypa igenom. På väggarna finns ett antal föremål som beskriver brandmannens arbetsuppgifter. Föremålen berättar på olika kluriga sätt om en brandmans vardag, att de inte bara är ute och räddar människor och släcker bränder. Innehåll brandbilen Filt = utbildning, förebyggande arbete. Brandmän är ute i skolor och på företag för att lära oss mer om hur man undviker bränder och hur man släcker bränder om det väl uppstår. En filt kan man ha stor användning av om man vet hur man använder den. Förstoringsglas = de hjälper företag att kolla sitt brandskydd, hittar lösningar för att det ska fungera så bra som möjligt Brandslang = utryckning/släcka eld Innebandyklubba = egen träning, behöver ha bra kondition och god fysik för att orka vid en utryckning Skiftnyckel = underhåll, laga grejor. Behöver tvätta och laga slang, se till att rökskyddet fungerar, plockar isär andningsapparaterna tvätta, kontrollera efter varje användning, bilverkstad. Datatangentbord = skriver mycket, gör bokningar via datorn, jobbar med projekt för att förbättra olika delar inom räddningstjänsten. Projekt i samarbete med skolor t ex. Kramkudde = stödja, hjälpa drabbade. Har ett större ansvar nu än tidigare att finnas kvar längre på en insatsplats. För att prata med drabbade, kunna svara på frågor om vad som hänt, vägleda om personerna behöver få ytterligare stöd i form av vård eller samtal. Dilemmat handlar om Elins kläder. Att det har varit svårt att som tjej få kläder i rätt storlek, något som är jätteviktigt för att man ska kunna utföra sitt jobb så snabbt och effektivt som möjligt. Alla kläder tidigare har varit anpassade efter killar för att det länge bara varit killar som jobbat som brandmän. Vilka konsekvenser kan det få att jobba i för stora kläder? Varför är det så viktigt med rätt storlek? Hemma hos Gusten undersköterska/vårdbiträde inom hemtjänst Anna Knapp jobbar hemma hos Gusten och hjälper honom med bestyren i vardagen. Han tycker mycket om att få sällskap och att få prata en stund. Anna berättar i Månadens Vallebybo att hon tycker mycket om att jobba med de gamla för de har varit med om så mycket och har spännande saker att berätta.
I Gustens personliga album kan man ta del av de historiska bilderna. Här kan man se hur det sett ut inom åldringsvården genom åren. Här kan man lyssna på en intervju med en person som arbetar inom hemstjänsten idag. Interaktivitet, du kan sitta ner och lyssna på Gustens berättelser, om du har tid! Dilemmat handlar om att hinna och ha tid här. Anna och hennes jobbarkompis har märkt att Gusten känt sig mer ledsen och ensam en tid, de vill gärna stanna där lite längre så han får prata mer med dem. Samtidigt har de andra gamla som de måste hinna till och som också behöver hjälp, hur ska de göra? Förskolan Sörgården barnskötare Här arbetar Kaj Bondesson. Han trivs bra här, tycker att han lär sig mycket tillsammans med barnen. I Månadens Vallebybo berättar han att hans favoritredskap är Sångboken, för den kan han och barnen ha mycket roligt med då de tycker om att sjunga tillsammans. Favoritkroppsdel är knäna. Ibland behöver barn sitta i hans knä för att bli tröstade men han tycker också det är viktigt att ibland stå på knä för att komma i samma höjd som barnen när han pratar med dem. Den historiska filmen är från 70-talet och handlar om rätten till barnomsorgsplats för alla. Vad gjorde vi om inte dagis fanns?
Intervju med en barnskötare som beskriver sin vardag. Interaktiviteter. Här inne kan du spela ett dataspel, klädkaos. Det är inte alltid så lätt att hålla reda på alla barns kläder när man ska in och ut en massa. Du kan också prova på att lyfta en 3-åring. Det är inte alla som tänker på att man behöver vara stark när man jobbar som barnskötare. Det kan bli många barnlyft på en dag. Dilemmat handlar om betydelsen av att ha möjlighet till barnomsorg även om det gäller på natten. Alla föräldrar jobbar inte bara dagtid, en del jobbar även på helger och nätter. Var ska barnen vara då? Hur gör man? Varför är det viktigt med förskola? Simhallen ambulanssjukvårdare Utanför simhallen finns ambulanssjukvårdaren Pedro la Vida. Han är här för att hämta en pojke som brutit benet. Han har blivit utsedd till Månadens Vallebybo för sitt lugna och trygga sätt. Han berättar att ambulansen är jätteviktig för honom, att den nästan är som en arbetskamrat. Här kan du se en film hur det kan gå till när en ambulanssjukvårdare arbetar.
Interaktivitet. Du kan provköra ambulansen, lyssna på samtalet mellan Pedro och larmtjänst när de är på väg till akuten. Du kan lyssna på sirenljud polisbil/brandbil och ambulans, kan man höra vilket ljud som hör till vilken bil? Dilemmat handlar om att några barn börjat kasta sten på Pedro och hans arbetskamrater när de rycker ut för att hjälpa. Varför gör de så? Och, vad kan man göra åt det? Visningar Beroende på vilken åldersgrupp vi möter så ligger fokus på olika delar i utställningen. Förskola Här funderar vi kring vad ett jobb/yrke är för något. Vilka yrken finns? Vad gör vuxna på jobbet? Vi besöker några av de som arbetar i Valleby. Marja Kallionen har fullt upp vid biografen, där stinker! Det går inte att spola på toaletten! Vad gör Marja då? Hur fungerar det egentligen med toaletter? Vart tar allt som spolas ner vägen? Kan vi hjälpa Marja på något sätt? Brandman Elin Sprak är i full färd med att släcka branden i biblioteket. Vi passar på att titta lite närmre på hennes kläder, kanske prova dem, kanske vågar några känna hur det känns att krypa genom krypgången i brandbilen År 1-3 Här fördjupar vi oss mer i yrkena och försöker förstå deras betydelse för de som bor i staden. Kanske letar vi ledtrådar inne på Café Bernard o Panini och försöker lista ut vems arbetsplats det handlar om där. Det är inte cafébiträde! Vad gör en personlig assistent? Vad kan vara klurigt när man jobbar som det? Vi provar på hur det kan vara att försöka göra sig förstådd utan ord! Brandman Elin Sprak håller på att släcka en brand i biblioteket. Kan man vara tjej och brandman? Vad gör en brandman på jobbet egentligen? Släcker han/hon bara bränder?
År 4-6 Här kanske vi också besöker Anton Grönberg, personlig assistent. Vi diskuterar betydelsen av att försöka förstå varandra, att hjälpas åt för att det ska bli så bra som möjligt. Gruppen får prova på hur svårt det kan vara att försöka förstå och att göra sig förstådd när man inte ser tillexempel. De får jobba i grupper och tillsammans lösa en gemensam uppgift. Vi diskuterar Elins Spraks, att vara tjej och brandman. Vi funderar över hennes dilemma, att inte ha kläder som passar riktigt. Vad blir konsekvensen? Två elever får lösa samma uppgift på tid, men ges olika förutsättningar att klara den. År 7- Här möter vi några olika yrken och utgår framförallt från det dilemma som finns kopplat till yrket. Vem tar man hänsyn till när man jobbar som personlig assisten? Förväntas man acceptera allt som brukaren vill? Hur mycket har jag att säga till om och påverka, jag ska ju finnas här för någon annan? Att bli attackerad med sten och känna sig hotfullt bemött när jag åker ut som ambulanssjukvårdare, hur känns det? Mitt jobb är ju att hjälpa och så är det några som försöker hindra mig, hur känns det? Vad gör man då? Vill du veta mer? Utställningen är på turné och finns nu på Upplandsmuseet t o m mars 2011. Kontakta Stina Flink, pedagog på Upplandsmuseet, för att få veta mer om program och bokningar där. Stina.Flink@upplandsmuseet.se. För ytterligare uppgifter om utställningen eller om turnén gå in på www.arbetetsmuseum.se eller www.kommunal.se. Ansvarig pedagog under produktion av Mysteriet med staden var Christine Mars på Arbetets museum i Norrköping, hon finns på 011-23 17 32 eller christine.mars@arbetetsmuseum.se Litteraturtips När svenskarna flyttade till staden av Sonja Hulth och Ola Ambjörnsson Förbund i förvandling 80 år med Kommunal av Åge Jensen Händelser vid ratten av Tina Messing Det brinner det brinner av Karl-Ola Nilsson och Svenne Nordlöv Utan dig kan jag inte smaka på snön, noveller om personlig assistans Renhållare lyfter på locket, Pia Carlsson, renhållningsverket Göteborg Bära slang som en man? Av Hanna Glans och Bettina Rother Så byggdes staden av Cecilia Björk och Laila Reppen Kom in i huset, så funkar det av Johanna von Horn Staden, så funkar den av Johanna von Horn