Stress och ångest - modeller för kartläggning och behandling. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Relevanta dokument
Stress och belastning - en modell för kartläggning och behandling. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Hantering av problemskapande beteende

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar

ADHD - den lite större bilden. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Hantering av problemskapande beteende

Neuropsykiatriska och psykiatriska åkommor från samhälle till individ.

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende

ADHD - den lite större bilden. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar

Hantering av problemskapande beteende

Utmanande beteenden och problemskapande situationer

Fostran av annorlunda barn

Problemskapande beteende

Problemskapande beteende

Bemötande och hantering av konflikter. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Lågaffektivt bemötande

Hjärna och samhälle - normalitet och avvikelse

Strategier i vardagen

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende

Problemskapande beteende och låg affektivt bemötande

Problemskapande beteende

Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Lösningar Den som vinner förlorar. Från motstånd till medstånd

Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt

Hantering av problemskapande beteende

En föreläsning om problemskapande beteende

Beteendeproblem i äldrevården

Program. Problemskapande beteende. Hantering av problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv. Beteende som skapar problem

Hejlskov Elvén, Veje & Beier: Utvecklingsrelaterade. funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet. Studentlitteratur Annorlunda barn.

Lågaffektivt bemötande i äldrevården

Beteendeproblem i förskolan

Beteendeproblem i skolan och förskolan

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektiv teori och metod

Vardagen - utvärdering

Etik och bemötande. Konventionen. Løgstrup: Det etiska kravet

Hantering av problemskapande beteende

Bemötande som metod i en etisk styrd pedagogik

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det

Så bygger vi och formar den fysiska miljön för att minimera problembeteende

Lågaffektivt bemötande - förhållningssätt Traumamedveten omsorg

Beteendeproblem i skolan

Innehåll idag. Lågaffektivt bemötande. Vad är bemötande? Erik Rova leg. Psykolog

Innehåll idag. Lågaffektivt bemötande Erik Rova leg. Psykolog

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Vilka är ni? menti.com

Lågaffektivt bemötande

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott

Hantering av problemskapande beteende

Lågaffektivt bemötande i äldrevården

Lågaffektivt bemötande vid demenssjukdom

Lågaffektiv teori och metod. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Hantering av problemskapande beteenden

Låg-affektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande

pedagogisk psykologi.se/material/ Vilka är ni? Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.

Lågaffektivt bemötande i socialt arbete. Havelius & Co AB

Hantering av problemskapande beteende

Lågaffektivt bemötande

Vilka är ni? Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker. Erik Rova leg. Psykolog. Anton Sjögren leg. Psykolog.

Problemskapande beteende

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Psykolog i skolan. pedagogisk psykologi.se/hjalmar. Arbetar för att främja hälsa, lärande och utveckling

Lågaffektivt bemötande

Föreläsning BasUt Bo Hejlskov

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande i skolan. Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Böcker.

Lågaffektivt bemötande LEG PSYKOLOG HANNA KVIMAN & LEG PSYKOLOG AMELIE PLANCK

Johan Långström leg. Psykolog BUP Skola. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker. Böcker

Hantering av problemskapande beteende. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Lågaffektivt bemötande. Reflektion. Lågaffektivt bemötande Anton Sjögren leg.

Lågaffektivt bemötande

Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren

Den moraliska pop-out-effekt

Bemötande utifrån ett lågaffektivt perspektiv. Lotta Lindholm Utvecklingsledare, LaB

- Människor som kan uppföra sig gör det! Innehåll. Vad är lågaffektivt bemötande? Vad är problemskapande beteende?

Rova & Sjögren. Tider. Planering 2017/ Fritids och förskola. pedagogisk psykologi.se/material. Anton Sjögren leg.

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Innehåll. Förra gången. Repetition - Vad är problemskapande beteende?

Lågaffektivt bemötande

Verksamhet. Cirkelledare. Upplägg:

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Förra gången. Till denna gång!

Lågaffektivt bemötande i förskolan

Tvångsvård och lågaffektivt förhållningssätt en omöjlig kombination?

Barn som bråkar. Vem är jag? Vem är du? PROBLEMET MED ER ÄR. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.

Erik Rova leg. Psykolog. Johan Långström leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Hösten Böcker. Förkunskaper?

Vad är bemötande? Lågaffektivt bemötande. Erik Rova leg. Psykolog. Anton Sjögren leg. Psykolog.

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Idag. Planering EHT-träffar. Innehåll. Vad är lågaffektivt bemötande?

Hållpunkter. Lågaffektivt bemötande. Erik Rova leg. Psykolog

Upplägg för dagen. Vad är problemskapande beteende? Vad är lågaffektivt bemötande?

Se upp med: Barn som bråkar. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande

Om autism information för föräldrar

Ansvar. Problemskapande beteende. Hantering av problemskapande beteende vid autismtillstånd. Bo Hejlskov Jørgensen, leg. psykolog

Bemötande utifrån ett lågaffektivt perspektiv

Överblick. Vilka är ni? Carin Lindgren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Förkunskaper? Syfte med kvällen

Transkript:

Stress och ångest - modeller för kartläggning och behandling Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Normalitet Vi definierar det icke-normala på tre olika sätt - Psykiatriska kriteriet: När beteendet är så pass avvikande att beteendet blir oförståeligt för andra; 1800-talet och tidigare - Psykometriska kriteriet: Når ens förmåga på ett givit område är i de lägste 2,2 % af befolkningen; 1900-talet - Handikappkriteriet: När man inte kan leva upp till omgivningens allmänna krav; 2000-talet

Normalfördelningen Gäller Längd Begåvning Vikt Uppmärksamhet Impulskontroll Aktivitetsnivå Avledbarhet - Diagnoser är kombinationer av normalfördelade egenskaper - Diagnoser definieras av samvarierande egenskaper

Autismdrag og normalfördelningen Autismtillstånd

Orsaker Beteende Kognition Hjärnfunktion Hjärnkemi Hjärnstruktur Genetik LSS Samspel Stress Trauman Kompisar SoL Fysiskt miljö Ju större genetiska avvikelser desto större miljökänslighet

Symptom Det finns två sorters symptom - Avgränsande symptom - Används vid diagnostik - Olika vid olika diagnoser - Alla med en viss diagnos måste ha symptomet, inga andre - Beskrivande symptom - Kan finnas hos människor oavsett diagnos - Och hos oss utan diagnos - Oftare pedagogiskt relevanta än de avgränsande - Ångest och stresskänslighet är beskrivande symptom

Hantverk Psykologens arbete består som alla andra yrkesgruppers av - Kunskap - Hantverk - Terapeutiska hantverket - Handledningshantverket - Utredningshantverket - Organisationsförändringshantverket - etc - Förmedlingshantverket

Verktyg Vi ska titta på tre verktyg för omsorgspersonal, behandlare och handläggare - Belastningsmodellen - Affektregleringsmodellen - Insatsmodellen

Hejlskov-Uhrskovs belastningsmodell Kaos Orättvisa Fel mat Svag central koherens och oförutsägbarhet Varningstecken Stressnivå Ljudkänslighet och oljud Sömnproblem

Varningstecken Negativa Ångest Kaos Orättvisa Fel mat Svag central koherens och of Stressnivå Ljudkänslighet och oljud Sömnproblem

Varningstecken Ångestfrekvens ASD 29,6 % ADHD 19,2 % Tics 10,5 % Motoriska problem 10,9 % Utvecklingsstörning 12,0 % Exekutiva svårigheter 15,5 % Kompulsivt beteende 26,4 % ODD 17,7 % Beteendestörning 24,8 % Minnessvårigheter 9,7 % Sinnessvårigheter 19,2 % Inga problem 10,6 % Stressnivå Kaos Orättvisa Fel mat Svag central koherens och of Ljudkänslighet och oljud Sömnproblem

Varningstecken Negativa Ångest Ljudkänslighet Ljuskänslighet Ångest Otrygghet Störd sömn Infektioner Tvångsbeteende Aggressivitet Irritabilitet Pessimism Humörsvängningar Rastlöshet Modlöshet Stressnivå Kaos Orättvisa Fel mat Svag central koherens och of Ljudkänslighet och oljud Sömnproblem

Varningstecken Positiva - coping Vägran Skärmar sig Copingorienterat självskadande beteende Låtsaskompisar Trötthet och lättja Specialintressen World of warcraft Stressnivå Kaos Orättvisa Fel mat Svag central koherens och of Ljudkänslighet och oljud Sömnproblem

Varningstecken Tappade färdigheter Hygien Språk Närvaro Koncentration Minne Sociala färdigheter Skolfärdigheter Vardagsfärdigheter Stressnivå Kaos Orättvisa Fel mat Svag central koherens och of Ljudkänslighet och oljud Sömnproblem

Varningstecken Personliga Ljud Rörelser Tics Ord Svarta ögon Komplexa beteenden Stressnivå Kaos Orättvisa Fel mat Svag central koherens och of Ljudkänslighet och oljud Sömnproblem

Kaostecken Akuta Utagerande beteende Slag, sparkar, bett etc. Skrikande Skadegörelse Impulsiva självmordsförsök Ångestattacker och panikångest Desorientering Handlingsförlamning Våldsamt självskadande beteende Stressnivå Kaos Orättvisa Fel mat Svag central koherens och of Ljudkänslighet och oljud Sömnproblem

Kaostecken Långvariga Depression Psykoser Ångesttillstånd Stressöverbelastningssyndrom Stressnivå Kaos Orättvisa Fel mat Svag central koherens och of Ljudkänslighet och oljud Sömnproblem

Grundläggande belastningsfaktorer Kognitiva Svag förståelse av orsak och verkan Kaos Orättvisa Fel mat Svag central koherens och of Stressnivå Ljudkänslighet och oljud Sömnproblem

Central koherens Att strukturera världen - Utvecklas genom lek med orsak och verkning - Skallren - Ljuskontakten - Stoppknappen i bussen - Frågor - Tills man har förstått att allt har en orsak och att allt har en konsekvens

Svårigheter med central koherens Barn med särskilda behov utvecklar inte central koherens normalt - De är inte aktivt meningsskapande enligt Piaget - De är inte värför-människor - De ser ganska enkelt inte orsakssammenhang - Och kan därför inte förutsäga framtid - Och andras handlingar

Svårigheter med central koherens I vissa situationer kan bristande central koherens innebära enorm ångest - Att inte veta vad som ska hända är ångestskapande - Men än värre är situationer där man upplever att förlora kontrollen - I en fasthållning upplever många en ren dödsångest - Överlämnade till människor vars beteende man inte kan förutsäga

Svårigheter med central koherens Man har ofta också svårt att förstå och förhålla sig till sociala sammanhang Ofta ser man inte sin egen roll Man vill gärna placera ansvaret utan för sig själv Detta medför ofta en särskild sorts paranoia - Om andras svar på mina handlingar är oförutsägbara blir deras negative svar uttryck för att de inte er att lita på - Och kanske till och med onda - Vilket skapar otrygghet

Svårigheter med central koherens Bristande central koherens är orsaken till att vi använder oss av struktur - Människor med svårigheter med central koherens vet inte vad som kan hända - Strukturen hjälper dem att begränsa möjligheterna och förutsäga framtiden - Därför får strukturen inte vara ett styrmedel, men ett hjälpmedel - Struktur måste skapa förutsägbarhet, inte styrning - Och den måste vara begriplig - Om personen har motstånd mot strukturen är det strukturen som är fel, inte ungdomen

Svårigheter med central koherens Och vad med konsekvenser? - Vad er konsekvenspedagogik? - Förutsägbarhet, tydlighet och trygghet? - Om man inte kan förstå orsak och verkan i en komplex sammanhang - Kan man inte förutsäga framtid - Och heller inte andras beteende - Inklusive personalens krav Därför upplevs konsekvenser ofta som oförutsägbara straff Därför kan man utgå ifrån att konsekvenser inte funkar på människor som blir överraskade eller tycker de är orättvisa

Svårigheter med central koherens OCD har sin bas i svårigheter med central koherens - Alla människor har tvångssymptom - Vi motarbeter dem dock varje dag - Eftersom vi vet att de går över om vi inte följer alla tvångsimpulser - Det har vi lärt oss genom att testa och lära av våra erfarenheter

Svårigheter med central koherens Om man inte kan skapa orsak-verkan-sammenhang - Upplever man kanske den direkta ångestreduktion vid tvångsbeteende - Men inte den långsammare när man motarbetar tvånget - Man fortsätter därför tvångsbeteendet tills det känns bra - Och det tar längre och längre tid för varje gång - Kallas obsessivt beteende

Svårigheter med central koherens På samma sätt motarbetar man inte fobier - Men får ett undvikandebeteende - Som förstärker fobierna - Man blir rädd för rädslan

Grundläggande belastningsfaktorer Kognitiva Svag förståelse av orsak och verkan Arbetsminnessvårigheter Empatisvårigheter Affektregleringssvårigheter Stressnivå Kaos Orättvisa Fel mat Svag central koherens och of Ljudkänslighet och oljud Sömnproblem

Affektreglering Man måste ha kontroll över sig själv, om man ska kunna lämna över lite kontroll till andra

Kontrollprincipen Vi har olika strategier för att behålla strategien (varningstecken) - Att vägra - Att ljuga - Att gå två steg baklänges eller springa bort - Spottande, enstaka slag eller skrik - Glåpord eller hot - Att bita sig i handen eller skära sig i armen Icke-farligt

Kontrollprincipen Förlorad kontroll innebär kaos - Slag - Sparkar - Bett - Skadegörelse - Våldsamt självskadande beteende Farligt!

Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Affektreglering Ingen kontroll Självkontroll Affektintensitet Affektutlösare Tid

Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Grundläggande belastningsfaktorer Sinnesoverload Ljud Ljus Kläder Stökiga omgivningar Smärta Stressnivå Kaos Orättvisa Fel mat Svag central koherens och of Ljudkänslighet och oljud Sömnproblem

Sinnesmässiga svårigheter Sinnene är - Hörseln - Ljussinnet - Kontrastsinnet - Färgsinnene - Trycksinnet - Temperatursinnet - Smärtsinnet - Kliasinnet - Kinestetiska sinnet - Smaksssinnene (6 stk) - Etc

Sinnesmässiga svårigheter Sinnesmässiga avvikelser är vanliga i fältet Det kan vara - Ökat sinneskänslighet - Minskat sinneskänslighet - Svårigheter att habituera - Svårigheter att filtrera - Synestesi

Självskadande beteende Det finns fyra typer av självskada - Kontrollsökande självskada, vanligt vid överkänslighet - Skära/bita - Kasta huvudet - Slå sig 1-3 slag - Kaossjälvskada - Knacka huvudet i golvet/dörrkarmen/etc - Självskada på grund av underkänslighet för smärta - Slå djupa slag - Rispa skenben - Hoppande - Social självskada

Sinnesmässiga svårigheter Därför jobbar man med sinneshjälpmedel - Breda bälten - Tryckvästar - Stödstrumpar - Handledsvikter - Bolltäcken - TENS - Musik i ipod - Smärtstillande medicin

Sinnesmässiga svårigheter Sinnesavvikelser skapar dock också positiva upplevelser - Att vara intresserad i ljus - Att vara intresserad i visuella mönster - Kinestetiska upplevelser - Absolut gehör - Att vara intresserad i doftar - Smakintressen - Förväxla inte med tvångmässigt beteende

Grundläggande belastningsfaktorer Sömnsvårigheter Bristande struktur För höga eller för många krav, Egna eller andras Ensamhet Utanförskap Familjrelaterade problem / problem med kompisarna Tonårsexistens December Stora känslor i omgivningen Stressnivå Kaos Orättvisa Fel mat Svag central koherens och of Ljudkänslighet och oljud Sömnproblem

Situationsberoende belastningsfaktorer Krav Konflikter Att inte förstå Huvudvärk, tandvärk Plötsligt oljud Vikarier Personal, man inte tycker om Plötsliga ändringar, även subjektiva Att inte räcka till Bristande kontroll Mat Orättvisor Högtider och fester Stressnivå Kaos Orättvisa Fel mat Svag central koherens och of Ljudkänslighet och oljud Sömnproblem

Skyddande faktorer Personliga Bra vardagsstrategier Copingförmåga Självtillit Bra självförståelse KASAM Nödutgångar Att vare bra på något Vald identitet Att ha förtroende för någon Kost och motion Stressnivå Kaos Orättvisa Fel mat Svag central koherens och of Ljudkänslighet och oljud Sömnproblem

Skyddande faktorer Omgivningen: Struktur Plats Lugn Låg-affektivt bemötande Relation, relation och relation Gemensam problemförståelse Möjlighet att man kan dra sig undan Bra nätverk Kravanpassning Stressnivå Kaos Orättvisa Fel mat Svag central koherens och of Ljudkänslighet och oljud Sömnproblem

Krav Minst 70 % av konflikterna mellan personal och brukare föregås av ett krav Vi måste dock ställa krav - Vi måste kompensera for brukarens bristande förmåga att veta vad som är bra för henne - Vi ställer därför krav som ska - Få vardagen att fungera - Hygien etc - Utveckla brukaren - Skapa inlärning

Krav Det finns två sorters krav - Minuskrav - Sluta, stopp, låt bli etc - Pluskrav - Nu ska du..., kom hit etc Minuskrav medför inga ändringar på sikt Vid pluskrav måste man ta ansvar för reaktionen

Kravanpassning Alla har rätt att säga nej!

Lagen Regeringsformen: Varje medborgare är grundlagskyddad mot frihetsberövningar och andra frihetsinskränkningar Frihetsinskränkningar eller tvång får inte företas, dessa handlingar är straffbelagda enligt brottsbalken

Kravanpassning Uppgiften är att ställa kravet på ett sätt som innebär att den andra säger ja - En begriplig struktur - Geografisk - Tidsmässig - Regler - Val - Att leda vidare - Gå ett steg baklänges vid kravsättning - Undvik förlängd ögonkontakt - Vi-upplevelser - Förberedelse, tid - Att bli färdig - Att bli redo - Snooze-metoden - Mutor och motiverande handlingar

Kravanpassning Och om ingenting funkar: Det är aldrig för sent att ge upp! (Ronny Eriksson) Men använd Matthews Lag: Alla pedagogiska nederlag kräver en handlingsplan!

Öh... Och det handler inte om att säga ifrån eller att låta den andra göra som hon vill Båda är ytterligheter som stressar Vi måste ställa kravet på ett sätt som innebär att vi får ett ja

Att jobba med stressmodellen Kartlägga - Grundläggande belastningsfaktorer - Varningstecken - Kaostecken Kvalificera belastningsfaktorerna - Vilka kan vi ta bort? - Vilka vill vi ta bort? Navigera efter varningstecknen Stressnivå Kaos Orättvisa Fel mat Svag central koherens och of Ljudkänslighet och oljud Sömnproblem

Insatsmodellen Styrkor och belastningar Mål Bakdörr Mening och motivation Säkerhetsnät

Tack! Fil på www.malmo.se/fou www.hejlskov.se