REALISM, NATURALISM OCH SEKELSKIFTE

REALISM, NATURALISM OCH SEKELSKIFTE Innehållsförteckning... 1 VAD FINNS I KAPITLET?...2 NÅGRA SÄTT ATT INLEDA KAPITLET...4 ARBETA MED KAPITLETS BILDER...6 ETT SPÅR GENOM KAPITLET...7 EXTRAMATERIAL...9 LÄSTIPS...12 KOPIERINGSUNDERLAG: STÖDORD TILL REALISMEN, NATURALISMEN OCH SEKELSKIFTET...13 1

Vad finns i kapitlet? Kapitlet Realism, naturalism och sekelskifte berättar om hur den realistiska litteraturen skildrar det västerländska samhället i förändring under 1800- talet. Förändringen som skildras handlar om nya ämnen, nya och större läsargrupper och nya distributionskanaler. Läsarna var inte längre bara den bildade medelklassen, utan alla som hade en stund över att läsa under den tunga arbetsveckan: bodbiträden, hembiträden, betjänter, lägre ämbetsmän, guvernanter och arbetare av båda könen. Ofta publicerades de nya romanerna som följetonger i dagstidningar för tidningsläsarna. Det var också från denna nya läsarkategori som författare som Charles Dickens, Honoré de Balzac, Gustave Flaubert och Émile Zola hämtade sina ämnen. Charles Dickens skildrar Londons slum i romanen Oliver Twist, som handlar om den föräldralöse Oliver som rekryteras till kriminalitet. Avsikten var naturligtvis inte bara att fånga läsarnas intresse utan också att väcka deras samvete att hjälpa de många nödställda i samhället. I lärboken kompletteras Dickens med ett samtida utdrag ur Vikas Swarups roman Vem vill bli miljardär, som berättar om polisbrutalitet, klasskillnader och fattigdom i det nutida Indien. Dickens vann läsarna, och det gjorde även Jane Austen och Emily Brontë. I deras romaner finns en realistisk skildring av miljö och livsvillkor kombinerad med stora berättelser om kärlek. Varken Austens eller Brontës framgångar skedde i eget namn eftersom deras böcker publicerades under pseudonym. I Sverige spelade den realistiska litteraturen en roll i samhällsdebatten genom Carl Johan Love Almkvists Det går an och Fredrika Bremers Hertha. Samtliga dessa författare presenteras under rubriken Männens värld och kvinnans lott. Den realistiska litteraturens portalfigur Gustave Flaubert är som få andra författare knuten till en enda roman, Madame Bovary, som introduceras med ett kortare utdrag. Boken skänkte författaren berömmelse men solkade också hans namn. Kartläggningen av tidigare tabubelagda områden inom äktenskapet i kombination med huvudpersonens uppseendeväckande självmord, gjorde att författaren åtalades för osedlighet. Under samma tid utvecklades en kraftfull och självständig realistisk roman i Ryssland av författare som Fjodor Dostojevskij och Leo Tolstoj. Dessa behandlas under rubriken De stora ryssarna. Kanske är det just Dostojevskijs psykologiskt inträngande skildring av huvudpersonen Raskolnikov i Brott och straff som gör att romanen ständigt finner nya läsare. Genom naturalismen skärptes skildringen av verkligheten ytterligare. Med Émile Zola i spetsen antog författarna uppdrag att, med hjälp av de senaste rönen inom vetenskap och filosofi, avslöja tillvarons innersta hemligheter. I lärobokens utdrag ur Hallarna får eleverna läsa en detaljrik skildring av exponerade charkuterier. Motbjudande och inbjudande? Henrik Ibsen och August Strindberg var förgrundsfigurer för det naturalistiska dramat i Norge och Sverige och förnyar därmed dramatiken. Lärobokens utdrag ur Fröken Julie upptas av det sexuella spelet mellan mannen av folket och kvinnan av börd. Victoria Benedictssons öde visade tydligt att motståndet mot det kvinnliga konstnärskapet fortsatte på en manligt dominerad parnass. Lärobokens exempel ur Den bergtagna är egentligen en variant på temat från Strindbergs Fröken Julie kan kvinnan ge sig till mannen och förlora sitt bästa kort, eller ska hon stå emot och riskera att han tappar intresset? För de älskande i Hjalmar Söderbergs Den allvarsamma leken är det inte ärbarheten utan Arvids ekonomi som sätter hinder för kärleken. Det sista avsnittet i kapitlet fokuserar på Selma Lagerlöf och reaktionerna mot verklighetsstudiet som förenar de så kallade nittiotalisterna. 2

Innehåll i kapitlet Realism Textutdrag från tiden Moderna textutdrag Bildstudium Upplev litteraturen 2 Verklighetens rapportörer Männens värld och kvinnornas lott Att registrera verkligheten De stora ryssarna Att dissekera verkligheten August Strindberg: författare, språkförnyare och konstnär Tvivlets rastlösa väktare Viktoria Benediktsson och Hjalmar Söderberg Charles Dickens, ur Oliver Twist (s. 214) Jane Austen, ur Stolthet och fördom (s. 221) Gustave Flaubert, ur Madame Bovary (s. 227) Fjodor Dostojevskij, ur Brott och straff, (s. 231) Émile Zola, ur Hallarna (s. 236) August Strindberg, ur Fröken Julie (s. 242) Viktoria Benediktsson, ur Den bergtagna (s. 247) Vikas Swarup, ur Vem vill bli miljardär (s. 217) Antoine François Claudel, Geografilektion (s. 212) Gustave Flaubert dissekerar sin romankaraktär Emma Bovary (s. 224) Charles Baudelaire (s. 228) Gustav Courbet, Stenhuggarna (s. 234) August Strindberg, Vågen (s. 240) August Strindberg, och hans två döttrar Greta och Karin (s. 241) Den allvarsamma leken spelad av Stockholms Stadsteater (s. 249) Charlotte Brontë, ur Jane Eyre (s. 195) Fredrika Bremer, ur Hertha eller en själs historia (s. 201) Charles Baudelaire, Kadavret (s. 206) Emily Dickinson Han trevar på din själ (s. 210) Anton Tjechov, Glädje (s. 212) Henrik Ibsen, ur Gengangare (s. 216) August Strindberg, ur Hemsöborna (s. 222) Gustaf Fröding, En kärleksvisa (s. 226), En ghasel (s. 228) Hjalmar Söderberg, Pälsen (s. 230) Selma Lagerlöf, ur Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (s. 261) Hjalmar Söderberg, ur Den allvarsamma leken (s. 249) Reaktionen mot verklighetsstudiet Selma Lagerlöf, ur Kejsarn av Portugallien (s. 254) Selma Lagerlöf tillsammans med författarkollegan och nära väninnan Sophie Elkan, (s. 252) 3

Några sätt att inleda kapitlet a) Överblicka kapitlet Ett sätt att inleda arbetet med litteraturen från omkring 1830 till sekelskiftet 1900 kan vara att låta eleverna få överblicka hur litteraturen utvecklas från det ganska melodramatiska innehållet i Dickens Oliver Twist till det sakliga berättandet om Emmas otrohet i Flauberts Madame Bovary och den sexuella laddningen i Strindbergs Fröken Julie. I slutet av kapitlet behandlas det litterära 90- talet och sekelskifteslitteraturen. Den långa tidsperioden motiverar att man redan från början klargör att: Realismen betonar verklighetsstudiet alla delar av samhället kan beskrivas. Litteraturen kan nu skildra tillvaron i samhällets utkanter och berätta om fattiga och utfrysta. Naturalismen förstärker verklighetsstudiet genom att lösgöra sig från tabun och kan därför också beskriva sådant som tidigare uteslutits av att högläsning i familjen var det vanligaste sättet att uppleva litteratur. Till exempel kan kriminalitet och sex, som tidigare varit otänkbara ämnen, nu krydda romanerna. Naturalismen tar också gärna stöd av populära vetenskapliga teorier som till exempel utvecklingsläran eller olika teorier om det mänskliga psyket. Sekelskifteslitteraturen domineras i Sverige av Hjalmar Söderberg som renodlar novellen och låter sina romaner och skådespel handla om sökande efter existentiell mening på det individuella planet men också om hur karriärförhållandena för unga människor utan pengar eller kontakter påverkade kärlekslivet. Det litterära nittiotalet var en reaktion på nationell basis mot naturalismens dominans över sinnena. Litteraturen byggde vidare på realismens och naturalismens erfarenheter men inlemmade på nytt historia, religion och hembygdsobservationer som goda ämnen för diktningen. Planera en inledande lektion där eleverna får bekanta sig med begreppen realismen och naturalismen: 1. Fånga upp elevernas kunskaper och associationer kring realismen och naturalismen genom stödord på tavlan. Fokusera på vad som gör en berättelse realistisk. 2. Dela in klassen i mindre grupper. Låt varje grupp studera den inledande tidsaxeln, faktarutan och bilden (s. 212 213). Uppmana grupperna att även bläddra igenom kapitlet och titta på bilder och läsa rubriker (s. 212 257). 3. Varje grupp skriver en tankekarta som sammanfattar den översiktliga bild som de tycker att läroboken ger av epoken. 4. Visa eventuellt kopieringsunderlaget Stödord till realismen, naturalismen och sekelskifte vid gruppernas redovisningar som ett sätt att summera uppgiften. Tips! Ord och begrepp som kan vara bra att få med: realism, Jane Austen, Fredrika Bremer, Honoré de Balzac, Charles Dickens, Carl Jonas Love Almqvist, Emily Brontë, Gustave Flaubert, Charles Darwin, utvecklingsläran, Fjodor Dostojevskij, naturalism, Émile Zola, Henrik Ibsen, August Strindberg, åttiotalet, Victoria Benedictsson, sekelskifte, Hjalmar Söderberg, Gustaf Fröding, Selma Lagerlöf, nittiotalet 4

Kopieringsunderlag: Stödord till realismen, naturalismen och sekelskiftet b) Introducera realismen och naturalismen genom att läsa en text Lärobokens utdrag ur Charles Dickens Oliver Twist motsvarar mycket av vad eleverna troligen kan identifiera som realism. Romanen är skriven i dagsavsnitt för tidningsläsare som följer den unge Olivers öden och äventyr i en följetong. Till Dickens stil hör textutdragets fartfyllda skildring av jakten på Oliver och att han så tydligt väcker sympati för den oskyldige pojken som jagas genom gatorna. Många samtida läsare rynkade säkert på näsan åt att de skulle intressera sig för gatpojkar och kriminella men Dickens vinnande stil och att frågan om de föräldralösa barnens situation i storstaden belyste problemet så att det blev en politisk fråga. Bygg en inledande lektion kring utdraget ur Oliver Twist (s. 214). Försök att fånga karaktären Oliver i samtalet kring texten. Hurdan är han? Hur byggs förståelsen för Olivers underläge upp? Här är några förslag på frågor: 1. På vilket sätt arbetar författaren för att fånga läsarens intresse? Varför väcks läsarens sympati för Oliver? 2. Ge exempel på Rävens förslagenhet och hur Dickens arbetar i kontraster för att skicka läsarens sympatier i rätt riktning. 3. På ett ställe i texten lämnar Dickens det egentliga händelseförloppet för att istället beskriva jaktens sanna väsen. Vilka effekter skapar han? 4. Varför kan man förstå av utdraget att vissa läsare rynkade på näsan åt ämnesvalet? Följ förslagsvis upp läsningen av Dickens med att ni tillsammans läser utdraget ur Vem vill bli miljardär (s. 217). Låt eleverna fundera över vilka likheterna är mellan London i mitten av 1800- talet och Mumbay mer än 150 år senare. Samtidigt med realismen symbolismen och impressionismen Medan prosan utvecklades i allt mer realistisk riktning skedde en delvis motsatt utveckling inom ledande delar av poesin och måleriet. Charles Baudelaires dikter i Ondskans blommor blev en utgångspunkt för den så kallade symbolismen inom lyriken. Symbolisterna var kritiska mot realismens verklighetsstudium som de ansåg inte berättade mer än vad ögat såg. Det gällde för diktaren att avslöja tillvarons innersta väsen genom att ibland använda komplicerade symboler och bilder. När Baudelaire dessutom beskrev både vardagsliv och de mest upprörande brott i formellt vacker poesi, förskaffade det honom ett åtal. Samma år drabbades hans kollega Flaubert av liknande uppmärksamhet för sin roman Madame Bovary (s. 228). I Upplev litteraturen 2 finns dikten Kadavret ur Baudelaires epokgörande diktsamlig Ondskans blommor. Dikten handlar om något så banalt som en vanlig promenad som störs av en oroande upptäckt. Läs gärna dikten och arbeta med de tillhörande uppgifterna. En liknande utveckling som den inom lyriken skedde inom måleriet. Om man kunde porträttera en person eller avbilda ett landskap in i minsta detalj genom att fotografera, varför skulle då konstnären tillbringa månader framför sitt staffli för att avbilda verkligheten på ett realistiskt sätt? Så föddes impressionismen som fick namn efter en av Eduard Monets signaturmålningar, Soliel l evant (Soluppgång), som visar hur solen stiger 5

över hamnen i Le Havre. Den verklighetstrogna avbildningen av motivet var inte det viktigaste längre, utan den känsla eller den förstärkta sanning som det avmålade motivet visade. Arbeta med kapitlets bilder Fördjupa studiet av kapitlets bilder genom att låta eleverna använda sig av den mall för bildanalys som finns som kopieringsunderlag i lärarhandledningens kapitel Antiken. Demonstrera gärna hur analysmallen fungerar genom att ni tillsammans i klassen studerar och diskuterar den inledande bilden, fotografiet Geografilektionen (s. 212), med utgångspunkt i analysmallens frågor. Därefter kan samtalen om bilderna ske i helklass som en del av arbetet med kapitlet, eller i mindre grupper där eleverna väljer en bild för en egen analys. Förslag på analys av bilden på sidan 212 Motiv: Ett fotografi som visar en lärare och en grupp om fem flickor grupperade kring en jordglob i en interiör som i fonden visar en spegel och ett draperi. Längst till vänster skymtar en byrå med en fruktskål. Personer: En vuxen man som sannolikt är informator med fem flickor av varierande ålder. Miljö: Interiören visar ett rum i ett hem eller möjligen en uppställning i fotografens ateljé. Komposition: Läraren och de fem flickorna är strategiskt grupperade kring en jordglob och ett par uppslagna böcker. Jordgloben står på ett bord som flickan längst till vänster vilar armen emot. Läraren och de två flickorna i den övre delen av bilden verkar ha fokus någonstans på jordgloben, två av de återstående tre har låtit blicken vandra ut åt sidan utanför bilden medan den yngsta av de fem systrarna försjunkit i bilden av en uppslagen bok. Tolkning: Uppdraget att fotografera informatorn med hans elever har säkert ett för oss i dag okänt syfte. Sannolikt är flickorna systrar vilket styrks av att en av de äldre lägger en beskyddande hand på den förmodligen yngstas axel. Bilden vill visa omsorgen som en familj har om sina flickor. Vad flickornas utbildning innehåller eller hur omfattande den är vet vi inget om. Inte heller berättar bilden vilken sorts utbildning eventuella pojkar i samma familj får. Av allt att döma undervisas de fem flickorna i den här familjen tillsammans vilket ställer stora krav på lärarens förmåga att individualisera och avpassa undervisningen till var och en av sina elever. Tid: Fotografiet är från 1850 och är taget av Antoine François Claudet. Då var fotokonsten en relativt ny konstform som breddade porträttkonsten så att fler kunde få sina personliga porträtt tagna som minne av viktiga tillfällen i livet. Budskap: Betraktaren i dag vet inte om fotografiet visar en faktisk syskongrupp och deras privatlärare eller är en bild som ska visa vad fotografen kan åstadkomma med sin kamera. Oavsett det visar fotot att den växande medelklassen var en kundgrupp för en ny framväxande yrkesgrupp av fotografer som anlitades av de som inte hade råd eller intresse av att låta måla sina porträtt. 6

Ett spår genom kapitlet På spaning: Vad var nytt för läsarna i den realistiska litteraturen? Vid läsningen av realismens och naturalismens texter är det inte alltid självklart att man upptäcker vad som kunde chockera den samtida läsaren. Men faktum är att realismens och naturalismens författare erövrade ny mark, bröt outtalade tabun och väckte opinion om outhärdliga levnadsvillkor för breda befolkningslager. Charles Dickens glömde aldrig sina dagar som barnarbetare och den hotande gäldstugan, och Gustave Flaubert avslöjade obarmhärtigt sin karaktär Emma Bovarys innersta tankar. Gränsen till det mest privata överskreds och traditionella värderingar ifrågasattes. Ännu längre gick naturalisternas ledargestalt Émile Zola som genomlyste saluhallens mikrokosmos i Hallarna och chockerade läsarna med ett feberhett passionsdrama i Thérèse Raquin. Zola anklagades av sina kritiker för att rota i rännstenen efter soporna av samhället. Vi vet mycket väl vad som upprör oss i dag, men för att förstå på vilket sätt de realistiska författarna bröt ny mark kan det vara bra att fråga sig: Vad var nytt för läsarna i den realistiska litteraturen? Här är några förslag på infallsvinklar och uppgifter som kan fördjupa detta spår genom kapitlet. Att förändra den bistra verkligheten Medan Charlotte Brontë publicerade sina romaner under pseudonym var Fredrika Bremer i hög grad en offentlig person. Deras huvudpersoner har helt olika strategier för att förändra sin verklighet. Både Brontës huvudperson Jane och Fredrika Bremers Hertha kämpar mot ett orättvist mansvälde men Brontës kamp handlar om börd och samhällsställning, medan Bremers handlar om individuell och ekonomisk frihet. Jämför hur olika de två författarna skildrar sina huvudpersoner i Jane Eyre och Hertha. I Upplev litteraturen 2 finns utdrag ur Brontës Jane Eyre (s. 195) och Fredrika Bremers Hertha (s. 201). 1. Undersök till exempel a) hur beskrivs huvudpersonens Janes och Herthas karaktärer? b) vilken roll har mannen i utdraget? c) hur används miljön för att förstärka budskapet i de två utdragen? 2. Ta reda på hur romanen slutar! Det rätta ordet för Emma Gustave Flaubert var ständigt på jakt efter det rätta ordet, för att fånga sina karaktärer. Som få andra författare är hans namn knutit till ett verk: Madame Bovary. På s. 226 227 i Svenska impulser 2 finns ett par korta utdrag ur Madame Bovary. Läs och jobba med frågorna. Här är ytterligare några frågeställningar som kan vara intressanta att ta upp: 1. Hur beskrivs Charles? 2. På vilket sätt fångar Flaubert den äventyrliga Emmas förväntningar på väg till Leon? 7

3. Vem är egentligen offer i romanen, Emma som törstar efter romantik och erotisk utlevelse eller den fåordige och vardaglige Charles som vill ha lugn och ro i äktenskapet? Samtidigt inom lyriken symbolismen Charles Baudelaires Ondskans blommor skickade en chockvåg genom det litterära etablissemanget när diktsamlingen utkom 1857. De vackra verserna behandlade de mest motbjudande ämnen som mord, prostitution, död och förruttnelse. Ett sorts lyrikens kriminologi avsett att skaka om Paris fina kretsar. Vilket intryck ger det mycket medvetna porträttet av diktaren (s. 228)? I Upplev litteraturen 2 finns en dikt, Kadavret (s. 206), ur Baudelaires skandalomsusade diktsamling. Arbeta med uppgifterna. Orden ondskans blommor är ju en oväntad sammanställning. Blommor brukar inte vara onda. Låt eleverna hitta på några egna liknande titlar till romaner, diktsamlingar eller musikalbum. På gatan i S:t Petersburg och Moskva Det S:t Petersburg som Dostojevskij skildrar i Brott och straff är i hög grad den industrialiserade nya storstaden som under 1800- talet även växte fram i Ryssland. Hur märker läsaren det i avsnitten ur romanen (s. 231 232)? I Upplev litteraturen 2 finns novellen Glädje av Anton Tjechov (s. 212). Den unge Iljas intressen är helt annorlunda än den plågade Raskolnikovs. Hur har storstadslivet i Moskva påverkat honom? Émile Zola från provokatör till moraliskt rättesnöre Émile Zola utmanade den franska smakdomarna men blev efter hand en moralisk vägvisare för hela Frankrike. Avgörande för detta var utfallet av den så kallade Dreyfusaffären. Vad hände egentligen (s. 235)? Det moderna genombrottet i Norden Fröken Julie är en av de mest spelade pjäserna i Sverige på grund av att pjäsens frågor om samhällsställning, sexualitet och viljan att leva ett lyckligt liv är avgörande även för nutida generationer av teaterbesökare och läsare. Studera hur Strindberg lyckas skruva till dialogen mellan Julie och Jean i lärobokens utdrag (s. 242), så att det sexuella spelet mellan de två blir tydligt. Den som vill fördjupa lärobokens frågor kan komplettera dem med några fler: 1. Hur fångar Strindberg Julies förmodade överläge? 2. Underskattar Julie Jean eller överskattar hon den trygghet som hennes roll som herrskap ger henne? 3. Varför tappar Julie sitt övertag när hon blir tillrättavisad av Jean? 8

4. När Julie räcker Jean sin hand i slutet av utdraget, vill författaren få oss att tro att hon fortfarande har situationen under kontroll. Varför är det inte så? I Upplev litteraturen 2 finns ett utdrag av Gengangare av Henrik Ibsen (s. 216) och ett utdrag ur Hemsöborna av August Strindberg (s. 222). Arbeta med uppgifterna till dessa båda textutdrag. Diskutera varför pjäsens innehåll ansågs så oanständigt att den inte kunde spelas i Norge på många år. Ernst/Victoria På olika håll i litteraturen kan man läsa att Strindberg befann sig i Köpenhamn vid tiden för Victoria Benedictssons självmord och att detta påverkade utformningen av slutet i Fröken Julie. Naturalistiskt, journalistiskt eller osmakligt (s. 246)? Söderberg och den privata sfären För Hjalmar Söderberg verkar vägvalen i livet vara konfliktladdade eller fyllda av oro. Hur kan man någonsin vara säker på att man handlar rätt? Är det människans roll att leva hoppfull eller desillusionerad för att undgå en hotande känsla av besvikelse över förlorade möjligheter? I Svenska impulser 2, s. 249-250 finns ett utdrag ur Den allvarsamma leken som berättar om Arvid och Lydia som träffas som unga men går skilda vägar eftersom Arvid är fattig och inte kan erbjuda Lydia ekonomisk trygghet i ett äktenskap. När de ses många år senare uttrycker de både besvikelse över att de inte haft full kontroll över sina liv, utan styrts av förväntningar från omgivningen och ekonomiska omständigheter. I dag är ju spelreglerna helt annorlunda när det gäller möjligheten att leva som sambor, förmågan för båda könen att studera eller arbeta, giftasålder och möjligheten att använda preventivmedel. Hur var det för hundra år sedan? Hur är det nu? I Upplev litteraturen 2 finns novellen Pälsen av Hjalmar Söderberg (s. 230), där doktor Henck kastas mellan förtröstan och förtvivlan under en mödosam julafton. Läs novellen och arbeta med de tillhörande uppgifterna. Extramaterial Epokindelningen av litteraturen är ett hjälpmedel som fungerar bra om man är medveten om begränsningarna. En äldre epok upphör inte för att en ny inleds. Både romantiken och realismen i litteraturen lever sida vid sida i inledningen av 1800- talet, även om de romantiska impulserna med tiden avtar medan de realistiska eller naturalistiska förstärks. Se till exempel avsnittet Männens värld och kvinnornas lott i Svenska impulser 2, s. 220 223, som berättar om systrarna Brontë och Fredrika Bremer. Även om systrarna Brontë skriver realistiskt är fixeringen vid att skildra en eller flera relationer ett ganska romantiskt drag. Fredrika Bremers tendensroman Hertha riktad mot patriarkatet har på det sättet en starkare realistisk prägel. Här följer några utvikningar och fördjupande resonemang som kompletterar innehållet i läroboken. 9

Realismen speglar samhällsförändringar Om romantiken upptäckt naturen och landskapet i sin diktning så var realismen stadens epok. Det var också nu städerna växte sig riktigt stora: Dickens London, Flauberts och Zolas Paris och Dostojevskijs S:t Petersburg fick allt större invånarantal. Orsaken var att jordbrukets reformer gjorde många lantarbetare arbetslösa samtidigt som industrierna växte både i gamla och nygrundade städer. Industriernas framväxt orsakade uppkomsten av en helt ny klass städernas arbetarbefolkning. Industrialiseringen skapade också den nya starka medelklassen av industriägare, affärsmän och bankfolk. Det största miljöproblemet och något som realismens författare blev allt mer medvetna om var den växande arbetarklassens fattigdom och trångboddhet, något som Charles Dickens särskilt har som utgångspunkt i många av sina verk (s. 213 217). Den klättrande borgarklassen som var seklets stora vinnare gav den franske författaren Honoré de Balzac ett oändligt material att utgå från (s. 219). I början av 1800- talet var det fortfarande vanligt att en författare hade ett yrke som kunde försörja honom, för det var nästan alltid en han. De kvinnor som skrev hade alltid svårt att nå ut till läsarna. De använde ofta pseudonym eller tagna namn för att öka chansen till publicering. Vart efter seklet gick blev det vanligare att författare kunde leva på det de skrev. Nya effektiva tryckpressar gjorde böcker billiga att framställa i massupplaga, men fortfarande var följetongen i en dagstidning den vanligaste vägen från författare till läsare. Realisterna menade att verkligheten borde beskrivas så att betydelsen av arv och miljö bestämde karaktärernas utveckling under en bestämd tid. Den realistiska romanen skulle avslöja ett utsnitt av verkligheten på samma sätt som ett fotografi. Bildkonstnärernas villkor ändrades i ett slag genom att fotograferingskonsten slog igenom. Det fanns ingen anledning att måla verkligheten exakt om en apparat kunde göra jobbet på bråkdelen av en sekund. Utvecklingen i Sverige Även i Sverige pågick en utveckling liknande den som Dickens och Balzac berättar om i England och Frankrike. Liberala idéer om frihet gynnade tidningspressen och från 1830- talet framträdde Aftonbladet som en rikstidning. Till förutsättningarna hörde effektivare tidningspressar och snabbare kommunikationer mellan olika landsdelar med järnväg. Författaren, diktaren och rektorn Carl Jonas Love Almkvist (1793 1866) blev en av de främsta skribenterna i Aftonbladet. Även i Sverige var kvinnors liv begränsade av adelns och borgerlighetens regler om vad som passade sig. Men det stannade inte bara vid det. Kvinnor var till exempel inte myndiga eller kunde driva någon affärsverksamhet annat än om de blivit änkor. Det dröjde länge innan kvinnornas underordnade ställning sattes under lupp av liberala idéer så att deras ekonomiskt oberoende och politiska rättigheter kunde börja diskuteras även i Sverige. Det var i Aftonbladet striden om Almkvists lilla roman Det går an fördes. Huvudpersonen Sara Videbecks idéer att kvinnan skulle vara fri och kunna försörja sig själv chockade läsarna. Författaren Almkvist anklagades för att gå emot både den gudomliga och den mänskliga ordningen. Mest upprörande var kanske att han genom sin romankaraktär förespråkade samlevnad utan att ingå äktenskap. Fast sådana så kallade stockholmsäktenskap förekom, så var de inte socialt accepterade. 10

Genom debatten i samband med Fredrika Bremers roman Hertha ändrades lagen slutligen så att ogifta kvinnor blev myndiga vid 25 år ålder (s. 222 223). Fredrika Bremer i USA Romanerna Grannarna och Familjen gjorde Bremer till en framgångsrik och erkänd författare som bland annat översattes och lästes i England och USA. På 1850- talet gjorde Bremer en tvåårig resa genom stora delar av USA, där hon togs emot som en berömdhet. Hennes säkra blick för samhället och attityderna hon mötte där håller måttet än i dag. Så här skrev hon om amerikanen eller yankeen: Han är en ung man (lika mycket om han är gammal), som bryter sig sin egen väg fram i världen i full förlitan på egen kraft, studsar för ingenting, ryggar för ingenting, finner ingenting omöjligt, tror allting, hoppas allting, försöker allting, går igenom allting och kommer ur allting alltid densamme. Faller han, så stiger hans strax upp igen och säger: No matter! Misslyckas han, så säger han Try again! och Go ahead! Fredrika Bremer, Hemmen i nya världen Inledningen till två kända Strindbergsromaner Röda rummet brukar kallas för den första moderna romanen i Sverige. Hur det än är med det så är inledningen till romanen en oslagbar skildring av ett Stockholmspanorama. Genom att följa solljuset från väster till öster tecknar författaren en bild av huvudstaden i 180 grader. Men solen stod över Liljeholmen och sköt hela kvastar av strålar mot öster; de gingo genom rökarne från Bergsund, de ilade fram över Riddarfjärden, klättrade upp till korset på Riddarholmskyrkan, kastade sig över till Tyskans branta tak, lekte med vimplarne på Skeppsbrobåtarne, illuminerade i fönstren på Stora Sjötullen, eklärerade Lidingöskogarne och tonade bort i ett rosenfärgat moln, långt, långt ut i fjärran, där havet ligger. August Strindberg, Röda rummet 1. Vilka rörelseverb använder August Strindberg för att skildra ljusets fall över landskapet? 2. Leta upp en Stockholmskarta och lokalisera Liljeholmen. Bergsund(sstrand), Riddarfjärden, Skeppsbron och Lidingö. 3. Använd Strindbergs exempel som modell och försök att skriva en liknande landskapsbeskrivning över ett landskap du är välbekant med. 11

En roman som många läst och kan den inledande meningen till är Hemsöborna: Han kom som ett yrväder en aprilafton och hade ett höganäskrus i en svångrem om halsen. 4. Pröva att skriva egna inledningsmeningar till berättelser efter mönstret från Hemsöborna anpassat till nutiden och följande situationer: a) en ny elev börjar i klassen b) din syster tar med sig sin pojkvän hem för första gången Lästips Honoré de Balzac, Pappa Goriot Charles Dickens, Lysande utsikter Kerstin Ekman, Mordets praktik Lloyd Jones, Att tro på Mr Pip Karl Ove Knausgård, Min kamp Selma Lagerlöf, En herrgårdssägen Jens Lapidus, Snabba Cash Bengt Olsson, Gregorius August Strindberg, Tjänstekvinnans son 1 August Strindberg, Hemsöborna August Strindberg, Fröken Julie Vikas Swarup, Vem vill bli miljardär? Hjalmar Söderberg, Doktor Glas Émile Zola, Thérèse Raquine Filmtips Slumdog Millionaire, Danny Boyle, Loveleen Tandan 2008 Madame Bovary, Claude Chabrol 1991 Stolthet och fördom, Joe Wright 2005 Snabba Cash, Daniel Espinosa 2010 12

Kopieringsunderlag: Stödord till realismen, naturalismen och sekelskiftet realism Jane Austen Fredrika Bremer Honoré de Balzac Charles Dickens Carl Jonas Love Almqvist Emily Brontë Gustave Flaubert Charles Darwin och utvecklingsläran Fjodor Dostojevskij naturalism Émile Zola Henrik Ibsen August Strindberg åttiotalet Victoria Benedictsson sekelskifte Hjalmar Söderberg Gustaf Fröding Selma Lagerlöf nittiotalet 13