MOMENTSCHEMA (preliminärt) OCH STUDIEHANDLEDNING

Transkript

1 MOMENTSCHEMA (preliminärt) OCH STUDIEHANDLEDNING DATUM OCH HUVUDSAKLIGT INNEHÅLL ATT FÖRBEREDA LOKAL 1 20/ KY31 Introduktion, information, läsanvisningar. Föreläsning: introduktion till 1800-talets litteratur 22/1 Föreläsning: Romantiken 8-10 KY41 23/ IKK4220 Seminarium: Lyriken under romantiken Läs: Geijer, Tegnér, Stagnelius, Rydberg, Wordsworth 27/1 Seminarium/Föreläsning: Skräckromantik och sagor. Läs: Grimm, Poe, IKK / (Grupp 1) (Grupp 2) IKK:s bibliotek 30/ IKK4220 3/ KY41 6/ IKK / (Grupp 2) D (Grupp 1) D26 Seminarium: Romantik på väg mot realism. Föreläsning: Realism och naturalism Seminarium: Realism och naturalism. Föreläsning/seminarium: svenskt 1800-tal, det moderna genombrottet, åttitalism och nittitalism Seminarium: Symbolism och dekadens. Inför tentamen. Avslutning. 14/ SKRIFTLIG SALSTENTAMEN Shelley Läs: Hebbe, Almquist, Flygare-Carlén, Brontë. Gilbert & Gubar. Läs: Flaubert, Zola, Dickens, Dostojevskij, Gogol. Läs: Strindberg (utom Ett drömspel), Benedictsson, Lagerlöf, Fröding Läs: Strindberg (Ett drömspel), Rimbaud, Baudelaire 1 Stäm alltid av mot timeedit. Vid avvikelser gäller schemat i timeedit!

2 KURSLITTERATUR Handböcker: Olsson & Algulin: Litteraturens historia i världen (LHV) Norstedts Olsson & Algulin: Litteraturens historia i Sverige (LHS) Norstedts Antologi: Claésson (red.) Texter. Från Sapfo till Strindberg.(T) Studentlitteratur Hela verk: Almqvist, Carl Jonas Love, Det går an Benedictsson, Victoria, Fru Marianne Brontë, Charlotte, Jane Eyre Flaubert, Gustave, Madame Bovary Lagerlöf, Selma, Kejsarn av Portugallien Rydberg, Viktor, Singoalla Zola, Emile, Thérèse Raquin Lyrik och andra antologitexter: Almquist, C.J.L. Den lyssnande Maria, Häxan i konung Karls tid (T) Baudelaire, Charles Albatrossen, Korrespondenser, Kadavret (T) Dickens, Charles Oliver Twist, utdrag (enligt instruktion vid introduktionen) Dostojevskij, Fjodor Brott och straff, utdrag (enligt instruktion vid introduktionen) Flygare-Carlén, Emilie Rosen på tistelön, kap. 1 och 2: Fröding, Gustaf valbara dikter ur antologin Texter Geijer, Erik Gustaf Vikingen, Odalbonden (T) Gogol, Nikolaj Kappan (T) Grimm, Jacob och Wilhelm Sagan om Snövit (T) Hebbe, Vendela ur Aftonbladet 6 mars 1850 (T) Poe, Edgar Allan Huset Ushers undergång, Korpen (T) Rimbaud, Arthur Vokaler (T) Shelley, Mary Frankenstein eller den moderne Prometheus, utdrag (enligt instruktion vid introduktionen) Stagnelius, Erik Johan Till förruttnelsen, Resa, Amanda, jag skall (T) Strindberg, August ur Giftas, Förord och Kärlek och spannmål, ur Sagor, Ett halvt ark papper (T) ur Ett drömspel Erinran (förordet) och en scen (instruktion ges i samband med introduktionen): Tegnér, Esaias Det eviga, Mjältsjukan (T) Zola, Émile ur Den experimentella romanen (T) Wordsworth, William ur Förord till andra upplagan av Lyrical Ballads, Påskliljorna (T)

3 Artiklar: Gilbert, Sandra M. & Susan Gubar. The Madwoman in the Attic. Valfri upplaga. Kap. 10 A Dialogue of Self and Soul: Plain Jane s Progress Referenslitteratur: Bergsten, Staffan Litteraturhistoriens grundbegrepp Studentlitteratur (år?) Bergsten, Staffan Litteraturvetenskap en inledning Studentlitteratur (2002) Delblanc, Sven och Lönnroth, Lars: Den svenska litteraturen, band III-VII, Bonniers (valfri upplaga) Elleström, Lars Lyrikanalys. En introduktion. Studentlitteratur (1999) Holmberg & Olsson Epikanalys. En introduktion Studentlitteratur (1999) Tenngart, Paul Litteraturteori Gleerups (20089 Referenslitteratur med litteraturdidaktisk inriktning: Boglind, Ann och Anna Nordenstam, Från fabler till manga, Gleerups 2010 Bommarco, Birgitta och Suzanne Parmenius-Swärd, Läsning, skrivande, samtal, Gleerups 2012, främst kap. 4-5 Kåreland, Lena Läsa bör man? den skönlitterära texten i skola och lärarutbildning, Liber 2009 Langer, Judith M. Litterära föreställningsvärldar, Daidalos 2005 Molloy, Gunilla Selma Lagerlöf i mångfaldens klassrum, Studentlitteratur 2011 Persson, Magnus Varför läsa litteratur? Studentlitteratur (2007) Tengberg, Michael, Läsarter som analysredskap. Tunnelseende eller utblick?, Tidskrift för litteraturvetenskap, nr LÄSANVISNINGAR Av litteraturlistan framgår vilka titlar som utgör kurslitteratur och av momentschemat till vilket seminarium respektive titel ska läsas. Till seminarierna förutsätts studenterna komma väl förberedda och inlästa på de verk som ska behandlas. Seminariebehandlingen av texter kommer att ske såväl i mindre grupper som i storgrupp. I vissa fall ges mer detaljerade läsanvisningar till respektive text vid föreläsningen innan varje seminarium. Några verk ska läsas i utdrag: DICKENS: kap 1 och 10 (boken finns som elektronisk resurs på engelska nås via universitetsbibliotekets katalog) SHELLEY: kap. 4-8, 24. Texten på engelska finns här (går även bra med en översättning om man föredrar det): DOSTOJEVSKIJ: kap. 5, 6, 7 i del I. STRINDBERG Ett drömspel aktuellt utdrag skickas till studenterna via epost.

4 Handböcker: Till föreläsningarna finns inga läsanvisningar i handböckerna angivna under att förbereda. Studenten väljer själv hur denne vill fördela arbetet med att läsa in handböckerna. De avsnitt som är aktuella framgår nedan. Sidor som står inom parentes bör läsas för sammanhangets skull, men behöver inte läsas intensivt. LHV Romantiken: ( ) Realism, naturalism, symbolism: ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) LHS Romantiken: ( ) ( ) Efterromantik, realism: ( ) ( ) Det moderna genombrottet: ( ) ( ) ( ) ALLMÄNNA INSTRUKTIONER Enligt kursplanens lärandemål ska den studerande efter avslutad kurs: - kunna redogöra för huvuddragen i den västerländska litteraturens utveckling från och med romantiken till idag - kunna läsa, förstå, tolka och värdera litterära texter i deras estetiska och historiska sammanhang - självständigt kunna tillämpa grundläggande litteraturvetenskapliga metoder, teorier, begrepp och perspektiv - kunna tillämpa ett kritiskt, självständigt och vetenskapligt grundat betraktelsesätt. Detta är utgångspunkten för kursen och det som styr upplägg och innehåll. Av momentschemat framgår fördelningen av förläsningar och seminarier. Det ska dock betonas att de studerande förutsätts förbereda sig inför varje lektionstillfälle genom att läsa den aktuella kurslitteraturen. De flesta lektionerna kommer att kräva aktiv studentmedverkan och blir snarare en hybrid mellan föreläsningar och seminariediskussioner. Vid två tillfällen har gruppseminarier lagts in. Vid dessa tillfällen blir det ytterligare fördjupningar i kurslitteraturen och möjlighet till diskussioner/analys i mindre grupp. Trots att det inte sägs något om detta i kursmålen uppmanas studenterna att, utöver det litteraturvetenskapliga perspektivet, också anlägga ett didaktiskt perspektiv. Den didaktiska reflektionen vävs in i såväl föreläsningar som seminarier och en av utgångspunkterna vid läsning av kurslitteraturen bör vara den kommande undervisningssituationen i gymnasieskolan. På litteraturlistan finns också några tips på mer didaktiskt inriktade handböcker.

5 Kursvärdering Vid kursintroduktionen kommer varje student att skriftligt få besvara frågan om vilka förväntningar de har på kursen. I halvtid görs en muntlig avstämning och i vid kursavslutningen kommer åter en skriftlig kursvärdering som ska ställas i relation till de inledande texterna om förväntningar. Examination Kursen examineras genom en skriftlig salstentamen. Det första tentamenstillfället äger rum den 14/2 kl och det första omtentamenstillfället den 14/3 kl Nedan finns ett exempel på hur en tentamen kan komma att se ut. EXEMPELTENTA 9SVA41 LITTERATURVETENSKAP 1800-TALET Tentamen 22/ Tentamen består av tre delar. Den första delen innehåller 5 kortfrågor som var och en är värd 2 poäng. Del 2 består av två frågor av mer utredande karaktär, vilka är värda 5 poäng vardera. Svaren ska vara korta men heltäckande. Del 3 består av essäfrågor. TVÅ av dessa ska besvaras och studenten väljer själv vilka två detta är. Dessa frågor är värda 10 poäng var. LÄS INSTRUKTIONERNA NOGA! Poäng: 40 G: 24 VG: 35 HÅLL ER TILL DET ANGIVNA OMFÅNGET! DEL 1 KORTFRÅGOR (MAX 2 rader/svar!) 1. Förklara begreppet roman Vem har skrivit den dikt ur vilket följande citat är hämtat och vad heter dikten? DEL 2 KORTESSÄFRÅGOR (ca ½- 1 sida/fråga)

6 1. Presentera ett verk eller ett författarskap DEL 3 ESSÄFRÅGOR (ca 2- max 3 sidor/fråga) OBS! Välj TVÅ av frågorna att besvara! Tre eller flera frågor att välja bland. Exempel: presentera en epok utförligt och problematisera någon aspekt.