1(6) Samrådssvar från Länsstyrelsen i Kronobergs län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren i turkos. Arbetsprogram med tidtabell Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera. Det är tydligt när de formella samråden är. Däremot är samverkan i ett tidigt skede svårare och inte lika tydligt. Det anges inte när eller för vilka moment samverkan ska genomföras i tidtabellen. Då Länsstyrelsen ofta får dåligt med tid att ta fram uppgifter som tex statusklassning (eftersom data, nya bedömningsgrunder, direktiv kommer för sent) blir tiden och möjligheten att samråda med berörda begränsad. Är det tydligt vilka arbetsmomenten är och när de kommer att genomföras under denna förvaltningscykel? Om inte, motivera. Det är tydligt när det gäller formella samråd. Inte lika tydligt för arbetsmoment inför samråden. Särskilda utmaningar i Södra Östersjöns vattendistrikt Ger nedanstående beskrivning en rättvisande bild av vattendistriktets utmaningar? Om inte, motivera. Det beskriver distriktets utmaningar men prioriteringen stämmer inte för hela distriktet. Motivera.
2(6) För inlandet och Kronobergs län är försurningen en betydligt större fråga än övergödningen. Betydligt fler förekomster har problem med försurning än övergödning. Vandringshinder är den i särklass största orsaken till att vattendrag inte uppnår god status. Det finns inga vattendrag i länet som inte är påverkade av vandringshinder. För inlandet behöver därför både försurning och öppna upp fria vandringsvägar prioriteras högre än vad som beskrivits i remissdokumentet.~brunare vatten är den fråga som kommenterats mest av allmänheten och det är bra att frågan nämns. Brunare vatten får inte den uppmärksamhet som motsvarar allmänhetens oro, som kom fram vi förra samrådet. Samverkan Mer samverkan behövs med samhällsplanering. Hur får vi med samhällsplanering mer aktivt i vattenförvaltningen? Samhällsplaneringen är en viktig del i påverkan på våra vattenmiljöer där byggande i strandnära läge, LIS, är något som prioriteras inom kommunerna. Detta är en fråga som bör prioriteras högre och fokuseras mer på. Fungerar samverkan på nationell, regional och lokal nivå idag? Samverkan kan bli betydligt bättre.~det är viktigt att samverkan görs och att det blir en samsyn mellan de södra distrikten. Län/kommuner som ingår i flera distrikt kan omöjligt hanteras samma fråga på olika sätt bara för de tillhör olika distrikt.~det finns oftast inte tillräckligt med tid för lokal samverkan. Länen ska på kort tid ta fram uppgifter, där underlag som regel försenas, vilket gör att lokal samverkan bli antingen mycket hastig eller inte förekommer alls. Det blir då enbart en information till berörda och inte samverkan~ Vad fungerar bra och på vilket sätt kan den förbättras? Samverkan och samarbete mellan distrikten måste förbättras.~~samverkan med framförallt kommunerna måste förbättras.
3(6) Övervakning Fungerar övervakning på nationell, regional och lokal nivå idag? Så länge vattenförvaltningen inte har egna medel för övervakning kan inte övervakning med annat syfte ändras till att övervaka enligt vattenförvaltningens syfte. Recipientkontrollen syfte är att visa verksamheters påverkan på vattnen och inom rimligt avstånd från utsläppspunkterna. De enda program där det kan vara möjligt att ändra syften är nationell och regional miljöövervakning. Vad fungerar bra och på vilket sätt kan den förbättras? Samordnad recipientkontroll fungerar bra, men har ett annat syfte än vattenförvaltningens övervakning. Så länge inte alla typer av verksamhetsutövare ingår i en samordnad recipientkontroll kan inte utökade krav ställas på just denna övervakning. För att kunna uppfylla vattenförvaltningens övervakningsbehov måste därför bl.a. areella näringar och vattenkraften ingå i en recipientkontroll. Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar av övervakningsarbetet? Det saknas en tydlig beskrivning av vem som är ansvarig för kvalitetssäkring av data som samlas in till datavärdar. För vattentäkter så har SGU ett avtal med kommuner och labb att data skickas direkt till datavärden från labbet. Då kommunerna generellt inte ha någon nytta av vattentäktsarkivet kontollerar de inte att rätt data kopplas till rätt övervakningsstation och kvalitetssäkrar inte heller varje analys. SGU kvalitetssäkrar inte heller datan utan anser det är kommunernas ansvar. Detta gör att användningen av data kan leda till felaktiga bedömningar. Saknas någon aktör? Motivera.
4(6) Kartläggning och analys Det anges att vattenförekomster ska vara enhetliga med avseende påverkan och tillstånd. Gäller det även grundvatten? Sverige har små grundvattenförekomster jämfört med andra europeiska länder. Ändå finns det ett flertal grundvattenförekomster som har lokal kraftig påverkan i en del av grundvattenförekomsten där vissa har klassats till god status och andra till otillfredsställande status. Grundvattennivåer. Det finns fortfarande inte någon mer data över grundvattennivåer. Där det inte finns data kommer det inte att göras någon bättre bedömning av kvantitativ status under denna cykel. För Kronobergs del finns en nationell grundvattenstation i opåverkat förhållande. Där det förekommer stora uttag till vattenförsörjning görs konstgjord infiltration. Eftersom infiltration både är en påverkan och en åtgärd är bedömningen av kvantitativ status svår. Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar av kartläggningsarbetet? Saknas någon aktör? Motivera. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormerna för vatten måste förtydligas för att kunna utgöra underlag för den fysiska planeringen. Klassificeringens kvalitet och tidsaspekten för miljökvalitetsnormen är svåra att hantera i den praktiska tillämpningen i planeringssituationer där vattenmiljön också måste vägas mot andra intressen. Vägledning efterfrågas av både kommuner och länsstyrelserna. Centrala myndigheter och vattenmyndigheterna måste ta sitt ansvar för att tydliggöra regelverket och vägledning om tillämpningen av detta. Det är inte rimligt och inte ens lämpligt att länsstyrelserna i landet ska göra sina egna tolkningar av lagstiftningen och dess tillämpning.
5(6) Redovisningen av ett antal exempel på vägledningar talar sitt tydliga språk om att det krävs en gemensam tolkningsram för hanteringen av vattenmiljöer i den fysiska planeringen. Vattenmyndigheterna i landet bör vara den samordnande myndigheten för ett framtagande av en sådan gärna i samarbete med länsstyrelsernas Forum för hållbar samhällsplanering. Åtgärdsprogram Att genomföra åtgärder för att uppnå god status i våra vatten är en viktig fråga, men samtidigt minskas medel till länsstyrelserna för arbetet med vattenförvaltning, kalkning, biologisk återställning och fiskevårdande åtgärder. Det tydliga bidragssystemet LOVA som har varit hjälp till att flertalet åtgärder har påbörjats har sedan 2013 tagits bort. Detta gör att åtgärderna inte kommer att öka som vore önskvärt den närmaste tiden. Nya styrmedelsåtgärder är bra, men kommer att ta tid att få fram och under tiden kommer åtgärdsarbetet att bli lidande. Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar av kartläggningsarbetet? Saknas någon aktör? Motivera.
6(6) Ny förvaltningsplan och rapportering Hur har ni använt Förvaltningsplanen i ert arbete? Förvaltningsplanen har inte direkt använts i vårt arbete. Planen beskriver hela distriktet och är i för grov skala för att kunna användas regionalt och lokalt. Vad har ni saknat i Förvaltningsplanen som behövs för att ni bättre ska kunna använda den i ert arbete? Övriga synpunkter