Sveriges storbankers kreditgivningsprocesser

Joakim Karlsson Ejwertz Andreas Karlsson Sveriges storbankers kreditgivningsprocesser Företagsekonomi C-uppsats Termin: Handledare: VT-15 Hans Lindkvist 0

1

Sammanfattning Banker kallas ofta för motorn i det finansiella systemet. De har en viktig roll i att skapa tillväxt och stabilitet i samhället. Detta gör de främst genom att ge ut lån med ränta till de intressenter som kan visa upp rätt finansiell information. Om bankerna inte sköter sin långivning väl kan det leda till uppkomsten av finansiella kriser. Av den anledningen bör kreditgivningen ständigt förbättras. Syftet med arbetet var att få en djupare förståelse för hur kreditgivningen går till så att den kan analyseras och slutligen förbättras. Vi undersöker i denna uppsats vilka typer av information som anses viktigast vid Sveriges storbankers kreditbedömningar av små företag och vilka motiveringar bankerna har när de prioriterar den här informationen. Undersökningen görs med en kvalitativ metod genom djupintervjuer med fyra kredithandläggare på fyra av Sveriges storbankers kontor i Karlstad. Det framkommer att finansiell information såsom bokslut och prognoser för företagens framtid är viktiga kunskapspelare för banker när de gör sina bedömningar. Även kredithandläggares intuition kan i gränsfall ha en avgörande betydelse för vissa banker. 2

Abstract Banks are often called the engine in the financial system. They have an important role in creating growth and stability in society. This is done primarily through lending with interest to stakeholders who can produce the correct financial information. If the banks fail to handle their granting of credits properly, this could lead to financial crises. For this reason it is important that credit assessment is continuously improved. The purpose of this essay was to achieve a deeper understanding of how credit assessment is executed, so that it may be analyzed and eventually improved. We examine which types of information are of importance to the credit assessments of four major banks in Sweden when it comes to assessing small companies as well as what motives are the base of their priorities. Through a qualitative method of interviewing credit assessors at these four banks, we attempt to find this out. It becomes clear that financial information, like financial statements, balance sheets and prognoses for the future, seem to be the most important bases for information when it comes to credit assessment within these banks. Further it seems that, in marginal cases the credit assessor s intuition can be a deciding factor for some banks. 3

Innehållsförteckning 1. Inledning... 6 1.1. Problematisering... 6 1.2. Syfte... 8 1.3. Frågeställningar... 8 1.4. Avgränsningar... 8 2. Metod... 9 2.1. Reliabilitet & Validitet... 10 3. Teoretiska utgångspunkter... 11 3.1. 5C-modellen... 11 3.2. Four-eyes principle (4EP)... 13 3.3. Risker, räntor och säkerheter... 13 3.4. Kreditpolicy... 14 3.5. Corporate social responsibility: CSR... 14 3.6. Kreditgivningens mänskliga faktor... 14 4. Empiri... 16 4.1. Nordea... 16 4.1.1. Bakgrund... 16 4.1.2. Presentation av respondent... 16 4.1.3. Intervjufrågor och svar... 16 4.2. SEB... 18 4.2.1. Bakgrund... 18 4.2.2. Presentation av respondent... 18 4.2.3. Intervjufrågor och svar... 18 4.3. Handelsbanken... 21 4.3.1. Bakgrund... 21 4.3.2. Presentation av respondent... 21 4.3.3. Intervjufrågor och svar... 21 4.4. Swedbank... 23 4.4.1. Bakgrund... 23 4.4.2. Presentation av respondent... 23 4.4.3. Intervjufrågor och svar... 23 5. Resultat och analys... 27 6. Diskussion och slutsats... 29 7. Förslag till fortsatt forskning... 31 8. Referenser... 32 4

5

1. Inledning 1.1. Problematisering De fyra största bankerna i Sverige, Swedbank, Nordea, Handelsbanken och SEB spelar en viktig roll i samhället. Sedan 1990-talet har de svenska storbankerna utvecklats till internationella koncerner med den största delen av sina verksamheter inom Norden och Baltikum (Svenska Bankföreningen 2015a). Den finansiella marknaden är en av Sveriges viktigaste tillväxtbranscher. År 2012 svarade branschen uppskattningsvis för drygt fyra procent av landets BNP och idag sysselsätter över 90 000 personer enligt Svenska Bankföreningen (2014). Tabell 1: De fyra stora bankkoncernerna 2014 Antal anställda Utlåning till allmänheten mdr kr Balansomslutning mdr kr Nordea1 varav i Sverige SEB varav i Sverige Handelsbanken varav i Sverige Swedbank varav i Sverige 29 429 6 881 17 096 8 553 11 503 7 537 16 022 8 501 3 270 6 287 1 356 2 641 1 808 2 817 1 405 2 121 Källa: respektive banks årsredovisning år 2014 1 Siffrorna för Nordea avser hela Nordeagruppen, där bankens verksamhet i de övriga nordiska länderna ingår. Tabell från Svenska bankföreningens hemsida. Banker har flera viktiga uppgifter. De mest centrala är att erbjuda lån, förvalta betalningar och hantera de risker som förknippas med detta (Svenska Bankföreningen 2015b). Sköts de här uppgifterna dåligt kan det bidra och i värsta fall orsaka uppkomsten av finansiella kriser. Wallander (1994) menar att uppkomsten av bankkrisen under 90-talet till stor del berodde på att banker gjorde dåliga kreditbedömningar samt att de tog onödiga risker när de beviljade lån till företag. Dåliga kreditbedömningar ledde alltså till allvarliga konsekvenser för den svenska bankindustrin. Av den anledningen är det viktigt att banker kontinuerligt utvecklar och förändrar sina kreditbedömningsprocesser och fattar mer välgrundade beslut så att liknande bankkriser inte uppstår igen. Med förändringen som skedde i bankernas kreditbedömningsprocesser efter krisen i början av 90-talet blev det också svårare för små företag att få lån beviljade. Att ta reda på hur bankernas beslutsprocess går till ligger i allmänhetens intresse. Det är viktigt för låntagare att veta vilka krav bankerna ställer på dem. Idag är cirka 99 procent av Sveriges företag små företag vars största externa finansiering bygger på lån från banker (Ekonomifakta 2015). Därför är det relevant att granska kreditbedömningsprocesserna som dessa företag måste gå igenom. Definitionen av små och medelstora företag i denna uppsats är den som Europeiska Kommissionen 6

använder (se tabell 2). Tabell 2: Europeiska Kommissionens definitioner på små och medelstora företag. Återskapad modell. Företagskategori Anställda Omsättning eller Balansomslutning Medelstort < 250 50 miljoner 43 miljoner Litet < 50 10 miljoner 10 miljoner Mikro < 10 2 miljoner 2 miljoner Källa: (Europeiska Kommissionen 2015) 1986 skedde Riksbankens avreglering av utlåningssystemet. Detta ledde bland annat till att många fler inhemska lån beviljades, till skillnad från de utländska lån som var vanliga innan 1986 när marknaden var reglerad. Avregleringen gav då upphov till att mer riskfyllda utlåningsbeslut fattades av bankerna eftersom de nu fick konkurrens av finansiella bolåneinstitut (Wohlin 1998). En väsentligt bidragande orsak till bankkrisens uppkomst under 90-talet var att banker fattade orimligt riskabla utlåningsbeslut, bland annat för att behålla marknadsandelar. En ytterligare anledning till de riskabla utlåningsbesluten, utöver den ökade konkurrensen, kan ha varit att bankerna inte hade tillräckligt gedigna kreditprövningsprocesser på plats. För att det finansiella systemet ska kunna fungera är det viktigt att bankerna och deras långivning fungerar, annars kommer tillväxten i samhället att sakta av. När bankerna då, som under 90-talet, gör dåliga affärer som resulterar i förluster, skadar det tillväxten i samhället. Privatpersoner, företag, kommuner och stater är beroende av ett fungerande bankväsende. En djup förståelse för hur banker gör affärer och deras styrkor och svagheter utgör viktig kunskap för att kunna utveckla bankerna. Bankernas riskhantering gällande krediter behöver alltid utsättas för granskning och kritik. Problem i bankrörelser får konsekvenser för alla aktörer i ett samhälle, enligt Svenska Bankföreningen. Den senaste globala finanskrisen tydliggjorde finanssektorns stora betydelse för samhället och vilka negativa effekter som kan följa av problem i sektorn. För att förhindra att nya bankkriser uppstår har många nya regler införts. Bankerna har de senaste åren lagt ner mycket arbete och investerat stora summor på att tillmötesgå nya krav och regler som syftar till att stärka finansiell stabilitet i samhället (Svenska Bankföreningen 2013). För att kunna undvika ekonomiska kriser i framtiden är det viktigt att lära sig mer om processerna som föregår kreditbeslut. När en djupare förståelse uppnås för bankers svagheter i utlåningspolicy kan bankväsendet utvecklas och bli mer stabilt. Det leder till tillväxt för banken, för företagarna och för samhället som helhet. Att kartlägga, analysera och diskutera kreditbedömningsprocessen är ett steg i den riktningen. Ett annat kan tänkas vara att skapa ett tydligare system för de delar av kreditbedömningen som är mer subjektiva och som kan innebära risker för banker och därmed även samhället. 7

1.2. Syfte Syftet med arbetet är att studera Sveriges storbankers tillvägagångssätt gällande kreditprövning och hur deras beslut kring att ge kredit till små företag fattas. Detta görs för att analysera och diskutera kreditbedömningsprocessens styrkor och svagheter. Uppsatsen ämnar även att ge förslag till förbättringar på kreditbedömningsprocesserna hos de banker som undersökts. 1.3. Frågeställningar Hur ser kreditbedömningsprocessen ut? Är konkret finansiell information det enda som väger in i bankers beslutsfattande? Vilken typ av information är bankerna mest intresserade av, både finansiell och icke-finansiell? Vilka typer av subjektiva bedömningar kan en kredithandläggare göra? 1.4. Avgränsningar Studien är avgränsad till de största bankerna i Sverige och fokuserar på långivning till små företag. Definitionen av små företag är att de har mellan 10-49 anställda och att deras årliga omsättning understiger 10 miljoner euro, eller har en balansomslutning under 10 miljoner euro (Europeiska Kommissionen 2015). 8

2. Metod Båda författarna har skrivit uppsatsens alla delar tillsammans. Alla intervjuer i empirin har också utförts gemensamt. Joakim Karlsson Ejwertz har fokuserat på teoridelen samt metodavsnittet medan Andreas Karlsson har stått för det mesta avseende transkribering och redigering av intervjuerna. För att på bästa sätt kunna förstå hur banker gör kreditbedömningar är det viktigt att förstå hur bankernas anställda tänker. Genom att prata med de ansvariga i kreditbedömningsprocessen uppnåddes en djupare förståelse för de kriterier som är avgörande i deras beslutsfattande. Det är alltså kvalitativ data som efterfrågats i denna uppsats och som uppnåtts genom samtalsintervjuer med intervjuformulär med olika bankers utlåningsansvariga. Larsen (2007) menar att en sådan intervju syftar till att intervjuaren skall uppnå en djupare förståelse för den intervjuades beteende, agerande och motiv för detta beteende. Detta passar uppsatsens ändamål och är anledningen till att vi valde att använda oss av kvalitativ metod. Vi ansåg att intervjuer med intervjuformulär var det bästa alternativet. Den totala informationsmängden skulle på så sätt reduceras och det skulle bli lättare att jämföra de olika svaren eftersom alla respondenter svarar på samma frågor (Larsen 2007). Uppsatsens fokus är att förstå kreditprövarnas beteenden och ställningstaganden i samband med kreditprövningar. Detta kan inte förklaras med kvantitativ data utan snarare genom djupare intervjuer med kreditprövarna. Med detta i åtanke gjorde vi inga generaliseringar angående bankers kreditprövningar i resultatdelen. Detta eftersom fyra intervjuer är otillräcklig empirisk data för att kunna generalisera. Vi försökte hela tiden uttrycka oss på ett sätt som endast reflekterar vad respektive respondent svarade. Med grund i teorin har frågor ställts till respondenterna med målet att hjälpa författarna och läsaren förstå vilka faktorer som kan spela in i en kreditgivares beslutsfattande. De slutsatser som dras från intervjuerna ställs sedan mot teorin för att avgöra hur relevant teorin är för bankerna. Vi har försökt skapa en förståelse för hur några av Sveriges största banker tänker när de gör kreditbedömningar. Detta berättigar den kvalitativa intervjumetoden. Vi har använt oss av intervjuformulär i alla intervjuer och ställt följdfrågor baserat på de svar vi fått av respondenterna. Följdfrågorna kan ge en mer heltäckande bild av respondenternas beteende och är ofta relevanta för frågeställningen. Intervjufrågorna skapade vi gemensamt. Genom att diskutera kring vilka aspekter av bankernas kreditprövningar som var viktigast kom vi fram till samtliga intervjufrågor. Frågan om hur kreditbedömningsprocessen går till ansåg vi skulle ställas först eftersom den är mest väsentlig för syftet. Att ställa den frågan först öppnar upp hela ämnet och tillåter intervjuarna att sätta sig in i respektive respondentens personliga tillvägagångssätt. Eftersom frågeställningen delvis syftar till att ta reda på vilka underlag bankerna granskar när de gör sina kreditbedömningar så ställer vi ett antal frågor gällande detta också. Ordningsföljden för frågorna om beslutsunderlagen hade dock mindre betydelse. När det framkommit mer information om kreditprövningsprocessen ville vi veta hur banken följer upp sina utlåningsbeslut, vilka riskindikatorer de använder sig av och hur de undviker oproportionerliga risker. Intervjuguiden skapades huvudsakligen med utgång ifrån syftet. 9

2.1. Reliabilitet & Validitet Totalt fyra intervjuer har genomförts. Det är logiskt att inte utföra ytterligare intervjuer om dessa intervjuer inte frambringar ytterligare information. Ekengren & Hinnfors (2012) skriver (s. 83): Antalet intervjupersoner är oftast svårt att ge något exakt svar på. Ofta talar man i metodlitteraturen om teoretiskt mättnad, vilket innebär att när författaren inte längre finner några nya kvalitativa skillnader i intervjupersonernas resonemang är intervjuerna klara. Efter fyra intervjuer upplevde vi att många svar upprepades och att det inte kom fram nya svarsvariationer. Därför ansåg vi att det antal intervjuer som genomförts räckte som empiri. En bra förståelse för hur kreditprövarna tänker anser vi har uppnåtts. Val av företag, kontor och respondenter för vår undersökning grundade sig på det faktum att vi helst ville genomföra alla intervjuer på plats, personligen med respondenterna. Det mest logiska var därför att utföra dem i närheten av Karlstads universitet då det var enklast för författarna att ta sig till bankkontoren på det sättet. Vem vi intervjuade hade betydelse för trovärdigheten i svaren som ges. Det viktigaste i valet av respondenter var att de hade erfarenhet av kreditprövning av små företag (enligt Europeiska kommissionens definition som står angiven i inledningen). Utan sådan erfarenhet kunde alla svar likaväl förkastas då alla intervjufrågor utgick ifrån kreditbedömning av små företag. När vi kontaktade bankkontoren och satte datum för intervjuerna nämnde vi att det var viktigt att vi intervjuade någon med just sådan erfarenhet. Vi lyckades genomföra alla intervjuer i personliga möten med respondenterna. Viktig information som förmedlas via kroppsspråk har till följd av detta troligtvis blivit uppfattad. Det blev också lättare för respondenten att korrigera missuppfattningar och oklarheter. Vi bad alla respondenter att kort presentera sig själva, sin roll i företaget och hur länge de har jobbat där. Presentationerna finns innan intervjuerna och visar på att respondenterna har den kunskap som efterfrågas. Alla respondenter fick dessutom frågan om vi fick nämna dem och företaget de jobbar på vid namn, varpå alla svarade ja. För att få ner alla intervjuer på ett effektivt sätt valde vi att spela in alla intervjuer. Detta gjordes med respondenternas medgivande. Fördelen med att spela in, snarare än att till exempel anteckna, är att det blir lättare att föra en informativ och produktiv konversation med respondenterna. Det tillåter dessutom bägge författarna att lyssna, analysera och ställa relevanta följdfrågor. Alla frågor och svar i empirikapitlet är uppställda i samma ordning som de ställdes. Svaren blir ibland väldigt långa på grund av frågornas generella öppenhet. Vi har kortat ned svaren för att på ett så effektivt sätt som möjligt förmedla de mest centrala delarna av svaren utan att gå miste om innebörd och betydelse. Larsen (2007) menar att datareduktion är väsentlig vid djupintervjuer eftersom respondenterna kan diskutera saker som inte är relevanta för frågeställningen. Enligt henne bör all irrelevant information sorteras bort. 10

3. Teoretiska utgångspunkter 3.1. 5C-modellen Jankowicz & Hisrich (1987) beskriver fem kriterier som banker tar hänsyn till när de gör sina kreditbedömningar: character, capacity, capital, collateral och conditions. Denna modell kommer i fortsättningen att benämnas 5C-modellen. 5C-modellen är ett tämligen gammalt koncept som har använts för att lära långivare hur de ska tänka när de analyserar företag som vill ta lån. Även om konceptet börjar bli gammalt är det fortfarande användbart när man analyserar riskerna med att bevilja ett lån. Alla kategorier i modellen innehåller viktig information om kunden och företagsledaren som banken kan analysera för att fatta sina beslut. Character/karaktär: I denna kategori undersöks företags erfarenheter och kunskaper kring att bedriva företag. Analyser görs angående låntagarens rykte och företagets struktur. Det här görs för att bedöma företagarens benägenhet att betala tillbaka lånet. Vid bedömning av karaktär finns det många egenskaper som bör beaktas, men främst är stabilitet, integritet och ärlighet (Brody & Frank 1998). Brody och Frank anser även att engagemang är av stort intresse för bankernas handläggare. Detta görs lättast i direkta möten med ansökaren av lånet. Får bankens handläggare ett bra intryck angående låntagarens engagemang kan det skapa förtroende hos handläggaren och bidra till ett beviljat lån. Problemet med bedömning av karaktär är att det inte finns bra mått eller riktlinjer som förklarar hur en handläggare ska värdera karaktär (Kling et al., 2003). Det finns inget passande sätt som på ett objektivt och jämförbart vis värderar en företagsledares karaktär, personlighet och ambition. I empirikapitlet konstateras att den finansiella informationen väger tyngst vid kreditprövning. En professionell kredithandläggare bör aldrig se karaktären som ett beslutsunderlag, även om detta kan avgöra i gränsfall. Capacity/kapacitet: Kapacitet utgörs av kvantitativa data som intäktsprognoser, historisk utvecklingsstatistik och bokslutsinformation som banken samlar in och analyserar (Jankowicz & Hisrich 1987). Kapacitet är en av de faktorer som väger tyngst för alla kreditgivare. Vid en undersökning av kapacitet bedöms olika variabler som tillsammans utgör en bild av företagets förutsättningar att betala tillbaka lånet i framtiden. Den sammantagna bilden som uppkommer består av sannolika framtida kassaflöden som företaget och dess ägare kan generera. Alla tidigare skuldbetalningar undersöks också för att få en uppfattning om hur företaget och ägaren agerat tidigare i samband med krediter. Likvida medel och soliditet undersöks och används som finansiellt underlag för att bedöma företagets och ägarens återbetalningsförmåga. Svenska banker använder sig av Upplysningscentralen, en kreditupplysningstjänst, när de bedömer en kunds kreditvärdighet. De har också interna kontrollsystem som skickar handläggare signaler när en kund inte betalar i tid. Capital/kapital: I denna kategori undersöks mängden eget kapital som företaget byggt upp under åren eller som grundarna av ett nytt företag går in med själva (Jankowicz & Hisrich 1987). Soliditet är ett finansiellt nyckeltal som representerar ett företags långsiktiga överlevnadsförmåga. Soliditet räknas ut genom att dividera eget kapital med totalt kapital inom bolaget. Ju högre soliditet desto bättre långsiktig överlevnadsförmåga. Många långivare letar efter ett specifikt förhållande mellan 11

företagets eget kapital och dess skulder när de bedömer om ett lån skulle vara fördelaktigt för parterna. Soliditeten är användbar i de fall där företag inte kan betala av sina skulder på löpande räkning. I sådana fall används låntagarens eget kapital som betalning. De flesta kreditgivare i Sverige tillämpar en belåningsgrad på hus och byggnader som oftast inte överstiger 85 procent av deras marknadsvärde. I gränsfall kan byggnader belånas helt eller nästan helt, men då kräver kreditgivaren goda underlag och motiveringar till att fatta ett sådant beslut. En bra anledning är att låntagaren har ett stort kassaflöde och därmed goda förutsättningar för att i framtiden kunna betala tillbaka hela lånet. Om så är fallet behövs förmodligen inte ett lån från första början och av den anledningen syns sällan lån av detta slag. Kapitalet kan agera som säkerhet för banken om låntagaren skulle lida likviditetsbrist och inte klarar av att betala tillbaka lånet i den takt fakturorna förfaller. Conditions/förhållanden: Dessa riktlinjer fokuserar på marknaden som låntagaren agerar på (Jankowicz & Hisrich 1987). Marknadens utveckling över de senaste åren kan mycket väl inverka på bankens kreditbeslut. Om marknaden i fråga går igenom tillväxt ställer sig kreditgivare lättare positivt till att bevilja lån, förutsatt att låntagaren kan presentera en stabil affärsidé och plan för framtiden. Vill låntagare etablera ett företag på en marknad som går igenom tillbakagång kan banken komma att ställa hårdare krav på låntagarens framtidsplan och affärsidé. Banken bevakar räntesvängningar kring de varor som handlas på marknaden samt hur dessa kan påverka låntagarens förmåga att betala av sina skulder. Det kan vara fördelaktigt att hitta en bank som har erfarenhet av den verksamhet låntagaren bedriver för att kunna få ett lån med låg ränta. Räntan baseras på risken, som i sin tur påverkas av marknadsförhållanden. Collateral/säkerheter: Denna kategori redogör för vad som kommer att säkra lånet. Här fokuseras på vad låntagaren kommer att kunna lämna som pant om låntagaren får likviditetsbrist (Jankowicz & Hisrich 1987). I sådana fall används säkerheterna som betalning. Banken konfiskerar tillgångar som motsvarar lånets värde. Syftet med säkerheter är att motverka opportunt beteende från den som söker lån. Bruns & Fletcher (2008) menar att säkerheter skapar engagemang hos låntagaren. Säkerheter försäkrar banken om att låntagaren är engagerad i sina åtaganden genom att ge låntagaren motiv att lösa eventuella problem som kan uppstå. Eftersom låntagarens personliga tillhörigheter står på spel finns motiv att arbeta hårt för att kunna återbetala banken. Dessa fem kriterier har att göra med låntagarens generella marknadsvillkor, kapital, återbetalningsförmåga, karaktär samt säkerheter. Jankowicz &Hisrich (1987) och Kling et al. (2003) menar att character är svårt att kvantifiera då det utgörs av kredithandläggarens subjektivitet. Det kan vara svårt att fatta beslut utifrån detta kriterium och därför är kreditbedömares intuition sällan avgörande i kreditbedömningsprocessen. Brody & Frank (1998) menar att 5C-modellen bör utökas med ett C: commitment. Engagemanget som finns hos låntagaren att skapa ett bra företag och att jobba entusiastiskt är en faktor som kan skapa starkt förtroende hos kreditgivaren. Bruns & Fletcher (2008) menar dock att säkerheterna i sig skapar engagemang (commitment) hos låntagaren eftersom dennes egna ägodelar står på spel om det skulle gå dåligt. 12

3.2. Four-eyes principle (4EP) En viktig princip för banker i kreditbedömningsprocessen är the four-eyes principle. I fortsättningen kommer den här principen benämnas 4EP. United Nations Industrial Development Organization, UNIDO (2015), skriver på sin hemsida att 4EP innebär att viktiga beslut eller företagsrelaterade aktiviteter måste godkännas av minst två personer innan aktiviteten kan genomföras. Finansinspektionen kallar detta för dualitetsprincipen och definierar den som följande: principen om att ingen person ensam ska handlägga en transaktion genom hela behandlingskedjan (FFFS 2004:6, 5 ). Fördelen med detta är att företag som de svenska storbankerna, kan stärka sina anställdas förmåga att fatta beslut och låta dem göra det utan att behöva kontakta sina chefer. Detta resulterar i en effektivisering av beslutsfattande samtidigt som det ökar kvaliteten på de beslut som de anställda fattar. Hiebl (2015) menar att 4EP fungerar som ett verktyg för att förhindra konflikter mellan chefer och ägare. Schikora (2011) skriver att 4EP är ett verktyg för att motverka och förebygga korruption. Schikora kommer dock fram till att införandet av 4EP har negativa effekter i familjeföretag. Dessa negativa effekter menar han beror på att individuell vinstmaximering är viktigare för familjeföretag än att förebygga särskilt beteende. Inom bankväsendet har 4EP ett annat syfte: att kontrollera kreditgivarnas bedömningar av kunden och på ett mer pålitligt sätt avgöra om kunden bör beviljas ett lån. Principen tillämpas oftast när det handlar om kunder som är svåra att bedöma och där det kan behövas fler personers åsikter för att fatta ett beslut. 3.3. Risker, räntor och säkerheter Upplysningscentralen mäter risken med att låna ut pengar till olika aktörer och klassificerar dessa aktörer på en skala från ett till sex. På skalan finns också ett antal bokstäver som står för konkurs, obestånd och utmätning med mera (Upplysningscentralen 2015). Personer som vill starta företag på marknader som går igenom nedgång eller som karaktäriseras av svår konkurrens, har hårdare krav på sig från banken att uppvisa en bra finansiell plan och en välutformad affärsidé. Detta är relaterat till att högre risker kräver högre avkastning. Capital Asset Pricing Model (CAPM) visar att avkastningskravet på lån avgörs av pengars tidsvärde samt en marknadsriskpremie som beror på den aktuella marknadsrisken. Kreditgivaren efterlyser därför mer och bättre information ju högre risken är. Banker har inte heller samma frihet till att ta risker eftersom det ofta är spararnas pengar som de lånar ut. Spararna måste kunna känna tillit för att deras pengar är säkra i bankens händer. I artikeln Collateral, type of lender and relationship banking as determinants of credit risk av Gabriel Jiménez och Jesús Saurina (2004) analyseras flera faktorer som leder till att företag kan få problem med att betala sina banklån. De ser på faktorer som relationen mellan låntagare och långivare men också innebörden av säkerheter som kan krävas vid kreditgivning. I undersökningen försöker författarna också granska om det finns en relation mellan riskbenägenhet och säkerheter. Måste mer riskbenägna låntagare gå in med mer säkerheter än mindre riskbenägna låntagare? Slutligen undersöker de hur en nära relation mellan bank och låntagare kan påverka bankens beslut kring utlåning till mer riskfyllda företag. 13

G. Jiménez och J. Saurina kommer i sin undersökning av över tre miljoner lån, samtliga på över 24 000 Euro, fram till att banker vill ha säkerheter som förhåller sig till risken. I de fall där lån löper större risk att inte återbetalas vill banken ha större säkerheter. I samma undersökning fann Jiménez och Saurina dessutom att relationen mellan bank och låntagare har betydelse. Om banken och låntagaren har en god relation och om banken är den enda finansiären till låntagaren så är banken mer villig att ta större risker. 3.4. Kreditpolicy Sveriges fyra storbanker har riktlinjer för sina anställda att följa för att göra så bra affärer och fatta så bra beslut som möjligt utan att utsätta banken för orimliga risker. Ofta tar dessa riktlinjer sin utgångspunkt i Finansinspektionens allmänna råd om kreditriskhantering i kreditinstitut och värdepappersinstitut (FFFS 2004:6). Alla kreditgivare vill veta vad lånet skall användas till och varför det är nödvändigt. En av de tyngsta faktorerna är behovet av framtida kassaflöden hos låntagaren. Dessa kassaflöden ska vara positiva totalt sett och skall användas för att betala tillbaka lånet. Sådan information finns i form av finansiella siffror som framtida försäljning, framtida inköp och totala nuvarande lån och de kassaflöden som dessa innebär. Låntagaren måste kunna visa upp detta för banken i syfte att bevisa att han kan betala tillbaka lånet. Kreditpolicyn måste alltid vara utformad så att inga orimliga risker tas. Som en del av miljövänligt och i allmänhet ansvarsfullt arbete kan banken utforma sin kreditpolicy för att inte stötta miljöfarliga affärsidéer eller i övrigt omoraliska branscher. Detta har att göra med det sociala ansvar stora företag har gentemot samhället som nämns i nästa stycke. 3.5. Corporate social responsibility: CSR Corporate social responsibility är det ansvar som stora företag bör ta för den effekt de har på samhället och alla dess invånare (Europeiska kommissionen 2015). Det ses ofta som en form av arbete företag kan utföra för att skapa bra publicitet och hälsosamma kundrelationer. Företaget jobbar då bland annat med hållbar utveckling som innebär att skapa långsiktig tillväxt på den plats det verkar utan att skada samhälle, miljö eller ekonomi för framtida generationer. Pérez och Rodríguez del Bosque (2014) skriver om olika kunders förväntningar på deras bankers ansvarstagande. De fann att både spar- och affärsbankers kunder har höga krav på sin banks sociala ansvarstagande, särskilt under en finansiell kris. Deras studie visar att banker måste ta ansvar för sin inverkan på samhället för att kunna behålla sina kunder. Önder & Özyıldırım (2014) visar med en teoretisk modell att låntagare föredrar att ha en relation med mindre riskfyllda banker även om det ökar deras lånekostnader. Empiriskt undersöker de sambandet mellan kvaliteten på en bank och kunders efterfrågan på lån och finner att ju mindre risk en bank tar desto större är efterfrågan på deras lån. Låg risk hos en bank kan uppfattas som en typ av samhällsansvarstagande vilket kan hjälpa banken att behålla kunder och attrahera låntagare. 3.6. Kreditgivningens mänskliga faktor Van der Sar (2004) sade att den mänskliga faktorn har stor betydelse för analyser av finansiella marknader. Eftersom kreditbedömningar innebär en analys av den finansiella marknad som ansökaren agerar på, kan detta leda till en överdrivet 14

pessimistisk bedömning från kreditgivarens sida om det föreligger en finanskris. Detta kan få kreditgivaren att neka ett lån som vore gynnsamt både för banken och låntagaren. Omvänt menar Van der Sar att om ekonomin blomstrar så kan kreditgivare göra särskilt optimistiska bedömningar av marknader och ta onödiga risker på grund av det. Kreditgivaren beviljar då lån som kan vara ogynnsamma eller även skadliga för banken. Således kan kreditgivarens subjektivitet påverka bankens beslut. Jankowicz & Hisrich (1987) skriver om intuitionens betydelse i bankers utlåningsbeslut och menar att utlåningsbeslut ofta grundar sig i utlånarens erfarenhet, analytiska förmåga eller partiskhet. Dessa faktorer utgör alltså utlånarens intuition. 15

4. Empiri Den här delen består av intervjuer med fyra personer på olika bankkontor belägna runt de centrala delarna av Karlstad. Först presenteras varje respondent och företaget denne jobbar för. Därefter följer frågor och svar. Vi har transkriberat intervjuerna och därefter redigerat och skurit ner dem för att endast spegla den mest relevanta informationen. Intervjuerna presenteras i den ordning de utfördes. Samtliga intervjuer utfördes oberoende av varandra. 4.1. Nordea 4.1.1. Bakgrund Nordea är den största banken i norra Europa. Banken värderas till cirka 39 miljarder euro på börsen och omsluter nästan 670 miljarder euro. De har omkring 700 kontor och kundcenter i alla deras verksamma länder (Nordea 2015). 4.1.2. Presentation av respondent På Nordeas centrala kontor i Karlstad fick vi möjlighet att prata med kontorschefen och bankrådgivaren Johan Anté. 1 Han har jobbat på Nordea i över tio år. Hans nuvarande tjänst som kontorschef och bankrådgivare har han innehaft i cirka ett år. 4.1.3. Intervjufrågor och svar Hur går kreditbedömningsprocessen till och påverkas den om kunden är en befintlig eller ny kund? Det här är en beskrivning i grova drag av hur bedömningen går till. Det finns många regleringar och instruktioner som går in mer detaljerat på hur bedömningarna ska gå till. En av de viktigaste aspekterna när man ska bevilja lån är att banken återbetalas. När banken tar reda på ett företags återbetalningsförmåga ser de på företagets historik. Det som 5C-modellen innehåller tillämpas, även om det inte uttryckligen är 5C-modellen som används. Banken tittar mycket på privatpersonen och vem denne är, eftersom privatpersonen också är ledaren i företagssammanhang. En kontroll från Upplysningscentralen görs på bolaget och på privatpersonen, då information kring ekonomin är viktig. Hur Upplysningscentralens information ser ut är vägledande men inte avgörande. Banken kan neka lån om informationen från Upplysningscentralen ser dålig ut, men ärendet kan gå vidare om det finns specifika orsaker till varför situationen är som den är. Om upplysningscentralens information inte ser bra ut behövs det göras en fördjupad analys. En fördjupad analys innebär att Nordea använder sina interna system för att ytterligare utvärdera låntagaren. Om Nordeas egen utvärdering ser bra ut och kunden godkänns både på privat- och företagssidan, så underlättar det och det blir lättare att ge krediter. Det behövs ingen vidare kassaflödesanalys om Upplysningscentralen, eller Nordeas interna system ser bra ut. Om dessa analyser 1 Johan Anté Kontorschef Bankrådgivare Nordea Karlstad, intervju den 24 april 2015 16

inte ger tillräckligt bra betyg måste 4EP tillämpas. Ger bankens interna system samt Upplysningscentralen sina godkännanden får kreditgivaren fatta beslutet själv och 4EP behöver ej tillämpas. Det finns skillnader ifall kunden är befintlig eller ny kund. Om befintliga kunder sköter sig får kundansvarig själv fatta beslut förutsatt att bankrådgivarens kreditlimit tillåter det. Ibland uppstår dock problem till exempel relaterade till tidsaspekten, som gör att ärendet måste skötas med 4EP. Då måste ytterligare två personer med rätt befogenhet granska ärendet och fatta beslutet tillsammans med den kundansvarige. Allt bygger på att förutsättningarna ser bra ut. Om det ser lite sämre ut hos kunden måste 4EP tillämpas igen. Om kunden är ny måste en djupare analys genomföras. Historik är väldigt viktigt i alla lägen. Dessutom måste de viktigaste beslutsunderlagen som bokslut och finansiell information finnas tillgängliga för kreditgivaren. Om du är en ny kund som kommer med en affärsidé och ditt bolag har funnits i ett år kontrollerar banken hur det senaste bokslutet ser ut, hur budgeten är framöver och var företaget tror sig befinna sig om 5 år. Kommer företagsledaren leva av det här, ta ut lön eller vad är tanken? Eftersom många småbolag inte har så stora intäkter i början, men ekonomin kan ta fart efter ett par år så är det viktigt att veta deras framtidsplaner. Upplysningscentralens information undersöks då det är viktigt att ha information om vem ägaren är. Om du varit privatkund hos Nordea sedan tidigare kan de med sina interna system se om du skött dig vilket underlättar kreditbedömningsprocessen. Finns det något icke-faktabaserat beslutsunderlag? Magkänsla är viktigt, men svårdefinierat. Det vanligaste scenariot som uppstår är att kunden är skötsam men personkemin stämmer inte, och då får inte bedömningen göras utifrån det. Ett annat scenario är att kreditgivaren tror på affärsidén, men personen ifråga presenterar den på ett svagt sätt. Trots det här kan krediter ges, men då rör det sig om små krediter då stora risker inte tas. Däremot kan inte en positiv magkänsla vara rådande mot en finansiell analys som säger något annat. Magkänslan påverkar på ett positivt sätt mer än ett negativt. Och oftast väger magkänslan över på ett positivt sätt och inte negativt, även om affärsidén presenteras svagt. Kan ett reviderat bokslut vara avgörande i en bedömning? Det kan vara en avgörande faktor i vissa gränsfall. Banken litar på kassaflöden och var företaget säger att de tror sig vara om 5 år. Revisionspliktens avskaffande har inte påverkat eller inneburit någon skillnad i bedömningen av krediter. Analyserar ni låntagarens bransch? Branscher analyseras inte, men det är viktigt i alla lägen att starkt kunna motivera sin affärsidé. Om det är en svagare eller nedåtgående marknad görs en djupare analys eller fler frågor kring affärsmodellen att ställas. Här är det extra viktigt med god motivering. Kommer någon med en affärsidé kan banken inte rakt säga nej utan går ändå igenom affärsplanen och analyserar situationen. Banken har detta ansvar mot 17

kunden. Pengar lånas aldrig ut till någon om banken inte får svar på varför de ska låna ut pengar. Hur följer banken upp krediter? Nordea använder sig av två sätt för att följa upp krediter. Varje månad kommer en intern rapport om hur kunden skött sig. Det andra är den externa rapporten som kommer från Upplysningscentralen varje dag. Om kunden inte skött sig ges en signal om detta i form av ett siffervärde. Om det hänt något som inte ser bra ut agerar banken direkt. Då tar banken kontakt med kundansvarige och frågar om denne kände till det här och om han vet varför det ser ut så här. Nordea träffar alla sina låntagande företagskunder minst en gång om året och uppföljning sker också via konstanta dialoger inom kontorsgruppen på banken. Hur vet banken om företaget är på obestånd? Först syns det via Upplysningscentralens och våra interna varningssignaler. Då kommer en diskussion föras. Om obestånd leder till konkurs kommer banken titta på vad som finns i bolaget och om det finns pant. Problemet som kan uppstå är att det tar för lång tid från det att första kontakten tas till att banken ser att det går dåligt. Hur undviks stora risker? Inga onödiga eller stora risker ska tas om man följer de instruktioner och riktlinjer som finns gällande hur man ska gå tillväga. Genom att följa dessa riktlinjer tas inga stora eller onödiga risker. 4.2. SEB 4.2.1. Bakgrund SEB grundades år 1856 som Stockholms Enskilda Bank av André Oscar Wallenberg. Sedan dess har banken vuxit och idag är den en av Sveriges och Nordens största banker. Fler än hälften av alla SEB:s anställda befinner sig utanför Sverige. Banken har idag kontor och kundcenter i drygt 20 länder världen runt. 4.2.2. Presentation av respondent Vi fick tillfälle att prata med Christofer Finnsgård på SEB:s kontor i centrala Karlstad. 2 Han har jobbat som företagsrådgivare för SEB i nästan fyra år. Tidigare arbetade han för Nordea som företagsrådgivare. 4.2.3. Intervjufrågor och svar Hur går kreditbedömningsprocessen till och påverkas den om kunden är en befintlig eller ny kund? Om ett litet eller nystartat företag kommer in till banken och söker kredit bokas ett möte. Finansieringen underlättas om kunden har gjort en affärsplan, en budget och 2 Christofer Finnsgård Företagsrådgivare SEB Karlstad, intervju den 29 april 2015 18

tänkt ut en plan. En ytterligare fördel är om företagsledaren varit på nyföretagarcentrum om företaget är nytt, eller om de redan varit i kontakt med Almi som är en finansieringspartner för företag. De gör finansiering tillsammans med bankerna. Banken vill veta vilken verksamhet företaget ska bedriva. Syftet med lånet samt information kring låntagaren begärs. Efter det gås budgeten igenom och banken gör en bedömning angående återbetalningsförmågan. Finns företaget sedan tidigare tittar man på historik, men även här ska man ha en budget och en affärsplan. Därefter diskuteras och förhandlas lånevillkor fram. All utlåning bygger på analys. Hur mycket pengar ska lånas? Beroende på belopp kan det vara tillräckligt med två kreditgivare, annars tas beslutet av en kreditkommitté. Om lånet angår mindre företag och mindre krediter är det tillräckligt med två personer, men minst två av bankens kreditgivare måste vara med oavsett kreditbelopp och storlek på företaget. Gäller det större summor är det en kreditkommitté på cirka tre till fyra personer som tar beslut. Om kommittén är oenig så ska de motivera sitt kreditbeslut. Då behöver kommittén undersöka affärsidén och syftet djupare, så att inte bankens krav är orimliga. En riskbedömning görs och kunden får en riskklass hos SEB. Vissa branscher ses som mer riskfyllda och då ställs hårdare krav på kunder. I sådana fall kan bland annat högre eget kapital krävas. Finns inte tillräckligt kassaflöde och återbetalningsförmåga sker ingen affär. Pant är alltid ett plus att kunna ha som säkerhet. Banken vill ha en andra väg ut om något skulle hända. Panten dämpar risken, men ett dokumenterat kassaflöde är ett måste. Om företaget är nytt kommer budgeten att kontrolleras extra eftersom det inte finns någon information sedan tidigare. Vad ska säljas? Vad kostar det? Hur mycket ska företaget ta betalt? Hur har kunden tänkt? Om det gått dåligt i tre år, varför ska det plötsligt gå bättre nu? Här är det viktigt med motivering och att ha stöd bakom varför det kommer gå bättre. Trovärdighet är också viktigt. Personen bakom, alltså företagsledaren, bedöms. Men hårda fakta som återbetalningsförmåga bedöms mer ingående. Magkänsla spelar in och förtroende behöver skapas. Eget kapital är viktigt då det spelar roll om det är egna pengar man går in med, eller om det är riskkapital. Är det egna pengar ger det större trygghet. Några av de viktigaste finansiella informationskriterierna är senaste bokslut, preliminära siffror, delårssiffror och aktuell budget. I synnerhet om tidpunkten för lånet inte ligger nära de senaste finansiella rapporterna. Banken ställer då också frågor kring företagets nuvarande trend. Kassaflödet bedöms självklart också då det är viktigt för att bedöma återbetalningsförmåga. Finns det något icke-faktabaserat beslutsunderlag? Personen bakom företaget bedöms såväl som dennes förmåga att ta hand om sin verksamhet. Företagsledarens trovärdighet bedöms också i stora drag. 19