Förlängd läroplikt Vem omfattas av förlängd läroplikt? Eftersom beslut om förlängd läroplikt har fattats på mycket olika grunder och den relativa andelen elever med förlängd läroplikt varierar mellan olika kommuner, har man i samband med ändringen av läroplansgrunderna (Grunderna för en läroplan 2010, föreskrift 51/011/2010 och Ändringar och kompletteringar av grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2010, föreskrift 50/011/2010) definierat noggrannare, vilka dessa elever är. Definitionen har tagits från Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagstiftning om utbildning (RP 86/1997). Enligt den gäller den förlängda läroplikten gravt handikappade barn. Till dessa räknas syn- och hörselskadade barn samt barn som på annat sätt är fysiskt eller mentalt gravt handikappade eller sent utvecklade. Också en svår sjukdom kan vara orsak till förlängd läroplikt. Alla syn- och hörselskadade barn, t.ex. sådana som använder hörapparat, omfattas inte automatiskt av förlängd läroplikt, utan beslutet ska prövas utgående från ovan nämnda definition enligt grunderna för läroplanen. I lindriga och t.o.m. medelsvåra hörselskador, där skolgången ofta löper väl med hjälp av stödåtgärder eller i vissa fall nästan helt utan stödåtgärder och eleven kommer att nå målen för den grundläggande utbildningen på nio år, behövs ett beslut inte alltid. Beslutet om förlängd läroplikt En elev som omfattas av förlängd läroplikt är också alltid en elev som får särskilt stöd. För eleven ska således fattas förvaltningsbeslut både om förlängd läroplikt och om särskilt stöd. Om man beslutar om de båda frågorna i samma förvaltningsbeslut, ska man specificera vilka lagparagrafer som ligger till grund för besluten. Beslut om särskilt stöd fattas i fråga om dessa elever med stöd av 17 4 momentet i lagen om grundläggande utbildning och beslut om förlängd läroplikt med stöd av 25 2 momentet i lagen om grundläggande utbildning. Beslutet ska i regel fattas före läroplikten börjar, redan i 5-års ålder. Då kan rätten till avgiftsfri som föregår läroplikten förverkligas fr.o.m. hösten det år då barnet fyller 5 år eller m.a.o. ett år före barnets läroplikt börjar. Beslut som gäller en enskild elev, till exempel om särskilt stöd och förlängd läroplikt, ska alltid motiveras. Elevens situation ska bedömas utgående från hans eller hennes styrkor och behov av individuellt stöd och besluten fattas utgående från detta. Om beslutet fattas när barnet är 5 år, ska det antecknas i beslutet att den förlängda läroplikten börjar 1.8. det år då barnet fyller sex år. Om vårdnadshavaren beslutar att barnet ska börja i som föregår läroplikten i 5 års ålder, ska barnet genast börja få särskilt stöd och en individuell plan för hur undervisningen ska ordnas (IP) ska göras upp för barnet. 1
Ändring i beslut som gäller särskilt stöd och förlängd läroplikt söks hos regionförvaltningsverket. Till den del som ett beslut om särskilt stöd gäller de frågor om vilka bestäms i 31 i lagen om grundläggande utbildning, till exempel tolknings- och biträdestjänster, ska förvaltningsdomstolen anges som besvärsinstans. När man bedömer om ett barn ska omfattas av förlängd läroplikt, ska barnets situation jämföras med ovan nämnd definition. Beslut om förlängd läroplikt och beslut om särskilt stöd som samtidigt fattas och för första gången, ska basera sig på ett psykologiskt eller medicinskt utlåtande. Pedagogisk utredning behövs inte i detta fall. Den behöriga myndighet som fattar beslutet, prövar beslutets innehåll under tjänsteansvar och beaktar expertutlåtandet, men expertutlåtandet kan inte som sådant vara bindande för beslutsfattaren. De som skriver utlåtandena har inte alltid tillräcklig kännedom om normerna i en och den grundläggande utbildningen och kan därför handla på olika sätt. Det är bra att på lokal eller regional nivå diskutera med dem som skriver utlåtandena och i synnerhet resonera om normerna för särskilt stöd och förlängd läroplikt, tolkningen av dem och gemensamma linjedragningar. Samarbetet med vårdnadshavaren underlättas om beslutet om förlängd läroplikt är i linje med expertutlåtandet. Ett beslut om förlängd läroplikt ska i allmänhet fattas innan läroplikten inleds. Om beslut inte har fattats eller om elevens situation förändras under en eller den grundläggande utbildningen, kan beslutet i undantagsfall även fattas senare. Då kan läroplikten inte längre förlängas, men beslutet har betydelse för undervisningsgruppens storlek och det kan också ha betydelse för de läroämnen som undervisas. Beslutet inverkar därtill på den finansiering utbildningsanordnaren får. Ett beslut om särskilt stöd för en elev som omfattas av förlängd läroplikt granskas liksom för övriga elever, åtminstone efter det andra läsåret och före uppflyttningen till årskurs sju. I samband med granskningen görs en pedagogisk utredning även för de elever som omfattas av förlängd läroplikt. Motiveringarna för beslutet ska ingå i den pedagogiska utredningen om eleven. Utredningen kan vid behov kompletteras med psykologiska eller medicinska bedömningar eller andra expertutlåtande. För tillfället finns det elever som omfattas av förlängd läroplikt, trots att de inte har behov av den eller inte per definition inte hör till gruppen med förlängd läroplikt. Enligt grunderna för läroplanen för och den grundläggande utbildningen ska ett beslut fattas om att den förlängda läroplikten upphör om en elev inte längre omfattas av förlängd läroplikt och eleven övergår då till att omfattas av den allmänna läroplikten. Beslutet fattas av samma tjänsteinnehavare eller organ som fattat beslut om förlängd läroplikt. Beslut om att den förlängda läroplikten ska upphöra kan fattas även om eleven fortsätter att få särskilt stöd. Beslutet fattas alltid utgående från vad som är till elevens fördel och från elevens behov, inte till exempel för att bättre kunna bilda undervisningsgrupper. Om det fattas ett beslut om att det särskilda stödet ska upphöra, ska det samtidigt fattas ett beslut om att den förlängda läroplikten ska upphöra. 2
Tre alternativa sätt att ordna förlängd läroplikt De tre sätt som nedan beskrivs för att ordna den förlängda läroplikten har presenterats i kapitel 5.1.5 i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen. Alternativa sätt att ordna undervisningen för elever som omfattas av förlängd läroplikt 17 år Barnet börjar i frivillig det år då barnet fyller fem år, fortsätter följande år i den läropliktsenliga förskoleundervisingen och inleder därefter den grundläggande utbildningen. 16 år grundläggande utbildning (9 årskurser) läropliktstid 7 år 6 år 5 år som föregår läroplikten 13 17 år Barnet inleder den läropliktsenliga en det år då barnet fyller sex år, deltar i en ett år och inleder därefter den grundläggande utbildningen. 16 år grundläggande utbildning (9 årskurser) läropliktstid 7 år 6 år 14 3
Barnet inleder den läropliktsenliga en det år då barnet fyller sex år och deltar i en två år. Barnet inleder då den grundläggande utbildningen ett år senare än vad som bestämts, det vill säga det år då barnet fyller åtta år. Ett separat förvaltningsbeslut ska fattas om den grundläggande utbildningen inleds ett år senare än vad som bestämts. 17 år 8 år 7 år 6 år grundläggande utbildning (årskurs 9) läropliktstid beslut om att inleda den grundläggande utbildbningen ett år senare än vad som bestämts (GrL 27 ) 15 Samarbete mellan olika förvaltningsnämnder och aktörer är viktigt för att informationen om behovet av förlängd läroplikt i ett tillräckligt tidigt skede ska nå dem som fattar beslut i ärendet och för att barnet ska börja få det behövliga stödet. Enligt grunderna för läroplanen ska samarbetet mellan en och den övriga småbarnsfostran, övrigt samarbete och olika aktörers ansvar och samarbete definieras i den lokala läroplanen. Därtill betonas det att barnets vårdnadshavare i tillräckligt god tid ska få information om de olika alternativen av förlängd läroplikt och om följderna av olika val, eftersom vårdnadshavaren avgör om barnet ska delta i den frivilliga en som föregår läroplikten. Hur länge barnet ska gå i förskola och när barnet ska inleda den grundläggande utbildningen ska planeras utgående från barnets framsteg, behov av stöd och situationen som helhet. Om barnet inleder sin läroplikt i förskolan vid 6 års ålder görs beslutet om längden (1-2år) på förskolan under förskolans första år. Beslutet görs först i det skedet då det är klart att barnet är moget att börja i första klass efter ett år i förskolan eller om han/hon behöver ett år till i förskolan. Det är viktigt att berätta för vårdnadshavaren att om han eller hon väljer att barnet ska börja i den frivilliga en i 5 års ålder, så betyder det att barnet inleder den grundläggande utbildningen i 7 års ålder. Ett tredje år av kan komma i fråga endast i mycket exceptionella fall. Ett sådant beslut kan fattas bara i det fall att man under eller i slutet av det andra året upptäcker att barnet inte har gjort målenliga framsteg under en. Barnet har trots allt potential att klara sig i den grundläggande utbildningen enligt betydligt högre mål om det inte inleder den grundläggande utbildningen i 7 års ålder. Orsaken till en sådan exceptionell situation kan vara att barnet har varit sjuk i långa perioder under en. Alltid när ett barn inte inleder den grundläggande utbildningen i 7 års ålder, ska ett beslut enligt 4
27 i lagen om grundläggande utbildning fattas. En utbildningsanordnare kan utgående från en psykologisk utredning eller vid behov medicinsk utredning ge ett barn tillstånd att inleda den grundläggande utbildningen ett år senare än vad som bestämts. För varje barn/elev måste det vara känt, om barnet deltar i eller grundläggande utbildning och i vilken årskurs barnet går. Detta gäller också för de gravast handikappade som studerar enligt verksamhetsområde. Innebörden av förlängd läroplikt i praktiken För att göra det lättare att förstå måste man göra skillnad mellan läropliktens längd å ena sidan och hur mycket tid det åtgår till att fullgöra läroplikten å andra sidan, dessa är två olika saker. För dem som omfattas av förlängd läroplikt inleds läroplikten i 6 års ålder med. För övriga elever inleds den i 7 års ålder i den grundläggande utbildningens första årskurs. För elever som studerar enligt allmän läroplikt omfattar läroplikten 10 år. De flesta avlägger den grundläggande utbildningens lärokurs på nio år. Ett extra läropliktsår är en garanti för att eleven fortsättningsvis är läropliktig, även om han eller hon stannar kvar på klassen en gång. Inte heller elever som omfattas av förlängd läroplikt använder alltid 11 år till att fullgöra läroplikten. För elever som omfattas av förlängd läroplikt uppfylls 11 år endast i det fall att de inleder den läropliktsenliga en i 6 års ålder och utnyttjar den möjlighet att få i två år som lagen medger eller stannar kvar på klassen. Förlängd läroplikt innebär att läroplikten inleds ett år tidigare än vad som bestämts, läroplikten förlängs inte i mitten eller i slutet av den grundläggande utbildningen. Till exempel inleder en elev som omfattas av förlängd läroplikt sin skolgången som sexåring med läropliktsenlig. Eleven deltar i en i ett år eftersom han eller hon anses vara mogen för att inleda den grundläggande utbildningen och fullgör i allmänhet läroplikten på tio år. Den grundläggande utbildningen omfattar alltid årskurserna 1-9. Skolgången kan inte fortgå längre om inte eleven stannar kvar på klassen, vilket är mycket exceptionellt i fråga om elever som får särskilt stöd. Efter att ha fått avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen kan eleven delta i påbyggnadsundervisning, ifall kommunen ordnar sådan. Frivillig som inleds i 5 års ålder inom ramen för förlängd läroplikt omfattas av samma normer som motsvarande för barn som inte har detta beslut, som inleds i 6 års ålder. Förskoleundervisning kan endast ges på de platser som bestämts i lagen om grundläggande utbildning och dagvårdslagen. Kommunen beslutar på vilken plats förskolundervisningen för ett barn som omfattas av förlängd läroplikt ska ordnas. Förskoleundervisningen genomförs alltid enligt läroplanen för, oberoende av var den ges. Ett barn har rätt till minst 700 timmar per läsår. När barnet är 5 år gammalt avgör vårdnadshavaren om barnet ska delta i, i 6 års ålder är den en del av fullgörandet av läroplikten. Elever som omfattas av förlängd läroplikt omfattas av samma författningar som övriga elever, till exempel statsrådets förordning om riksomfattande mål för utbildningen enligt lagen om 5
grundläggande utbildning och om timfördelning i den grundläggande utbildningen (1435/2001). Om avvikelse görs i fråga om en enskild elev, till exempel så att eleven befrias från studier i något läroämne eller undervisningen i ett läroämne avviker från timantalet för årskursen, ska beslut om det finnas med i beslutet om särskilt stöd med stöd av 18 i lagen om grundläggande utbildning. Anordnande av undervisningen enligt verksamhetsområde i stället för enligt timfördelningen görs beslut om i beslutet om särskilt stöd. De elever som studerar enligt verksamhetsområde får undervisning enligt samma antal årsveckotimmar som de elever som studerar enligt läroämne. Om avvikelse görs i fråga om en enskild elev ska också finnas beslut på detta i beslutet om särskilt stöd med stöd av 18. Om avvikelsen inte är tillfällig, till exempel på grund av sjukdom, ska ett beslut alltid fattas, och beslutets behövlighet granskas enligt lagen om grundläggande utbildning. I förordningen om grundläggande utbildnings bestäms om gruppstorlekarna för elever som omfattas av förlängd läroplikt. Avvikelser från dessa kan inte göras ens tillfälligt. Om till exempel en elev som omfattas av förlängd läroplikt integreras i en grupp med allmänundervisning, ska maximigruppstorleken 20 elever följas under alla lektioner. Bestämmelserna om gruppstorlek gäller också en. Vid kompanjonundervisning, när det finns två lärare i klassrummet, räknas eleverna per lärare och en sådan grupp kan således vara större än bestämt. Beslut om särskilt stöd och förlängd läroplikt ska alltid övervägas utgående från det enskilda fallet. Beslut om att förlängd läroplikt ska upphöra kan t.ex. inte fattas på grund av att gruppstorleken annars skulle överstiga vad som bestämts. Utbildningsanordnaren kan inte kategoriskt besluta att undervisningen för elever med en viss diagnos, t.ex. lindrig utvecklingsstörning, alltid ska ordnas i en specifik skola, klass eller i en viss undervisningsgrupp. Beslutet om undervisningsplatsen övervägs alltid individuellt i samband med beslutet om särskilt stöd. Grunden för beslut gällande förlängd läroplikt Undervisningen för elever som omfattas av förlängd läroplikt regleras av följande bestämmelser i lagen om grundläggande utbildning (628/1998). Barn som är permanent bosatta i Finland är läropliktiga. Läroplikten börjar det år under vilket barnet fyller sju år. Läroplikten upphör när den grundläggande utbildningens lärokurs har fullgjorts eller när det har pågått 10 år sedan läroplikten började (GrL 25 1 mom.). Om ett handikapp eller en sjukdom hos barnet medför att de mål som ställts för den grundläggande utbildningen uppenbarligen inte kan nås under nio år, inleds barnets läropliktigt ett år tidigare än bestämt, d.v.s. i 6 års ålder och läroplikten fortgår i 11 år. (GrL 25 2 mom.). Enligt 26 a 1 momentet i lagen om grundläggande utbildning (1288/1999) har ett barn rätt att få året innan läroplikten uppkommer. Enligt 26 1 momentet i lagen om grundläggande utbildning (477/2003) ska den som omfattas av förlängd läroplikt delta i som ordnas det år läroplikten börjar. Förskoleundervisningen omfattar ett år. Enligt 25 2 momentet kan en omfatta två år för elever som får specialundervisning och omfattas av förlängd läroplikt (GrL 9 2 mom.). Enligt 3 2 momentet i förordningen om grundläggande utbildning (852/1998) ska ges under minst 700 timmar per år. 6
Om gruppstorleken för elever som omfattas av förlängd läroplikt bestäms i 2 3 momentet i förordningen om grundläggande utbildning (893/2010) enligt följande. I undervisning som ges elever som omfattas av sådan förlängd läroplikt som avses i 25 2 momentet lagen om grundläggande utbildning får undervisningsgruppen bestå av högst åtta elever. En undervisningsgrupp som bildas av gravt utvecklingsstörda elever får dock omfatta högst sex elever. Om undervisningen ges till elever som avses i 2 mom. i samma grupp eller tillsammans med i 2 mom. avsedda elever som får särskilt stöd, bestäms maximistorleken på undervisningsgruppen enligt vilket slags stöd merparten av eleverna i gruppen får. Om undervisningen för en elev som avses i detta moment ges tillsammans med andra elever än sådana som avses i detta moment eller i 2 mom., får undervisningsgruppen omfatta högst 20 elever. I statsrådets förordning om riksomfattande mål för utbildningen enligt lagen om grundläggande utbildning och om timfördelning i den grundläggande utbildningen (1345/2001) bestäms om undervisningen för elever som omfattas av förlängd läroplikt (9 2 mom.). Undervisningen kan enligt den vid behov ordnas så att undervisning i det andra inhemska språket och i ett främmande språk inte ges som ett gemensamt ämne. Ämnen kan kombineras till ämneshelheter och indelas i delområden såsom anges i den lokala läroplanen. I 14 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) bestäms om förhöjning av statsandelen för elever som omfattas av förlängd läroplikt inom den grundläggande utbildningen. Enligt 25 2 momentet i lagen om grundläggande utbildning, kan för utbildning som avses som del av den 11-åriga läropliktiga undervisningen beviljas förhöjning av eurobeloppet/per elev. Beloppet räknas enligt grundpriset kommunen får för grundutbildningen multiplicerat med 2,41, som sedan multipliceras med antalet elever som avses i denna paragraf. Till det adderas grundpriset för den grundläggande utbildningen, multiplicerat med 1,45, som multipliceras med antalet gravt handikappade elever. 7