Fullkostnadsredovisning -en internationell exposé

Relevanta dokument
ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN

Svenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz

Södermanlands län år 2018

Globala Arbetskraftskostnader

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Tabeller. Förklaring till symbolerna i tabellerna. Kategorin är inte relevant för det aktuella landet varför data inte kan finnas.

Ett utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/

Innovationsklimatet i den svenska livsmedelssektorn varmt eller kallt? Hauke Bossen, Roland Berger AB Tove Larsson, Roland Berger AB

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. September 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. December 2016

Stockholms besöksnäring. November 2015

Stockholms besöksnäring. Januari 2016

Information om ansökan per land

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016

Budget och stipendienivåer för call 2018 (KA103)

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Klimatpolitikens utmaningar

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Full kostnadsredovisning, kostnadsbärare och projektbudgetmall

BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBELOPP

SUHF-modellen i verkligheten

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBIDRAGSSATSER

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år

Stockholms besöksnäring. November 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014

Var med och påverka kommande arbete inom Human resource management

PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Föreläsning om universitetsekonomi 8/5 2019! Maria Andersson, ekonomipedagog Lyceum

DELÅRSRAPPORT FÖR TRE MÅNADER

Kollektivavtalens täckningsgrad och organisationsgraden på arbetsmarknaden. Lars Calmfors Saltsjöbadsavtalet 80 år 12/3-2019

Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning

Fler betalande studenter hösten 2012

Stockholms besöksnäring. September 2014

Svensk författningssamling

Anslagsfördelning och budget 2018 samt planeringsramar

Migration och integration. Lars Calmfors Senioruniversitetet 12/

BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KF: Utrikes födda och födda i Sverige med båda¹ föräldrarna födda utomlands efter ursprungsland, kön och ålder.

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

UTLÄNDSKA STUDERANDE MED STUDIESTÖD FRÅN ETT NORDISKT LAND ASIN

Den svenska välfärden

Ekonomiska förutsättningar

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

EUs lägsta arbetslöshet till 2020

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext

Pressträff. Fredrik Nordström, vd Fondbolagens förening. 17 januari 2019

Demoenkät Turism Denna enkät är ett referensexemplar. Om du vill arbeta med den - vänligen kontakta ImproveIT Sweden AB,

Forskningens och utbildningens kostnader. Beskrivning av den nya modellen för kostnadsredovisning

Svensk författningssamling

Personer från andra länder

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket

Uppsala Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping. Mars

Europeiska unionens råd Bryssel den 18 maj 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

Uppsala Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping. Feb

DELÅRSRAPPORT FÖR NIO MÅNADER

Högre lägstlöner för högre tillväxt. Dan Andersson Albin Kainelainen

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars Vice riksbankschef Martin Flodén

Uppsala Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping. Juni

Samråd om en europeisk arbetsmyndighet och ett europeiskt socialförsäkringsnummer

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data

Internationell prisjämförelse 2011

Migration och ekonomisk tillväxt. Lars Calmfors SVD Näringsliv Financial Forum 30/

Ett starkare Sverige

Avgiftshandboken Kortversion - sommarlathund

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet

Investera för framtiden Budgetpropositionen september

Uppsala Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping. Jan. C-län Uppsala

Internationell mobilitet på forskarnivå

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

Konjunkturrådets rapport 2018

Vetenskapsrådets arbete med nationell infrastruktur

Svensk författningssamling

Produktivitetsutveckling, investeringar och välstånd Göran Grahn

Samverkan som framgångsfaktor för forskning och innovation Johanna Adami, leg. läk. professor

Förlängning av Sveriges deltagande i IMF:s nya lånearrangemang (NAB)

Internationell prisjämförelse 2012

INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND

Internationell prisjämförelse 2013

Uppsala kommun Månad

Transkript:

Fullkostnadsredovisning -en internationell exposé förekomst och användning Olle Häggbom

FinanciallySustainableUniversities Towardsfull costing in European universities EUA projektet har undersökt 14 länder. Vi har lagt till Australien, Kanada och USA

Fullkostnadsredovisning (full cost) att kunna identifiera och redovisa både direkta och indirekta kostnader för en aktivitet/projekt

Fördelar med full cost 1. Mer aktivitetsbaserad redovisning 2. Effektivare intern resursallokering 3. Strategiska beslut på bättre ekonomisk grund 4. Benchmarkingmöjligheter 5. Bättre underlag för förhandlingar och prissättning 6. Transparens ger bättre förståelse och förtroende

Finansiella utmaningar 1. Offentlig finansiering ändrar karaktär -Från klumpsumma till mer forskningsprojekt i konkurrens 2. Mer samfinansiering ökar finansieringstrycket - Pengar får hämtas från andra källor 3. Att ha många finansiärer är komplicerat - Olika redovisningskrav, administrationsdrivande

Det viktiga är att finansiärerna accepterar full cost - metodiken ochtänkandet (att samtliga direkta och indirekta kostnader redovisas). Det är en annan sak ivilken utsträckning dessa fulla kostnader finansieras.

Europa EUA projektet har undersökt 14 länder. Utvecklingen av full cost har kommit olika långt både i jämförelse mellan länder och inom länder.

Hinder för införande av full cost Interna Motstånd mot förändring, särskilt New Public Management (NPM) Oro över tidredovisning Bristande stöd från ledningen Externa För lite autonomi Misstro från finansiärer Inget ekonomiskt bidrag för att införa full cost

Framgångsfaktorer för införande 1. Nationell samling 2. Tillräcklig autonomi 3. Ekonomiskt stöd för utveckling och införande 4. Finansiärerna grundar sina bidragsregler på full cost -metodiken 5. Utbildning av berörda 6. Ledningens engagemang och effektiv kommunikation internt och externt 7. Administratörer kan kommunicera väl med akademin

Bäst i klassen Storbritannien, Irland, Finland och Sverige Full cost allmänt implementerat men utnyttjas strategiskt av universiteten i varierande utsträckning. Nationellt samordnat införande, ej Finland

Nederländerna De flesta universiteten har kommit långt i implementering och användning av full cost men ingen nationell samordning. University of Amsterdam certiferat av EU för FP7

Har börjat Österrike, Belgien, Frankrike och Tyskland. Diskussion sedan flera år, ingen nationell samordning, universitet inför sina egna modeller.

Har ännu längre kvar Portugal, Polen, Kroatien och Turkiet. Enstaka universitet har börjat, insikten börjar sprida sig, ingen nationell samordning.

Varför var det bra? Fördelar med full cost 1. Mer aktivitetsbaserad redovisning 2. Effektivare intern resursallokering 3. Strategiska beslut på bättre ekonomisk grund 4. Benchmarkingmöjligheter 5. Bättre underlag för förhandlingar och prissättning 6. Transparens ger bättre förståelse och förtroende

och vad är det som driver på? Finansiella utmaningar 1. Offentlig finansiering ändrar karaktär -Från klumpsumma till mer forskningsprojekt i konkurrens 2. Mer samfinansiering ökar finansieringstrycket - Pengar får hämtas från andra källor 3. Att ha många finansiärer är komplicerat - Olika redovisningskrav, administrationsdrivande

Ett axplock Kanada, Australien och USA

Kanada exemplet Mc Gill (Montreal) Delstaten gör anslagsminskning om externt finansierad forskning inte täcker indirekta kostnader, täcker indirekta kostnader för lokala myndigheter och vissa donationsfonder. Staten anslag från statliga myndigheter 65% på direkt lön eller 40% på direkta kostnader statliga forskningsfonder, ju större anslag desto lägre % till indirekta kostnader

Kanada statliga forskningsfonder (CIHR, NSERC, SSHRC) Kompensation för indirekta kostnader beroende på de senaste tre årens bidrag till lärosätet. Första $ 100.000 80% av indir. kostnader Nästa $ 900.000 50% Nästa $ 6 miljoner 40% Sedan ca 20% $ CAN = ca 7 SEK

För McGillinnebär det Kompensationen för indirekta kostnader är Delstaten bidrar med 50-65 % Staten med omkring 20 % Resterande får finansieras från andra källor. Påläggsbehovet för indirekta kostnader uppskattas till 30 80%, beroende på typ av forskning

Australien Nationell utredning 2009 beställd av regeringen pga många års underfinansiering, 30 40 % under. Förslag om att täcka 80% av indirekta kostnader. full cost det blev 35% på direkta kostnader (men om möjligt 45-60%) eller 100 127 % på lönekostnaderna

USA Statliga riktlinjer för beräkning av godkända direkta och indirekta kostnader. Staten ska bära sin skäliga andel av de totala kostnaderna. Funnits sedan 50-talet, liknar modell för försvarsbeställningar. Pålägg beräknas utifrån faktiska kostnader och fastställs för varje lärosäte efter förhandlingar vart tredje år.

USA forts. Förutsätter full cost redovisning och omfattande förhandlingsarbete. Pålägget gäller lika för alla projekt och för alla finansiärer med vissa undantag. Lärosätet fördelar ut pålägget. Pålägget avser Facilitiesand Administrative (F&A) Costs = indirekta kostnader inkl lokaler Pålägget utgår på beviljade direkta kostnader

F&A, fördelas ut till projekten direkta Indirekta direkta Indirekta direkta F&A % Projekt A Projekt B Universitetet

F&A Påläggsprocent för F&A varierar mellan lärosätena beroende på inriktning, klimat, region, administration etc. Normalt ca 50 60 % i pålägg för F&A på direkta kostnader (högre för privata universitet).

Läget USA

Läget USA

Sammanfattning internationellt underfinansiering är ett generellt problem full cost är viktigt för att visa faktiska kostnader