för en bättre studentstad uppföljning i halvtid

för en bättre studentstad uppföljning i halvtid 1

7 krav för en bättre studentstad - uppföljning i halvtid Utgiven av: Uppsala studentkår (2016) Författare: Susanna Edström Medförfattare: Caisa Lycken och Miranda Cox Grafisk form och bilder: Marjo Palokangas Tryck: LaserTryck.se, Stockholm Dnr: 59:15/16 ISBN: 978-91-982848-2-9 2

7 krav för en bättre studentstad - uppföljning i halvtid Inför kommun-, landstings- och riksdagsval 2014 drev Uppsala studentkår kampanjen 7 krav för en bättre studentstad riktad mot lokala politiker. De sju krav som valdes ut var alla konkreta förslag som berör studenters tillvaro, som sammantaget skulle höja studenternas livskvalitét i Uppsala. De sju kraven sågs som förutsättningar för att Uppsala skulle bli en bra studentstad att leva och studera i, och det är de fortfarande. Kampanjen fick genomslag i lokala medier och kommunpolitiker från sju partier deltog i en debatt strax innan valet 2014 [1]. Nu, två år senare och halvvägs in i mandatperioden för kommun- och landstingspolitiker följer vi upp och granskar vad de har gjort för att förbättra för Uppsalas studenter utifrån de 7 kraven. Denna skrift är uppdelad enligt de 7 kraven, så att varje krav utgör ett eget kapitel. Varje kapitel inleds med att det ursprungliga kravet presenteras. Efter det följer en genomgång om vad som skett, och sker, på området. Här uppmärksammas vad kommun och landsting, och när det är relevant i samarbete med Uppsala universitet, har gjort för att svara upp mot kraven. Slutligen följer Uppsala studentkår upp med att formulera ett uppdaterat krav. Uppsala utsågs till Årets studentstad 2015/2016. Att göra verklighet av de 7 kraven är att leva upp till utmärkelsen. Du kan även läsa den ursprungliga kampanjen 7 krav för en bättre studentstad från 2014 på vår hemsida. [1] Erik Pelling (S), Maria Gardfjell (MP), Hanna Mörck (V), Ebba Busch Thor (KD), Fredrik Ahlstedt (M), Mohamad Hassan (FP) och Stefan Hanna (C). Sverigedemokraterna bjöds inte in att medverka i debatten. 3

för en bättre studentstad UPPSALA STUDENTKÅRS 7 KRAV Att företräda studenterna gentemot kommun- och landstingspolitiker är en viktig del av Uppsala studentkårs arbete. Inför valen i september 2014 driver Uppsala studentkår flera frågor gentemot lokala politiker för att göra det bättre för studenterna. Vi vill se att våra 7 krav blir verklighet i Uppsala under nästa mandatperiod. Försättsblad till kampanjen 7 krav för en bättre studentstad som lanserades 2014.

1 4000 HYRESRÄTTER Många söker sig till Uppsala för att studera. Men bostadssituationen för studenter är kaotisk och det är svårt att hitta ett stabilt och tryggt boende. Studenter ska inte behöva köpa en bostad för att kunna studera. Bristen på hyresrätter slår hårt mot studenter och unga. Därför måste fler hyresrätter byggas. Vi vill se 4000 nya hyresrätter i Uppsala de kommande fyra åren.

Byggandet måste öka drastiskt för att nå uppsatta mål. Förlegade och försvårande regelverk, som krav på parkeringsplats till nya bostäder, finns kvar i kommunen. 1. 4000 HYRESRÄTTER Det byggs för lite I Uppsala byggdes 224 hyresrätter under 2014[2]. För att Uppsala kommun ska nå upp till det första av Uppsala studentkårs 7 krav om 4000 nya hyresrätter mellan 2014 och 2018 krävs en drastisk ökning i byggtakten med 300% årligen, baserat på 2014 års byggtakt. Uppsala kommun har efter Uppsala studentkårs kampanj tagit fram ett liknande mål avseende byggtakten för nya hyresrätter där kommunen satt målet för nybyggnation under 2015/2016 till 1800 hyresrätter[3]. Det finns flera bromsklossar för ett ökat byggande, en sådan är parkeringsnormen. Kravet på ett visst antal parkeringsplatser vid bostadsbyggande hindrar och fördyrar bostadsbyggande, och i en stad där majoriteten av alla familjer inte ens äger en bil måste parkeringsnormen avskaffas[4]. Plan och byggnadsnämnden i Uppsala har nu fattat beslut att se över kravet. Felaktig bild av studenters bostadssituaiton I samband med höstterminsstarten 2015 undersökte Uppsala universitet, Akademiska hus och Uppsala hems bolag Studentstaden, efterfrågan på studentbostäder i Uppsala. Rapporten innehöll flera felaktiga slutsatser kring bostadssituationen. Heltidsstuderande användes synonymt med antalet studenter, och man undersökte efterfrågan på nyproducerade utifrån bostäder med en så högt satt hyra att studenter helt enkelt inte kunde efterfråga de bostäder som man frågade om. Detta resulterade i slutsatser om att efterfrågan på bostäder inte var särskilt omfattande och att de byggplaner som redan fanns motsvarar behovet[5]. Uppsala studentkår riktade skarp kritik mot rapporten[6]. Studentkårer ser samma problem i hela landet Att öka byggtaken för hyresrätter är en fråga som Uppsala studentkår drivit under många år och sedan valet har vi synliggjort frågan i flera olika forum, bland annat i remissvar gällande kommunens förslag om stadsutveckling av Södra staden, Ulleråker och innerstaden[7]. I augusti 2015 skrev Uppsala studentkår tillsammans med Lunds universitets studentkårer, Göteborgs Förenade Studentkårer och Stockholms studentkårers centralorganisation ett remissvar till Närings- [2] SCB. 2015. Färdigställda lägenheter i nybyggda hus efter region, hustyp, upplåtelseform och år. [3] Länsstyrelsen i Uppsala län. 405-1975-15. Bostadsbyggnadsbehov, planeringsläge och bostadsbyggande i Uppsala län, s.11. [4] Uppsala nya tidning. 2016-02-19. Parkeringskrav ger dyrare boende. [5] Uppsalahem. 2015-06-05. Studentbostäder i Uppsala - slutrapport. [6] Uppsala studentkår 7:15/16. Bostadsrapporten ger en skev bild av bostadssituationen i Uppsala. [7] Uppsala studentkår 11:15/16. Yttrande rörande fördjupad översiktsplan för Södra staden. Uppsala 8

1. 4000 HYRESRÄTTER departementet angående ett förslag om investeringsstöd för hyresrätter[8]. I remissvaret lyftes att stödet inte adresserade bostadssituationen för studenter tillräckligt. Förslaget ska omfatta nybyggda lägenheter upp till 35 kvadratmeter, men då tjänar byggbolag mest på att bygga bostäder nära den övre gränsen, och att anpassa de färdigställda bostädernas hyresnivå efter studenters betalningsförmåga anses olönsamt. I remissvaret påtalade vi gemensamt att investeringsstödet behöver förbättras och höjas för lägenheter om 20-25 kvadratmeter. De politiska incitament som föreslås klarar inte att lösa bostadskrisen för studenter. Den dyra bostadsförmedlingen Uppsala kommun har för avsikt att öppna en ny kommunal bostadsförmedling i juni 2016. Förslaget är att förmedlingen ska kosta 290 kronor per år, samt en avgift om 1250 kronor som kommer tas ut när kontrakt skrivs. Avgiften för att stå i kö är bland de högsta i landet[9]. I budgetkalkylen för förmedlingen räknar man med att 40 000 personer kommer att ställa sig i kön 2016. Enligt den beräkningen skulle årsavgifterna uppgå till 11 600 000 kr[10]. Att en samhällsservice som tidigare varit kostnadsfri nu förläggs med avgift är problematiskt, och att avgifterna som man tar ut är så höga att det kommunala bolaget som ska driva förmedlingen kommer att ha ett överskott på flera miljoner är inte acceptabelt. Att införa en gemensam bostadsförmedling är ett bra initiativ, men utförandet behöver ses över. Att betala hög avgift utöver hyran för bostaden är inte skäligt för studenter i en pressad boendesituation och med en ansträngd ekonomi. Uppdatering av kravet Skillnaden mellan mål och uppfyllelse i Uppsala kommun gällande bostadsfrågan vittnar om bristande incitament för hyresrättsbyggande. Uppsala kommun bör ta krafttag för byggandet genom flera olika styrmedel och regellättnader för att nå upp till en tillräcklig nivå. Studentgruppens betalningsförmåga behöver också stärkas. Den bostadsförmedling som kommunen inrättar bör vara helt utan avgift. studentkår 8:15/16. Yttrande rörande Planprogrammet för Ulleråker. Uppsala studentkår 23:15/16. Yttrande angående förslaget till ny innerstadsstrategi för Uppsala kommun. [8] N2015/5139/PUB. Remissyttrande från Stockholms studentkårers centralorganisation, Göteborgs förenade studentkårer, Lunds universitets studentkårer och Uppsala studentkår avseende investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande. [9] ETC Uppsala. 2016-03-25. Uppsala skapar kommunal kö - med högsta avgiften i landet. [10] Uppsala kommunstyrelse. KSN-2014-1585. 9

2 BILLIGARE TANDVÅRD Tandvård är dyrt, ett tandläkarbesök kan slå undan hela månadsbudgeten. Som det ser ut nu måste den enskilda individen ta en orimligt hög del av kostnaden. Detta är ett problem som slår mot flera grupper, däribland studenter. Vi vill därför se en studentrabatt inom Folktandvården i Uppsala. Vi vill även att möjligheten att stegvis höja åldersgränsen för gratis tandvård undersöks.

2. BILLIGARE TANDVÅRD Tandvårdens många alternativ och olika priser är svåröverskådliga. En svåröverskådlig marknad Sedan 2014 har Uppsala studentkår fört diskussioner med landstingspolitiker för att få ner tandvårdskostnaderna för studenter. I nuläget erbjuder flera olika privata mottagningar studentrabatter och andra erbjudanden, men utgångspriset är ofta redan högre. Tandvårdskostnaderna i Uppsala är svåröverskådliga och det är inte lätt för studenter att veta vart de bör vända sig för att hålla nere sina utgifter när de är i behov av tandvård. Tandvård blir självklar med höjd åldersgräns Uppsala studentkår har i UNT debatt[11] påpekat att en högre åldersgräns kan vara ett led i att fler studenter väljer att bli bofasta och skriva sig i Uppsala, istället för att stanna kvar i ett mer omfattande socialt skyddsnät i sina hemlän. Medan landstinget i Uppsala län inte har agerat för en höjd åldersgräns på egen hand, har istället regeringen gått i förväg. Regeringen har initierat en stegvis ökning av den fria tandvården för ungdomar upp till 23 års ålder från dagens 19 år, under 2016 är den övre åldersgränsen för fri tandvård 20 år[12]. Att höja åldersgränsen är en bra början och möjliggör för många unga vuxna som annars skulle valt bort besök till tandvården att fortsätta uppsöka tandvård. En studentrabatt skulle kunna fånga in ännu fler i en särskilt resurssvag grupp som inte nödvändigtvis faller inom detta åldersspann, men som i dagsläget riskerar att stå utanför denna del av vården. Ett vanligt förekommande mått på ekonomisk sårbarhet är att [11] Uppsala nya tidning. 2014-09-10. Bättre villkor ger fler bofasta. [12] Prop. 2015/16:1 Utgiftsområde 9, s.81. [13] CSN, rapport 2016:2. Studerandes sociala och ekonomiska situation 2015. 12

2. BILLIGARE TANDVÅRD kartlägga personers tillgång till en så kallad kontantmarginal, förmågan att hantera en oförutsedd utgift på 11000 kronor inom loppet av en vecka. CSN visade i undersökningen Studenters sociala och ekonomiska situation under 2015 att 46 procent av de studerande saknade en kontantmarginal på 11 000 kronor. Det kan jämföras med 19 procent i den övriga befolkningen i åldern 16-84 år. Bland ensamstående studerande med barn är det hela 80 procent som uppger att de saknar en kontantmarginal på 11 000 kronor. Motsvarande andel för ensamstående med barn i hela befolkningen är 55 procent[13]. Tandvård kan medföra stora kostnader för den enskilde, som dessutom är svåra att förutse många gånger. Det riskerar att leda till att studenter helt enkelt väljer att inte gå till tandläkaren. Studerande som förlitar sig på studiemedel är ekonomiskt sårbara och har mycket små marginaler för oväntade utgifter. Uppdatering av kravet Studenter är en heterogen grupp som inte är begränsad till de under 23 år. Gemensamt för studenter är dock att de är generellt socioekonomiskt utsatta som grupp, och att de ofta har begränsade möjligheter till sparande och marginaler för oväntade utgifter. Därför menar vi fortsatt att landstinget i Uppsala län bör införa en studentrabatt. Dessutom borde landstinget erbjuda en överskådlig guide över andra vårdgivare som tydligt visar prisnivåerna. 13

3 TILLGÅNG TILL STUDIER Alla som vill läsa vidare på universitet och högskola ska ha möjligheten att göra det. I arbetet med att ge lika förutsättningar för alla för studier på högre nivå spelar Uppsala kommun en viktig roll. Det behövs satsningar för att motverka den sociala snedrekryteringen. Studie- och yrkesvägledningen i skolorna måste ges mer resurser. Uppsala studentkår vill även att kommunen genomför ökade satsningar på utbyten mellan kommunens gymnasieskolor och universitetet under nästa mandatperiod.

3. TILLGÅNG TILL STUDIER Elever ges ojämlika förutsättningar I dagsläget varierar möjligheten till, och utbudet av, studie- och yrkesvägledning mellan kommunens skolor utifrån sådant som geografiskt läge, enskilda rektorers eller studievägledares resurser och intresse. Inom kommunens egen organisation är verksamheten för framtida studie- och yrkesval eftersatt. I februari 2015 färdigställde revisionsbyrån PwC på uppdrag av Uppsala kommun en granskning av studieoch yrkesvägledningen. Granskningen fann att de ansvariga nämnderna i kommunen inte haft en ändamålsenlig styrning av verksamheten under det föregående året. Revisionen fann även att de grundskolor som satsar allra mest resurser per elev satsar mer än tre gånger så mycket på studie- och yrkesvägledningen som de som lägger minst resurser[14]. Ett år efter att utbildningsnämnden föreslagit en omorganisation av kommunenens studie- och yrkesvägledning som ett resultat av granskningens utfall har utbildningsnämnden gett utbildningsförvaltningen i uppdrag att presentera ett förslag till en sådan omorganisation[15]. I skenet av de oroväckande resultat som presenterades i revisionsrapporten är det Uppsala studentkårs förhoppning att denna process hanteras skyndsamt och prioriterar att alla ungdomar i Uppsala får en jämlik och ändamålsenlig studie- och yrkesvägledning. Motstridiga budskap mot segregation Uppsala kommun och Uppsala universitet har sedan 2007 tillsammans finansierat mångfaldsbyrån ESMeralda. ESMeralda är en verksamhet inom Uppsala studentkår som riktar sig till Uppsalas högstadie- och gymnasieskolor och bedriver läxläsning, mentorskapsprogram och anordnar besök av studentambassadörer för att öppna dörren till högre utbildning för ungdomar från studieovana hem. [14] PwC UBN-2015-1414. Granskning av studie- och yrkesvägledning i Uppsala kommun. [15] Uppsala kommun, Utbildningsnämnden. Genomlysning av studie- och yrkesvägledning. UBN-2016-0861. Uppsala kommun, Sammanträdesprotokoll utbildningsnämnden 2016-03-30 [16] Utbildningsnämnden. UBN-2015-3735. Verksamhetsplan och budget 2016. [17] Maj 2016 16

3. TILLGÅNG TILL STUDIER Inför 2016 har kommunstyrelsen specificerat minskad segregation som ett av sina överordnade mål i utbildningsnämndens verksamhet[16], vilket vi anser är positivt. Erfarenheter från ESMeraldas verksamhet visar dock att resurserna och möjligheterna att ta tillvara samarbetet varierar stort mellan enskilda kommunala skolor. Under 2016 har dock kommunens definitiva beslut om tilldelning av medel för verksamheten ESMeralda dragit ut på tiden, i skrivande stund [17] har Uppsala studentkår inte fått någon information om kommunen kommer att fortsätta finansiera verksamheten de kommande tre åren. Uppsala studentkår menar att detta rimmar illa med de satsningar mot segregering som man säger sig vilja göra. Uppsala kommun måste säkerställa att resurserna och möjligheterna att ta tillvara satsningar för minskad segregation är likvärdiga. Uppdatering av kravet För att kunna möta det behov och ta tillvara de resurser som finns måste Uppsala kommun öka resurserna till studie- och yrkesvägledning. Förutsättningarna för vägledning måste vara likvärdiga för elever oavsett vilket område de bor i eller om de kommer från ett studievant hem eller inte. Det krävs också kännedom om de resurser och samarbeten som redan finns, på alla enhetsnivåer inom kommunen. 17

4 CYKELSATSNING Att studenter är pigga på att cykla undgår nog ingen, men ett särskilt säkert transportmedel är det inte alltid. Uppsala studentkår vill att Uppsala kommun tar ett större ansvar för att se till att cykelvägarna blir tryggare och mer tillgängliga. Till 2018 vill vi att Uppsala kommun ökar antalet cykelstråk samt bygger fler cykelställ i centrum och i studentområden. Vi vill även att kommunen fortsätter förbättra snöröjningen och sandningen, för att garantera säker cykling året om.

4. CYKELSATSNING Stora satsningar på cykeltrafiken, men omgivande infrastruktur kan fortfarande förbättras. Stora satsningar på cykeltrafiken Uppsala kommun befinner sig i en betydande positiv trend i satsningarna på cykeltrafiken. 2013 satsades 87 miljoner kr på cykeltrafiken, 2014 103 miljoner kr, och 2015 116 miljoner kr[18]. Bland annat investeras det i förbättringar av vinterväghållning av cykelbanor samt nya snabbcykelleder mellan Flogsta och Valsätra och innerstan. Satsningar som stämmer väl överens med Uppsala studentkårs krav från 2014 om trygga och tillgängliga cykelstråk. Särskilt positivt är konkreta åtgärder som satsningar på utbildning av utförarna av vinterväghållningen, och genomförandet av mellansopningar för att få bort rullgrus på senvintern. Fram till 2018 fortsätter de ambitiösa satsningarna på Uppsala som cykelstad med konkreta åtgärder på trygghet och säkerhet, framkomlighet, bekvämlighet och cykelkultur[19]. Att införa en cykelparkeringsnorm är en fråga som Studentstaden, nationsbostäderna och Akademiska hus behöver jobba mer med då det ofta råder en brist på cykelparkeringar i studentbostadsområden. Nya förutsättningar för cykeltrafiken ställer krav på säkerhet och trygghet i centrala Uppsala. Fler cyklister ställer nya krav Med bekvämare och säkrare cykelvägar till innerstaden genom snabbcykellederna ökar inflödet av cykeltrafikanter. Det ställer nya krav på en trygg och säker trafikmiljö i de centrala delarna av staden. Här vill vi se konkreta handlingsplaner med förslag på hur gång-, cykel- och fordonstrafik kan separeras på ett tryggt och säkert sätt. Framför allt i innerstaden och i anslutning till de nya snabbcykellederna, men även i övriga mer trafikerade och tätbefolkade områden. Att granska och utöka användandet av fler cykelboxar och trafikljus för cyklar är några åtgärder som kan skapa en säkrare miljö för Uppsalas cyklister. [18] Uppsala kommun. Stadsbyggnadsförvaltningen, 2016. Cykelbokslut 2015. [19] Uppsala kommun. GSN-2015-1930. Uppsala ska bli Sveriges bästa cykelstad. 20

4. CYKELSATSNING p u Uppdatering av kravet När cykeln blir det främsta transportmedlet för Uppsalaborna är det viktigt att trafikmiljön i de centrala delarna av staden kan möta förändrade behov av trygghet och säkerhet, därför behövs tydliga uppdelningar av olika trafikslag. Det behövs också stöldsäkra och väderskyddade cykelparkeringar i centrum och i studentområden. Till nyinflyttade krävs tydlig information, och inte böter och varningslappar, om var i centrum det är tillåtet att cykla och parkera. 21

5 STUDENT MED BARN Studenter är inte en homogen grupp och många som studerar har barn. Självklart skall det gå att studera även som förälder. En del i det är att det finns fler förskolor närmare campusområdena i Uppsala. Till 2018 vill Uppsala studentkår se att de föräldrar som efterfrågar det ges möjlighet att ha sina barn på förskolor nära det campus man studerar på.

5. STUDENT MED BARN För studenter är närheten till förskoleplats särskilt viktig då en mer pressad ekonomi begränsar tillgången till bil. Antalet förskoleplatser är underdimensionerat i centrala Uppsala där de flesta studerar. Studenter med barn glöms fortfarande bort Sedan det femte kravet ursprungligen formulerades 2014 har Uppsala studentkår kontinuerligt påtalat att det är många studenter som har barn, och att detta ofta är en bortglömd grupp. Vi har i samband med planer för vidareutveckling av staden och planeringen av nybyggnationer av förskolor har Uppsala studentkår understrukit vikten av att ta hänsyn till individer i denna grupp och deras behov. Som ovan nämnt så har CSN funnit i rapporten Studenters ekonomiska och sociala situation 2015 att studenter med barn, och då framför allt ensamstående studenter med barn ligger långt under den genomsnittliga ekonomiska standarden bland befolkningen och har mycket små möjligheter till sparande och större utgifter[20]. En mer pressad ekonomi begränsar möjligheten att ha bil och således och förmågan att ta sig till ytterområden där det är lättare att bli tilldelad en förskoleplats. Bostadssituation begränsar möjligheter Inom Uppsala kommun är det den så kallade närhetsprincipen, närheten till bostaden, som prioriteras vid tilldelning av förskoleplats när man står kommunens kösystem till förskolan. Samma modell med bostadens geografiska läge som utgångspunkt gäller även för att beräkna behovet av antalet förskoleplatser i olika stadsdelar, vilket underdimensionerar antalet förskoleplatser i områden som Uppsalaborna arbetar i och Uppsalas campus är belägna, något som också Uppsala kommun uppmärksammat i media[21]. Många studenter har även svårt att hitta en permanent bostad. Enligt nästan en tredjedel, eller 27 %, av de svarande i Uppsala studentkårs bostadsundersökning från 2013 tog det 6 månader eller mer att få ett varaktigt boende[22]. [20] CSN, rapport 2016:2. Studerandes sociala och ekonomiska situation 2015. [21] Uppsala nya tidning. 2015-11-10 Så många dagisplatser saknas. [22] Stella Papasotiriou, Uppsala studentkår. 44:13/14. En flerdimensionell bostadsmarknad - Hur fungerar studentboet.se och hur vill studenterna bo? 24

5. STUDENT MED BARN Uppdatering av kravet För studenter som har temporära bostadslösningar kan campus vara en fast punkt som är lättare att välja förskola utifrån ett långsiktigt perspektiv än var bostaden är belägen. Utifrån detta står Uppsala studentkår fortfarande bakom kravet om en breddad syn på kriterierna för tilldelning av förskoleplats. Uppsala studentkår vill öppna för att prioritera alternativa tilldelningsmodeller utifrån exempelvis studieplats. Därför menar vi fortsatt att kommunen måste bygga fler permanenta förskolor i närheten av Uppsalas campusområden. 25

6 RABATT PÅ BUSSEN Efter prishöjningen har kostnaderna för det kollektiva resandet inom staden ökat, bland annat för studenter. För studenter blir de ökande kostnaderna kännbara. I nuläget finns heller ingen studentrabatt på enkelresor. Som student i Uppsala ska det vara enkelt att åka kollektivt. Därför vill vi att studentrabatten utökas till 40% och att studentrabatt införas även för enkelresor och på reskassa.

6. RABATT PÅ BUSSEN Kollektivtrafiken i Uppsala blir allt otillgängligare med kontinuerliga prisökningar. Dyrare att ta bussen Två år efter att det ursprungliga kravet formulerades har prisförändringar skett i kollektivtrafiken, och fler är på väg. Under 2014-2015 gjordes en skarp prishöjning, och kostnaden för att köpa en enkelbiljett ombord på bussen ökade från 30 till 35 kronor. Det är även en stor skillnad mellan priser för vuxna och det ungdomspris som gäller för resenärer till och med 19 år. Priset på månadskort sänktes medan enkelbiljetter och reskassa höjdes betydligt för studenter. I den nya prishöjning som aviserats i samband med utbyggnaden av stadsbussarnas linjenät går prisutvecklingen bakåt för samtliga resealternativ då biljettpriset höjs för förköp, reskassa och månadskort[23]. I nuläget finns inga signaler om att priserna för studenter kommer att utgöra något undantag. Kollektivtrafiken måste fortsatt möjliggöra att alla invånare kan tillgodogöra sig Uppsalas kulturutbud och samhällsservice. Resultatet är begränsad rörlighet Det är en självklarhet att Uppsala ska ha ett modernt och geografiskt utbyggt kollektivtrafiknät och det är en förutsättning för att kunna röra sig obehindrat i staden utan bil. Tillgängligheten till staden bestäms inte bara av geografiska faktorer utan även av socioekonomiska skillnader, där kollektivtrafiken bör möjliggöra att alla invånare kan tillgodogöra sig Uppsalas kulturutbud och samhällsservice. Valet att låta resenärerna plocka upp notan för utbyggnaden av kollektivtrafiken är kontraproduktivt för att få fler Uppsalabor att åka kollektivt. Det blir dessutom en orättvis kostnadsfördelning då höjningen främst drabbar de som bor i ytterområden, framförallt de som inte har råd eller möjlighet att ha bil. [23] Uppsala nya tidning. 2016-04-20. Nytt bussnät kommer med nytt pris. 28

6. RABATT PÅ BUSSEN Månadskort Reskassa Enkel Uppdatering av kravet Ingen ska behöva välja bort bekväma och säkra resor av ekonomiska skäl. För att studenter ska kunna nyttja kollektivtrafiken i Uppsala fullt ut behövs en uppdelning av biljetterna i fler priskategorier. Vi vill fortsatt att studentrabatten utökas till 40 % på 30-dagarsbiljetter och att studentrabatt införs även för enkelresor och på reskassa. Istället för att lägga kostnaden för ett nytt linjenät på resenärerna, och på så sätt utesluta resurssvaga grupper från kollektivtrafiken bör kostnaden bäras av skatten. 29

7 BÄTTRE VFU Inom ett flertal utbildningar ingår verksamhetsförlagd utbildning, VFU. Det är en viktig och förberedande kontakt inför arbetslivet. Kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen kan vara avgörande för den enskilda studenten. Här har kommuner, landsting och näringsliv ett stort ansvar. Vi vill att kommunen och landstinget årligen ska utvärdera, och där det behövs åtgärda, sin VFU-verksamhet.

7. BÄTTRE VFU Idag finns betydande brister i kvalitetssäkringen av den verksamhetsförlagda utbildningen. En orättvis situation I nuläget varierar kvalitén på handledning, arbetsmiljö, restider och resekostnader stort mellan olika VFU-placeringar. Kvalitén på den enskilda studentens verksamhetsförlagda utbildning är resultatet av samarbetet mellan universitetet och arbetsplatsen. De förutsättningar som skapas i anslutning till VFU:n inverkar på lärandet. Det som kommun och landstingen kan göra är att själva kvalitetsgranska den verksamhetsförlagda utbildning som de erbjuder. För att göra detta i samstämmighet med den undervisning som sker kan landstinget och kommunerna ta fram och utforma kursutvärderingar. Uppsala studentkår ser gärna att detta ger i samråd med Uppsala universitetet som kan vara ett stöd i utvärdering av pedagogisk verksamhet. Pedagogisk utbildning för handledare vid verksamhetsförlagd utbildning är viktig för att studenter och handledare ska känna sig säkra i sina roller. Uppsala studentkår satsar på VFU-frågan Uppsala studentkår har under verksamhetsåret 2015/2016 valt att särskilt lyfta de återkommande problemen med den verksamhetsförlagda utbildningen. Samtal om ersättningsnivåer, schemaläggning, arbetsmiljö, handledares pedagogiska kompetens har inletts med Uppsala universitet. Vidare så har två formella skrivelser gjorts till Uppsala universitet angående studenternas merkostnader i samband med utlägg vid VFU och till Utbildningsdepartementet angående införandet av ett speciellt betygssystem specifikt för lärarstudenter under VFU[24]. Att Uppsala universitet och Landstinget tillhandahåller pedagogisk utbildning är en förutsättning för att handledarna inom landstinget ska känna sig trygga i sin roll som lärare. Det är även en förutsättning för en grundnivå av kvalitetssäkring av studenternas verksamhetsförlagda utbildning. En bra och ändamålsenlig VFU-verksamhet är en förutsättning för att studenter blir väl förbereda inför arbetslivet, och att kommun och landsting har en välutbildad och kunnig personal i framtiden. [24] Uppsala studentkår 37:15/16. Skrivelse angående riktlinjer om bidrag till studenter för merkostnader vid obligatoriska studieresor och obligatorisk oavlönad praktik (UFV 2015/418). Uppsala studentkår 47:15/16. Skrivelse angående kravet på flergradig betygsskala vid verksamhetsförlagd utbildning för lärarstudenter. 32

7. BÄTTRE VFU Uppdatering av kravet Kommunen och landstinget har ett ansvar att följa upp varje VFUplacering och erbjuda studenterna en utvärdering för att kunna åtgärda brister. Uppsala studentkår står fast vi de krav som vi framfört gentemot Uppsala universitet och utbildningsdepartementet. Vi vill återigen uppmana kommunen och landstinget att granska den verksamhet som bedrivs. Att tillhandahålla en god arbetsmiljö och en bra arbetsplats för studenterna gynnar både studenternas lärande men också i förlängningen att bättre studenter lämnar utbildningen. 33

35

36