Språkmedvetet arbete i alla ämnen fokus lässtrategier årskurs 1 4 Borgå, 25.11 2015 Docent Anna Slotte Universitetslektor i pedagogik Helsingfors universitet anna.slotte@helsinki.fi 1 Cummins 2000; Gibbons 2006; Gibbons 2010; Hajer & Meestringa 2010 2 Anna Slo-e 2015 1
Fokus lässtrategier och textarbete Vad skiljer en god läsare från en svag läsare? Vad innebär läsförståelse? Vad utmärker en god text? Vad är lässtrategier och hur kan man använda dem? 3 4 Anna Slotte 2015 2
Multilitteracitet (K4), https://eperusteet.opintopolku.fi/#/sv/perusopetus/419550/ tekstikappale/426528 Med kompetens i multilitteracitet avses förmågan att tolka, producera och värdera olika slag av texter i olika medier och miljöer. Denna kompetens gör det möjligt för eleverna att förstå många olika slag av kulturella uttryck och att forma sin egen identitet. Begreppet multilitteracitet har koppling till det vidgade text- och språkbegreppet. Med texter avses här olika slag av information som kommer till uttryck genom verbala, visuella, auditiva, numeriska eller kinestetiska symbolsystem eller genom kombinationer av dessa. Texterna kan tolkas och produceras till exempel i skriven, talad, tryckt, audiovisuell eller digital form. Eleverna behöver ha kompetens i multilitteracitet för att kunna förstå och tolka världen omkring sig och skapa sig en bild av den kulturella mångfalden. Kompetens i multilitteracitet innebär att kunna söka, kombinera, omforma, producera, presentera och kritiskt granska information i olika former, i olika kontexter och med hjälp av olika verktyg. Kompetensen i multilitteracitet bidrar även till att utveckla ett kritiskt tänkande och studiekompetens det vill säga att lära sig att lära. I denna kompetens ingår även etisk och estetisk läskunnighet. Det är viktigt att eleverna får möjlighet att träna sin mångsidiga läskunnighet både i traditionella lärmiljöer och i multimediala lärmiljöer där man använder digitala verktyg på många olika sätt. Eleverna ska utveckla mångsidig läskunnighet inom alla läroämnen via vardagsspråket för att kunna behärska begrepp och kommunikationsformer inom olika fackområden. För att eleverna ska nå kompetens i multilitteracitet krävs en mångsidig textmiljö, en pedagogik som utnyttjar denna och samarbete mellan olika läroämnen och andra aktörer. Eleverna ska ges möjlighet att använda, tolka och producera olika slag av texter både individuellt och tillsammans med andra. Olika slag av multimodala läromedel ska användas och man ska göra det möjligt för eleven att förstå de kulturella sambanden mellan dessa texter. I undervisningen ska man analysera och reflektera kring texter som är autentiska och meningsfulla för eleverna. På detta sätt blir det möjligt för eleverna att använda sina styrkor i studierna och utnyttja texter och innehåll som intresserar dem samt att delta aktivt och påverka. 5 Läsförståelse är en produkt av textens läsbarhet innehållet i texten och läsarens förkunskaper läsarens strategier i samband med läsning hur textsamtalen ser ut i klassrummet 6 3
Texters läsbarhet - bindeord Reichenberg 2008, 33 Från Sjöberg & Ekstig 2006: Fysik 7 Reichenberg 2008, 44 8 4
Murbruk binder ihop texten därför att eftersom trots allt ledde till berodde på medförde för att även om så även om för annars alltså därför Reichenberg 2008, 25 9 Detta betyder att man fäster /Till exempel kan man fästa metaller Slotte-Lüttge & Forsman 2013. s. 71 TEXT: Kangeskorte, Lavonen, Penttilä, Pikkarainen, Saari, Sirviö, Vakkilainen & Viiri 2011, s. 199. 10 5
Slotte-Lüttge & Forsman: (2013). Skolspråk och lärande. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen http://www.oph.fi/ publikationer/2013/ skolsprak_och_larande Anna Slo-e 2015 11 Språkliga utmaningar i lärobokstexter var uppmärksam på skillnaden mellan ett vardagsspråk och ett skolrelaterat språk och stöd eleverna i utvecklingen av det skolrelaterade språket skolrelaterat språk: ämnesord allmän akademisk vokabulär framträdande, resurs, utgöra, relaterad, trots metaforer och indirekta uttryckssätt särskilt utmanande 12 6
mana allmogen till uppror 13 Slotte-Lüttge & Forsman 2013, 36 37 Anna Slotte 2015 Samma ord olika betydelser matematiskt språk rymmer rot volym udda vardagsspråk flyr rot (på en växt) hårvolym, ljudvolym konstiga Axelsson 2015 14 7
Elsa: lä: Måns: lä: Måns: lä: Måns: lä: min mammas mormors nån mammas mammas mammas kusin e Runebergs fru Fredrika Runeberg (.) det har du nångång berättat e hon Runebergs fru? nån avlägsen släkting till Elsa (.) jag tror du har sagt de tidigare. va då av-släkting? avlägsen släkting betyder långt ifrån (.) inte så nära släkt aj Fredrika Runeberg? de där (.) om du är nära släkt me nån så e du bror eller pojke eller kusin kanske 15 Lillemor Gammelgår (2009). Språkstrategi i för dagvården. http://www.kulturfonden.fi/site/data/686/files/ Sprakstrategi%20i%20dagvardenw.pdf 16 Anna Slotte 2015 8
Det skolrelaterade språket stöds bl.a i språkutvecklande respons Lyft eleverna språk Ø mer specifikt, varierat, utvecklat 17 Fundera och diskutera Vilka mer utmanande ord brukar/kan du använda i samtal med eleverna för att stimulera deras vardagsspråk? Hur brukar du lyfta elevernas svar /språk? 18 Anna Slotte 2015 9
Slotte-Lüttge & Forsman 2013, 21 19 Anna Slo-e 2015 Granska läroboken (Reichenberg 2008, Danielsson & Selander 2014) Har texten murbruk som binder ihop de olika meningarna? Hittar du författarens röst? T.ex. genom frågor till läsaren, aktiv form Känner eleven igen sig i texten? Andraspråkselever, genusaspekter, religionsfrågor? Finns det svåra ord och begrepp? Ämnesord /allmän akademisk vokabulär? Stöds läsaren i att förstå dem? Långa satser som byggs upp kring ett substantiv? Hur ser meningsbyggnaden ut? Vänstertunga meningar? 20 10
Lässtrategier Lässtrategier är en räcka aktiviteter som tillsammans stöder läsförståelsen (inte i första hand separata färdigheter). Målet med att undervisa i lässtrategier är att eleverna ska inarbeta en stor repertoar av lässtrategier som de kan använda sig av flexibelt. 21 Genom att jobba med lässtrategier kan man stödja eleverna i att förstå den aktuella texten utveckla goda lässtrategier inför läsandet av andra texter 22 11
Betonar vikten av att läsa flera meningar för att få en uppfattning om innehållet Visar eleven att man som läsare skapar mening genom att gå utanför texten, att dra slutsaser från det som sägs Kan vara lättare att söka efter andra ord än att svara på frågan Vad betyder det här? Inlevelse fråga Gibbons (2006). Lyft språket, lyft tänkandet 23 Strategier före, under och efter läsningen 24 12
Om de är nånting man int sen kan svara på så sen letar man ungefär nånstans där det borde stå, aha, där står de, okej, så skriver man, man läser int hela igenom texten för att komma fram till det. Elevintervju Slotte-Lüttge & Forsman 2013, 74 25 Strategier före läsningen Aktivera förskunskaper om innehåll och om texttyp höjer också motivationen ger en översikt som stödjer läsningen Aktivera syftet med läsningen Vilken typ av läsning är lämpad för den aktuella situationen? 26 13
Aktiviteter före läsningen underlättar ingången i texten. Det kan bl.a. handla om att lyfta fram eventuella kulturella och språkliga svårigheter och aktivera elevernas förkunskaper. Skolspråk och lärande: Nyckelord före (s 245, s. 79) Elevsamtal om vad de vet om området före (s 58) Om att planera textsamtal (s. 82-83) 27 Slotte-Lüttge & Forsman (2011). Samtalets och sammanhangets språkstödjande roll. I: H. Harju-Luukkainen (red.). Språket i fokus. Helsingfors: Folkhälsan. 28 Anna Slotte 2015 14
Att föregripa hör till de mest effektiva aktiviteterna för att förstå en text Gör grunden till en begreppskarta som byggs ut efterhand ü sammanfatta ü ställa frågor ü reda ut oklarheter ü föregripa ü kan handla om att förutsäga vad en text handlar om utgående från rubrik, inledande stycke, bilder etc och om att dra slutsatser utgående från det redan bekanta, nyckelord 29 Exempel på arbete med att föregripa Läraren beskriver och förklarar strategin när och hur den fungerar bäst att föregripa är t.ex. att stanna upp och fundera på vad nästa stycke kommer att handla om. Läraren demonstrerar strategin Så här tänker jag när jag ser pärmbilden på den här boken Lärare och elever samarbetar med att öva strategin Eleverna övar i grupper under vägledning Självständig användning av strategin Roe 2014, s 144-145 30 15
Stöd elevernas färdigheter och vana att tänka framåt i sin läsning Ø Berätta hur du själv fungerar som läsare Okej, nu har vi en rubrik som lyder Vintern närmar sig och under den en annan rubrik Djuren förbereder sig. Texten kommer alltså att handla om vad djuren gör för att klara av vintern. Innan jag börjar läsa det här kapitlet ser jag snabbt vilka underrubriker som finns i kapitlet och läser då Däggdjur, Insekter, Vart tar flyttfåglarna vägen? 31 Eleverna kan få stöd av inledningar då de jobbar i grupper Föregripa Jag tror, jag slår vad om, jag funderar på, jag tänker mig, jag antar eftersom Ställa frågor Vad betyder detta? Hur hänger det här ihop med det som jag tänker? Hur hänger det här ihop det som jag har läst förut? Reda ut Jag förstod inte Jag behöver veta mer om Varför är det så att..? Sammanfatta Det viktigaste jag läste i den här texten var 32 16
Strategier under /efter läsningen Tänk dig att du befinner dig i en vindtunnel Hur känns det? Vilka frågor kan ställas till en text? ü inferensfrågor ü faktafrågor ü upplevelse-/inlevelsefrågor Skolspråk och lärande: Eleverna övar på att själva ställa olika typer av frågor (s 73-74) 33 Inferenser En central del av att förstå en text är att läsa mellan raderna. Detta kallas att göra inferenser. Kan innebära att relatera till sådant som finns formulerat på andra ställen i texten text-till-text-koppling till egna kunskaper och erfarenheter i stort text-till-själv-koppling /text-till-världen-koppling till erfarenhet av motsvarande texttyper text-till-text-koppling 34 17
Djuren i skogen förbereder sig inför vintern. En del hamstrar mat i förråd och andra byter till vinterpäls. På det sättet klarar de av den långa nordiska vintern. Vilka tidigare kunskaper behöver läsaren aktivera? Vad behöver läsaren klara av? förstå att det är svårt för en del djur att få tag på mat på vintern känna till att marken är frusen och att det inte finns samma tillgång till insekter, och att djuren därför bygger upp förråd förstå orden hamstrar och förråd och för att förstå detta med vinterpäls behöver insikten om kyla och snö aktiveras 35 Inferenser i skönlitterär text Läraren läser om att Chris går längs en gata, som i vanliga fall var en smal mörk smutsig gata. Hon fortsätter: men den här förmiddagen tyckte Chris att den var fylld med brett solsken. Här gör läraren en paus, vänder sig mot klassen och frågar: Varför tänkte han så här om den här gatan som egentligen var en grå smutsig trång gata varför var den idag fylld med solsken? Tillsammans konstruerar eleverna och läraren en förståelse av texten: En elev menar att gatan är fylld av solsken för att Chris tänker på att han ska få resa till Afrika, en annan att Chris inte kan tänka på något annat, och läraren bidrar med att konstatera att världen kan se annorlunda ut om man är glad. Att göra inferenser innefattar i detta fall bland annat att förstå en språklig bild och dess betydelse i texten. Slotte-Lüttge & Forsman 2014, 28 36 18
37 Anna Slotte 2015 lä: en del av er håller inte med om det här kanske (.) jag ser att Emil skakar på huvudet (.) vi ska titta på texten lite vi ska titta på texten (.) den första meningen handlar om dom här farliga djuren (.)"På dagen är det bäst att vara gömd." där hittar vi inte heller nånting som skulle säga nånting om olydig (.) men sen (.) "en morgon ropade mamma Kanin till sina ungar (.) då sa Skutt till Hopp nu gömmer vi oss (.) sen hälsa vi på harungarna (.) Hopp och Skutt gömde sig bakom en buske" (.) om gömmer sig för sin mamma e man olydig eller lydig då? el: olydig lä: jå (.) så av de kan vi förstå att de var olydiga men det står inte att dom var olydiga elev: så det var ganska svårt [(att förstå) lä: [så det här påstående den här fråganuppgiften måste man lite tolka texten där (.) man måste kunna förstå den här texten (.) å egentligen flera meningar tillsammans berättar för oss hur det var det här (.) förstår ni nu det här (.) att dom var olydiga? el: jå-å Slotte-Lüttge & Forsman 2014 38 19
Markus: Lärare: Det står inte i boken Nej det står inte, men du måste fundera själv Observation Slotte-Lüttge & Forsman 2013, 76 39 Variera mellan frågor vars svar finns direkt i texten vars svar förutsätter att man läser mellan raderna vars svar förutsätter att men relaterar till tidigare kunskap, annan text, att man själv tar ställning 40 20
Aktiviteter under läsningen stöder eleverna i att bli skickligare läsare genom att ställa frågor, engagera sig i texten, reagera på texten, förutsäga vad som ska hända. 41 Markera i texten sådant som bekräftar det läsaren visste, är helt nytt, känns osäkert Ø Aktiv läsning uppmana eleverna att reagera på texten bekräftar vad du trodde är tvärt emot vad du trodde är helt nytt för dig + gör dig osäker? Z (Roe 2014, 119) 42 21
Slotte-Lüttge & Forsman 2013, 75 43 Anna Slo-e 2015 Övning Planera för textsamtal Ø Försök förutse var eleverna kan få problem med förståelsen. Ø Planera frågor och omformuleringar. Ø Planera hur bokens illustrationer kan användas. Ø Hitta åskådlig och konkret tuning in på ämnet, t.ex. bilder, foton, teckningar, filmklipp. Ø När och hur får eleverna chans att visa sina förkunskaper? Ø Planera för att vid behov mejsla ut ord-/begreppskarta, som sparas och kompletteras efter hand. Slotte-Lüttge & Forsman 2013, 82 44 22
Läs högt, tänk högt Stöd eleverna i att hitta samband mellan texten och något de kan från förr. Mycket av textarbetet passar bra att göra i par Inledningar till eleverna Det här påminner mig om. Jag har upplevt något som Jag kan något om det här Om det här vara jag skulle jag Vad betyder det Roe 2014, 122 45 Aktiviteter efter läsningen stödjer en fördjupad förståelse av det lästa visualisera, organisera tankekartor, serier, visuella stöd (diagram, matriser, tidslinjer ) transformationer, text på text utgående från faktatext: tal, dagboksanteckningar muntligt: debatter, nyhetsrapporter Återanvänd dessa vid repetition, läxförhör, diskussioner 46 23
Skolspråk och lärande: Läxläsningsstöd s 77-78, 46-47 Story grammar s 80-81 Tankekartor (som luntlapp) s 49 Serier s 52 Gestaltande och muntliga arbetssätt s 52-53 Se också hur man i språkstrategin för Svenska samskolan i Tammerfors sammanfattar sina lässtrategier, under studieteknik: Skolspråk och lärande s 226-227 47 Anna Slotte 2015 48 Det här läste jag om Det här förstod jag inte STRÖM- ALSTRANDE Sammanfatta i en mening det du läste om Betydelsen av de knepiga orden Det här vill jag minnas Slotte-Lüttge & Forsman 2013, 237 24
Slotte-Lüttge & Forsman 2013, 81 49 Anna Slotte 2015 Naturkatastrof jordbävning översvämning Orsak Följder Var de förekommer Hur de kan undvikas 50 Anna Slotte 2015 25
Slotte-Lüttge & Forsman 2013, 52 51 Anna Slotte 2015 Slotte-Lüttge & Forsman 2013, 15 52 26
Uppgift Planera elevaktivt arbete som stöder elevernas läsförståelse utgående från en lärobokstext 53 27