Projekt laxintroduktion Salmon Action Plan samt övrig naturvård i och vid Testeboån. Årsredovisning 2008
INNEHÅLL DRIFTSTOPP I STRÖMSBRO KRAFTVERK... 3 ELPROVFISKE... 4 UTVANDRINGSFÖRSÖK... 5 UPPVANDRINGSKONTROLL... 6 EKONOMI FÖR SALMON ACTION PLAN I TESTEBOÅN 2008... 9 ÖVRIG NATURVÅRD I OCH VID TESTEBOÅN 2008... 9 MINKJAKT... 9 TESTEBOÅNS NATURRESERVAT... 9 UNDERSÖKNING AV OTOLITER PÅ GÄDDA... 10 PR... 10 Omslaget visar: Smedsstugorna i Oslättfors. Forsen i Strömsbro. Tre årsungar av harr. Lax, 15 kilo, i fällan vid Strömsbro 2
Testeboån är ett av de allra mest värdefulla naturobjekten inom Gävle kommun. Ån är utsedd att vara ett riksintresse för naturvård, Natura 2000-område och större delen av Testeboån inom kommunen är skyddad som naturreservat. Det bedrivs ett omfattande naturvårdsarbete i och vid Testeboån. Sedan 1999 ingår Testeboån i det internationella managementprogrammet för vildlax i Östersjöområdet - Salmon Action Plan. Programperioden pågår t.o.m. år 2010. Åren 2000-2007 har stora mängder lax- och öringyngel planterats ut i Testeboån. Dessutom har långa sträckor av ån restaurerats efter flottledsrensning inom ramen för laxprojektet. 2008-2010 består verksamheten av uppföljning och utvärdering av åtgärderna för laxen och öringen. Verksamheten för lax och öring i Testeboån har 2008 bestått av: Driftstopp i Strömsbro kraftverk Elprovfiske Utvandringsförsök Kontroll av lekvandrande lax och öring Driftstopp i Strömsbro kraftverk Naturvårdsavtal stängde Strömsbro kraftverk och öppnade Testeboån Strömsbro kraftverk var under 2008 stoppat från den 1 juni till 31 oktober. Under hela denna period har vattnet runnit i huvudfåran istället för genom kraftverket. Stoppet blev möjlig tack vare att ett s.k. naturvårdsavtal upprättades mellan Länsstyrelsen och kraftverksägaren. Avtalet är det första i sitt slag i länet. Bakgrund: Strömsbro kraftverk utgör ett vandringshinder för flera av Testeboåns fiskarter. För lax och öring innebär kraftverket först ett hinder när arterna som smolt ska lämna ån efter sina två första levnadsår. Stor del av smolten dödas då i kraftverkets Francisturbiner. När laxarna och öringarna sedan kommer tillbaka till Testeboån för att leka hindrar kraftverket denna vandring genom att fisken lockas till kraftverkets utlopp, där större delen av åns vatten normalt kommer. En tredje gång kraftverket hindrar fisken blir när de stora utlekta fiskarna ska lämna ån. Då hamnar lax och öring i intagskanalen till kraftverket. Smolten går samma väg, men de tar sig genom det galler som skyddar turbinerna från skräp. Stor fisk blir istället fast uppströms gallret. Målsättningen var att kraftverket skulle stoppas redan den 1 april, för att rädda även årets kull av smolt som lämnar ån under april och maj. Formella fel i avtalet gjorde dock att stoppet fördröjdes till 1 juni. För att fisken skulle kunna ta sig upp förbi Strömsbro kraftverket stoppades kraftverket så att vattnet fick rinna i den naturliga fåran förbi kraftverket hela sommaren och hösten 2008. 3
(För att utvandringsförsöket 2008 skulle kunna genomföras med stoppat kraftverk, som planerat, gjordes en extra uppgörelse med kraftverksägaren så att kraftverket kunde stoppas sju dygn under maj i samband med utsättningen av de sändarförsedda laxsmolten uppströms kraftverket.) Elprovfiske Elva lokaler har elprovfiskats i Testeboån 2008. Fiskena utfördes under september månad. Resultatet framgår av Tabell 1. Lokal Nr Lax 0+ Lax >0+ Lax totalt Öring 0+ Öring >0+ Öring totalt Avstånd från havet (km) Strömsbro 1 0 2,1 2,1 5,1 9,1 14,2 2,5 Forsby Kvarn 2 0 17,8 17,8 0 1,4 1,4 5,7 Sågbacken 3 0 3,6 3,6 2,6 6,9 9,5 8,7 Översten 4 0 16,0 16,0 0,8 1,8 2,6 8,9 Möljen 5 0 11,6 11,6 0,4 1,1 1,5 9,2 Tegelbruket 6 0 2,1 2,1 0,9 0,3 1,2 11,0 Bomnacken 7 0 0,6 0,6 1,6 0,9 2,5 11,8 Erkkis Bro 8 0 0 0 0 0 0 14,3 Fågelautomaten 9 0 0 0 0,5 0,8 1,3 14,9 Brännsågen 10 0 0 0 0 1,4 1,4 16,3 G:a Brännsågen 11 0 0 0 0 3,6 3,6 16,3 Tabell 1. Resultat från elprovfiske i Testeboån 2008. Några kommentarer till resultaten från årets elprovfisken: Under det senaste kvartsseklet har så gott som årligen lax och/eller öring i något stadium planterats ut i Testeboån. I mitten på 80-talet planterades mindre mängder smolt ut i ån. Andra hälften av 80-talet och hela 90-talet bestod det utsatta materialet av nybefruktad och ögonpunktad rom av framförallt öring, men även en del lax. Perioden 2000-2007 har stora mängder s.k. matningsfärdigt lax- och öringyngel planterats ut. Dock endast öringyngel 2007. 2008 däremot har ingen fisk planterats ut i Testeboån, helt enligt den plan som arbetet bedrivits efter sedan 1999. Bortsett från enstaka elfiskeundersökningar i fiskeklubben Flugfiskarnas regi i början på 80- talet blev 2008 med andra ord det första året som elfisken utförs i Testeboån, och som det endast fanns naturligt reproducerade årsungar av lax och öring i ån. Resultatet visar på total avsaknad av årsungar av lax och mycket lite årsungar av öring, i medeltal 1.08 öringar 0+/100 m 2. Resultatet är inte förvånande eftersom vi vet att endast 2 laxar och 3 öringar passerade uppvandringskontrollen vid Strömsbro 2007. De få öringar 0+ som fångades 2008 kan även vara avkomma från stationär öring, eller från både stationär och vandrande öring. 4
Nedanstående två diagram visar hur tätheterna av lax- och öringungar har varit under de år som Salmon Action Plan pågått. Diagram 1. Tätheter av laxungar i Testeboån 2000-2008, antal/100 m 2. Diagram 2. Tätheter av öringungar i Testeboån 2000-2008, antal/100 m 2. Utvandringsförsök Under våren 2008 utfördes ett projekt för att studera utvandrande laxsmolt i Dalälven och Testeboån. Telemetriförsök utfördes med akustiska sändare där smolt följdes från platser i nedre delen av vattendragen, ut till mynningen och vidare till en loggerlinje i yttre delen av Gävlebukten. I Testeboån utfördes dessutom radiotelemetri på smolt för att studera passagen förbi Strömsbro kraftverk i åns nedre del. Projekt med både radiotelemetri och akustisk telemetri har genomförts i Testeboån och ut till Yttre fjärden även under 2006 och 2007. 5
Att dessa telemetriförsök utförts i Testeboån beror i första hand på att de satsningarna för en återetablering av lax och havsöring som gjorts i Testeboån inom ramen för Salmon Action Plan inte gett det resultat i form av ett ökat antal lekvandrande fisk som förväntats. Den utvandrande smolten från Testeboån visar i telemetriförsöken på en total högre dödlighet än i Dalälven och en tendens till högre överlevnad för vild fisk än för odlad fisk. En sammanställning av resultat från telemetriförsök i Testeboån under åren 2006-08 visar att smoltdödligheten till följd av Strömsbro kraftverk i åns nedre del varierade med vattenföringen och kraftverkets driftsvillkor. Upp till 75 % av smolten dödas vid passage genom kraftverkets turbiner. Beträffande smoltens beteende när den väl lämnat Testeboån så visade den akustiska telemetrin bland annat att en stor andel av smolten vandrade söderut nära kusten och nära spetsen på Billudden, alldeles utanför Dalälvens mynning. Sammanfattning av de akustiska telemetriförsöken i Testeboån 2006-2008. Grå skuggning = vild smolt, IL = inga loggrar installerade i det aktuella området, --- = loggrar ej aktiva. Sammanfattning av radiotelemetriförsöken i Testeboån 2006-2008. Ovanstående tabeller är hämtade ur rapporten Utvandring och initial havsvandring av odlad och vild laxsmolt från Dalälven och Testeboån våren 2008. Hela rapporten finns som bilaga till denna årsredovisning och på www.gavle.se/testeboan. Uppvandringskontroll Kontroll av lekvandrande lax och öring sker med hjälp av en fälla vid dammen i Strömsbro, ca 2 kilometer från havet. Fällan var i drift och vittjades dagligen perioden 31/5 14/10. Uppvandringskontrollen innebär att fiskarna art- och könsbestäms, vikten uppskattas och eventuell märkning kontrolleras. Inga andra arter än lax och öring fångas i fällan. 6
Resultat 2008: 31 laxar och 32 öringar. Art Antal Högsta vikt Lägsta vikt Medelvikt Totalvikt Lax Öring 8 hanar 23 honor 31 totalt 12 hanar 19 honor 1 blank 32 totalt 15,0 12,0 5,0 6,0 0,5 2,0 1,0 1,5 1,0 0,5 7,3 3,8 5,6 2,5 2,5 0,5 2,4 58 116,5 174,5 30,5 47,0 0,5 77,5 Tabell 2. Antal laxar och öringar, samt vikt, som fångades i uppvandringskontrollen i Testeboån 2008. Årets första fisk i fällan kom den 22 juli. 1-14 augusti var det fisk i fällan varje dag. Årets sista fisk i fällan kom den 8 oktober. Kontrollen inte fullständig 2008 Vid vattenföring över ungefär 20 m 3 /sek kan lax och öring ta sig förbi över dammen vid sidan av fiskvägen och fällan. Detta gäller när kraftverket är i drift. När kraftverket är stoppat, som under 2008, krävs endast ungefär hälften, omkring 10 m 3 /sek, för att fisk ska kunna smita förbi. 2008 har lax och öring kunnat ta sig förbi dammen vid sidan av fällan under ovanligt lång period, från mitten av augusti till mitten på september. Under denna period har ett flertal observationer av fisk gjorts såväl nedströms som uppströms dammen. När det breddar flera kubikmeter i sekunden får lax och öring tydligen mycket svårt att hitta in i fällan. Trots att det är svårare att ta sig över dammen jämfört med att hoppa in i fällan så väljer fisken att kämpa sig över dammen. Samma individer sågs hoppa upp mot dammkrönet ett flertal gånger. Till slut kom de antingen över dammen eller helt enkelt slutade att hoppa. Fiskarna hamnade bevisligen åtminstone inte in i fällan under denna period. När vattenföringen minskade så att det inte gick att ta sig över dammen, i mitten på september, började det åter fångas fisk i fällan. Hur många fiskar passerade då under högvattenperioden? Ingen vet. När kraftverket är stoppat fordras en vattenföring på ungefär 10 m 3 /sek för att lax och öring hoppar över den låga dammen istället för att gå i fällan. Märkta fiskar 2008: En öringhona på två kilo, märkt med ett märke av typ floy-tag och höger bukfena bortklippt, fångades i fällan den 27/9. Den öringen hade tidigare, enl. Fiskeriverket i Älvkarleby, fångats i centralfisket i Älvkarleby den 30/7, försetts med märket och sedan skjutsats ner och släppts i Dalälvens mynning. Den 3/10 fångades en lax på 5 kilo med fettfenan bortklippt, d.v.s. en lax av odlat ursprung. 7
2008 blev ett trendbrott när det gäller antalet lekvandrande laxar och öringar i Testeboån. Under perioden 1985-2007 har totalt 45 (!) laxar fångats i uppvandringskontrollen i Testeboån, d.v.s. i snitt två laxar per år. Lax släpps vidare från fällan för uppvandringskontrollen vid Strömsbro. Diagram 3. Antalet laxar fångade i fällan för uppvandringskontroll i Testeboån 1985-2008. 8
Stora fiskar har även ett stort socialt värde Att antalet laxar i Testeboån ökar glädjer många Gävlebor. Laxarnas återkomst blir som det definitiva kvittot på att det målmedvetna arbete som lagts ner på ån faktiskt börjar ge resultat. Ryktet om lax i fällan spred sig fort. Många kom och tittade när fällan vittjades för att få se de stora laxarna och öringarna. Det stora intresset för laxens återkomst understryker att en levande å inte bara är ett biologiskt värde. Det sociala värdet är också mycket stort. Ekonomi för Salmon Action Plan i Testeboån 2008 Åtgärd Kostnad Telemetriförsök 140 000 Elfiske 55 000 Uppvandringskontroll 35 000 Köp av driftstopp av Strömsbro kraftverk under telemetriförsök 50 000 Summa 280 000 Finansiering Gävle kommun 210 000 Statliga fiskevårdsmedel, telemetri 20 000 Statliga fiskevårdsmedel, driftstopp av Strömsbro kraftverk 50 000 Summa 280 000 Kommentar till den ekonomiska redovisningen: Telemetriförsöket i Testeboån samplanerades med ett försök i Dalälven med likartad inriktning. Den totala kostnaden för hela projektet uppgick till 866 000 kronor för Fiskeriverkets försöksstation. Av dessa medel kan mycket lågt räknat ca 140 000 kronor räknas som direkt kostnad för försöket i Testeboån. I posten ingår inte Fiskeriverkets eller Umeå universitets arbetskostnader, inte heller kostnaden för den yttre loggerlinjen mellan Billudden och Utvalnäs som var gemensam för projektet i Dalälven och Testeboån. ÖVRIG NATURVÅRD I OCH VID TESTEBOÅN 2008 Minkjakt Viss minkjakt med fälla har förekommit längs ån under 2008. Det är dock inte känt om det fångats några minkar eller inte. Mängden observationer av mink och minkspår längs Testeboån upplevs av många ha minskat de senaste åren. Testeboåns naturreservat Inom Testeboåns naturreservat har en upprustning i form av två nya grillplatser och nya informationstavlor. Dessutom har två stigslingor markerats upp i fält. De granar som fälldes för att gynna eken i området alldeles nedströms Oslättfors har transporterats bort ur reservatet. 9
Undersökning av otoliter på gädda Högskolan i Kalmar undersöker hur vanligt det är med homing hos gäddor. Med homing menas fisk som återvänder till samma vattendrag årligen för att leka. Detta förutsätter att de migrerar ut i havet för att födosöka under en del av året, för att sedan tidig vår återvända till vattendraget för reproduktion. Med hjälp av ny teknik, kan man granska otoliterna (öronstenarna). Man kan utskilja saltvattensperioder från sötvattensperioder. Förhoppningsvis kan vi se återkommande mönster av spårämnen i sötvattensperioden, vilket skulle visa på att det är samma vattendrag fisken går upp för att leka, år efter år. Försöket startades 2008, och gäddor från 25 åar och älvar ingår i försöket. Däribland fem gäddor från Testeboån. Det finns i dagsläget inget resultat från försöket. PR För att sprida kunskap om Testeboån och om arbetet med ån har fyra öppna möten med olika teman runt Testeboån hållits under 2008. Gävle kommun har producerat en folder över Testeboån. Länsstyrelsen har tagit fram en broschyr för Testeboåns naturreservat. Nyhetsbrevet Å-skådaren, som sprids via e-post, har kommit ut med 21 nummer under 2008. På Gävle kommuns hemsida finns såväl samtliga nummer av Å-skådaren som mycket annan information om Testeboån. Adressen är www.gavle.se/testeboan. Kontakt: Bernt Moberg 070-511 87 90 10