BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA

Relevanta dokument
Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden

SMÄRTA hos äldre. Christopher Lundborg VÖL OP 7 ANOPIVA SU/Sahlgrenska GÖTEBORGS UNIVERSITET SAHLGRENSKA AKADEMIN

Smärtskattning. Palliativa rådet

Svenska palliativregistret

Smärtskattning är guld värd

Smärta och obehag. pkc.sll.se

Svenska palliativregistret Ett verktyg för att förbättra vård i livets slutskede. Monika Eriksson Koordinator och omvårdnadsansvarig

Carola Ludvigsson Sjuksköterska & verksamhetsutvecklare palliativ vård Umeå kommun

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via

Vak vid palliativ vård i livets slutskede

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Palliativregistrets värdegrund

Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam

Långvarig smärta Information till dig som närstående

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via Dödsfallsenkät fr o m

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011

Dödsfallsenkät fr o m

UTVECKLINGSARBETE FÖR PALLIATIV VÅRD DALARNA

- En intervjustudie med sjuksköterskor verksamma i kommunal hälso- och sjukvård

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014

Symtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal

Palliativ vård och omsorg Utbildning oktober 2019

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

De 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via

Leva livet hela livet. Ängelholm 30 november 2016 Maj Rom

Bättre liv för sjuka äldre. Utvecklingskraft Jönköping 9 maj 2012 Maj Rom

Smärta. Palliativa rådet

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård

och läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.

Palliation sydöst

Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

Nationell äldresatsning har det blivit bättre för de mest sjuka äldre? Socialdepartementet

Evidensbaserad socialtjänst

Palliativ vård i livets slutskede

Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/86-ÄN-702 Sibylla Törnkvist - ay947 E-post:

Smärta och smärtskattning

Palliativ vård en introduktion. pkc.sll.se

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.


Smärtbehandling - kvalitetsmål med bilaga

Nuläge lokalt. Aktivitet Indikator Måltal. Måltal lokalt. Resultat. Skaraborg 5 % hälso och sjukvård Andel listade patienter 65 år och äldre som

Palliativ vård i Sverige Carl Johan Fürst. 1:a Nationella Konferensen i Palliativ Vård Stockholm april 2010

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut!

Omvårdnadsdokumentation på avd 63 Hema/PAVA

Vård i livets slutskede Innehållsförteckning

BPSD Förbättringsarbete. Smygehem Hösten och Våren 2015/2016

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus.

Äldresatsningen i Göteborgsområdet.

Uppdaterad

Vård i livets slutskede

Riktlinje, vägledning extra tillsyn eller ständigt närvarande personal

Sundsvall

Palliativ Syd -ett stöd för vårdutveckling och forskning inom palliativ vård

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS

Bättre liv för sjuka äldre. Överenskommelsen 2013

NAMN: PERSONNUMMER: NAMN: PERSONNUMMER: Personnummer: NAMN: PERSONNUMMER: NAMN: PERSONNUMMER:

Uppdaterad

KONTINUERLIG BEDÖMNING DAGAR TILL NÅGON VECKA KVAR I LIVET

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

5 % Journal. primärvård Punktmätning 1 g/år i kommunerna. personer 65 år äldre. Implementera arbetssätt medicinska vårdplaner i verksamheterna

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA

AVÄ rapport Bättre liv

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom

Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre 2015

Vägledning för en god palliativ vård

Hur kan Palliativregistret vara en hjälp i att styra och leda den palliativa vården?

Palliativ vård i VGR och Halland

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/ till 30/ gäller detta:

Läkemedelsgenomgångar

En dag om palliativ vård. Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund

Smärtbedömning hos personer som har nedsatt förmåga att självrapportera

Vad är det korrekta namnet på enheten? 4. Vilken/vilka grundsjukdom/-ar ledde till att din närstående dog?

Bättre liv för sjuka äldre

Rutin för BPSD-registrering

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Monica Forsberg

Öppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 2013

Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre 2015 UPPFÖLJNING

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning-

KVALITETSREGISTER ECT

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

Smärta hos barn och ungdomar (AH)

Qulturum, Marina Sumanosova. Uppdaterad

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014

Transkript:

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA

Svenska Palliativregistret Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som är till för alla som vårdar människor i livets slut. Syftet med registret är att förbättra vården i livets slutskede oavsett var i landet man bor och vem som vårdar. www.palliativ.se

Svenska Palliativregistret Jag och mina närstående är informerade om min situation...är smärtlindrad...är lindrad från övriga symtom...är ordinerad läkemedel vid behov...vårdas där jag vill dö...behöver inte dö ensam...vet att mina närstående får stöd

Svenska Palliativregistret

Svenska Palliativregistret 21. Skattades personens smärta vid något dokumenterat tillfälle under den sista veckan i livet med VAS, NRS eller något annat validerat smärtskattningsinstrument? ja nej vet ej 22. Hade personen svår smärta vid något tillfälle under den sista veckan i livet (t.ex. VAS/NRS > 6 eller svår smärta enligt något annat validerat instrument)? ja nej vet ej 23. Skattades personens övriga symtom vid något tillfälle under den sista veckan i livet med VAS, NRS eller något annat validerat symtomskattningsinstrument? ja nej vet ej

Kvalitetsregistrens syfte systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra vårdens kvalitet (Patientdatalagen)

God vård i livets slutskede 2014 70 miljoner kronor Täckningsgrad 70% i Svenska Palliativregistret är ett grundkrav Mäts på kommunnivå för både kommun och landsting 50 miljoner kronor för genomsnittlig förbättring med 5% för brytpunktsamtal, smärtskattning, munhälsa och ordination av injektionsläkemedel vid ångest 20 miljoner kronor för 10% förbättring eller genomsnittlig måluppfyllelse på minst 60% Det röda i spindeln ska bli grönt!

Diskussionsfrågor Hur vet vi att vi bedömer smärta på samma sätt? Vilka fördelar ser du med att använda ett validerat smärtskattnings instrument? Hur skulle detta kunna användas som verktyg tillsammans med personalen? När/hur börjar jag?

Definition av smärta Smärta är en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada. IASP (International Association for the Study of Pain)

Definition av smärta Smärta är en personlig upplevelse som inte kan påvisas eller uteslutas med objektiva metoder. Det är därför meningslöst att ifrågasätta en patients smärtupplevelse; patienterna upplever ett sådant ifrågasättande som kränkande. Läkemedelsboken 2011-2012

Orsaker till otillräcklig smärtlindring Smärtlindring baserad på hur vårdpersonalen läser av patientens smärta är den vanligaste orsaken till otillräcklig smärtlindring. Validerad smärtskattning är ett sätt att objektivt bedöma en patients upplevelse av smärta. Källa: Läkemedelsverket

Smärtskattning hos äldre Förmågan att skatta sin smärta själv underskattas ibland hos äldre personer. Förutsatt att de inte har en kognitiv svikt kan de skatta sin smärta på samma sätt som andra. Hos den åldrande patienten måste det dock tillåtas ta mer tid med både information om smärtskattning och att utföra smärtskattningen. Källa: Vårdhandboken

Smärtskattningsinstrument Möjligheten att uppnå en god smärtlindring ökar om arbetet med smärtskattning sker på ett kontinuerligt och strukturerat sätt. Källa: Svenska Palliativregistret

Smärtskattningsskalor VAS (Visuell Analog Skala) NRS (Numerical Rating Scale) Abbey Pain Scale (validerat för dement pat) Smärtskattning dokumenteras i journal.

Smärtskattning Abbey Pain Scale för bedömning av smärta hos personer som har svårt att beskriva sin smärta i tal

Smärtskattningsskalan Abbey Pain Scale

1.Röstuttryck/ ljud t.ex. gnyr, jämrar sig eller låter. 2. Ansiktsuttryck t.ex. spänd, rynkar näsan, grimaserar eller ser rädd ut.

3. Förändrat kroppsspråk t.ex. rastlös, vaggar, skyddar en kroppsdel eller ihopkrupen. 4. Förändrat beteende t.ex. ökad förvirring, matvägran, ökad eller minskad kroppsaktivitet.

5. Fysiologisk förändring t.ex. förändrad kroppstemperatur, puls eller blodtryck, svettningar, rodnad eller blekhet i hyn. 6. Kroppsliga förändringar t.ex. rivet skinn, tryckskador, kontrakturer eller andra skador.

Summera antalet poäng och markera grad och typ av smärta Ingen = 0 2 Mild = 3 7 Måttlig = 8 13 Svår = 14+ Typ av smärta: Långvarig Akut Blandad

Rutin för smärtskattningsskala - Abbey Pain Scale: används vid smärta hos kognitivt nedsatta initieras av sjuksköterska eller läkare ska alltid användas vid tecken på smärta/oro används minst 1g/dag används före och efter smärtlindring utgör underlag för kontakt med läkare/ sjuksköterska (forts) Källa: Umeå kommuns förslag

Forts Rutin för smärtskattningsskala - Abbey Pain Scale: ska användas vid förändrat beteende t.ex. ökad oro eller minskad rörelseaktivitet utförs av både undersköterska, vårdbiträde och sjuksköterska dokumentera skattning, åtgärd och utvärdering i journal både icke farmakologiska och farmakologiska åtgärder ska alltid utvärderas Källa: Umeå kommuns förslag