Särskild satsning för minskad nedskräpning

SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE: 2013-04-04 Ärendenr: NV-00704-11 Särskild satsning för minskad nedskräpning Slutredovisning av regeringsuppdrag 8, 2011 B ESÖK: STOCKHOLM -VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB KIRUNA KASERNGATAN 14 POST: 106 48 STOCKHOLM TEL: 010-698 10 00 FAX: 010-698 10 99 E-POST: REGISTRATOR@ NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE

2

Innehåll INNEHÅLL 3 SAMMANFATTNING 5 UPPDRAGET 7 Särskild satsning för minskad nedskräpning 7 GENOMFÖRANDE 9 UPPFÖLJNING AV NULÄGESANALYS 10 Uppföljning av nulägesanalys, delredovisning 2012: 10 UTVECKLA VÄGLEDNING FÖR KOMMUNERNA 13 METODER OCH VERKTYG 16 Mätning av skräpfrekvens 16 Mätning i stadsmiljö 17 Mätning av skräp på stränder 18 Verktyg för att hantera omfattande nedskräpning 18 Mätning av attityder 19 ÖKA INFORMATIONEN TILL ALLMÄNHETEN 21 ÖKAD KOPPLING TILL AVFALLSOMRÅDET 25 KUNSKAPSUTVECKLING 27 KOSTNADER FÖR NEDSKRÄPNING 29 Kostnaderna är spridda på olika aktörer 29 Naturvårdsverkets undersökning 30 MILJÖPÅVERKAN FRÅN SLÄNGDA TOBAKSPRODUKTER 41 YTTERLIGARE ÅTGÄRDER 46 Vägledningswebb 46 Utökad uppföljning av nedskräpningsläget och arbetet mot nedskräpning 47 Utnyttja Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens kontaktnät med kommuner för att lyfta nedskräpningsfrågor 47 Föreskrift om åtgärder mot nedskräpning i kommunal avfallsplan 47 Skyldighet för kommunerna att informera för att minska nedskräpning 48 Frågor för fortsatt diskussion 52 BILAGOR 59 3

4

Sammanfattning Naturvårdsverket har haft i uppdrag att genomföra en särskild satsning för minskad nedskräpning. I denna slutredovisning sammanfattas arbetet och de resultat som åstadkommits. De negativa effekterna av nedskräpning är många och täcker hela hållbarhetsbegreppet konsekvenserna är miljömässiga, sociala samt ekonomiska. I arbetet med att minska nedskräpningen är det därför viktigt att ha en helhetssyn. I ett miljömålsperspektiv berörs framför allt miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö, Hav i balans samt levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag. Skräpiga miljöer upplevs som otrevliga och otrygga av många människor. Städningen för med sig kostnader för kommuner och skattebetalare. Nedskräpningen ger skador på djur och människor, sprider kemikalier och medför negativa effekter för turistnäring, handel, företagande och friluftsliv. Skräp som hamnar i hav, sjöar och vattendrag skadar fåglar och marina däggdjur. Marint skräp ger skador på båtar, fiskeredskap och motorer och bidrar till mängden mikroskopiska skräppartiklar i havet. Regeringsuppdraget omfattar nedskräpning i stadsmiljö, naturen och längs kusterna. I uppdraget har ingått att utveckla vägledning till kommunerna samt att utöka informationen till allmänheten. Det har även ingått att utreda behovet av ytterligare åtgärder för att minska nedskräpningen. Arbetet i uppdraget har genomförts i nära samarbete med stiftelsen Håll Sverige Rent. Dialog har skett med Havs- och vattenmyndigheten, kommuner, organisationer och andra aktörer som berörs av nedskräpningsproblematiken. Ett huvudresultat av arbetet inom regeringsuppdraget är den vägledning för kommunernas strategiska arbete för att minska nedskräpningen som tagits fram, se Strategiskt arbete för minskad nedskräpning. Vägledning för kommuner, rapport 6551, Naturvårdsverket, 2013. Ett annat viktigt resultat är de nya metoder för mätning av skräpfrekvens i olika miljöer som tagits fram, se nedan. Skräpmätningarna ger underlag och kunskap för att utforma åtgärder för att minska nedskräpningen. Olika verktyg för att underlätta för kommunernas arbete har också tagits fram, bl.a. ett verktyg för att rapportera mer omfattande nedskräpning som kombinerats med vägledning för hur kommunerna kan hantera sådana ärenden. Möjlighet att genomföra attitydundersökningar bland kommuninvånare genom tillägg till SCB:s medborgarundersökning har också skapats. 5

Vägledningsdokument: Vägledning för kommuners strategiska arbete för minskad nedskräpning Vägledning för hantering av omfattande nedskräpning Metoder för mätning av skräpfrekvens: Metod för tätorter med >20 000 invånare Metod för tätort med 12 000-20 000 invånare Metod för tätort med <12 000 invånare och särskilt utsatta områden Metod för parker och grönområden Metod för stränder För att öka informationen till allmänheten har bl.a. Håll Sverige Rents nationella kampanj Skräpplockardagarna utvecklats vidare, inklusive logistikfunktioner, ny kampanjwebbplats och att fler deltagare involverats. Deltagarantalet år 2012 var 675 884 personer, en ökning med drygt 50 000 personer sedan 2011. I redovisningens avslutande del tas förslag på Ytterligare åtgärder och ämnen för fortsatt diskussion upp. Som ytterligare åtgärder föreslås: utveckling av en Vägledningswebb för spridning av goda exempel och erfarenhetsutbyte utökad uppföljning av nedskräpningsläget och arbetet mot nedskräpning Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens kontaktnät med kommuner ska utnyttjas för att lyfta nedskräpningsfrågor föreskrift om innehåll i kommunal avfallsplan revideras så att den inkluderar åtgärder mot nedskräpning skyldighet för kommunerna att informera för att minska nedskräpning övervägs i samband med revideringen av föreskriften om innehåll i kommunal avfallsplan I kapitlet Ytterligare åtgärder identifieras också några frågor inom nedskräpningsområdet som det är angeläget att diskutera vidare. Frågor för fortsatt diskussion: brist på miljöaspekter i lagen om gaturenhållning finansiering av förebyggande arbete mot nedskräpning kostnader för strandstädning samarbete mellan kommuner och aktörer 6

Uppdraget De negativa effekterna av nedskräpning är många och täcker hela hållbarhetsbegreppet konsekvenserna är miljömässiga, sociala samt ekonomiska. I arbetet med att minska nedskräpningen är det därför viktigt att ha en helhetssyn. I ett miljömålsperspektiv berörs framför allt miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö, Hav i balans samt levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag. Särskild satsning för minskad nedskräpning Naturvårdsverket fick i regleringsbrevet för 2011 i uppdrag att genomföra en särskild satsning för att minska nedskräpningen. Regeringsuppdraget har delredovisats vid två tillfällen, i april 2011 och april 2012. Denna slutredovisning av uppdraget har beslutats av generaldirektör Maria Ågren den 4 april 2013. UPPDRAGET I REGLERINGSBREVET 2011: 8. Särskild satsning för minskad nedskräpning Naturvårdsverket ska genomföra en särskild satsning för att främja en minskad nedskräpning. Uppdraget omfattar både nedskräpning i stadsmiljö och i naturen, inklusive problemen med nedskräpning längs våra kuster. I uppdraget ingår att utveckla vägledning till kommunerna samt att utöka informationen till allmänheten. Arbetet bör i valda delar genomföras i dialog med Havs- och vattenmyndigheten (från den 1 juli 2011) och andra berörda aktörer på lokal, regional och nationell nivå. I uppdraget ingår även att utreda behovet av ytterligare åtgärder samt att föreslå och konsekvensutreda hur dessa åtgärder bör utformas. Naturvårdsverket ska årligen redovisa hur arbetet fortlöper till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 15 april 2011, 2012 och 2013. BEGREPPET NEDSKRÄPNING I REGERINGSUPPDRAGET Begreppet nedskräpning kan definieras på olika sätt. I författningskommentarerna i regeringens proposition Nedskräpning (2010/11:125) talas om dels nedskräpning i liten skala, som har den karaktär som typiskt sett innebär ett störande moment på allmänna ytor i samhället och som skapar otrevnad på allmänna platser där människor vistas men som inte innebär några större ingrepp i miljön eller som skämmer naturen på ett allvarligt sätt. Det rör sig i primärt om visuella störningar men glasflaskor och annat skräp kan även utgöra fara för människors och djurs hälsa. Därutöver talas det om andra typer av nedskräpning som utgörs av större föremål, stora skräpmängder eller annars varit av större omfattning eller av mera skadlig karaktär. Stiftelsen Håll Sverige Rent har valt att i sin verksamhet sammanfatta definitionen på skräp som fel sak på fel plats. Inom ramen för regeringsuppdraget om Särskild satsning för minskad nedskräpning avser vi med begreppet nedskräpning: 7

att slänga eller lämna föremål av olika karaktär på marken, t.ex. fimpar, godispapper, snabbmatsförpackningar, tuggummi, påsar, burkar, engångsgrillar, glas- och plastflaskor etc. att tippa föremål i naturen, t.ex. vitvaror, möbler, byggavfall etc, så kallad omfattande nedskräpning. Regeringsuppdraget omfattar nedskräpning i städer, naturområden och längs kusterna. Dumpning i havet, inklusive lagstiftning och åtgärder, omfattas inte av uppdraget. Däremot ingår att genom t.ex. utveckling av vägledning, informationsinsatser och annat förebyggande arbete bidra till att nedskräpningen längs kusten minskar. 8

Genomförande Regeringsuppdraget har genomförts i nära samarbete med stiftelsen Håll Sverige Rent (HSR). HSR kommer i sitt dagliga arbete i kontakt med olika aktörer inom nedskräpningsområdet, framför allt kommuner men också företag, organisationer, skolor, privatpersoner med flera. Detta har varit viktigt för att de olika verktyg för kommuner som tagits fram ska bli praktiskt användbara och anpassade efter kommunernas behov, samt för att kunna vidareutveckla informationen till allmänheten på ett effektivt sätt. De nedskräpningskonferenser för kommuner som Håll Sverige Rent arrangerat i november 2011 och december 2012 har varit viktiga tillfällen att diskutera innehållet i den vägledning för kommuner som tagits fram. HSR har också medverkat i de Avfallsdagar som Naturvårdsverket anordnat i oktober 2012. I de delar där det varit relevant har dialog skett med Havs- och vattenmyndigheten (HaV), som bildades i juli 2011, dvs. under den tid regeringsuppdraget pågick. Exempel på samarbete gäller bl.a. inledande diskussioner i samband med att finansieringsmöjligheter (Havsmiljöanslaget) fördes över från Naturvårdsverket till Havs- och vattenmyndigheten, avstämning av vägledningen för kommunerna i strategiskt arbete kring nedskräpningsfrågor, samråd kring Ytterligare åtgärder i uppdraget och ämnen för fortsatta diskussioner samt HaV:s deltagande i referensgruppen. HaV har också etablerat ett samarbete med Håll Sverige Rent, bl.a. kring en kampanj för renare stränder; Kusträddarna. Vid uppdragets start bildades en bred referensgrupp med deltagare från andra centrala myndigheter, kommuner, branschorganisationer, detaljhandel m.m. Referensgruppen kom att utgöra en rekryteringsbas som underlättade att genomföra nischade möten med olika inriktning, främst med kommuner kring den strategiska vägledningen, exempelvis det dialogmöte som genomfördes på Naturvårdsverket i maj 2012. Referensgruppen har också fått möjlighet att ge skriftliga synpunkter på vägledningen när den kommit längre fram i processen. Möten har också genomförts med SKL och Avfall Sverige kring hur dessa organisationer ser på vägledningen och hur samverkan kan ske med Naturvårdsverket för att göra vägledningen känd och etablerad. En del av uppdraget har varit att öka informationen till allmänheten. Tidigt under uppdragets gång slogs det fast att Håll Sverige Rent skulle vara avsändare av informationen till allmänheten, för att ta till vara Håll Sverige Rents etablerade arbete inom detta område och undvika konkurrens kring avsändaren. En viktig del i arbetet har varit att vidareutveckla den nationella kampanjen Skräpplockardagarna. 9

Uppföljning av nulägesanalys Den delredovisning av uppdraget som lämnades i april 2012 innehåller en nulägesanalys 1. Avsnittet nedan har utformats för att komplettera den tidigare nulägesanalysen. Avsnittsrubriker i delredovisningen 2012 följs upp med kommentarer kring hur vissa frågor hanterats vidare inom ramen för regeringsuppdraget och var i denna slutredovisning 2013 det går att läsa mera. Uppföljning av nulägesanalys, delredovisning 2012: Varför är nedskräpning ett problem? I delredovisningen tas olika effekter av nedskräpning upp, bl.a. inverkan på djur, fåglar och människor, spridning av kemikalier och plastpartiklar, skador från marint avfall på båtar och fiskeredskap, påverkan på friluftsliv, turistnäring, handel och annat företagande. Frågor hur skräpet påverkar annan skadegörelse och trygghetsfrågor togs också upp, samt frågor kring vilka kostnader nedskräpningen medför för samhället. Enligt den utvärdering som Naturvårdsverket genomförde våren 2012 finns det enligt många kommuner inte tillräckligt med kunskap i kommunen om nedskräpningens effekter på människors och djurs hälsa och den omgivande miljön. Fortsatt spridning av kunskaper via Håll Sverige Rents nätverksarbete och information via Naturvårdsverkets och Håll Sverige Rents webbplatser är därför viktig. Naturvårdsverket har därför börjat utveckla information på sin webbplats kring nedskräpningen. En identifierad kunskapsbrist gäller effekter av spridning av slängda tobaksprodukter i miljön, där det nu gjorts en kunskapssammanställning, se sid. 27. Nedskräpningsfrågans förankring i miljöarbetet. I delredovisningen nämndes att den nya nationella avfallsplanen skulle innehålla ett avsnitt om nedskräpningsfrågor, ett område där behovet av åtgärder bedöms som stort. I nationella avfallsplanen (maj 2012) aviserades Naturvårdsverkets kommande revidering av föreskrifter om innehållet i kommunal avfallsplan. Föreskrifterna kommer att kompletteras med krav att de kommunala avfallsplanerna också ska ta upp åtgärder mot nedskräpning. Att nedskräpningsfrågorna tas upp i avfallsplanen är ett viktigt steg för att etablera förebyggande arbete mot nedskräpning i kommunernas ordinarie arbete, något som hittills varit ett problem i många kommuner. Arbete kring nedskräpning bedrivs ofta i tidsbegränsade projekt vilket medför att uppbyggd kompetens inom området lätt förloras när projektet är över. Nedskräpningsfrågornas karaktär är också sådan att arbetet måste bedrivas kontinuerligt, t.ex. när det gäller 1 Särskild satsning för minskad nedskräpning. Delredovisning av regeringsuppdrag 8, 2011. (Nulägesanalys, se sid. 7-15. 10

att förändra individers attityder till nedskräpning, bl.a. genom förebyggande arbete i skolor och förskolor. Fördelningen av ansvaret för olika delar i nedskräpningsproblematiken på olika förvaltningar inom kommunen bidrar till risken att frågan inte drivs aktivt, något som tydligare krav på att åtgärder tas upp i den kommunala avfallsplanen kan bidra till att motverka. Innehåll i en reviderad föreskrift diskuteras vidare i kapitlet om Ytterligare åtgärder, se sid. 47. Hur ska vi förebygga nedskräpning? Delredovisningen tog upp vikten av att höja medvetenheten hos dem som skräpar ned och att det också måste vara lätt att göra rätt, vilket ställer krav på en genomtänkt infrastruktur för att motverka nedskräpningen. Det vägledningsdokument som tagits fram inom ramen för regeringsuppdraget är inriktat på hur kommunerna kan arbeta strategiskt för att minska nedskräpningen, bl.a. genom att samverka med olika aktörer. Se vidare kapitlet om Utveckla vägledning för kommunerna, sid. 13. För att höja medvetenheten i nedskräpningsfrågor hos kommuninnevånare behövs praktiska, utåtriktade insatser av typen skräpplockardagar, men det är också viktigt att kommunerna ger en grundnivå av information. Denna behövs för att markera att nedskräpning inte är tillåtet men också för att visa på praktiska lösningar för hur det ska bli lättare att göra rätt. Frågan om en föreskrift för kommunerna om skyldighet att informera i syfte att minska nedskräpningen tas upp i kapitlet Ytterligare åtgärder sid. 48. Hur underlättar vi kommunernas arbete? I delredovisningen påpekades bristen på vägledning kring hur kommuner kan arbeta strategiskt för att minska nedskräpningen. I kapitlet om Utveckla vägledning för kommunerna beskrivs den vägledning som tagits fram, se sid. 13. Vägledningen består av ett huvuddokument kring det strategiska arbetet, flera nya metoder för skräpmätning i olika miljöer samt verktyg för att rapportera fall av omfattande nedskräpning ( tippning ) och vägledning för att hantera frågan. Lagstiftning mot nedskräpning. I det strategiska vägledningsdokumentet finns ett avsnitt om Lagar och förordningar som är avsett att vara ett stöd för kommunerna i hur den befintliga lagstiftningen, bl.a. gaturenhållningslagen, ska tolkas. I samband med avsnittet Frågor för fortsatt diskussion, sid. 52 tas en lagstiftningsfråga upp som är intressant för kommunerna; frånvaron av miljöaspekter i gaturenhållningslagen (lag 1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning). I samband med kapitlet Ytterligare åtgärder diskuteras frågan om kommuner ska vara skyldiga att ge grundläggande information i syfte att minska nedskräpningen. Har vi koll på skräpläget? I den nya nationella avfallsplanen (2012 2017) finns nu mål om att nedskräpningen ska minska, något som är avsett att leda till att kommuner sätter upp egna mål för minskad nedskräpning. För att kunna välja rätt åtgärder och följa upp resultat krävs underlag i form av mätningar av 11

skräpfrekvens. Mätningar i olika miljöer ger information om mängden skräp och var problemen finns, attitydmätningar ger svar på vem som skräpar ned och varför. Inom ramen för regeringsuppdraget har metoder för skräpmätning i olika miljöer och möjlighet att genomföra attitydundersökningar utvecklats, se vidare under kapitlet Metoder och verktyg, sid. 16. Angående Naturvårdsverkets uppföljning av nedskräpningsläget, se vidare under Ytterligare åtgärder, sid. 46. 12

Utveckla vägledning för kommunerna I kapitlet nedan redovisas resultat från arbetet med att utveckla vägledning för kommunerna. Naturvårdsverket har tidigare inte haft någon skriftlig vägledning för kommuner gällande arbetet i nedskräpningsfrågor. Ett omfattande arbete har därför lagts ned på att tillsammans med Håll Sverige Rent ta fram grundläggande vägledning som täcker en rad aspekter kring kommunernas arbete mot nedskräpning. Vägledningen ska stötta ett långsiktigt och förebyggande arbetssätt hos kommunerna. Vårvintern 2012 genomförde Naturvårdsverket en utvärdering av kommunernas arbete mot nedskräpning, Det här är ingen skräpfråga! En utvärdering av kommunernas arbete mot nedskräpning, rapport 6494. Utvärderingens innehåll togs upp i delredovisningen av regeringsuppdraget i april 2012. Utvärderingen har gett viktig information kring vilken typ av vägledning som kommunerna efterfrågar. VÄGLEDNING OCH STÖD SOM EFTERFRÅGAS I NATURVÅRDSVERKETS UTVÄRDERING Utvärderingen identifierar ett antal punkter som kan ligga till grund för diskussioner kring vägledning och stöd till kommunerna. Punkterna listas nedan tillsammans med en kursiverad kommentar om hur de hanterats i det fortsatta arbetet. Ekonomiskt stöd till implementering av förebyggande insatser: Ett par aspekter kring finansiering tas upp i avsnittet om frågor för fortsatt diskussion, bl.a. av stiftelsen Håll Sverige Rents förebyggande arbete samt behovet av finansiering av strandstädning, sid. 54-55. Stödja forskning och kunskapsutveckling om nedskräpning samt stödja utveckling av mätmetoder: En undersökning kring kommunernas kostnader genomförts (sid. 29) och en kunskapssammanställning kring miljöpåverkan från slängda tobaksprodukter har gjorts (sid. 41). Mätmetoder för mätning av skräpfrekvens har tagits fram (sid. 16). Sprida information om nedskräpningens konsekvenser och kostnader på nationell och regional nivå: Information sprids bl.a. genom den vägledning som Naturvårdsverket och Håll Sverige Rent har tagit fram samt genom utökad information på verkets och stiftelsens webbplatser. Sprida erfarenheter och goda exempel genom att utveckla nätverk, förslag på arbetssätt, forum för dialog och skapa idébank: Se vidare under kapitlet Ytterligare åtgärder, avsnitten om vägledningswebb samt Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens kontakt med kommuner, sid. 46-47. Diskutera ansvarsfördelning och tillämpning av lagar och regler på nationell och internationell nivå: Tillämpning av lagstiftningen diskuteras i 13

vägledningen för strategiskt arbete. I vägledningen finns en kortare översikt över ansvarsfördelning mellan olika myndigheter. Diskutera ansvarsfördelning vad gäller ilandflutet skräp: Frågan om städning på stränder belyses delvis i den strategiska vägledningens (se nedan) resonemang kring tillämpningen av gaturenhållningslagen. Se även kapitlet Ytterligare åtgärder, avsnittet Frågor för fortsatt diskussion, sid. 55, ang. behovet av att diskutera former för finansiering av strandstädning i vissa områden. Innehållet i den vägledning som tagits fram baserar sig också på de behov som kommit fram vid möten och konferenser kring nedskräpning. Ett viktigt steg i arbetet var det dialogmöte kring vägledningens innehåll som hölls i maj 2012. Deltagarna kom från kommuner som ingår i regeringsuppdragets referensgrupp samt ytterligare representanter från några kommuner för att komplettera gruppens sammansättning ifråga om kommunstorlek och geografiskt läge. Deltagarna i dialogmötet och referensgruppen har senare fått möjlighet att granska och ge skriftliga synpunkter på vägledningsdokumentet när det kommit längre i processen. Vägledningen publiceras på Naturvårdsverkets och Håll Sverige Rents webbplatser. Materialet har formen av en rapport: Strategiskt arbete för minskad nedskräpning. Vägledning för kommuner. Rapport 6551, Naturvårdsverket 2013. Rapporten innehåller grundläggande information, som kompletteras med direkta hänvisningar i texten till relevanta goda exempel. De goda exemplen visar bl.a. hur olika kommuner valt att arbeta med en viss fråga och finns publicerade på Håll Sverige Rents webbplats, under adressen www.hsr.se/vagledning. Avsikten med att lägga de goda exemplen på webben är bl.a. att underlätta spridning och uppdatering, inklusive att lägga till nya exempel. Till den strategiska vägledningen kopplas bilagor med sammanfattande metodbeskrivningar kring de olika mätmetoder och verktyg som utvecklats. Fullständiga metodbeskrivningar publiceras på webben. Ett av de dokument som är kopplade till vägledningen är ett speciellt vägledningsdokument för kommuners hantering av fall av omfattande nedskräpning, t.ex. i naturområden. Vägledning för kommuners strategiska arbete för minskad nedskräpning, textinnehåll: INLEDNING Vad är nedskräpning? Regeringsuppdraget om särskild satsning för minskad nedskräpning, Sveriges nationella avfallsplan, Mätmetoder, Reviderade föreskrifter, Konsekvenser av nedskräpning. MÅL OCH KRAV KRING NEDSKRÄPNING Nationella miljökvalitetsmål och lokala mål, Lagar och förordningar, Förbudet mot nedskräpning, Avfallsinnehavarens ansvar, Straffbestämmelser, Lag med särskilda 14

bestämmelser om gaturenhållning och skyltning, Utdrag ur Lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning med kommentarer, Fastighetsägares ansvar att städa, Flyttning av skrotbilar, Flyttning av båtar, Allemansrätten, Marint avfall, Nationell avfallsplan, Kommunala avfallsplaner, Vem gör vad. VARFÖR ARBETA STRATEGISKT MOT NEDSKRÄPNING? Bidra till hållbar utveckling, Nå miljömål, Kunskap ger rätt åtgärder, Minskade skräpmängder, Mindre klotter och skadegörelse, Koppla nedskräpningen till avfallsplanen. STRATEGISKT ARBETSSÄTT FÖR ATT MINSKA NEDSKRÄPNINGEN Organisation, Tydligt utpekat ansvar, Samarbete mellan förvaltningar, Kontinuitet i arbetet, Koppling till grupp som tar fram kommunal avfallsplan, Samråd och samverkan, Allmänhetens deltagande, Kartläggning och mätning, Mätning av skräpfrekvens, Mätning av attityder, Mätning och uppföljning av kostnader, Mål och åtgärder för minskad nedskräpning, Mål för minskad nedskräpning, Förebyggande åtgärder, Infrastruktur, Rutiner, Kommunikation och erfarenhetsutbyte, Budget för det strategiska arbetet, Plan för minskad nedskräpning, Uppföljning av det strategiska arbetet. KÄLLFÖRTECKNING BILAGOR Bilaga 1: Metod för tätorter med >20 000 invånare Bilaga 2: Metod för tätort med 12 000 20 000 invånare Bilaga 3: Metod för tätort med <12 000 invånare och utsatta områden Bilaga 4: Metod för parker och grönområden Bilaga 5: Metod för stränder Bilaga 6: Verktyg för att hantera omfattande nedskräpning Håll Sverige Rent-appen Bilaga 7: Vägledning för hantering av omfattande nedskräpning Bilaga 8: Relevanta rättsfall inom nedskräpningsområdet exempel 15

Metoder och verktyg Det finns flera olika aspekter på nedskräpningsfrågan miljöaspekter, sociala och ekonomiska aspekter. Det innebär att det blir viktigt att kunna göra mätningar inom olika områden, för att kunna planera åtgärder och göra uppföljningar. Inom ramen för regeringsuppdraget kring minskad nedskräpning har Håll Sverige Rent och Naturvårdsverket tagit fram mätmetoder och andra verktyg för att underlätta kommunernas arbete med nedskräpningsfrågor. Viktiga områden att mäta är skräpfrekvens i olika miljöer samt invånarnas attityder till nedskräpning. Mätning av skräpfrekvens Flera metoder för mätning av skräpfrekvens i olika miljöer finns nu tillgängliga. Metoderna har tagits fram av Håll Sverige Rent, som också har ett nära samarbete med Statistiska Centralbyrån (SCB) i metodfrågor. Att kartlägga och mäta skräpfrekvensen är ett sätt att identifiera vilka åtgärder som ger effekt och att följa utvecklingen av nedskräpningen över tid. Information om omfattningen av nedskräpningen och vad skräpet består av i olika områden visar på var ytterligare åtgärder måste sättas in och ger kunskap om varför en plats blir nedskräpad. Detta i sin tur ger underlag till att utforma lämpliga fortsatta åtgärder. Mätningarna ger också en möjlighet att kommunicera med allmänheten om nedskräpningsproblemet, bl.a. via media. Att känna till nuläget gällande nedskräpningen i kommunen behövs också för att kunna sätta mål kopplade till minskad nedskräpning. Tillgång till lämpliga mätmetoder ger kommunerna förutsättningar att sätta uppföljningsbara mål för arbetet mot nedskräpning i sina kommunala avfallsplaner eller separata planer för minskad nedskräpning. Metoderna omfattar mätning av skräp i olika miljöer, som större städer, mellanstora och mindre tätorter, parker och grönområden i samt på stränder. Ett verktyg för att rapportera omfattande nedskräpning i t.ex. naturområden har också tagits fram. Metoderna görs tillgängliga för kommunerna av Naturvårdsverket och Håll Sverige Rent, bl.a. genom publicering på webben. Sammanfattande metodbeskrivningar för de metoder som redovisas nedan finns i vägledningsrapporten för strategiskt arbete. 2 Håll Sverige Rent tillhandahåller användarstöd för de kommuner som vill utföra skräpmätningar, bl.a. kring genomförande, rapportering av resultat m.m. 2 Strategiskt arbete för minskad nedskräpning. Vägledning för kommuner. Rapport 6551, Naturvårdsverket, 2013. 16

Mätning i stadsmiljö Genom mätning av skräpfrekvens (skräpmätning) kan man få reda på omfattningen av nedskräpningen och vad skräpet består av. Det finns nu tre olika metoder för att mäta skräpfrekvensen i stadsmiljö, som är anpassade efter storlek på kommun och tätort. Metod för tätort med >20 000 invånare: Genom ett slumpmässigt urval väljs 200 mätpunkter ut inom den centrala staden. Området där mätpunkterna slumpas ut ska vara minst 0,35 km² och det ska ha tydligt avgränsade gång- och cykelbanor. Mätningar genomförs under en 2-4 veckor lång period under maj till september. Metoden möjliggör jämförelser över tid och nyckeltal är antal skräp/10m² i den centrala delen av staden. Metodbeskrivning, se sammanfattning i bilaga i vägledningsrapporten samt HSR:s och Naturvårdsverkets webbplatser. Metod för tätort med 12 000-20 000 invånare: Genom ett slumpmässigt urval väljs 100 mätpunkter ut inom den centrala staden. Området ska inte vara större än 0,5 km² och det ska ha tydligt avgränsade gång- och cykelbanor. Mätningar genomförs under en 2-4 veckor lång period under maj till september. Metoden möjliggör jämförelser över tid och nyckeltal är antal skräp/10m² i den centrala delen av staden. Metodbeskrivning, se sammanfattning i bilaga i vägledningsrapporten samt HSR:s och Naturvårdsverkets webbplatser. Metod för tätort med <12 000 invånare och utsatta områden: Mätning utgår från 20 mätpunkter som har valts ut av kommunen utifrån att de upplevs som extra nedskräpade. Mätning genomförs under åtta dagar i sträck, med valfri startdag. Metoden möjliggör jämförelser över tid och nyckeltal är antal skräp/10m² inom de utvalda mätområdena. Metodbeskrivning, se sammanfattning i bilaga i vägledningsrapporten samt HSR:s och Naturvårdsverkets webbplatser. Det har också tagits fram en metod som används för att mäta skräp i parker och grönområden. Metod för parker och grönområden Metoden utgår från 140 mätpunkter som slumpas ut inom mätområdet. Mätningen genomförs under sju dagar i sträck under någon av de tre första veckorna i juni. Metoden möjliggör jämförelser över tid och nyckeltal är antal skräp/10m² inom det utvalda mätområdet. Resultatet visar hur mycket skräp som kan förväntas hittas i parken under vald tidsperiod. Metodbeskrivning, se sammanfattning i bilaga i vägledningsrapporten samt HSR:s och Naturvårdsverkets webbplatser. 17

Mätning av skräp på stränder Skräpmätningar på stränder fungerar som ett verktyg för att identifiera var skräpet kommer ifrån, kategorisera det, bidra till en överblick över hur mycket skräp det finns på stränderna och att samla ihop jämförbara data. Sammantaget förbättrar det möjligheterna att sätta in rätt åtgärder. Sedan tidigare finns en metod att mäta skräp på stränder som är baserad på OSPAR:s metodik. Mätning enligt denna metod görs i dag främst i Nordsjöområdet, bl.a. på sex referensstränder längs Bohuskusten, på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. En ytterligare metod för att mäta skräp på stränder som är baserad på UNEP/IOC:s riktlinjer har tagits fram av Håll Sverige Rent och Statistiska Centralbyrån (SCB), för vidare information; se delrapporteringen 2012. Metoderna harmoniserar med varandra och båda metoderna möjliggör internationella och nationella jämförelser. Syftet med HSR-SCB-metoden är att kunna erbjuda kommuner stöd vid utförandet av mätningen, i uppföljningen och åtgärdsledet samt att kunna erbjuda databaserade rapporter. Metod för mätning av skräp på stränder Mätningarna genomförs på en strand som minst är hundra meter lång. Mätningar genomförs under vår, sommar och höst. Metoden möjliggör jämförelser över tid och nyckeltal är antal skräp/100m samt antal skräp/10m². Metodbeskrivning, se sammanfattning i bilaga i vägledningsrapporten samt HSR:s och Naturvårdsverkets webbplatser. Verktyg för att hantera omfattande nedskräpning I en del kommuner upplever man idag att det finns problem med fall av omfattande nedskräpning, t.ex. när någon slängt större mängder skräp som byggavfall, sopsäckar och liknande i naturen, vid återvinningsstationer, längs skogsvägar etc. I en enkätförfrågan riktad till kommuner 2012 3 uppgav 20 % av de svarande kommunerna att man hade problem med illegal tippning av större föremål i stor utsträckning. Någon statistik över hur vanligt förekommande problemet är finns dock inte. Ett sätt att för kommunerna att få kännedom om fall av nedskräpning av större omfattning är att ta hjälp av allmänheten. En mobilapplikation som gör det möjligt för allmänheten att rapportera in nedskräpning av större omfattning (även skrotbilar och båtvrak) har därför tagits fram och finns tillgänglig via Håll Sverige Rent. Mobilapplikationen kan kopplas till ärendehanteringssystem hos kommunerna och kan också användas för rapportering som görs av kommunens anställda. Mobilapplikationen (som heter Håll Sverige Rent ) finns för både Iphone- och Androidmobiler. 3 Det här är ingen skräpfråga! En utvärdering av kommunernas arbete mot nedskräpning. Rapport 6494, Naturvårdsverket, 2012. 18

En databas har utvecklats för att kunna ta fram statistik kring fall av omfattande nedskräpning. Hur mycket uppgifter som går att får fram på detta sätt blir beroende av hur många kommuner som ansluter sig till systemet, som är avgiftsbelagt. Underlagsdata kommer inte att bli så omfattande att det kan ge underlag för nationell statistik, men bör så småningom kunna ge viktig information om trender i utvecklingen. Verktyg för att hantera omfattande nedskräpning Inrapportering görs med hjälp av mobilapplikation. Funktionen kan anslutas till kommuners ärendehanteringssystem. Verktyget kan användas av allmänheten och/eller kommunens anställda. Se bilaga i vägledningsrapporten. För att underlätta för kommunerna att handlägga ärenden som gäller nedskräpning av större omfattning (t.ex. tippning i naturområden) finns nu vägledning kring detta, som tagits fram av Håll Sverige Rent i samarbete med Naturvårdsverket. Exempel på arbetsgång m.m. i vägledningen bygger till stor del på det arbete som Södertälje kommun bedrivit för att etablera rutiner för hur arbetet med fall av omfattande nedskräpning ska bedrivas internt. Vägledning för att hantera omfattande nedskräpning Vägledningen är i första hand avsedd att användas vid hantering av ärenden när någon lämnat större mängder skräp vid en mindre besökt plats, som vid en skogsväg, i ett naturområde eller liknande. Vägledningen beskriver arbetsgång, rutiner för handläggning när kommunen är fastighetsägare respektive inte är fastighetsägare, avfallskategorier för klassificering, nyckeltal för uppföljning samt utdrag ur relevanta lagar och förordningar. Se bilaga i vägledningsrapporten samt HSR:s och Naturvårdsverkets webbplatser. Mätning av attityder Att genomföra attitydundersökningar ger en god möjlighet att förstå och följa upp hur nedskräpningen påverkar kommuninvånarna och vilken betydelse nedskräpningen har för dem. Om nedskräpningen är en viktig fråga för kommuninvånarna kommer frågan också att bli en viktigare fråga för lokala politiker. Det i sin tur kan bidra till den politiska förankringen av nedskräpningsarbetet. Attitydmätningarna bidrar också till beslutsunderlaget för vilka åtgärder som ska sättas in. Tilläggsfrågor i Medborgarundersökning I samarbete med stiftelsen Håll Sverige Rent erbjuder Statistiska Centralbyrån (SCB) Sveriges kommuner möjlighet att mäta invånares attityder till nedskräpning i kommunen. Detta kan göras genom tilläggsfrågor till en NKI-undersökning (en undersökning som mäter hur nöjd kommuninvånaren är med olika frågor i kommunen, så kallat nöjd kund-index). Frågorna handlar om kommuninvånarnas atti- 19

tyder till nedskräpning och hur nedskräpningen upplevs vara i kommunen. Frågorna är ett komplement till de frågor kring renhållningen i kommunen som redan ställs i medborgarundersökningen. Frågorna bifogas standardenkäten och finns även tillgängliga på www.scb.se. Undersökningen kan göra det möjligt att göra regionala och nationella jämförelser över tid, i mån av att tillräckligt antal kommuner utnyttjar tjänsten. Se även separat bilaga. 20