N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

Relevanta dokument
Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt.

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

Yara Kväverekommendation 2017, Stråsäd. Ingemar Gruvaeus

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn Ingemar Gruvaeus, Yara

Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar

Sortanpassad kvävegödsling

Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring

Sortanpassad kvävegödsling. Mattias Hammarstedt, HIR Skåne

Kväve i höstvete 2013

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

VÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring

Kvävepass med Gunsorna

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

Bättre anpassad kvävegödsling - Försöken visar att det är fullt möjligt, men det kräver engagemang!

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Kvävestrategi i höstvete

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Kvävestrategi i höstvete

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Markens mineralisering medel jämfört med

Nu är höstvetet i axgång

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Kvävebehov hos olika höstvetesorter L7-150

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Årets kvävemätningar har startat

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve

Utsträckt mätperiod ger variation i upptag

Kvävestrategi i höstvete

Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Kvävestrategi i höstvete

Vi ser ingen omkullkastning av sorternas

Utnyttja restkvävet i marken

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Kvävestrategi i höstvete

Anpassad kvävegödsling. Gunilla Frostgård

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kväveformer och kväveeffektivitet. Yara försök 2018

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Fortsatt ökning av kväveupptaget

Kvävestrategi i höstvete

Markens mineralisering högre än normalt

Kväveupptaget går långsammare i Östergötland

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland

Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Varmt väder ger snabb utveckling

Kvävestrategi i höstvete

Fortsatt varierande kväveupptag

Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan

Kvävestrategi i höstvete

Fina höstveten och varierande kväveupptag

Regnet har satt fart på upptaget av gödselkväve

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Optimal N-giva på våren till höstraps

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Kallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan

Kväveupptaget ökar ordentligt

Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt

Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter Examensarbete av Annika Nilsson

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Kväveupptaget har tagit fart

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha

Sista mätningen för den här säsongen

Transkript:

216-5-26 N-tester Greppa näringen Ingemar Gruvaeus YARA AB. Yara N-Tester Fd. KS-mätare Nya Yara N-Tester Mäter klorofyllmängd per ytenhet blad genom att mäta ljusabsorption Olika sorters bladkonstitution kräver att man korrigerar efter sort. Används i första hand i höstvete och korn 1

216-5-26 Hur använder man Yara N-Tester När grödan har kommit till std 37-45 (höstspannmål) 3-32 (vårspannmål) mäter man 3 st plantor i fältet. Mät alltid på det yngsta fullt utvecklade bladet. Mätning vid sena utvecklingsstadier ger ett säkrare resultat Mätaren visar ett numeriskt värde som måste korrigeras beroende på sort Brödvete Kväverekommendation i höstvete Stadium 37-39, mät bladet under flaggbladet. Stadium 41-45, mät flaggbladet. Mät på yngsta fullt utvecklade bladet. Grafen gäller ek. optimum utifrån skörd. Vid odling av fodervete dra av 1-2 kg/ha. Exempel: Höstvete Julius: Mätvärde 68 -> 68-2 = 66 66 (kvot 9) => kompletteringsbehov 4 kg N/ha Sortkorrigeringar i höstvete Sort Korr.värde Sort Korr.värde Akteur -2 Linus Audi Loyal +1 Boomer +3 Mariboss +2 Brons Mulan -1 Cubus -1 Nimbus -2 Cumulus -3 Norin -1 Elixer Olivin +3 Ellvis +2 Opus +1 Event -2 Praktik Frontal +2 Premio -3 Gnejs -2 Reform + Harnesk +4 Skagen +4 Hereford -1 Skalmeje -2 Julius -2 Stava + Kosack +6 Torp -1 Kranich +1 Tulsa -1 Kris - Kväveförsök och Noll-rutor Greppa näringen Ingemar Gruvaeus YARA AB. 2

Teoretisk N-giva kg/ha kg kväve i kärna/ha 216-5-26 Kvävemängd vid olika skördenivå i vete vid 11,5 % protein 2 2 1 11,5% = 17,4 kg N /ton 4 6 7 8 9 11 12 Skördenivå dt/ha 5 Teoretisk N-giva för 11,5% protein och 55% i kärna av gödslat N 3 3 2 2 1 25 kg N i kärna, ogödslat 65 kg N i kärna, ogödslat 4 6 8 12 Skördenivå dt/ha 6 3

Optimal N-giva, kg/ha 216-5-26 Hur använder vi kväveförsöken? Vi har lagt ut kvävestegar och strategiförsök med kvävegödsling i höstvete varje år i decennier. Lär vi oss något? Om vi bara använder dem för att se hur det var föregående år i medeltal är de helt värdelösa. Vi gör dem för att kunna förutspå hur enskilda fält skall gödslas i framtiden!!! Medeltal är bara intressanta om vi inte hittar några samband i resultaten som vi kan mäta och agera efter i det enskilda fältet. Hittar vi samband är variationen i resultat mellan försöken det som är intressant. 7 Kväveförsöken ger vägledning! Höstvete. Beräknat optimal giva i förhållande till skörd vid optimum, Höstvete 64 försök M3-2278, 28-212 3 2 y =,142x + 51,491 R² =,2454 2 1 2 4 6 8 12 14 Skörd vid optimal gödsling 8 4

Optimal N-giva kg/ha Modell SJV, rek kg N/ha 216-5-26 Kväveförsöken ger vägledning! Höstvete. Rekommenderad giva, Jordbruksverket, justerad för skörd, förfrukt, stallgödsel och mullhalt, i jämförelse med optimal giva. Höstvete 61 försök 28-212 2 2 1 1 2 2 3 Optimal giva kg N/ha alla försök stallgödselg 9 '1:1 Optimal N-giva i förhållande till N-skörd i kärna i -N-ruta, Höstvete 64 försök M3-2278 3 2 2 1 y = -1,2891x + 241,88 R² =,436 2 4 6 8 12 14 16 18 N-skörd i kärna i -N ruta, kg/ha 1 5

SN-värde i DC 37 Modell N-skörd i -N, rek kg N/ha 216-5-26 Beräknad optimal giva utifrån skörd och N-skörd i ogödslad ruta, Höstvete 61 försök 28-212 2 2 1 1 2 2 3 Optimal giva kg N/ha alla försök stallgödselg '1:1 11 SN-värde i DC 37 jämfört med Kväveskörd i -N ruta Höstvete 61 försök 28-212 M3-2278 9 8 y =,5286x - 3,4734 R² =,825 7 6 4 3 2 1 2 4 6 8 12 14 16 18 Kväveskörd i -Nruta SN rev 213 Linjär (SN rev 213) 12 6

Modell SN, rek kg N/ha 216-5-26 Beräknad optimal giva utifrån skörd och SN-värde i DC 37 i ogödslad ruta, Höstvete 61 försök 28-212 2 2 1 1 2 2 3 Optimal giva kg N/ha alla försök Stallgödselg '1:1 13 Kväveförsöken ger vägledning! Höstvete Hur fel gödslar vi med olika modeller för råd? Absolut fel i medel: kg N kr/ha I medeltal för 64 försök 28-212 skulle vi gödslat 174 kg N vid foderoptimering och priskvot 8 för N / (skörd skördeberoende kostnader) Skörderelaterad gödsling enl. SJV med justering för skörd i efterhand, djurhållning, förfrukt och mullhalt Modell från skörd och kväveskörd i -N-ruta i efterhand Modell från skörd i efterhand och SN-värde vid ca DC 37. 35 kg 31 kg - 17 kr 17,6 kg - 54 kr 2, kg - 76 kr Ingen värdering av kostnader för liggsäd 15 7

Optimal N-giva 216-5-26 L3-229 4 försök 213-215, Kvävestrategi i höstvete, L3-229 och L3-229 A N som Axan utom kompletteringar i led 11,12,13 Led Tidig tillväxtstart kg N/ha Före DC 3 tidig april kg N/ha DC 32 kg N/ha DC 37 kg N/ha DC 45 Total Giva kg N/ha kg N/ha Skörd dt/ha 15% vh Protein % i ts N-skörd i kärna kg/ha N-eff % i kärna gödsl. - N 1 - - - - - 37,39 8,2 45,8 2 4 4 - - - 8 7,39 8, 84,3 48, 3 4 8 - - - 12 82,9 8,7 18, 51,8 4 4 12 - - - 16 9,87 9,8 131,4 53,5 5 4 16 - - - 2 95,78 1,7 1,3 52,2 6 4 16 4 - - 24 96,87 11,7 166,1,1 7 4 16 8 - - 28 97,56 12,4 177,8 47,1 8 8 8 - - 16 9,11 1,3 136,2 56,5 9 16 - - 16 9,95 9,9 133,7 54,9 1 12 4 - - 16 91,3 1,2 135,5 56, 11 12 4 Ks - 16 91,24 1,3 138,5 58, 12 12 4 Ks 16 89,98 1,7 142,5 6,4 13 4 12 - N-eff % i kärna av kompl. N-sensor DC 37-57 211 97,48 11,5 164,7 56,4 65,5 16 Skörd vid optimal gödsling, brödvete 25 försök 213-215, L3-229, växtodlingsgårdar 3 y =,189x + 49,677 R² =,5968 2 2 1 2 4 6 8 12 14 Skörd vid optimum 17 8

Beräknad modell Optimal N-giva, kg/ha 216-5-26 Kväveskörd i -N brödvete 25 försök 213-215, L3-229 3 2 y = -,7999x + 27,5 R² =,722 2 1 1 2 3 4 6 7 8 9 N-skörd, -N 18 3 Modell N-skörd - Skörd brödvete 25 försök 213-215, L3-229 3 2 2 1 N-behov = Skörd i ton/ha * 22 - N-skörd i -N * 1,49 + 87 R2 =,83 1 2 2 3 3 Optimal N-giva 9

Beräknad modell 216-5-26 3 Modell Yara Handsensor SN i DC 37 - Skörd brödvete 25 försök 213-215, L3-229 3 2 2 1 N-behov = Skörd i ton/ha * 19 - SN- DC 37 i -N * 1,89 + 96 R2 =,79 1 2 2 3 3 Optimal N-giva Presentationstitel 216-5-26 22 1

216-5-26 23 Kvävebehov efter mätning av kväveleverans i Noll-ruta Vete till bröd, 11,5-12 % protein: Vete till foder, utsäde, stärkelse eller etanol : Mariboss, utan proteinbetalning, ca 9,5% prot.: Korn inkl. maltkorn och havre : 7 + 22 * skörd i ton 2,1 * SN i -N ruta 66 + 2 * skörd i ton 2,1 * SN i -N ruta 87 + 15 * skörd i ton 2,1 * SN i -N ruta 7 + 14 * skörd i ton - 3, * SN i -N ruta Kvävebehov i höstvete är beräknat utifrån kvävestegar i försök där gödslingarna ligger före eller i tidig stråskjutning och med Axan dvs. ammoniumnitrat-n Gödsling i sena stadier med Kalksalpeter har högre effektivitet därför bör man kunna sänka tilläggsgivan med ca 15-2% jämfört med den direkt beräknade dvs. fattas det 6 kg N enl. former bör man få motsvarande effekt med 45- kg N som Kalksalpeter i DC 37-. 24 11

Total N-behov, kg/ha Total N-behov, kg/ha 216-5-26 Brödvete Kvävegiva vid olika SN-värde i N DC 32-37 325 3 275 2 225 2 175 1 125 11 ton/ha 9 ton/ha 7 ton/ha 75 25 5 1 15 2 25 3 35 4 45 55 6 65 SN i -N ruta DC 37 325 3 275 2 225 2 Brödvetesorter utan proteinbetalning Kvävegiva vid olika SN-värde i N DC 32-37 175 1 125 11 ton/ha 9 ton/ha 7 ton/ha 75 25 5 1 15 2 25 3 35 4 45 55 6 65 SN i -N ruta DC 37 Presentationstitel 216-5-26 26 12

Total N-behov, kg/ha Total N-behov, kg/ha 216-5-26 Mariboss utan proteinbetalning Kvävegiva vid olika SN-värde i N DC 32-37 325 3 275 2 225 2 175 1 125 11 ton/ha 9 ton/ha 7 ton/ha 75 25 5 1 15 2 25 3 35 4 45 55 6 65 SN i -N ruta DC 37 Presentationstitel 216-5-26 27 Vårsäd utan proteinbetalning Kvävegiva vid olika SN-värde i N DC 31 2 225 2 175 1 125 9 ton/ha 7 ton/ha 5 ton/ha 75 25 5 1 15 2 25 3 35 4 45 55 6 65 SN i -N ruta DC 37 Presentationstitel 216-5-26 28 13