CENTRUMFASTIGHETER Tullen 6 Dagvattenutredning UPPDRAGSNUMMER 1143513000 UTKAST STOCKHOLM SWECO ENVIRONMENT AB STHLM DAGVATTEN OCH YTVATTEN HENRIK ALM OCH IRINA PERSSON 1 (8) repo001.docx 2012-03-29 S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8 6956010 www.sweco.se S we c o En vi r on me n t A B Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm En del av Sweco-koncernen I r i n a P er ss on Dagvatten och ytvatten Telefon direkt +46 (0)8 6956329 Mobil +46 (0)734 126329 irina.persson@sweco.se HeAl p:\1133\1143513_tullen_6\000\10 arbetsmtrl_dok\ra_tullen_hkal.docx
1 Inledning 3 2 Föreslagen förändring 3 3 Förutsättningar 4 4 Konsekvens av ändrad markanvändning 5 5 Förslag på åtgärder 5 6 Slutsats och rekommendationer 8 2 (8) p:\1133\1143513_tullen_6\000\10 arbetsmtrl_dok\ra_tullen_hkal.docx
1 Inledning Sweco har av Centrum Fastigheter AB fått i uppdrag att beskriva konsekvenser för dagvattensituationen när en ny byggnad uppförs på fastigheten Tullen 6. Projektet innebär även en förändring av gällande detaljplan. Utredningen visar att projektet genomförande innebär en mindre ökning av flöden samt att belastningen av föroreningar minskas om inte särskild hänsyn tas till dagvattenhanteringen. Åtgärder som föreslås är att med god utformning av byggnad och omkringliggande ytor minska belastningen på recipienten Norrtälje ån. 2 Föreslagen förändring Idag består fastigheten av en stor vinkelbyggnad, gårdsmark och en parkeringsplats. Parkeringsplatsen kan nås från Kungsgatan som går söder om fastigheten. Under parkeringsplatsen finns ett parkeringsgarage som nås från innergården norr om parkeringsplatsen. Planen är nu att uppföra ett parkeringshus ovanpå nämnd parkering, markerad med röd rektangel i Figur 1. Figur 1 Berörd fastighet, parkeringen som är aktuell för byggnation är markerad med en röd rektangel Användningen av byggnad som är på förslag är bostäder och/eller kontor. Parkeringsbehovet föreslås lösas internt på fastigheten. Ett förslag på utformning har tagits fram av Aros arkitekter, se Figur 2. 3 (8) repo001.docx 2012-03-29 HeAl p:\1133\1143513_tullen_6\000\10 arbetsmtrl_dok\ra_tullen_hkal.docx
Figur 2 Föreslagen utformning Aros Arkitekter, 2012 3 Förutsättningar Norrtälje kommun eftersträvar generellt lokalt omhändertagande (infiltration) och fördröjning av dagvattnet. Primär recipient för dagvattnet är Norrtäljeån som mynnar i Norrtäljeviken. Både Norrtäljeån och Norrtäljevikens ekologiska status klassas som måttlig medan den kemiska statusen klassas som god i vattenmyndighetens kartläggning (VISS, Vatteninformationssystem Sverige). Den ekologiska statusen baseras på växtplankton samt sommarvärden för näringsämnen och siktdjup. Enligt vattendirektivet får inte en recipients status försämras och god kvalitet ska uppnås senast 2015. Målsättningen är därför även att föroreningsbelastningen på recipienten ska minska. För att nå målet att recipienterna ska uppnå god status krävs ett långsiktigt arbete från kommunen. Program bör tas fram som omfattar hela recipientens tillrinningsområde, i dessa program identifieras behovet av total föroreningsminskning samt en identifiering och prioritering av olika åtgärder. För urbana områden används dagvattenpolices och strategier för att mildra effekterna på recipienterna i samband med ny bebyggelse. I dagsläget saknas en dagvattenstrategi och detaljerat åtgärdsprogram för berörda recipienter att relatera denna exploaterings till. Det kan inte anses rimligt att för ett mindre område som detta, studera hela recipienternas avrinningsområden och föreslå kostnadseffektiva åtgärder för att uppnå god status i recipienten. Därmed inte sagt att åtgärder inte behöver vidtas för mindre områden. Ett enskilt mindre utsläpp är, i ett större sammanhang, inte försumbart med avseende på påverkan på recipient. Ett liknande resonemang gäller exempelvis för 4 (8) p:\1133\1143513_tullen_6\000\10 arbetsmtrl_dok\ra_tullen_hkal.docx
åtgärder för enskilda avloppsanläggningar. För att uppnå god status i Norrtäljeån samt minska belastningen på ledningsnätet är det viktigt att åtgärder görs på många olika platser där förutsättningar finns. 4 Konsekvens av ändrad markanvändning Föroreningsmängder och halter från området kommer att minska i och med genomförande av planförslaget. Detta på grund av att en del av parkeringsytan tas bort och ersätts av ett hus. Enligt schablonvärden för föroreningsinnehåll i dagvatten från olika ytor genererar parkeringsytor generellt högre föreoreningshalter än takytor. Eftersom de nya parkeringsplatserna är underbyggda huset kommer inget dagvatten att genereras från dessa ytor. Flödena kommer dock att öka något genom att bygga ett hus på parkeringsytan då avrinningskoefficienten för tak är något högre än för parkeringsplatser. 5 Förslag på åtgärder För att fördröja flödena samt att minska föroreningsbelastningen till recipienten ytterligare rekommenderas det att fördröja och rena på kvartersmark innan dagvattnet ansluts till det kommunala dagvattennätet. Att genomföra sådana lösningar i samband med större ombyggnationerna reducerar kostnaden och därmed ökar den miljömässiga effektiviteten av åtgärderna. En annan viktig aspekt är att marken utformas och höjdsätts så att instängda områden inte bildas, det vill säga att dagvatten ska kunna rinna på markytan ut på gata och vidare till recipient vid extrema nederbördstillfällen. Ett sätt att rena och fördröja dagvatten är att anlägga växtbäddar som kan ta omhand dagvatten från tex tak och parkeringsytor. I växtbäddarna fördröjs och renas vattnet innan det ansluts till kommunalt VA-ledningsnät. Växtbäddarna utformas med fördel nedsänkta, så att vatten kan få dämma i växtbädden vid kraftigare regntillfällen. Anslutningen till kommunalt VA-ledningsnät kan antingen ske genom en bräddfunktion eller genom att växtbäddarna anläggs med en dräneringsledning. Växtbäddarna kan anläggas täta för skydda omkringliggande och underliggande konstruktioner. Reningsprocesserna är framförallt via växtupptag, fastläggning i mark samt sedimentering. För att erhålla en god funktion är växtvalen viktiga samt sammansättning av jordmaterial. Exempel på sådana växtbäddar visas i Figur 3. 5 (8) repo001.docx 2012-03-29 HeAl p:\1133\1143513_tullen_6\000\10 arbetsmtrl_dok\ra_tullen_hkal.docx
Inlopp Bräddmöjlighet Figur 3. Exempel på växtbäddar som omhändertar dagvatten på förgårdsmark och gata En annan åtgärd för flödes- och föroreningsreducering är att använda gröna tak. Gröna tak minskar årsavrinningen med ca 50% jämfört med ett konventionellt tak. Gröna tak kan antingen anläggas på huvudbyggnaderna alternativt på komplementbyggnaderna såsom förråds- eller cykelhus. Vid anläggande av gröna tak är det viktigt att ta hänsyn till 6 (8) p:\1133\1143513_tullen_6\000\10 arbetsmtrl_dok\ra_tullen_hkal.docx
aspekter som taklutning samt väderstreck. Sedumtak anses generellt att vara dyrare än papptak i anläggningsskede men har en längre livslängd. Om gröna tak anläggs på uppvärmda byggnader är det viktigt att ta hänsyn till att gröna tak har god isolerande förmåga vilket behöver beaktas vid dimensionering av exempelvis ventilationen. Figur 4. Exempel på gröna tak 7 (8) repo001.docx 2012-03-29 HeAl p:\1133\1143513_tullen_6\000\10 arbetsmtrl_dok\ra_tullen_hkal.docx
6 Slutsats och rekommendationer Att uppföra föreslaget punkthus på befintlig parkeringsplats kommer att innebära att föroreningssituationen till recipienten Norrtäljeån minskas något samtidigt kommer att flödet till viss del att öka. Åtgärder som föreslås för att minska belastningen ytterligare är att i samband med byggnationen omhänderta dagvatten lokalt, dels genom gröna tak på komplementbyggnader, och om så är möjligt även på delar av själva huvudbyggnaden, eller att omhänderta dagvatten i växtbäddar innan det ansluts till det kommunala dagvattennätet. 8 (8) p:\1133\1143513_tullen_6\000\10 arbetsmtrl_dok\ra_tullen_hkal.docx