FOLKPENSIONSANSTALTEN Juridiska enheten för förmånsrelaterade tjänster Gruppen för rehabiliteringsutveckling FPA:S STANDARD FÖR REHABILITERING I ÖPPEN OCH SLUTEN VÅRD Sysselsättningsfrämjande yrkesinriktad rehabilitering Gäller från 1.1.2017
INNEHÅLL Sysselsättningsfrämjande yrkesinriktad rehabilitering... 1 1 Allmänt... 1 2 Målsättning... 1 3 Rehabiliteringsklienten (klienten)... 1 4 Val av servicelinje... 2 5 Utformning... 5 5.1 Arbetsprövning... 5 5.2 Arbetsträning... 6 5.3 Arbetsprövning och arbetsträning... 7 5.4 Rehabiliteringsdagens innehåll och längd... 9 6 Genomförande och innehåll... 10 6.1 Förberedelser inför rehabiliteringen... 10 6.2 Planering av rehabiliteringen... 11 6.3 Kartläggning av färdigheterna och arbetsalternativen... 13 6.4 Arbetssökning... 14 6.5 Stöd i arbetet och nedtrappning av stödet... 15 6.6 Avslutning av rehabiliteringen... 18 6.7 Uppföljning... 20 6.8 Rehabiliteringsmetoder... 20 7 Utvärdering och mätning... 23 8 Personal... 24 9 Rehabiliteringslokaler... 25 BILAGOR BILAGA 1. Beslutsfattande
1 Sysselsättningsfrämjande yrkesinriktad rehabilitering 1 Allmänt FPA kan ordna sysselsättningsfrämjande yrkesinriktad rehabilitering då villkoren för beviljande enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner ( 6 och 7 i FRPL 566/2005) uppfylls. Genomförandet av rehabiliteringen styrs av standarderna för rehabilitering i öppen och sluten vård 1, som består av två delar: en allmän del som gäller alla servicelinjer och en servicelinjespecifik del. Delarna kompletterar varandra och kan inte tillämpas var för sig när FPArehabilitering genomförs. Den här standarden gäller sysselsättningsfrämjande yrkesinriktad rehabilitering, som är rehabilitering som handleder för arbetslivet och stöder fortsatt arbete. I standarden beskrivs målen för rehabiliteringen, utformningen, innehållet, genomförandet och metoderna, personalen och rehabiliteringslokalerna. Standarden för sysselsättningsfrämjande yrkesinriktad rehabilitering ersätter de FPAstandarder för arbetsprövning, arbetsträning och arbetsträning för mentalvårdsklienter som var i kraft till 31.12.2016. 2 Målsättning Målet för sysselsättningsfrämjande yrkesinriktad rehabilitering är att ge klienten individuell hjälp för att få avlönat heltids- eller deltidsarbete på en extern arbetsplats på den öppna arbetsmarknaden. Vid behov får klienten också stöd för att etablera sig som företagare eller yrkesutövare på heltid eller deltid. Målet för rehabiliteringen är att stödja klienten i att göra upp en plan för karriären och att välja bransch samt att säkerställa att arbetet i yrkesbranschen är lämpligt. Under rehabiliteringens lopp erbjuder arbetstränarna stöd också för arbetsgivaren och arbetsgemenskapen. 3 Rehabiliteringsklienten (klienten) Klienten är en aktiv aktör som planerar, formulerar och uppfyller sina yrkesinriktade mål i samarbete med den personal som ansvarar för rehabiliteringen. Klienten följer hur rehabiliteringen framskrider, bedömer hur genomförandet lyckas, framför sina åsikter om metoder för att nå målen och är med om att ta fram olika lösningar. Ansvaret för hur rehabiliteringen framskrider bärs av klienten, arbetsparet och den personliga handledaren. Till målgruppen för rehabiliteringen hör personer vilkas sjukdom eller funktionsnedsättning och helhetssituation i övrigt medför eller inom de närmaste åren bedöms medföra en väsentlig försämring av arbets- eller studieförmågan och förvärvsmöjligheterna. Bedömningen av helhetssituationen påverkas bland annat av personens fysiska, psykiska och sociala funktionsförmåga, livssituation, ekonomiska och sociala omständigheter, boendeförhållanden, utbildning, yrke, tidigare verksamhet och ålder samt andra motsvarande faktorer. 1 Med standard avses en sådan teknisk specifikation som avses i 5 19 punkten i lagen om offentlig upphandling som trädde i kraft 1.6.2007.
2 Klienten fyller i rehabiliteringsansökan och bifogar den behandlande läkarens utlåtande B i original. Utlåtandet ska innehålla motiveringar och målsättningar för rehabiliteringen. De här handlingarna lämnar klienten in hos FPA. När klienten får rehabiliteringsbeslutet ordnar han eller hon omständigheterna i sin vardag så att han eller hon kan delta i rehabiliteringen engagerat och på ett långsiktigt sätt. Klienten förbereder sig på att serviceproducenten tar kontakt och ser till att vara nåbar. Innan rehabiliteringen inleds ska hälso- och sjukvården med hjälp av medicinska utredningar eller utredningar av arbetsförmågan se till att faktorer med betydelse för klientens arbets- eller studieförmåga samt behoven av och möjligheterna till medicinsk rehabilitering är tillräckligt utredda. Rehabiliteringen kan föregås till exempel av en yrkesinriktad rehabiliteringsutredning som ordnats av FPA eller någon annan instans och under vilken man utrett klientens helhetssituation och preliminärt funderat på olika yrkesalternativ. Utredningarna ska vara aktuella och så väl som möjligt motsvara klientens nuvarande situation. Rehabiliteringen kan också föregås exempelvis av en rehabiliteringsperiod eller sysselsättningsfrämjande service som ordnats av någon annan aktör, varvid klienten har fått stöd för att skapa en regelbunden dagsrytm och förbättra sina färdigheter för att hantera vardagen. Om klientens sjukdom förutsätter ett regelbundet vårdförhållande sköts vården under rehabiliteringen inom primärhälsovården, företagshälsovården eller den specialiserade sjukvården. Under rehabiliteringens gång står klienten och vid behov den personal som ansvarar för genomförandet av rehabiliteringen primärt i kontakt med den läkare eller vårdenhet som behandlar klientens sjukdom. Klienten ska under rehabiliteringen ha möjlighet att efter sitt behov hålla kontakt med sin behandlade läkare och med andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. Vården av klienten ska vara i ett sådant skede att klienten kan engagera sig i rehabiliteringen. 4 Val av servicelinje Klienten får stöd i sitt val av servicelinje för den sysselsättningsfrämjande yrkesinriktade rehabiliteringen endera hos FPA eller hos någon annan instans som remitterat klienten till rehabilitering. I valet av servicelinje utnyttjar klienten, FPA och den remitterande instansen t.ex. den yrkesinriktade rehabiliteringsplan som gjorts upp i den yrkesinriktade rehabiliteringsutredningen så att rehabiliteringsinsatserna motsvarar behovet av rehabilitering och rehabiliteringsmålen. Klienten har rätt att välja serviceproducent bland de serviceproducenter som FPA godkänt. I fråga om finskspråkiga rehabiliteringstjänster kan klienten välja serviceproducent inom det specialupptagningsområde där han eller hon bor. I fråga om svenskspråkiga rehabiliteringstjänster kan klienten välja serviceproducent i hela landet. Information om serviceproducenter som står i avtalsförhållande till FPA finns på webbadressen www.fpa.fi/rehabilitering och hittas med funktionen Sökning av serviceproducent. Vid behov kan klienten be om hjälp med att välja serviceproducent hos FPA, hos vårdenheten eller hos någon annan instans som remitterat klienten till rehabilitering. Det finns tre alternativa servicelinjer för sysselsättningsfrämjande yrkesinriktad rehabilitering. Av dessa väljs den som lämpar sig bäst för klientens aktuella situation och rehabiliteringsbehov. Servicelinjen väljs bland följande alternativ: arbetsprövning arbetsträning arbetsprövning och arbetsträning
3 Arbetsprövning Målet för arbetsprövningen är att arbetstränarna hjälper klienten att göra upp en plan för karriären och att välja bransch samt att säkerställa att arbetet i yrkesbranschen är lämpligt. I arbetsprövningen får klienten hjälp att identifiera de individuella starka sidor, yrkesmässiga sidor som behöver utvecklas och eventuella behov av stöd som är viktiga med tanke på karriärplanen. Klienten får enligt sitt behov hjälp med att bedöma sina möjligheter till företagande eller yrkesutövande inom den bransch han eller hon är intresserad av. Arbetsprövning lämpar sig för klienter som genom att pröva på arbete på externa arbetsplatser vill bli säkra på sin karriärplan, sitt konkreta arbetsmål eller sin studieinriktning. En klient som hör till målgruppen behöver stöd för att välja en lämplig yrkesbransch, arbetsuppgift eller studieinriktning och med att försäkra sig om att den är lämplig. Arbetsprövning lämpar sig exempelvis för klienter som inte riktigt vet vilken yrkesbransch, arbetsuppgift eller befattningsbeskrivning som är lämplig med tanke på det egna hälsotillståndet och helhetssituationen. Klienten är osäker på vilka yrkesinriktningar, vilka yrken och arbetsuppgifter som är lämpliga eller hurdana befattningsbeskrivningar som är lämpliga med tanke på arbetsförmågan. inte kan identifiera vad arbete i en viss yrkesbransch, med en viss arbetsuppgift eller enligt en viss befattningsbeskrivning i praktiken förutsätter. Klienten har bara lite erfarenhet av att arbeta inom branschen eller med arbetsuppgiften eller enligt befattningsbeskrivningen, och han eller hon har inte varit aktivt med i arbetslivet på senare år. inte kan beskriva hurdana insikter, kunskaper och färdigheter som framgång i branschen, arbetet eller arbetslivet kräver. Klienten har utbildat sig för en viss yrkesbransch, arbetsuppgift eller befattningsbeskrivning, men är osäker på utbildningens aktualitet, sin egen kompetensnivå, sina förutsättningar att orka i arbetet eller huruvida arbetserfarenheten räcker till. vill utreda om en viss bransch är lämplig med tanke på hälsotillståndet innan han eller hon söker sig till studier är intresserade av att bedöma möjligheterna till företagande eller yrkesutövande samt hur detta lämpar sig med tanke på arbetsförmågan. Efter arbetsprövningen har klienten en riktad karriärplan och ett konkret arbetsmål. Klienten har även de färdigheter som behövs för att söka arbete, delta i en anställningsintervju och fungera i en arbetsgemenskap samt erfarenhet av att pröva på ett yrke. Enligt klientens behov kan arbetsprövningen övergå i arbetsträning. Arbetsträning Målet för arbetsträningen är att arbetstränarna stöder klienten då han eller hon på ett mångsidigt sätt söker lönearbete i önskad yrkesbransch och flyttar över till lönearbete på en extern arbetsplats. Avsikten är att vara ett stöd för klienten i arbetet på arbetsplatsen, så att han eller hon har framgång i arbetet, blir en del av arbetsgemenskapen, utvecklas professionellt och får ett stabilt anställningsförhållande. Klienten får hjälp av arbetstränarna med att fungera som företagare eller yrkesutövare eller med att planera detta. I arbetsträningen samordnar klienten, arbetstränarna och en representant för arbetsgivaren klientens kompetens och arbets- och funktionsförmåga och kraven i den tänkta arbetsuppgiften. Arbetsträning lämpar sig för klienter som har som mål att etablera sin ställning i det arbete de valt i ett avlönat anställningsförhållande på en extern arbetsplats. En klient som hör till mål-
gruppen behöver stöd för att få sysselsättning på en extern arbetsplats och med att ingå ett avlönat anställningsförhållande. Arbetsträning lämpar sig exempelvis för klienter som 4 har bara lite arbetserfarenhet i branschen. Klienten vet vilken yrkesbransch, arbetsuppgift eller befattningsbeskrivning som är lämplig med tanke på det egna hälsotillståndet och helhetssituationen, men han eller hon behöver hjälp med att få sysselsättning. har utbildning eller arbetserfarenhet som lämpar sig för branschen, men som länge har varit utanför arbetslivet och behöver hjälp med att återgå till arbete, söka arbete och komma vidare i arbetskarriären. strävar efter att få sysselsättning i en ny bransch som han tidigare försäkrat sig om att är lämplig t.ex. genom hobbyer, arbetsprövning, arbetsverksamhet, en period med inlärning i arbete, sysselsättningsfrämjande service, en rehabiliteringsperiod eller frivilligarbete. Efter arbetsträningen har klienten yrkesinriktad arbetserfarenhet och de färdigheter som behövs för arbete på en extern arbetsplats i enlighet med kraven på yrkesfärdigheter. Klienten har även de färdigheter som behövs för att söka arbete, delta i en anställningsintervju och fungera i en arbetsgemenskap samt erfarenhet av att pröva på ett yrke. Arbetsprövning och arbetsträning Arbetsprövning och arbetsträning lämpar sig för en klient som, innan han eller hon flyttar över till en extern arbetsplats, behöver rikligt med stöd av arbetstränare med att precisera sina karriärmål, vilka yrkesbranscher som motsvarar arbetsförmågan och vilka befattningsbeskrivningar och arbetsplatser som är lämpliga. Klienten kan behöva mycket stöd av arbetstränarna i serviceproducentens lokaler för arbetsprövning innan han eller hon flyttar över till en extern arbetsplats. Arbetsprövningen och arbetsträningen börjar med arbetsprövning, där målet är att klienten får mycket hjälp av arbetstränarna med att göra upp en karriärplan och välja bransch samt med att säkerställa att ett arbete i yrkesbranschen i fråga är lämpligt. Arbetsprövningen beskrivs närmare i kapitel 4 under Arbetsprövning. Arbetsprövningen och arbetsträningen fortsätter med arbetsträning, där målet är att klienten får hjälp av arbetstränarna då han eller hon på ett mångsidigt sätt söker lönearbete inom önskad yrkesbransch och övergår till avlönat arbete på en extern arbetsplats. Arbetsträningen beskrivs närmare i kapitel 4 under Arbetsträning. Arbetsprövning och arbetsträning lämpar sig exempelvis för klienter som preliminärt vet vilken yrkesbransch, arbetsuppgift eller befattningsbeskrivning han eller hon strävar efter. Klienten vill ändå med en längre arbetsprövning försäkra sig om att han eller hon klarar av arbetet i praktiken, innan han eller hon flyttar över till en extern arbetsplats på den öppna arbetsmarknaden. har utbildat sig för branschen, men med en längre arbetsprövning först vill försäkra sig om att en arbetsplats i branschen är lämplig, att arbetsmiljön är lämplig och att arbetsarrangemangen går att anpassa efter hälsotillståndet och livssituationen. har lite tidigare arbetserfarenhet och yrkesfärdigheter i branschen, men som på grund av förändringar i arbetsförmågan eller frånvaro från arbetslivet inte är säker på att han eller hon kan fortsätta i yrket eller med arbetsuppgifterna i branschen. Efter arbetsprövningen och arbetsträningen har klienten en riktad karriärplan, ett konkret arbetsmål, yrkeserfarenhet och de färdigheter som behövs för arbete på en extern arbetsplats i
5 enlighet med kraven på yrkesfärdigheter. Klienten har även de färdigheter som behövs för att söka arbete, delta i en anställningsintervju och fungera i en arbetsgemenskap samt erfarenhet av att pröva på ett yrke. 5 Utformning Rehabiliteringen framskrider enligt den servicelinje som valts och processen för rehabiliteringen (se Bilaga 1). Vid genomförandet beaktas klientens individuella behov och rehabiliteringsmål. Arbetsprövningen, arbetsträningen samt arbetsprövningen och arbetsträningen följer alla var för sig följande process för rehabiliteringen: 1. Planering av rehabiliteringen 2. Kartläggning av färdigheterna och arbetsalternativen 3. Arbetssökning 4. Stöd i arbetet och nedtrappning av stödet 5. Avslutning av rehabiliteringen 6. Uppföljning Rehabiliteringen genomförs i öppen vård som individuell rehabilitering och man strävar efter att genomföra den som en period, utan avbrott som är onödiga för klienten. Gruppverksamhet ingår i rehabiliteringen bara om det är nödvändigt med tanke på rehabiliteringen och stöder klientens individuella rehabiliteringsmål. 5.1 Arbetsprövning Arbetsprövningen omfattar högst 60 dagar. Dessa genomförs senast inom 5 månader efter att rehabiliteringen inletts frånsett de 2 uppföljningar som hör till arbetsprövningshelheten och som genomförs inom 6 månader efter att rehabiliteringen avslutats. Planeringen av rehabiliteringen äger rum vid serviceproducentens enhet och den varar 1 rehabiliteringsdag. Dagen består högst till hälften av verksamhet i grupp. Kartläggningen av färdigheterna och arbetsalternativen varar högst 5 rehabiliteringsdagar, och den består högst till hälften av verksamhet i grupp. Arbetssökningen varar högst 10 rehabiliteringsdagar, och högst 3 rehabiliteringsdagar av den tiden består av verksamhet i grupp. Stöd i arbetet och nedtrappning av stödet genomförs vid en eller flera externa arbetsplatser, under minst 21 rehabiliteringsdagar och högst 56 rehabiliteringsdagar. Om arbetsprövningen av motiverad orsak fortsätter som arbetsträning varar fasen med stöd i arbetet och nedtrappning av stödet på en extern arbetsplats dock högst 59 rehabiliteringsdagar. Då förekommer gruppverksamhet under högst två rehabiliteringsdagar. Enligt klientens behov kan högst 20 rehabiliteringsdagar genomföras i serviceproducentens lokal för arbetsprövning. Under den tiden kan gruppverksamhet förekomma under högst fem rehabiliteringsdagar. Avslutandet av rehabiliteringen varar 1 rehabiliteringsdag, och den består högst till hälften av verksamhet i grupp. Om serviceproducenten och klienten vet om att arbetsprövningen kommer att fortsätta som arbetsträning avslutas rehabiliteringen inte inom ramen för arbetsprövningen. Då används avslutningsdagen för stöd i arbetet och nedtrappning av stödet på den externa arbetsplats där arbetsprövningen ägt rum.
6 Uppföljningen genomförs som två uppföljningar, som inte omfattar verksamhet i grupp. Den första uppföljningen görs 3 månader efter att rehabiliteringen avslutats och den andra 6 månader efter att rehabiliteringen avslutats. För bägge uppföljningarna väljs det genomförande som lämpar sig bäst med hänsyn till klientens aktuella situation. Oavsett uppföljningssättet minskar båda uppföljningarna det beviljade antalet rehabiliteringsdagar med en rehabiliteringsdag. Alternativen är uppföljningsdag: varar en rehabiliteringsdag och äger rum vid serviceproducentens enhet uppföljningsbesök: varar 2 4 timmar och äger rum t.ex. vid serviceproducentens enhet, på klientens arbetsplats eller på något annat ändamålsenligt ställe video- eller telefonkontakt: t.ex. på grund av långa geografiska avstånd. Om serviceproducenten och klienten vet om att arbetsprövningen kommer att fortsätta som arbetsträning görs uppföljningen inte inom ramen för arbetsprövningen. Då används uppföljningstiden för stöd i arbetet och nedtrappning av stödet på den externa arbetsplats där arbetsprövningen ägt rum. 5.2 Arbetsträning Arbetsträningen omfattar 60 dagar. Dessutom kan arbetsträningen enligt klientens behov alternativt omfatta högst 60 rehabiliteringsdagar, om arbetsträningen inte leder till att klienten får lönearbete eller förvärvsarbete på en extern arbetsplats. högst 120 rehabiliteringsdagar (60 rehabiliteringsdagar och 60 rehabiliteringsdagar) om arbetsträningen leder till att klienten får lönearbete eller förvärvsarbete på en extern arbetsplats. De 60 dagar som beviljats i det första rehabiliteringsbeslutet och i det första och andra fortsättningsbeslutet genomförs senast inom 5 månader efter första dagen i den period som anges i beslutet i fråga. Ett undantag är de 2 uppföljningar som ingår i arbetsträningshelheten och som genomförs inom 6 månader efter att rehabiliteringen avslutats. Arbetsträningen omfattar totalt högst 180 dagar, och den genomförs senast inom loppet av 21 månader. Rehabiliteringen planeras vid serviceproducentens enhet. För det här används i början av rehabiliteringen 1 rehabiliteringsdag och den består högst till hälften av verksamhet i grupp. Om arbetsträningen föregås av arbetsprövning, motiverar serviceproducenten vid behov i undantagsfall för FPA behovet av att planera rehabiliteringen på nytt inom ramen för arbetsträningen. Kartläggningen av färdigheterna och arbetsalternativen varar högst 5 rehabiliteringsdagar i början av rehabiliteringen, och den består högst till hälften av verksamhet i grupp. Om arbetsträningen föregås av arbetsprövning, motiverar serviceproducenten vid behov i undantagsfall för FPA behovet av att kartlägga färdigheterna och arbetsalternativen på nytt inom ramen för arbetsträningen. Arbetssökningen varar högst 20 rehabiliteringsdagar i början av rehabiliteringen, och högst 5 rehabiliteringsdagar av den tiden består av verksamhet i grupp. Arbetssökningen kan dessutom i början av rehabiliteringen innefatta högst 10 rehabiliteringsdagar som klienten genomför
7 självständigt. Läs mer om rehabiliteringsdagar som klienten genomför självständigt i punkt 6.8 Rehabiliteringsmetoder i den här standarden. Ingen verksamhet i grupp förekommer under rehabiliteringsdagar som genomförs självständigt. Om arbetsträningen föregås av arbetsprövning, motiverar serviceproducenten vid behov i undantagsfall för FPA behovet av att söka arbete på nytt inom ramen för arbetsträningen. Stöd i arbetet och nedtrappning av stödet genomförs på en eller flera externa arbetsplatser. Stödet sätts in i början av arbetsträningen och varar minst 21 rehabiliteringsdagar och höst 56 rehabiliteringsdagar. Under den tiden kan gruppverksamhet förekomma under högst två rehabiliteringsdagar. Serviceproducenten motiverar för FPA om klienten behöver fler rehabiliteringsdagar under arbetsträningen för stöd i arbetet och nedtrappning av stödet. Då kan verksamhet i grupp förekomma under högst två rehabiliteringsdagar inom ramen för varje fortsättningsbeslut. Avslutandet av rehabiliteringen varar 1 rehabiliteringsdag, och den består högst till hälften av verksamhet i grupp. Om arbetsträningen föregås av arbetsprövning där rehabiliteringen i undantagsfall har avslutats i slutet av arbetsprövningen, genomförs avslutandet och uppföljningen på nytt i slutet av arbetsträningen. Uppföljningen genomförs som två uppföljningar, som inte omfattar verksamhet i grupp. Den första uppföljningen görs 3 månader efter att rehabiliteringen avslutats och den andra 6 månader efter att rehabiliteringen avslutats. Oavsett uppföljningssättet minskar båda uppföljningarna det antal rehabiliteringsdagar som beviljats med en rehabiliteringsdag. För bägge uppföljningarna väljs det genomförande som lämpar sig bäst med med hänsyn till klientens aktuella situation. Alternativen är uppföljningsdag: varar en rehabiliteringsdag och äger rum vid serviceproducentens enhet uppföljningsbesök: varar 2 4 timmar och äger rum t.ex. vid serviceproducentens enhet, på klientens arbetsplats eller på något annat ändamålsenligt ställe video- eller telefonkontakt: t.ex. på grund av långa geografiska avstånd. Om arbetsträningen föregås av arbetsprövning där rehabiliteringen i undantagsfall har avslutats i slutet av arbetsprövningen, genomförs avslutandet/uppföljningen på nytt i slutet av arbetsträningen. 5.3 Arbetsprövning och arbetsträning Arbetsprövningen och arbetsträningen omfattar 120 rehabiliteringsdagar. Där ingår 60 dagar arbetsprövning och 60 dagar arbetsträning. Dessutom omfattar arbetsträningen enligt klientens behov alternativt högst 60 rehabiliteringsdagar, om arbetsprövningen och arbetsträningen inte leder till att klienten får lönearbete eller förvärvsarbete på en extern arbetsplats. högst 120 dagar (60 rehabiliteringsdagar och 60 rehabiliteringsdagar) om arbetsträningen leder till att klienten får avlönad anställning eller förvärvsarbete på en extern arbetsplats. Av dessa genomförs de 120 dagar som beviljats i det första beslutet senast inom 10 månader efter att rehabiliteringen inleddes
genomförs de 60 dagar som beviljats i det första fortsättningsbeslutet senast inom 5 månader efter att perioden för det första fortsättningsbeslutet började genomförs de 60 dagar som beviljats i det andra fortsättningsbeslutet senast inom 5 månader efter att perioden för det andra fortsättningsbeslutet började 8 Ett undantag är de två uppföljningar som hör till arbetsprövnings- och arbetsträningshelheten och som genomförs inom 6 månader efter att rehabiliteringen avslutats. Arbetsprövningen och arbetsträningen omfattar totalt högst 240 dagar, och de genomförs senast inom loppet av 26 månader. 5.3.1 Arbetsprövning Rehabiliteringen planeras vid serviceproducentens enhet. För det här används i början av rehabiliteringen 2 rehabiliteringsdagar och den består högst till hälften av verksamhet i grupp. Kartläggning av färdigheterna och arbetsalternativen varar högst 10 rehabiliteringsdagar i början av rehabiliteringen. Den består högst till hälften av verksamhet i grupp. Arbetssökningen varar högst 25 rehabiliteringsdagar, och högst 5 rehabiliteringsdagar av den tiden består av verksamhet i grupp. Stöd i arbetet och nedtrappning av stödet varar minst 23 rehabiliteringsdagar under arbetsprövningen. Stödet i arbetet och nedtrappningen av stödet genomförs i första hand vid en eller flera externa arbetsplatser, under högst 58 rehabiliteringsdagar. Då förekommer gruppverksamhet under högst fem rehabiliteringsdagar. Stöd i arbetet och nedtrappning av stödet kan genomföras helt eller delvis i serviceproducentens lokal för arbetsprövning, och högst fem rehabiliteringsdagar av den tiden består av verksamhet i grupp. 5.3.2 Arbetsträning Stöd i arbetet och nedtrappning av stödet genomförs på en eller flera externa arbetsplatser inom ramen för arbetsträningen. Stödet varar minst 57 rehabiliteringsdagar och högst fem av dem består av verksamhet i grupp. Serviceproducenten motiverar för FPA om klienten behöver mera stöd i arbetet och nedtrappning av stödet inom ramen för arbetsträningen. Då kan verksamhet i grupp förekomma under högst två rehabiliteringsdagar inom ramen för varje fortsättningsbeslut. Avslutandet av rehabiliteringen varar 1 rehabiliteringsdag, och den består högst till hälften av verksamhet i grupp. Uppföljningen genomförs som två uppföljningar, som inte omfattar verksamhet i grupp. Den första uppföljningen görs 3 månader efter att rehabiliteringen avslutats och den andra 6 månader efter att rehabiliteringen avslutats. Oavsett uppföljningssättet minskar båda uppföljningarna det antal rehabiliteringsdagar som beviljats i början av arbetsprövningen med en rehabiliteringsdag. För bägge uppföljningarna väljs det genomförande som lämpar sig bäst med med hänsyn till klientens aktuella situation. Alternativen är uppföljningsdag, som varar en rehabiliteringsdag och äger rum vid serviceproducentens enhet uppföljningsbesök, som varar 2 4 timmar och äger rum t.ex. vid serviceproducentens enhet, på klientens arbetsplats eller på något annat ändamålsenligt ställe video- eller telefonkontakt, som används t.ex. på grund av långa geografiska avstånd.
9 Serviceproducenten motiverar för FPA om det i undantagsfall finns motiverade skäl för att planera rehabiliteringen, kartlägga färdigheterna och arbetsalternativen eller söka arbete på nytt inom ramen för arbetsträningen. Då kan arbetssökningen äga rum under högst 10 av de 60 arbetsträningsdagarna. Av dem kan högst fem rehabiliteringsdagar utgöra gruppverksamhet. 5.4 Rehabiliteringsdagens innehåll och längd I medeltal ingår 5 rehabiliteringsdagar i en vecka och rehabiliteringen genomförs i regel från måndag till fredag. Söndagen är inte en rehabiliteringsdag. Om arrangemangen på en extern arbetsplats förutsätter det har klienten om han eller hon så önskar möjlighet att arbeta på lördagar och om hälsotillståndet tillåter också under kvällar eller nätter. Om klienten arbetar på lördagar, kvällar eller nätter behöver serviceproducenten inte vara anträffbar för klienten. En rehabiliteringsdag innehåller arbetstränarnas och klientens gemensamma och individuella möten, gruppverksamhet, rehabiliteringsdagar som genomförs självständigt, arbete på arbetsplatsen, pauser som ingår i klientens program, förflyttningar från en lokal till en annan samt lunch- och mellanmålspauser. En rehabiliteringsdag varar i medeltal 6 timmar, varav minst 5 timmar är rehabiliteringsprogram som arbetstränarna genomför enligt klientens behov, rehabiliteringsprogram som klienten genomför självständigt eller arbete på en extern arbetsplats och i serviceproducentens lokal för arbetsprövning. Om klienten har som mål att få heltidssysselsättning på en extern arbetsplats, arbetar klienten också enligt den sedvanliga arbetstiden på arbetsplatsen. Rehabiliteringsdagens flexibilitet Alternativa flexmetoder för rehabiliteringsdagarna: antalet rehabiliteringsdagar i veckan kan vara flexibelt och då finns det minst 3 rehabiliteringsdagar i veckan (en rehabiliteringsdag är minst 6 timmar lång och av den tiden är minst 5 timmar rehabilitering) rehabiliteringsdagens längd kan vara flexibel och då är rehabiliteringsdagen minst 4 timmar lång och av den tiden är minst 3 timmar rehabilitering (det finns i medeltal 5 rehabiliteringsdagar i veckan) Den flexmetod som valts tillämpas under hela rehabiliteringen. Flexibilitet kan i undantagsfall tillämpas enligt överenskommelse mellan den personliga handledaren och klienten, om det stöder klientens rehabiliteringsmål (t.ex. deltidsarbete). Klienten, den personliga handledaren och vid behov också en representant för arbetsplatsen planerar flexibiliteten med beaktande av klientens individuella situation och resurser. Av vägande skäl kan flexmetoden ändras under rehabiliteringens lopp t.ex. om den flexmetod som valts vid planeringen av rehabiliteringen inte lämpar sig för arbetsplatsen. Därtill beaktar den personliga handledaren rehabiliteringens totala längd i planeringen av flexibiliteten. Periodisering av rehabiliteringen Periodisering innebär att rehabiliteringen av motiverade skäl avbryts av en paus som i regel varar högst 3 veckor åt gången. Rehabiliteringen periodiseras enligt klientens behov med en eller flera pauser t.ex. under arbetssökning eller efter arbetssökning innan stödet i arbete och nedtrappningen av stödet inleds. Under pausen utför klienten mellanuppgifter som han eller hon kommit överens om på förhand med den personliga handledaren.
10 I undantagsfall kan pausen vid periodisering av rehabiliteringen vara längre än 3 veckor t.ex. om det inte passar för arbetsgivaren att klienten börjar arbeta inom tre veckor efter att periodiseringen börjat. I sådana fall kommer serviceproducenten överens om förfarandet med FPA, eftersom pauser som är längre än 3 veckor kan inverka på den rehabiliteringspenning som betalas till klienten. Periodisering kan komma i fråga till exempel om klienten och arbetstränarna inte hittar en extern arbetsplats för arbetspraktik, arbetsprövning eller lönearbete klienten byter extern arbetsplats av motiverat skäl, då det under rehabiliteringens lopp visar sig att branschen eller arbetsplatsen inte lämpar sig för klienten det inte går att komma överens med arbetsplatsen om inledande av arbete. I sådana situationer söker klienten arbete under pausen. det inte är lämpligt för arbetsplatsen att arbetet inleds omedelbart efter att arbetssökningen upphört serviceproducenten och klienten under rehabiliteringen upptäcker att klientens helhetssituation kräver multidisciplinärt nätverksarbete innan det är ändamålsenligt att rehabiliteringen fortsätter. Om det uppdagas något i klientens livssituation som medför ett behov att periodisera rehabiliteringen, uppmanar serviceproducenten klienten att kontakta FPA. 6 Genomförande och innehåll Serviceproducenten och dess personal genomför rehabiliteringen enligt god rehabiliteringspraxis, som motsvarar klientens rehabiliterings- och arbetslivsmål. Serviceproducenten dokumenterar genomförandet av rehabiliteringen så att dess förlopp och rehabiliteringseffekterna kan verifieras i klientens handlingar i efterskott. Klienten och åtminstone den personliga handledaren i arbetsparet planerar genomförandet av rehabiliteringen och rehabiliteringens innehåll så att de motsvarar klientens individuella behov och mål. Serviceproducenten genomför rehabiliteringen enligt utformningen för den servicelinje som valts och så att den framskrider enligt processen. Om serviceproducenten och klienten i undantagsfall i enlighet med klientens behov låter bli att genomföra något som ingår i rehabiliteringens utformning och processen för framskridandet ska serviceproducenten motivera detta. 6.1 Förberedelser inför rehabiliteringen Serviceproducenten inleder rehabiliteringen så fort som möjligt, dock senast inom 4 veckor efter att ha fått rehabiliteringsbeslutet och därtill hörande handlingar. Av grundad anledning som beror på klienten kan rehabiliteringen inledas senare. Serviceproducenten kommer i så fall överens om saken med FPA. Serviceproducenten utser bland sin personal en arbetstränare som fungerar som klientens personliga handledare. Den personliga handledaren kontaktar klienten per telefon senast inom 2 veckor efter att serviceproducenten har fått rehabiliteringsbeslutet och därtill hörande handlingar. Under kontakten kommer den personliga handledaren överens med klienten om tidpunkten för inledandet av rehabiliteringen och förbereder klienten på tidtabellen och programmet för den första rehabiliteringsdagen
11 tar den personliga handledaren reda på de uppgifter som behövs med tanke på rehabiliteringen, t.ex. klientens särskilda behov för rehabiliteringen eller om klienten har en arbetsplats i sikte för rehabiliteringstiden instruerar den personliga handledaren klienten att kontakta FPA och serviceproducenten om klienten får förhinder och inte kan inleda rehabiliteringen som överenskommet. Serviceproducenten skickar klienten ett brev med en kallelse i enlighet med anvisningarna i den allmänna delen av standarden. Medlemmarna i arbetsparet förbereder sig inför rehabiliteringen genom att anpassa den inbördes arbetsfördelningen och tidsanvändningen så att insatsen fullt ut kan inriktas på rehabiliteringsmålen reservera tillräckligt mycket tid enligt klientens behov t.ex. för individuella möten med klienten, för kontakter med arbetsgivare och för att ge sig ut till arbetsplatser komma överens om hur de under rehabiliteringens lopp ska granska hur den framskrider, om sitt inbördes arbetsupplägg och om prioriteringen av de uppgifter som är viktiga med tanke på att klienten ska nå sina mål i utvecklingen av sitt arbete beakta klientens åsikter och förslag till lösningar. 6.2 Planering av rehabiliteringen Rehabiliteringen planeras i början av rehabiliteringen. Åtminstone den arbetstränare i arbetsparet som fungerar som personlig handledare tar emot klienten och introducerar honom eller henne i verksamheten under rehabiliteringen. Klienten bekantar sig med den personal som deltar i rehabiliteringen och med deras uppgifter under rehabiliteringen. Klienten och åtminstone den i arbetsparet som fungerar som personlig handledare för ett inledande samtal, där man skapar grunden för ett förtroligt och konstruktivt samarbete och för en målinriktad rehabilitering. Den personliga handledaren sätter sig in i klientens arbets- och studiehistoria, helhetssituation och mål för framtiden samt utreder eventuella tidigare yrkesinriktade rehabiliteringsåtgärder som klienten fått och effekterna av dessa. Den personliga handledaren stöder klienten i att gestalta de allmänna målen för rehabiliteringen och processen för rehabiliteringens framskridande. Rekommendationen är att den personliga handledaren och klienten gör upp en skriftlig serviceplan, där man bekräftar att rehabiliteringen inleds. Serviceproducenten går igenom sådant som gäller serviceplanen tillsammans med klienten, även om serviceproducenten och klienten inte gör upp någon skriftlig serviceplan. Serviceplanen har inte någon juridisk betydelse utan dess syfte är att engagera parterna i att planera och genomföra rehabiliteringen. I serviceplanen beskrivs följande som gäller klienten och serviceproducenten: preliminär tidtabell för rehabiliteringen och rehabiliteringsdagens längd verksamheten och samarbetet under rehabiliteringens lopp klientens och serviceproducentens rättigheter, skyldigheter och möjligheter att påverka under rehabiliteringens lopp försäkringens innehåll och täckning under rehabiliteringen och de situationer där klienten inte är försäkrad (t.ex. under rehabiliteringsdagar som klienten genomför självständigt) säkerhetsaspekter under rehabiliteringen personalens tystnadsplikt hantering, utbyte, registrering och förvaring av konfidentiella och tillståndspliktiga klientuppgifter.
12 Serviceplanen undertecknas av klienten och den personliga handledlaren och vardera får ett eget exemplar av den. Serviceplanen lämnas inte in till FPA. Innan serviceplanen undertecknas bereder serviceprodunten klienten tillfälle att se sig omkring i serviceproducentens lokaler observera serviceproducentens verksamhet höra om samarbetet under rehabiliteringen bekanta sig med personalen och dess uppgifter ställa frågor och få nödvändig bakgrundsinformation för att kunna teckna under serviceplanen. Den personliga handledaren ber klienten ge sitt samtycke till att man vid behov kontaktar instanser som är viktiga i nätverksarbetet med tanke på rehabiliteringen. Läs mer om nätverksarbete i den här standarden under punkt 6.8 Rehabiliteringsmetoder. Instanserna i fråga är med i rehabiliteringen ända från början eller så kompletteras de under rehabiliteringens lopp. Efter att klienten och den personliga handledaren preliminärt har diskuterat arbetslivsmålen, de yrkesinriktade planerna och arbetsönskemålen, gör klienten och åtminstone den i arbetsparet som fungerar som personlig handledare tillsammans upp en preliminär yrkesinriktad sysselsättningsplan. Det är en plan som gäller klienten och arbetstränarna och där man formulerar tydliga mål med tidtabell för rehabiliteringen och tiden efter rehabiliteringen (t.ex. sysselsättning). I planen noteras preliminärt vad man vill uppnå med rehabiliteringen klientens mål (blanketten Mina mål, www.fpa.fi/blanketter) de metoder som ska användas i rehabiliteringen (bland annat rehabiliteringsdagar som genomförs självständigt, rehabiliteringsdagbok, gruppverksamhet, nätverksarbete, uppgifter mellan perioderna) verksamhet som klienten och arbetstränarparet har kommit överens om för att nå rehabiliteringsmålen och ansvarsfördelningen i arbetet klientens behov av stöd för att rehabiliteringsmålen ska kunna nås ett utkast till tidtabell för rehabiliteringen tidpunkterna för granskning av hur rehabiliteringen framskrider. Den personliga handledaren och klienten granskar, följer upp och utvärderar regelbundet under rehabiliteringen hur den yrkesinriktade planen för sysselsättning framskrider och uppdaterar vid behov planen och funderar på alternativa sätt att nå målen. Rehabiliteringen kan periodiseras om klienten och arbetstränaren i planeringen av rehabiliteringen eller senare under rehabiliteringen noterar t.ex. att klientens helhetssituation kräver nätverksarbete innan rehabiliteringen fortsätter. Läs mer om periodisering i den här standarden i punkt 5.4 Rehabiliteringsdagens innehåll och längd. Som ett resultat av nätverksarbete eller utifrån andra situationsbundna faktorer i klientens tillvaro fortsätter klienten och serviceproducenten rehabiliteringen eller konstaterar tillsammans med FPA att det inte är ändamålsenligt att fortsätta. Om klienten och arbetstränarna vid planeringen eller senare under rehabiliteringen konstaterar att klientens situation ännu kräver omfattande utredning och bedömning, avbryts rehabiliteringen och man utreder tillsammans med FPA behovet att hänvisa klienten till yrkesinriktad rehabiliteringsutredning. Klienten och arbetstränarna kan också av annan orsak konstatera att det inte är ändamålsenligt att fortsätta med rehabiliteringen. Då kontaktar serviceproducenten FPA och klienten, varpå en FPA-tjänsteman och serviceproducenten utreder situationen och hänvisar klienten till lämplig rehabilitering eller till andra ändamålsenliga tjänster. Servicepro-
13 ducenten antecknar orsaken till att rehabiliteringen avbryts och en eventuell hänvisning till vidare åtgärder i rehabiliteringsrapporten. Gruppverksamhet är en metod som används t.ex. då serviceproducentens personal presenteras då man sprider allmän information om rehabiliteringen och beskriver rehabiliteringen (t.ex. vad man gör inom ramen för rehabiliteringen, hurdana metoder som används, hur rehabiliteringsprocessen stöds, följs upp och utvärderas) då man presenterar hur de egna målen formuleras då man presenterar förutsättningarna för att lyckas i samarbetet I undantagsfall kan rehabiliteringen planeras också senare under rehabiliteringen, t.ex. om den personliga handledaren byts ut och man behöver precisera målen för samarbetet. Serviceproducenten motiverar för FPA nödvändigheten av att planera rehabiliteringen på nytt. 6.3 Kartläggning av färdigheterna och arbetsalternativen Kartläggningen av färdigheterna och arbetsalternativen görs i början av rehabiliteringen om klienten har behov av att med arbetstränarnas stöd precisera sin yrkesinriktade karriärplan och hitta sina starka sidor som arbetstagare. I arbetsprövningen ger arbetstränarna klienten information och stöder klienten i att finna branscher, arbetsuppgifter och arbetsplatser i regionen som motsvarar de yrkesinriktade målen och arbetsförmågan. Därtill stöder arbetstränarna klienten i valet av utbildningsalternativ, läroanstalt och utbildningsprogram som passar klienten om klienten genom arbetsprövning försäkrar sig om att branschen är lämplig och planerar att bli sysselsatt efter studierna. Stöd erbjuds också för att bedöma möjligheterna att bli företagare eller yrkesutövare om klienten ser det som ett alternativ. I arbetsträningen erbjuder arbetstränarna klienten stöd i att samordna klientens kompetens och kraven på yrkesfärdigheter i det arbete han eller hon eftersträvar. Därtill stöder de klienten i att hitta arbetsplatser i regionen och befattningsbeskrivningar som är lämpliga med tanke på klientens arbetsförmåga och i att hitta sådana möjligheter till företagande eller yrkesutövande som motsvarar klientens kompetens om klienten planerar att bli företagare eller yrkesutövare. Framför allt den personliga handledaren i arbetsparet sätter sig in i klientens yrkesmässiga kunskaper och färdigheter, i karriärplanerna för framtiden, arbetslivsönskemålen och arbetsmålen. Arbetstränarna använder metoder för yrkesinriktad rehabilitering som lämpar sig för klientens situation och är allmänt använda, t.ex. då det gäller yrkesvägledning, yrkesinriktad utveckling och att vara verksam i olika yrken. Arbetstränarna stöder klienten bland annat i att bekanta sig med yrkesbranscher som motsvarar klientens arbetsmål och arbetsförmåga och med de krav på yrkesfärdigheter som ställs i branscherna. i att få information om utveckling av yrkeskompetensen, förändringen i arbetslivet, framtiden i arbetet, arbetsplatser i regionen som sysselsätter och i möjligheterna inom det lokala näringslivet. i att bli förtrogen med de allmänna bestämmelserna i arbetslivet, med förfarandena på en arbetsplats och med de olika parternas rättigheter och skyldigheter i arbetslivet. i att också självständigt söka information om arbetslivet på olika offentliga webbplatser. Klienten och den personliga handledaren preciserar vid behov klientens yrkesinriktade sysselsättningsplan.
14 I undantagsfall kan färdigheterna och arbetsalternativen kartläggas också senare under rehabiliteringens gång, t.ex. om klientens hälsotillstånd förändras och klienten och den personliga handledaren därför måste uppdatera klientens arbetsmål. Serviceproducenten motiverar för FPA behovet av att göra en ny kartläggning av färdigheterna och arbetsalternativen. Gruppverksamhet används t.ex. då klienten stiftar bekantskap med näringslivsstrukturen i området och de lokala arbetsplatserna arbetsgivaren och arbetstagarens lagstadgade rättigheter och skyldigheter kraven på yrkesfärdigheter i olika branscher. 6.4 Arbetssökning Arbetssökningen genomförs i början av rehabiliteringen då klienten behöver söka en extern arbetsplats för arbetsprövning, arbetsträning, lönearbete eller förvärvsarbete som motsvarar de yrkesinriktade målen. En extern arbetsplats är belägen någon annanstans än i serviceproducentens enhet eller i serviceproducentens lokal för arbetsprövning. En extern arbetsplats söks i första hand på den öppna arbetsmarknaden. Arbetskliniker, arbetsverkstäder, arbetscentraler, arbetsavdelningar, sysselsättningsenheter, arbetsbanker, sociala företag, sysselsättningsprojekt, arbetsandelslag och motsvarande jämställs med serviceproducentens lokal för arbetsprövning. Sådana platser jämställs med externa arbetsplatser bara om klienten är där som avlönad anställd. För arbetsprövningen söker arbetstränarna och klienten en eller flera platser för arbetsprövning på en extern arbetsplats med heltids- eller deltidsanställning på viss tid utan lön och arbetsavtal, med syftet att klienten får pröva på arbete. Platsen för arbetsprövning motsvarar de mål som formulerats för rehabiliteringen. Om det inte går att hitta en arbetsprövningsplats för klienten på en extern arbetsplats och serviceproducenten har en lokal för arbetsprövning som lämpar sig för rehabiliteringen kan rehabiliteringen genomföras i serviceproducentens lokal för arbetsprövning. Då söker klienten och arbetstränaren under varje rehabiliteringsdag som genomförs i serviceproducentens lokal för arbetsprövning en plats för arbetsprövning på en extern arbetsplats. För arbetsträningen söker arbetstränarna och klienten en extern arbetsplats för arbetspraktik, avlönat arbete eller förvärvsarbete. En arbetspraktikplats är en heltids- eller deltidsanställning på viss tid utan lön och arbetsavtal som är avsedd för att klienten ska kunna praktisera i arbete. Lönearbete är en heltids- eller deltidsanställning på viss tid eller tills vidare med arbetsavtal. Förvärvsarbete är ett uppdragsförhållande på heltid eller deltid för viss tid eller tills vidare, där klienten får arbetsersättning på basis av verksamhet som företagare eller yrkesutövare. Innan arbetssökningen inleds utreder den personliga handledaren hurdant stöd klienten behöver av arbetstränarna och hur mycket. Den personliga handledaren kommer överens med klienten om hur klienten önskar att de faktorer som eventuellt inverkar på hans eller hennes arbetsförmåga diskuteras då man kontaktar arbetsgivarna. Arbetstränarna handleder klienten i att göra en arbetsansökan och meritförteckning, i elektronisk arbetssökning och i att utveckla färdigheterna för arbetssökning. Därtill erbjuder de klienten stöd och information om alternativ och om innovativa sätt att söka arbete samt stöder klienten i att identifiera och uttrycka sin yrkesmässiga kompetens, framför allt ur arbetsgivarens synvinkel. Arbetstränarna uppmanar klienten att föra rehabiliteringsdagbok över hur arbetssökningen framskrider och hur den lyckas.
15 Arbetstränarparet och klienten gör upp en arbetsfördelning och en målinriktad plan med tidtabell för arbetssökningen. Den personliga handledaren och klienten uppdaterar den här planen i den yrkesinriktade sysselsättningsplanen (t.ex. bekanta sig med arbetsplatserna i regionen, kontakta arbetsgivarna, lämna in arbetsansökningar). Därtill uppdaterar de planen med eventuella rehabiliteringsdagar som klienten genomför självständigt och de uppgifter som planerats för de dagarna samt med det antal arbetsplatskontakter per vecka som klienten och arbetstränarna strävar efter och med antalet möten med arbetsgivare. I arbetssökningen står klienten och arbetstränarna i aktiv växelverkan med arbetsplatserna, möter arbetsgivare och förhandlar om möjligheterna att arbeta. De söker arbete på flera ställen så att kontakterna per vecka med de arbetsgivare som är tänkbara ur klientens synvinkel är minst 5 till antalet. Varje vecka följer de dessutom upp hur målen för kontakter med arbetsplatser som antecknats i planen uppfylls och behandlar erfarenheterna av hur arbetssökningen lyckats. Klienten och den personliga handledaren kompletterar vid behov klientens egna mål (www.kela.fi/gas-menetelma), uppdaterar planen för arbetssökning eller inriktar vid behov arbetssökningen på nytt. Arbetstränarna stöder klienten i att med övningar förbereda sig för arbetsintervjuer och att förhandla om arbete och om möjligheterna till sysselsättning också efter rehabiliteringen. De stöder också klienten i att agera själv under arbetsintervjuer eller med stöd av arbetstränaren. Om klienten själv önskar sköta kontakten med en arbetsgivare utan arbetstränarna, försäkrar sig den personliga handledaren om att klienten kan förmedla information till kontaktpersonen på arbetsplatsen om hur arbetsprövningen eller arbetsträningen genomförs samt kontaktinformationen för den personliga handledaren. Klienten, arbetsgivaren och arbetstränaren gör upp ett arbetsprövningsavtal för arbetsprövningen och ett arbetspraktikavtal för arbetsträningen. Likaså gör klienten och arbetsgivaren upp ett arbetsavtal för lönearbete. I avtalet definieras sådant som anses nödvändigt, såsom arbetsbeskrivningen, arbetstiden, arbetsdagens längd, kontaktpersoner och andra villkor för avtalet. Avtalet skickas inte till FPA. Om man inte kan komma överens med arbetsplatsen om att inleda arbete, fortsätter arbetstränarna och klienten att söka arbete åt klienten. Läs också om periodisering av rehabiliteringen i punkt 5.4 Rehabiliteringsdagens innehåll och längd. Om arbetstränarna och klienten inte hittar en extern arbetsplats för klienten övergår man till avslutningen och uppföljningen av rehabiliteringen. I undantagsfall kan arbetssökningen sättas in också senare under rehabiliteringen, t.ex. om klienten av grundad anledning byter arbetsplats under rehabiliteringens lopp. Serviceproducenten motiverar för FPA nödvändigheten av att söka arbete på nytt. Gruppverksamhet är en metod som används t.ex. när man sätter sig in i målinriktad arbetssökning och innovativ arbetssökning man gör upp handlingar för arbetssökningen man övar sig i att agera under arbetsintervjuer man gör besök på arbetsplatser och har möten med arbetsgivare man sätter sig in i att verka som företagare eller yrkesutövare. 6.5 Stöd i arbetet och nedtrappning av stödet Stöd i arbetet och nedtrappning av stödet genomförs då klienten har en plats för arbetsprövning, arbetsträning, lönearbete eller förvärvsarbete.
16 Inom ramen för arbetsprövning ges stödet i arbetet på en eller flera externa arbetsplatser, där klienten med stöd av arbetstränarna genom arbetsprövningen försäkrar sig om och bedömer huruvida arbetet och yrket är lämpligt. Om serviceproducenten har tillgång till en lokal för arbetsprövning och det med tanke på rehabiliteringen är motiverat kan stödet i arbete och nedtrappningen av stödet enligt klientens behov genomföras i serviceproducentens lokal för arbetsprövning. Då utreder man t.ex. arbetets lämplighet för klientens hälsotillstånd, olika alternativa sätt att utföra arbetet eller prövar på användning av hjälpmedel som är nödvändiga för att klienten ska ha framgång i arbetet. I serviceproducentens lokal för arbetsprövning finns sådana arbetsredskap som är ändamålsenliga för arbetsuppgifterna. Dessutom har personalen den kompetens som krävs för att ge handledning i arbetsuppgifterna. Uppgifter som kan utföras i serviceproducentens lokal för arbetsprövning är t.ex. sedvanliga kontors-, it-, köks-, trädgårds-, städ- och metallarbeten. Arbetsuppgifterna, arbetsförhållandena och redskapen i serviceproducentens lokal för arbetsprövning motsvarar de mål som ställts upp för rehabiliteringen och klientens arbetsmål för verksamhet på externa arbetsplatser. Inom ramen för arbetsträning ges stöd i arbetet på minst en extern arbetsplats. Då erbjuder arbetstränaren klienten, arbetsplatsen och arbetsgemenskapen det stöd de behöver för att kraven på yrkesfärdigheter i arbetet och klientens kompetens ska kunna anpassas till varandra. Därtill erbjuds klienten stöd för att inleda näringsverksamhet och ha framgång i förvärvsarbete om han eller hon planerar att bli företagare eller yrkesutövare. Klienten får också stöd för att kunna bli fast anställd. Innan arbetet inleds utses en kontaktperson på arbetsplatsen som stöd för klienten. Kontaktpersonen stöder klienten dagligen i utförandet av arbetet, i att uppnå målen för arbetet och klara av samarbetet, framför allt om arbetstränaren inte dagligen deltar i stödet för klienten på arbetsplatsen. Innan arbetet inleds utreder arbetstränarna eventuella stödåtgärder för att klienten ska ha framgång i sitt arbete. Dessutom kommer de överens med klienten om förfarandena och arbetsfördelningen då man tillsammans med en representant för arbetsplatsen tar upp frågan om att fortsätta rehabiliteringen eller klientens möjligheter att få sysselsättning på arbetsplatsen. Innan arbetet inleds förs ett inledande samtal på arbetsplatsen, där åtminstone klienten, en representant för arbetsplatsen och arbetsparet eller den personliga handledaren deltar. Under det inledande samtalet kommer man överens om hurdant och hur mycket stöd arbetstränarna erbjuder under arbetets gång och hur stödet ska inriktas på de faser då klienten bekantar sig med personalen, får introduktion i arbetet, utför arbetet, agerar tillsammans med arbetsenheten och bedömer den yrkesmässiga utvecklingen. Arbetstränarna anpassar det stöd de erbjuder till klientens och arbetsplatsens och arbetsgemenskapens behov, förväntningar och resurser. Om klienten själv önskar föra det inledande samtalet med en representant för arbetsgivaren utan att arbetstränarna är med, försäkrar sig den personliga handledaren om att klienten kan förmedla information till representanten för arbetsplatsen om hur rehabiliteringen genomförs samt kontaktinformationen för den personliga handledaren. Den personliga handledare försäkrar sig också om att klienten och representanten för arbetsplatsen vet vilket rehabiliteringsmålet är, så att man på arbetsplatsen kan genomföra rehabiliteringen enligt planen. Vid arbetsprövning besöker åtminstone den ena av arbetstränarna arbetsplatsen den första veckan senast den tredje dagen efter att arbetsprövningen inletts efter den första veckan två gånger i veckan och vid behov oftare