1. Typarter för den torra mon är lingon och renlav.

Relevanta dokument
Uppgift 1. Uppgift 2.

PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1.2 BIOLOGI 1

Sammanfattning Arv och Evolution

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Släktskap mellan människa och några ryggradsdjur

Genetik. Generna finns i DNA-molekylen. DNA=deoxyribonukleinsyra

PROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider?

Prov Genetik. Max: 8G+7VG+2MVG G: 7G VG: 7G+4VG MVG: 8G+4VG+1MVG

PROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider?

Hundens evolution, genetik och beteende

VI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KOMMUNIKATION

Vad ska ni kunna om djur?

PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper och husdjursvetenskap

Diagnosticera sicklecellsanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid ) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid )

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: ad Klockan:

DNA-analyser: Diagnosticera cystisk fibros och sicklecellanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 3 sid i boken

Biologi A 7,5p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Pedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken

PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1 BIOLOGI 2

Det var en gång. Året var Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

1. Vad är naturkunskap?

Genetik. Ur kursplanen. Genetik

SBR SV / Lotta Fabricius Kristiansen Drottningodling för nybörjare

Olika celltyper Indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken

Evolution, del 2: Evolutionsprocesser och förändringar i det genetiska materialet. Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi

DNA- analyser kan användas för att

Facit tds kapitel 18

Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?

Betygskriterier DNA/Genetik

ett arbetsmaterial i tre nivåer

Diagnosticera cystisk fibros med DNA-analys. Niklas Dahrén

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.

Inför nationella proven i Biologi

Här växer människor och kunskap

Genetik och Avel. eller. man får ändå vara glad att det blev som det blev när det inte blev som det skulle

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Biologi Livets utveckling

Biologi. Livet på jorden

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

Biologi och miljövetenskaper: urvalsprovs modellsvar 2019

tisdag 8 oktober 13 Carl Von Linné

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan:

Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens

Genetik- läran om det biologiska arvet

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som

EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING. Utveckling pågår

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

Tentamen: Biologi 1TV001 Termin och år: VT08

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

Hållbar utveckling. Ana s Khan 9C. Dör toffeldjuren i försurade sjöar? Handledare: Olle och Pernilla

Filmhandledning. Vem bor i skogen? CINEBOX En del av Swedish Film AB

Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)

Mikrovärlden ger förståelse för evolutionen

Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats ( och får ej lämnas vidare till tredjepart.

Tentamen Reproduktion och utveckling, Åke Strids frågor:

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Bedömningsstöd. Biologi 1-6. Lärarinformation

Huvudansökan, kandidatprogrammet i molekylära biovetenskaper Urvalsprov kl

Laborationer i Biologi A och Biologi 1

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5

VIKTIGT ATT DU FYLLER I DETTA PÅ SAMTLIGA SIDOR SOM LÄMNAS IN! Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Totalpoäng: Betyg: F Fx E D C B A

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI VÅREN 2009

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI

Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

Ekosystem ekosystem lokala och globala

GENETIK - Läran om arvet

Proteinets potential i produktion av foder

Vill du trängas med smal vattenpest när du ska bada?

Biologiprov. 1.Studera ovanstående bild och besvara sedan nedanstående frågor. a) Visar bilden en bakterie, djur- eller växtcell? Motivera ditt svar.

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium. Report issued by Accredited Laboratory. Analysrapport ± 8% SS-EN ISO 13903: g/kg. 21.

2. MÄNNISKANS URSPRUNG

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete

Mutationer. Typer av mutationer

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS

Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter.

Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p.

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017

KROPPEN Kunskapskrav:

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: Telefon: Webbplats:

Genetik en sammanfattning

Transkript:

1 STUDENTEXAMENS- NÄMNDEN MODELLPROV I BIOLOGI Högst 8 frågor får besvaras. Svaren på de med + utmärkta mera krävande frågorna bedöms enligt betygsskalan 0 9 i stället för den normala 0 6. För uppgifter som består av flera moment meddelas det maximala poängtalet för respektive moment. 1. Typarter för den torra mon är lingon och renlav. Foto: Aulikki Salmia a) Hur får lingonet det vatten det behöver? Redogör för hur vattnet transporteras från marken till lingonets blad. (3 p.) b) Hur får renlaven vatten? (1 p.) c) Hur reglerar de nämnda arterna sin vattenhushållning? (2 p.)

2 2. Bilden föreställer schematiskt en växtcell. a) Benämn de delar som på bilden utmärkts med siffrorna 1 10. (3 p.) b) Vilka cellorganeller har sannolikt ursprungligen varit självständiga celler? Motivera din slutledning. Vilka är dessa cellorganellers nutida uppgifter? (3 p.) 3. Vetenskapscentret vill bygga upp ett vattenekosystem. Man har till sitt förfogande ett akvarium med vattenväxter och en stark lampa med vilken belysningen regleras enligt dygnsrytmen i naturen. Från en sjö i närheten får man bottendy, i vilken det lever nedbrytarbakterier och sötvattensmusslor som silar små organismer från vattnet. I vattnet som hämtats från sjön finns otaliga encelliga grönalger och mikroskopiskt små hjuldjur som äter dem. a) Rita schematiskt upp den näringsväv som ger en bild av det ekosystem som fungerar i akvariet. Utmärk med pilar näringens flöde i schemat och beskriv ekosystemets funktionsprincip. (4 p.) b) Mätningar visade att akvarievattnets syrehalt under ett dygn förändrades så som framgår av bild A. Vad berodde det på? (1 p.) c) Man hade för avsikt att i akvariet ytterligare tillsätta den fisk som ses på bild B. Skulle denna fisk hållas vid liv i det ekosystem som beskrivits ovan? Motivera din åsikt. (1 p.)

3 Bild A Bild B Mängden syre Klockslag 4. a) Bihanarna, drönarna utvecklas partenogenetiskt, d.v.s. genom jungfrufödsel. Därför är de haploida. Förklara vad som menas med begreppen partenogenes och haploidi. (2 p.) b) En drönare, som uppvisar en viss dominant egenskap (allelen A), befruktar bidrottningen (bisamhällets enda förökningsdugliga hona). Hon är heterozygot beträffande den ifrågavarande genen. Hurdan är denna bidrottnings avkomma beträffande den ifrågavarande egenskapen? (4 p.) 5. Hur strävar vår friska organism efter att a) skydda sig mot UV-strålning (2 p.) b) stoppa blodflödet från ett sår (2 p.) c) förinta främmande bakterier, som kommit in i matsmältningskanalen? (2 p.) 6. I vår organism finns celler av olika slag. Identifiera de celler som syns på bilderna A D och förklara kortfattat hur deras form och struktur motsvarar deras uppgifter. A B

4 C D 7. På 1950-talet började man med giftet varfarin utrota råttor, som förökat sig till den grad att de blivit ett plågoris. På mindre än tio år började det uppträda råttor som var motståndskraftiga mot giftet. Motståndskraften berodde på allelen V R av en viss gen (V). I homozygot uppsättning leder allelen V R dock till att råttan dör redan som ung. Då den förekommer som par till normalallelen V N åstadkommer den motståndskraften, men ökar i viss mån dödligheten. a) Redogör för de urvalstryck som riktat sig mot råttstammarna V N V N, V N V R och V R V R innan råttgiftet togs i bruk och efter det att råttkriget börjat. (4 p.) b) Hur skulle frekvenserna av allelerna V N och V R förändras om bruket av varfarin skulle upphöra? (2 p.) 8. Genetisk rekombination och dess betydelse hos eukaryoter 9. Nedan ges bassekvensen i ett stycke budbärar-rna och motsvarande aminosyrasekvenser hos två olika arter. Art I UUG AGC GGC AGU ACA leucin serin glycin serin treonin Art II CCA GUC GCG UUG GGC prolin valin alanin leucin glycin a) Granska de givna sekvenserna och sök ur dem stöd för påståendet: den genetiska koden är universell. Redogör också, med motiveringar, för hurdan en genmutation i det DNA som motsvarar det givna budbärar-rnat skall vara för att inte förorsaka att en aminosyra byts ut mot en annan. (5 p.) b) Varför kan en förändring av aminosyrasekvensen i det producerade proteinet vara ödesdiger? (1 p.)

5 10. Växtförädlaren kan i sitt arbete a) använda kloner b) tillgripa genpistolen c) experimentera med mutagener. Redogör kortfattat för var och en av metoderna och deras syften. +11. Du kommer till stranden av en sydfinländsk ödemarkssjö. Du lägger genast märke till några döda mörtar i vattnet. Aha, försurning! FÖR MYCKET SURT NEDFALL g S/m 2 /år under 0,0 0,0 0,1 0,1 0,2 0,2 0,3 över 0,3 Den kritiska belastningen av försurande nedfall överskrids nuförtiden allmänt i södra Finland. Kartorna visar för svavelnedfallet beräknad överskridning av den kritiska belastningen, då kvävenedfallet antas stanna på 1990 års nivå. Kartan för år 2000 grundar sig på att svavelutsläppen i Europa minskar i enlighet med det andra svavelprotokollet. Källa: Finlands miljöcentral, 1996 a) Vilka andra bevis skulle du leta efter som stöd för din diagnos? (3 p.) b) Vad avses med försurning och vad beror den på? (2 p.) c) Varför försuras vattnen i Finland lätt? (1 p.) d) Vilka åtgärder har man använt för att minska försurningen och hur har man lyckats med det? (3 p.) +12. Det skalförsedda ägget hos djur och fröet hos växter var evolutionens supersnilleblixtar. Redogör för den urvalsfördel organismerna hade av att föröka sig med hjälp av ägg och frön. Vilka andra fördelar var det med organismer som förökade sig på detta sätt?