Rådgivning för lantbruk och miljö

Relevanta dokument
Rådgivning för lantbruk och miljö

Greppa Näringen. lantbruket på väg mot miljömålen

Greppa Näringen. - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket.

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö

Rådgivningar och webbplatserna. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket

Syfte- att bidra till miljömålen

Nationellt åtgärdsprogram för miljöhänsyn i jordbruket

Inledning Stina Olofsson, projektledare

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg

Rådgivningar i Greppa Näringen

-kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på. Inledning Linköping Vad är Greppa Näringen?

Moduler och underlag Rådgivningsexperter. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket

Greppa Näringen Josefin Kihlberg Janne Andersson

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Moduler och underlag Rådgivningsexperter. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Så här fortsätter Greppa Näringen

Sida 1(6)

Rådgivning som du och miljön tjänar på

Introduktion Mjölby Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen

Rådgivningar, kurser och underlag

Vad har vi åstadkommit? Linköping

Greppa Näringen. Miljöhusesyn. Greppa Näringens rådgivning. Åtgärdsbevis. Miljömålsavstämning

Verksamhetsberättelse

Rådgivning som du och miljön tjänar på

Projektplan för Greppa Näringen

Rådgivning

Greppa Näringen Stina Olofsson, Jordbruksverket

Greppa Näringen- Stina Olofsson Hans Nilsson Jordbruksverket

Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov

Greppa Näringen framåt, Vad är på gång? Stockholm Stina Olofsson, Jordbruksverket

Cecilia Linge Stina Olofsson Hans Nilsson Josefin Kihlberg

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne

Strategi för Greppa Näringen i Region Öst

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Kokbok 1A Start rådgivning

Miljöeffekter på Greppa Näringens gårdar - resultat från rådgivningen

Vad har vi åstadkommit? Stockholm Stina Olofsson, Jordbruksverket

UTVÄRDERINGSRAPPORT UPPHANDLING AV. Rådgivningsinsatser inom Greppa Näringen i Värmlands Län

Rådgivningsföretagets logga. Lantbrukarens namn Adress Telefonnr. Uppföljning 1B

Axplock från Greppa Näringens fosforkampanj. Johan Malgeryd

Åtgärder för minskade växtnäringsförluster från jordbruket

Till dig som arbetar med vattenvård! En skrift om lantbrukes miljöarbee från Greppa Näringen

Klimatkollen växtodlingsgård 20A

Tankeväckare på kvällskvisten Vi överskrider planetens begränsningar för vad den tål

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Foto: Mårten Svensson. Verksamhetsberättelse

Manual till Greppa Näringens administrativa system. GNW-adm. November Version 4

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm

Fosfor användning och balanser. Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping

Vattnets hantering och kvalitet i framtiden. Markus Hoffmann, LRF

Datainsamling för djurgård

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Manual till Greppa Näringens administrativa system

Hur kan åtgärdsarbetet utvecklas? Styrmedel och åtgärder som påverkar lantbrukarna

Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen verksamhetsåret 2010 Bilaga till beslut

Tio snabba fakta om Greppa Näringen år 2005

Vad har vi gjort inom Greppa Näringens fosforkampanj? Johan Malgeryd

Växtskyddsstrategier, Modul 13B. Nässjö 22 okt Örjan Folkesson, SJV

Vattendirektivet, Östersjöplanen och Nitratdirektivet

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012

Krav och rekommendationer för Greppa Näringens verksamhet Bilaga till beslut

Krav och rekommendationer. 1 januari mars 2015

Verksamhetsredovisning Greppa Näringen 2000

Metoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ett decennium av råd. som både lantbruket och miljön tjänar på. Greppa Näringens 10 års-jubileum

Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund

GREPPA FOSFORN! Stina Olofsson Jordbruksverket, Box 12, Alnarp E-post:

Krav och rekommendationer

Greppa Näringen Utfodringsmoduler. Vilka län är med? = alla. Greppa Näringen ger rådgivning som både lantbrukare och miljö tjänar på

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Projektplan för Greppa Näringen

Manual till Greppa Näringens administrativa system. GNW-adm. November Version 4

Foto: Maria Fermvik. Verksamhetsberättelse

Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär.

Vad innebär åtgärdsprogrammet för Fyrisåns lantbrukare?

Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen verksamhetsåren 2010 och 2011 Bilaga till beslut

Sommarens torka. Klimatförändring

Uppföljning av kunskaps- och rådgivningsprojektet Greppa Näringen

Bibliografiska uppgifter för Marknadens syn på växtnäringshushållningen i ekologiskt lantbruk

Det svenska arbetssättet för minskade näringsförluster - ett gott exempel

Krav och rekommendationer

Manual till Greppa Näringens administrativa system

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Manual till Greppa Näringens administrativa system

Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Manual till Greppa Näringens administrativa system. GNW-adm. November Version 1

Manual till Greppa Näringens administrativa system

Ekonomi i miljöåtgärder

Kokbok till Markpackning 12A

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Ekonomi i miljöåtgärder

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7

Välkommen! till grundkurs om Jordbruket och klimatet Anna Hagerberg

Hur vi utnyttjar växtnäringen i Västmanland

Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne

KVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1

Transkript:

för lantbruk och miljö

Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel. Greppa näringen arbetar med lösningar som ligger i framkant inom miljö- och klimatområdet och är en drivkraft för lönsam tillväxt i den svenska lantbruksnäringen. Greppa Näringen startade år 2001 och har fler än 7500 medlemmar i 17 län i södra och mellersta Sverige. Projektet är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och en stor mängd företag i lantbruksbranschen. Mer än 32 000 köksbordssamtal har genomförts sedan starten och över 200 rådgivare arbetar inom Greppa Näringen. Så fördelas pengarna inom projektet: Enskild rådgivning 62% Information och marknadsföring 11% Kurser för lantbrukare 9% Administrativt och databas 5% Kurser för rådgivare 4% sunderlag 4% Hemsida 3% Utvärdering 2% Original: Holmbergs i Malmö AB Version 3 2010 3

Ett kunskaps och rådgivningsprojekt Greppa Näringen är den enskilt största satsningen som gjorts i Sverige för att minska lantbrukets påverkan på den omgivande miljön. Projektet är en kunskapsoch rådgivningskampanj med syftet: Greppa Näringen ska inspirera och motivera lantbrukare och rådgivare att använda kunskap så att gårdens miljöpåverkan minskar och lönsamheten förbättras. Med arbetet i Greppa Näringen ska lantbruket bidra till att miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Giftfri miljö och Begränsad klimatpåverkan nås. Greppa Näringen har sedan starten 2001 lett till betydande minskningar av kväveoch fosforöverskotten på många gårdar, något som ger en direkt effekt i gårdarnas ekonomi. Dessutom har de minskade överskotten resulterat i en årlig minskning av kväveutlakningen med 1000 ton kväve och en minskning av fosforutlakningen med 20 ton fosfor. Förlusterna av ammoniak och läckagen av växtskyddsmedel har också minskat. Över 85% av lantbrukarna uppger att de vidtar åtgärder efter att de har fått besök av en rådgivare från Greppa Näringen. Greppa Näringen kommer att pågå till minst år 2013. 4 Målen till 2013 är bland annat: En ökning av antalet lantbruksmedlemmar från 7 500 till 9 100 En minskning av kväveutlakningen med ytterligare 400 ton En minskning av ammoniakavgången med ytterligare 250 ton En minskning av fosforförlusterna med ytterligare 4 ton Kväveöverskotten på gårdar ska minska med ytterligare 500 ton vilket leder till en minskad lustgasavgång Bättre hantering av växtskyddsmedel ska leda till en fortsatt minskning av risk för läckage Fler ska ansluta sig till miljöersättningar Så här kan målen nås: Fånggrödor och vårbearbetning Behovsanpassad kvävegödsling Ingen flytgödsel tidig höst till höstsäd Våtmark som växtnäringsfälla Fördelning av stallgödsel mellan gårdar Skyddszoner längs vattendrag och i andra erosionszoner En väl anpassad foderstat Snabb nedbrukning av gödseln Bättre täckning av gödselbebehållare Säker påfyllning av sprutan Inga höstsprutningar med lättrörliga medel Skyddsavstånd vid användning av växtskyddsmedel

Så här arbetar vi: Anmälan via www.greppa.nu, länsstyrelsen eller sin rådgivare Startbesök Lantbrukaren och rådgivaren gör en och går igenom behovet av rådgivning Ger en översikt av hur gården påverkar och påverkas av klimatet Grundkurs För att få tillgång till all rådgivning kvävs att man går en grundkurs om lantbrukets påverkan på miljön Fördjupad rådgivning genomförs baserat på gårdens behov Uppföljning En ny och en genomgång av vad som fungerat på gården görs. Eventuellt upprättas en ny rådgivningsplan Växtodlingsgård Mjölk/Nötköttsgård Grisgård Individuell rådgivning på gårdsnivå är kärnan i Greppa Näringen. Varje gård är unik och behovet av rådgivning varierar stort. Därför skräddarsys rådgivningen genom att lantbrukaren och rådgivaren gör upp en gemensam plan för de kommande åren. en som är kostnadsfri för lantbrukare har delats in i ett tjugotal olika rådgivningstillfälle, vilket kallas för moduler. Vissa är grundläggande och görs på de flesta gårdar t.ex. er och klimatkollen medan andra är tillval. Råden ges av lokala rådgivare som arbetar inom projektet. Lantbrukaren kan önska vilken rådgivare som ska besöka gården. Projektet bygger på att rådgivningen sker vid upprepade besök för att råden som ges ska kunna följas upp och justeras när de testats på gården. Som hjälp räknas olika miljönyckeltal ut. Dessa dokumenteras för att man ska kunna följa förbättringsarbetet. Enskild rådgivning erbjuds generellt lantbrukare som har över 25 djurenheter och/eller 50 hektar areal mark och som är verksamma i ett län i södra eller mellersta Sverige. Inledning Startrådgivning med Växtföljd och bördighet Kvävestrategi Upprepad Fosforstrategi Växtskydd Markpackning Våtmark Inledning Startrådgivning med Utfodring Grovfoderodling Betesstrategi Upprepad Bygg Växtskydd Fosforstrategi Markpackning Våtmark Inledning Startrådgivning med Växtföljd och bördighet Utfodring Kvävestrategi med stallgödsel Upprepad Bygg Växtskydd Fosforstrategi Markpackning Våtmark Avstämmning Uppföljningsbesök Avstämmning Uppföljningsbesök Avstämmning Uppföljningsbesök 6 7

Utbildning av rådgivare Kvalificerade rådgivare är en förutsättning för att rådgivningen ska bli efterfrågad. Därför läggs stor vikt vid att erbjuda projektets rådgivare olika kurser samt möjligheter till att utbyta erfarenheter. För att få medverka i rådgivningen måste rådgivaren ha genomgått en introduktionskurs där bakgrunden och syftet med projektet gås igenom. Ett antal kurser inom de olika specialistområdena genomförs årligen för att stödja och vidareutveckla rådgivningen. Kurserna fungerar också som ett tillfälle för specialiserade rådgivare att bredda sina kunskaper för att kunna ta ett helhetsgrepp på gårdens närings- och energiflöden. Utbildning av lantbrukare För att rådgivningen ska bli effektiv krävs att lantbrukaren har en grundläggande förståelse för orsakerna bakom näringsförluster från utfodring och växtodling och hur dessa påverkar luft, vatten och klimat. För att få tillgång till rådgivning ställs därför krav på genomgången grundkurs som omfattar ca två dagar. Kurser En kursplan som beskriver vad kurserna innehåller finns och kurserna arrangeras oftast av länsstyrelsen eller av ett rådgivningsföretag. Studiecirklar Utbildning erbjuds även i form av studecirklar som ofta är förlagda till kvällstid. Studeicirklarna leds som regel av en lantbrukare. Cirkelledare måste ha genomgått en cirkelledarutbildning inom Greppa Näringen. Under ett visst antal av träffarna ska en expert medverka. 9

Informationsmaterial Även de gårdar som inte kommer över storleksgränsen för att få individuell rådgivning kan få information om hur de kan effektivisera gården och minska riskerna för miljön. Därför tas det inom Greppa Näringen också fram ett omfattande informationsmaterial. Goda råd De så kallade Goda råd- katalogerna görs för att sammanställa de viktigaste åtgärderna för ett effektivt resursutnyttjande på gården. Det finns idag tre Goda rådkataloger; en som tar ett helhetsgrepp på växtnäring och växtskydd, en som handlar specifikt om stallgödsel och gödsling och en specifikt om växtskydd. I katalogerna berättar lantbrukare om hur de gjort dessa åtgärder. Forskare värderar miljönyttan och en ekonom beräknar hur åtgärden påverkar ekonomin på gården. Praktiska råd Praktiska råd är skrifter som ges ut med ca 4 nummer per år och ger centrala råd inom ett visst ämne. Bland de praktiska råden som hittills kommit ut återfinns temanummer om markpackning, fånggrödor, kvävegödsling, stallgödselspridning och miljöanpassad utfodring. www.greppa.nu Hemsidan innehåller mycket värdefull information och användbara verktyg. Mest utnyttjad är nyhetsprenumerationen. Ungefär två e-postmeddelanden per vecka kan man som prenumerant förvänta sig. Hemsidan har en väl uppbyggd kunskapsdel där man kan hitta kortfattad och grundläggande information om hur olika biologiska processer fungerar och hur de påverkas av gårdens produktion. På hemsidan finns dessutom en rad verktyg för att man som lantbrukare ska kunna göra sina egna beräkningar: Stallgödselkalkyl som beräknar hur mycket stallgödseln är värd vid olika spridningstidpunkter och tekniker. Växtnäringsbalans här kan lantbrukare göra en egen för gården. Kvävesimulatorn räknar ut den optimala kvävegivan beroende på priset på gödsel och gröda. Nyhetsbrev Två gånger per år skickas ett nyhetsbrev ut till alla medlemmar. Gårdsreportage, goda råd och vad som är på gång inom projektet är hörnstenarna i nyhetsbrevet. 10

www.greppa.nu 0771-57 34 56