Strategi för arbetet med friluftsliv

Nordiska ministerrådets arbetsgrupp för terrestra ekosystem (TEG) Strategi för arbetet med friluftsliv 1. Introduktion 1.1 Bakgrund, syfte och värdeförankring De nordiska länderna definierar friluftsliv på lite olika sätt. I Sverige innebär friluftsliv vistelse utomhus i natur- eller kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling 1. I Norge defineras friluftsliv som opphold og fysisk aktivitet i friluft i fritiden med sikte på miljøforandring og naturopplevelse. De andra nordiska länderna har beskrivningar av sitt friluftsliv som i huvudsak är besläktade med dessa. Upplevelsen av kulturminnen och kulturmiljö ingår som en integrerad del av friluftsupplevelsen. Friluftsliv uppfattas i Norden som en välfärdsprodukt. Friluftslivet skall säkras och uppfattas vara allmänt tillgängligt som bidrag till ökad trivsel och bättre folkhälsa. Ett aktivt friluftsliv uppfattas som något gott både för den enskilda individen och samhället som helhet. Att utöva friluftsliv gör att vi blir intresseade av hur den utemiljö som omger oss mår och ser ut. En sådan ökad miljömedvetenhet är en förutsättning för en hållbar förvaltning av vårt natur- och kulturarv. Vi tycker om det som ger oss goda upplevelser. Och det vi tycker om önskar vi ta vara på. Till Terrestra ekosystemgruppens mandat hör att arbeta med och främja friluftslivet på Nordisk nivå. Friluftsliv är en viktig del av den nordiska identiteten och kulturen. Flera nordiska projekt har hittills finansierats i syftet att främja och undersöka friluftslivet ur olika synvinklar (för en överblick över friluftsliv i det nordiska miljösamarbetet, se rapporten TemaNord 2009:545). Ett tecken på friluftslivets status i Norden är att man år 2009 valde man att tilldela Nordiska rådets natur- och miljöpris ett nordiskt företag, en nordisk organisation eller person som på ett föredömligt sätt har fått människor att röra sig ute i naturen, och som har skapat en ökad förståelse för naturens betydelse i all allmänhet samt för fysisk och psykisk hälsa. På sitt möte i juni 2009 beslöt Nordiska ministerrådets arbetsgrupp för terrestra ekosystem att utarbeta en strategi för sitt arbete med friluftsliv. Arbetsgruppen upplevde ett behov att arbeta med detta ämnesområde mer målinriktat och planmässigt, och efterlyste ett verktyg för att kunna förverkliga sina ambitioner. En strategi innebär att sätta upp mål för den egna verksamheten. En strategi innehåller vanligen även en beskrivning av åtgärder med hjälp av vilka man tänkt sig att målen uppnås. Denna strategi skall fungera som ett vägledande verktyg för TEG i arbetsgruppens arbete med friluftslivsfrågor, som är en del av arbetsgruppens huvudmandat. Strategin skall användas som referensram då arbetsgruppen bedömer och granskar ansökningar med friluftslivskoppling. I strategin lyfts sådana teman fram, som arbetsgruppen särskilt önskar arbeta med och lägga fokus på. Strategin strävar efter att ge en bild av de prioriteringar arbetsgruppen önskar göra samt ge en beskrivning på hurdana resultat man önskar nå med den egna verksamheten. Meningen är inte att i detalj styra projektutvecklingen. Strategin skall spela en riktgivande roll där utrymme lämnas för kreativitet och nytänkande. 1 Naturvårdsverkets (S) definition 1

1.2 Tillvägagångssätt och allmänna projektkriterier Projekt under Nordiska ministerrådets miljöarbete ska helst identifieras och tilldelas medel med tre olika principer: - Ansökningsmodell (sökande formulerar problemställningen och lösningen till denna. Arbetsgruppen fattar beslut om vilka projekt som ska finansieras på basen av sina expertkunskaper.) - Nätverksmodell (Arbetsgruppen beskriver de uppgifter som ska utföras på basen av en diskussion i gruppen. Uppgiften kan utföras internt eller med hjälp av externa experter.) - Upphandlingsmodell (Målinriktade utredningar. Arbetsgruppen vet i detalj vad som skall göras, formulerar Terms of Reference för projektet och väljer den bästa anbudsgivaren.) TEG arbetar vanligen enligt ansökningsmodellen, men även nätverksmodellen har nyttjats. Ministerrådets arbetsgrupper är ansvariga för att information sprids så väl nationellt som på nordisk nivå, både om arbetets resultat och om det pågående och planerade arbetet i arbetsgruppen. Gruppernas arbete ska inriktas på frågor som är politiskt prioriterade och har väl definierade mål. Grupperna ska även initiera och verka för tvärsektoriellt samarbete. TEG förutsätter att projekten ska vara aktivt förankrade i minst tre nordiska länder, eventuellt också med ett eller flere av de baltiska länderna eller Ryssland. Projekten bör medföra nordisk nytta och bör tydligt förankras i miljöhandlingsplanen. Projekt kan ha form av seminarier, kampanjer eller utredningar som baserar sig på tillgängliga forskningsresultat. Ren forskning kan inte finansieras av TEG. Projekten får även gärna bidra till att representanter för förvaltning, NGOer och andra intressenter kommer i kontakt med varandra. Guidelines, praktiska rekommendationer och best practice sammanställningar är goda resultat. Projekten kan gärna gå ut på att koordinera nordiska ståndpunkter i förhållande till internationella processer. Projekten skall vanligen genomföras inom löpet av ett år och får gärna bygga på tidigare projektresultat. Projekten skall helst vara konkreta, lättförmedlade och ha en lätt output. Denna strategi listar upp åtta prioriterade teman kring vilka arbetsgruppen önskar projekt. För varje tema beskrivs önskade resultat samt tänkbara sätt på vilka man kan uppnå dessa. 1. Säkra tillgång till natur- och kulturmiljö friluftslivsresurser och ökad aktivitet 2. Miljövänligt friluftsliv 3. Friluftsliv, naturturism och besökarundersökningar 4. Friluftsforstran 5. Friluftsliv, hälsa och livskvalitet 6. Integrering av friluftsliv i samhällsutveckling och politik 7. Friluftsliv som en del av nordisk kultur och livsstil 8. Friluftslivets utmaningar 2. Strategins mål och genomförande 2.1 Målsättningar 2

Ett av de övergripande målen för TEG:s verksamhet är att bidra till genomförandet av Nordiska ministerrådets miljöhandlingsplan. Gruppens arbetsuppgifter ska avspegla handlingsplanens prioriteringar särskilt vad gäller biologisk mångfald, klimatanpassning samt landskap, kulturmiljö och friluftsliv. Den nuvarande miljöhandlingsplanen gäller för 2009-2012, där följande konstateras om friluftslivet: Det ökade resandet och turismen skapar nya miljöproblem men också nya möjligheter för människor att utöva friluftsliv. Tillgången till naturområden, kulturmiljöer och tätortsnära friluftsliv är viktigt för människors välbefinnande. Friluftsliv medför god livskvalitet och bättre hälsa samt ökad miljömedvetenhet och förståelse förbetydelsen av en hållbar förvaltning av natur- och kulturresurserna. Det är viktigt att nå ut till allmänheten med information om dessa värden. I handlingsplanen utstakas följande målsättningar och prioriteringar för arbetet med friluftsliv: Mål 1) Tillgången till natur- och kulturmiljöer är säkerställd och utökad. 2) Friluftslivet främjar människors hälsa och livskvalitet samt är en integrerad del av samhällsutvecklingen. Prioriteringar a) Stimulera till miljövänligt friluftsliv för nya och gamla brukargrupper. b) Synliggöra och dokumentera kopplingen mellan friluftsliv och hälsa 2.2 Genomförande prioriterade teman 2.2.1 Säkra tillgång till natur- och kulturmiljö friluftslivsresurser och ökad aktivitet Ett centralt tema i arbetet med friluftsliv handlar om att skapa goda förutsättningar för utövandet av det genom att säkra och utöka tillgången till natur och kulturmiljö. I de nordiska ländernas friluftspolitik är tillgängligheten, däribland allemansrätten, en central faktor. En viktig del i säkrandet av tillgång till friluftsliv i Norden handlar således om att värna om allmänhetens rätt att röra sig ute i natur och mark. I de länder allemansrätten gäller är det skäl att undersöka och råda bot på de konflikter denna rättighet ibland innebär, t.ex. i föhållande till privat markägande. Det är också viktigt att se på hur man kan möta hot mot allemansrätten.i frågan om tillgång till natur- och kulturmiljöer är även planering av markanvändning ett viktigt ämne. Sett ur ett helhetsperspektiv räcker det dock inte att endast fokusera på arealtillgång. Folket måste även hitta till och utnyttja de möjligheter som finns. Det är därför nödvändigt att se på hur väl tillgången på friluftsareal hänger samman med utövad friluftsaktivitet och arbeta med att locka fler deltagare ur olika användargrupper till friluftslivet. Det är en särskild utmaning att öka arealerna för friluftsliv i de områden där det är ett bristvara, t.ex. inom städer och tätorter. TEGs främsta roll i säkrandet av friluftslivsresurser är att fungera som ögonöppnare för naturvärden och kulturmiljöer. Via sina projekt kan arbetsgruppen bidra till att stimulera till friluftsaktiviteter, rikta sig till både nya och gamla användargrupper och bygga broar mellan det tillgängliga friluftslivet och deltagare. Projekt som behandlar planering av markanvändning i rekreationssyfte, till exempel ur best practice synvinkel är ett annat sätt att arbeta med arealtillgång. Det är viktigt att nå ut med denna typ av information till personer i markplaneringsbranschen. 3

Önskat resultat: Ökad och säkrad tillgång till natur- och kulturmiljö. Ökat intresse för friluftsliv bland hela spektret av potentiella användargrupper. Målgrupp: Den stora allmänheten (stimulering), myndigheter (markanvändning, allemansrätt och åtgångsmöjligheter) Medel: Generellt och strukturerat arbeta med frågan om tillgång till natur- och kulturmiljöer till exempel genom värnande om tillgänglighet och allemansrätten och lösande av tillgänglighetsrelaterade konflikter och uppmärksammande av markanvändning i rekreationssyfte. Rikta information om friluftslivet till olika användargrupper. Samarbete med organisationer som arbetar med friluftsliv. Tidigare projekt: Blue Parks, COPE, Samspelet mellan markägare och friluftsliv, Access to cultural heritage, Miljö och hälsa för barn i nordiska förskolor, Stadsnära friluftsliv i Norden. 2.2.2 Miljövänligt friluftsliv Även om friluftsliv ofta kopplas ihop med naturupplevelser och ro i naturen är det inte självklart att all typ av uteaktivitet egentligen faller in under friluftslivsbegreppet eller i sin karaktär är miljövänligt. TEG vill med sin verksamhet särskilt främja miljövänligt friluftsliv och ser ett behov för diskutera detta begrepp närmare. Hur definieras miljövänligt friluftsliv och vilka är kriterierna för att en friluftslivsaktivitet skall kunna klassas som miljövänlig? Vad innebär hållbart friluftsliv och rekreation? Det behövs gemensamma kriterier och indikatorer för detta på nordisk och kanske även europeisk nivå. I ett klimatperspektiv är det viktigt att arbeta för att friluftslivet finns nära tillhands i närheten av hemmet för att minimera transportbehovet. Detta innebär att planläggning och säkrande av närfriluftsområden och grönstrukturer i städer och tätorter är en viktig utmaning. En motorisering av friluftslivet bör undgås. Önskat resultat: Fokus på miljövänligt friluftsliv. Definition och kriterier för miljövänligt och hållbart friluftsliv. Ett aktivt friluftsliv utan skadliga miljöutsläpp. Målgrupp: Friluftslivsorganisationerna, politikerna, förvaltningen. Medel: Projekt där relevanta parter möts och diskuterar begreppet miljövänligt friluftsliv och dess kriterier. Utarbetande av indikatorer för miljövänligt friluftsliv. Ett eget projekt om friluftslivets bidrag till klimatpolitiken. Tidigare projekt: Blue Parks, Sustainable tourism in protected areas of Nordic and Baltic countries (Europarc workshop 2007) 2.2.3 Friluftsliv, naturturism och besökarundersökningar Turistnäringen kan spela en aktiv roll i frågan om tillgång till natur- och kulturmiljö. Hållbar turism är en ny nisch i utveckling som kan vara ett medel då man önskar stimulera till miljövänligt friluftsliv. Naturturismen spelar också en ekonomisk roll både lokalt och regionalt, till exempel med 4

tanke på arbetskraft och skatteinkomster. Denna typ av turism kan till och med spela en stor, regionalpolitisk roll för rurala samhällens överlevnad. Hur stor denna roll är, är dock inte känt. Naturturism innebär en kommercialisering av rekreation i naturen och kan i värsta fall krocka med andra sätt att nyttja naturen via till exempel allemansrätten och existerande lågtröskelutbud såsom turistföreningsstugor. Dessa aspekter av naturturism vore intressant att se på närmare på nordisk nivå. Samtidigt erbjuder naturturism nya upplevelsemöjligheter för sådana besökargrupper som kanske inte annars hade hittat ut i naturen. Med hjälp av visitor monitoring system har man i några av de nordiska länderna samlat information om hur många och vilken typ av människor som besöker till exempel naturskyddsområden. Besökarundersökningar är mycket nyttiga då man vill veta till exempel hur man skall marknadsföra och informera om friluftslivet. Visitor monitoring ger även underlag för planering av hållbar service. I konklusionerna av det TEG-finansierade projektet Besökarundersökningar i Naturområden (2007:601), rekommenderar man att efter fem år samla in erfarenheter och utvärdera hur de angivna riktlinjerna fungerat. Med hjälp av ett sådant evalueringsprojekt kan man få viktig information om hur man kan säkra och öka tillgång till natur- och kulturmiljö. En dylik undersökning kunde kanske också bidra med att dokumentera kopplingen mellan friluftsliv och välmående. Önskat resultat: Uppmärksamma och utveckla hållbar naturturism, undersöka naturturism som medel att säkra och öka tillgång till natur- och kulturmiljö. Förutsättning att naturturismen inte skall ske på bekostnad av allemansrätten eller undantränga existerande lågtröskelutbud. Målgrupp: Turistnäringen och dess kunder, lokala och regionala myndigheter. Medel: Nordiska rekommendationer och angreppssätt gällande konkurrens kring olika sätt att nyttja naturen, uppföljning av projektet Besökarundersökningar i Naturområden (2007:601), projekt kring naturturismens roll i frågan om tillgång till natur- och kulturmiljö, projekt kring hållbar turism som verktyg för att stimulera till miljövänligt friluftsliv. Tidigare projekt: Blue parks, Yugud Va, Nordic Baltic workshop on visitor information. Needs and monitoring methods, Monitoring outdoor recreation in the nordic and Baltic countries, Besökarundersökningar i naturområden vägledning, Sustainable tourism in protected areas of Nordic and Baltic Countries (Europarc workshop 2007), Turism i skyddade områden, Skyddsområden och landsbygdsutveckling, National parks, outdoor life and health (Nordic Conference 2005), Välkommen till 20 nordiska naturområden, Junior rangers in the Nordic and Baltic countries (Europarc Workshop 2006) 2.2.4 Friluftsfostran Friluftsliv kan skapa goda miljövärnare. Upplevelser i naturen kan leda till ett intresse och i bästa fall ett engagemang för miljöfrågor. Idag spenderar barn mer tid inomhus än tidigare och många har ett avlägset förhållande till naturen, speciellt i tätorter. En utmaning ligger i att nå barn med invandrarbakgrund, som ofta bor i större städer och inte är fysiskt aktiva i naturen. Det är därför särskilt viktigt att fästa de vuxnas uppmärksamhet vid att ge barnen mer tid utomhus och erbjuda dem en möjlighet att skapa ett förhållande till naturen, både ur miljö- och hälsosynvinkel. Viktigt är också att uppmärksamma friluftsliv i tätorter. Skog- och naturområden nära boendemiljön ökar antalet besök i naturen. Därför kan inrättande av grönområden i och nära städer utgöra ett viktigt medel i främjandet av friluftsliv. 5

Önskat resultat: Främja framförallt barnens uteliv och tätortsnära friluftsliv. Fokus på barn med invandrarbakgrund. Målgrupp: Daghem, skolor, barnfamiljer Medel: Samla personer som arbetar med barn att diskutera kring ämnet barn, friluftsliv och miljö. Seminarium för lärare om barns friluftsliv, friluftsfostran och miljöpedagogik. Etablerande av flera tätortsnära skogs- och grönområden bland annat genom stadsplanering. Tidigare projekt: Miljö och hälsa för barn i nordiska förskolor, COPE, Nordisk-Baltisk konferens om uteskolor. 2.2.5 Friluftsliv, hälsa och livskvalitet Att lyfta fram, dokumentera och förmedla friluftslivets positiva och betydelsefulla inverkan på hälsa och livskvalitet är en särskilt viktig del av TEG:s arbete med friluftsliv. Detta omnämns också som en av huvudprioriteringarna gällande friluftsliv i Miljöhandlingsplanen. Friluftslivets inverkan på hälsa är ett brett fält som omfattar både fysisk hälsa, psykisk hälsa och livskvalitet. För att kunna ta itu med detta mångsidiga ämne på nordisk nivå behövs en strategi där alla dessa aspekter och samverkan mellan dem beaktas. Särskilt kopplingen till fysisk hälsa har inte synliggjorts tillräckligt i TEG:s tidigare projekt. Det pågående projektet Friluftsliv och hälsa (se bilaga) som strävar till att upprätta en stark koppling till hälsosektorn och har som mål att förankra folkhälsa och friluftsliv som ett tema i det nordiska samarbetet, är ett första steg i denna riktning. Kunskapen om friluftslivets positiva effekter på hälsa och välmående och om naturen som apotek behöver förmedlas både till hälsosektorn och till allmänheten. För att bredda kunskapsgrunden behövs praktiska rekommendationer och guidlines där resultat från tillgänglig forskning sammanfattas. En ökad medvetenhet bland folket kan tänkas leda till att en större andel utnyttjar friluftslivet som kraftkälla och hälsobrunn. Kopplingen mellan natur, kulturmiljö, friluftsliv och hälsa kan även fungera som ytterligare ett politiskt argument för att satsa på natur- och kulturmiljöskydd. Med hjälp av friluftslivet kan man nå samhälleliga mål såsom hälsa och välmående. Genom att poängtera dessa aspekter främjar man både friluftsliv och hälsa, och bäddar för en intgerering av friluftslivet i samhällsutvecklingen. I tillägg till friluftslivets goda, förebyggande inverkan på hälsa i sig, bör man i framtiden bättre kunna utnyttja friluftslivet som åtgärd, t.ex. på recept. Friluftsliv kunde i högre grad utnyttjas som terapeutisk metod mot både fysiska och psykiska åkommor. Ett projekt kunde handla om och eventuellt marknadsföra erfarenheter kring detta. Önskat resultat: Friluftslivet är en integrerad del av hälsopolitiken i Norden och i de nordiska länderna. Forskningsresultat kring kopplingen mellan friluftsliv och hälsa är kända inom hälsosektorn. Ökad medvetenhet om friluftslivets positiva effekter på hälsa både bland allmänheten, politiker och hälsobrancshen. Målgrupp: Hälsosektorn både nordiskt och nationellt, allmänheten, barn och unga, turistnäringen, politiker 6

Medel: Öka kunskapsgrunden och utforma en strategi för friluftsliv och hälsa (det pågående projektet Friluftsliv och hälsa bör i detta sammanhang tas i beaktande. Projektet arbetar med att synliggöra en gemensam nordisk firluftslivspolitik med tydlig hälsoprofil). Organisera en workshop där man bjuder in en bred grupp intressenter för att diskutera hur man kunde gå vidare med en eventuell kampanj Frisk i Norden om friluftsliv och hälsa. Sammanfatta goda erfarenheter av upprättandet av rekreationsområden i hälsosyfte. Sammanfatta goda erfarenheter av friluftsliv som terapeutisk metod. Tidigare projekt: Friluftsliv och psykisk hälsa, Friluftsliv och hälsa, Miljö och hälsa för barn i nordiska förskolor, Nordisk-Baltisk konferens om uteskolor, Stadsnära friluftsliv i Norden 2.2.6 Integrering av friluftsliv i samhällsutveckling och politik Flera av de mål och önskade resultat som tas upp inom ramarna för denna startegi har en politisk dimension. Ökat politiskt engagemang är viktigt till exempel då det gäller att säkra och öka tillgång till natur- och kulturmiljöer, planering av markanvändning och integrering av friluftsliv i olika samhällssektorer. Även beslutsfattare behöver övertygas om friluftslivets förträfflighet för att friluftslivet skall få ökad politisk uppmärksamhet. TEG:s projekt kan här ses som en resurs tillsammans med nationella erfarenheter och tillgänglig nordisk forksning. Särskilt budskapet att friluftsliv skan användas om medel för att nå samhälleliga mål som hälsa och välfärd är värt att kommunicera ut. Att arbeta för att friluftslivet blir en integrerad del av samhällsutveckligen innebär att arbeta för att friluftsliv beaktas och ses som en del av politikutformning, barns och ungas uppväxtvillkor, värdeskapande, samhällsplanering, bevarande av biologisk mångfald, bevarande av kulturmiljöer, hållbar utveckling och bekämpande av föroreningar. Önskat resultat: integrera friluftslivstänkande i samhällsutveckling och politik, ökad politisk uppmärksamhet av friluftslivsfrågor Målgrupp: beslutsfattare Medel: Förmedling av projektresultat till beslutsfattare på olika samhällsnivåer, särskilt i form av guidelines och best practice -rapport. Betona friluftslivets positiva sidor för beslutsfattare genom särskilt kampanj. Samarbete mellan sektorer. Tidigare projekt: Friluftsliv och hälsa, Stadsnära friluftsliv i Norden, Access to cultural heritage, Nordisk-Baltisk konferens om uteskolor, COPE, Miljö och hälsa för barn i nordiska förskolor. 2.2.7 Friluftsliv som en del av nordisk kultur och livsstil Friluftslivet ses ofta som en naturlig del av den nordiska kulturen och livsstilen. Att betrakta friluftsliv som en del av den egna kulturen motiverar i många fall medborgarna att delta i olika friluftsaktiviteter. Samtidigt lever kulturen i och med att nya generationer har nya erfarenheter, värderingar och sätt att se på sig själv och världen. Denna dynamik behöver ges större uppmärksamhet i projekten. 7

Friluftsliv som socialt och kulturellt fenomen är viktigt ur hälso- och miljöperslektiv men också för vår identitet, historia och livskvalitet. Projekt om detta kan öppna upp för samarbete med andra, spännande fackområden. Önskat resultat: En djupare och mer kritisk syn på friluftslivet som en del av den nordiska kulturen och livsstilen. Målgrupp: Organisationer, förvaltningen. Medel: Projekt som behandlar friluftsliv som socialt och kulturellt fenomen, där man tar hänsyn till kulturens dynamik över tid. Tidigare projekt: Friluftsliv och hälsa 2.2.8 Friluftslivets utmaningar TEG önskar uppmärksamma och lyfta fram de utmaningar och hot friluftslivet ställs inför idag. Klimatfördänringens inverkan på friluftslivet är ett viktigt och intressant tema som gärna kunde observeras närmare. Slitage av rekreationsområden, förorenade vattendrag, kommersialisering av allemansrätten/tillgängligheten och konflikter mellan privata markägare och behov av nya friluftsområden är andra ämnen värda att uppmärksamma. Det existerar även konflikter mellan olika användargrupper av friluftslivet. TEG finansierar inte forskning, men kan till exempel stöda projekt som sammanfattar redan tillgänglig kunskap om friluftslivets olika utmaningar och lista mekanimser som testats och fungerat i sökandet efter lösningar på de konstaterade problemen. En möjlighet är att utarbeta en nordisk friluftslivsstrategi som definierar de utmaningar friluftslivet möter eller förväntas möta och beskriver de politiska åtgärder som är eller kommer att bli nödvändiga för att tackla dessa utmaningar. Önskat resultat: Uppmärksammande av friluftslivets utmaningar och hot. Målgrupp: Organisationer som arbetar med friluftsliv, beslutsfattare, myndigheter Medel: Sammanställning och analys av information om det nordiska friluftslivets hotbilder. Nordisk friluftslivsstrategi där utmaningar och åtgärder definieras, workshop för friluftslivsorganisationer där de möts och diskuterar kring detta. Gemensamma indikatorer för t.ex. klimatförändringens effekt på friluftslivet. Tidigare projekt: Samspelet mellan markägare och friluftsliv 2.3 Sektorsamarbete Friluftsliv i Norden har ett egenvärde, men kan samtidigt fungera som ett medel att uppnå andra samhälleliga mål inom flera andra sektorer såsom till exempel miljö- hälso- och utbildningssektorn. Som det relativt unga fackområde det är baserar sig dess teoretiska grund på ett flertal olika vetenskapliga discipliner. 8

Friluftstänkande är inte lika väl integrerat inom alla sektorer det berör. För att kunna behandla friluftslivet som den brokiga helhet det är och se till att friluftslivet blir en integrerad del av samhällsutvecklingen, bör man sträva efter att införliva friluftslivstänkande och aspekter i bland annat folkhälso-, kultur-, idrotts, miljö- och lantbrukssektorn. För TEG är det särskilt relevant att samarbeta med andra sektorer inom det egna mandatet, såsom kultur, landskap och miljö. Ett bredare samarbete kring friluftsfrågor skulle i bästa fall kunna leda till en bredare samfinansiering av större helheter. 2.4 Uppföljning och evaluering av projekt TEG lägger vikt vid att de projekt gruppen engagerar sig i är aktuella och nyskapande och att projekten bidrar med ett mervärde i förhållande till det arbete som redan utförts på området. I många fall är det väsentligt att följa med och vidareutveckla en process som sats igång i ett tidigare projekt. Ur utvecklingssynvinkel är det viktigt att nya projekt bygger vidare på resultat och erfarenheter från tidigare projekt, både sådana som finansierats av ministerrådet och övriga resultat på friluftsfältet. För att möjliggöra detta strävar TEG till att publicera sina projektresultat och göra dem lättillgängliga för nya sökanden. Det är både intressant och relevant för TEG att resultaten från arbetsgruppens projekt utvärderas och används i syfte att rekommendera vidare åtgärder inom det aktuella fältet. Det är via sina projekt TEG kan påverka utvecklingen inom friluftslivet och det är därför intressant att se vilken effekt TEGs projekt har i praktiken samt hur väl målgruppen för projektet känner till dess resultat. Det är i TEGs intresse att projektmedlen utnyttjas så effektivt som möjligt. Genom en mer konsekvent evaluering av projektresultat kan man komma fram till vilken typ av projekt det lönar sig för gruppen att gå in i och satsa på, både påverkningsmässigt och strukturellt. Med hjälp av postevalueringar kunde man utveckla en slags Best Practice guide för projektsökanden, där det bästa sättet att organisera sig och strukturera ett projekt beskrivs. Evaluering av projekten har således tre syften: att utvärdera den effekt projekten har/haft i praktiken, hur väl resultaten har förmedlats till målgruppen och att samla erfarenheter av god projektorganisering. Ett långsiktigt syfte är även att se vilka typer av projekt som är mest lönsamma. Önskat resultat: Aktuella, nyskapande projekt som bygger på tidigare erhållna resultat och erfarenheter. Kunskap om TEG-finansierade projekts praktiska effekt. Kunskap om god projektorganisering. Målgrupp: Projektsökanden. TEG själv. Medel: Uppföljning av projekt och evaluering av projektresultat. Publicering och tillgängliggörande av tidigare projektresultat. En genomgång och evaluering av tidigare projekt kan läggas upp som ett projekt i sig. Alternativt kan man välja ut ett fåtal projekt vars specifika resultat och rekommendationer man ser närmare på, t.ex. vilken effekt TEG:s projekt om barn, unga och friluftsliv haft i praktiken. I samma veva är det relevant att se ifall förmedlingen av resultatet till målgruppen lyckats. Krav på förmedlingsplan som en del av projektansökningarna till TEG, för att i ett tidigt skede se vilka outputs man kan förvänta sig av varje enskilt projekt. 2.5 Informationsspridning och förmedling av resultat Kommunikation är en förutsättning då målet är att stimulera till ett ökat deltagande i friluftslivet. Budskapet om friluftslivets positiva effekter behöver kommuniceras ut både till den enskilda 9

individen, till beslutsfattare och till myndigheter. Dessutom måste det finnas lättilgänglig och lättbegriplig information om hur och var man kan idka friluftsliv då intresset för det väckts. Det är viktigt att forsknings- och projektresultat når dem som kan bruka eller ha nytta av resultaten för att det urförda arbetet skall spela någon roll. Redan i planeringsfasen av ett nytt projekt bör man ta ställning till hur, till vilka intressenter och i vilken omfattning de erhållna resultaten bäst kan spridas. Resultat och ny kunskap skall vara handgripliga och ges ut i sådan form att de är lätta att sprida. TEG kan bidra till informationsspridningen och försöka stimulera till ett ökat antal friluftslivssysslare på olika sätt, till exempel genom kampanjer, popularisering av ny kunskap och genom kommunikationsprojekt med särkilda mål och budskap. Ett kommunikationsprojekt kunde till exempel utarbetas för förmedling av kopplingen mellan friluftsliv och hälsa till myndigheter och hälsosektorn. Den enskilda individen kunde nås med hjälp av en kampanj kring samma tema. Kampanjen kunde exempelvis kallas Frisk i Nordens natur. Önskat resultat: Lyckad strategisk förmedling ny kunskap och resultat, framför allt gällande kopplingen mellan friluftsliv och hälsa till relevanta sektorer, beslutsfattare och myndigheter. Öka allmänhetens intresse för och deltagande i friluftslivet genom att informera om friluftslivets positiva effekter. Målgrupp: Myndigheter, relevanta sektorer och den enskilda individen både inom Norden och bredare internationellt. Medel: Kampanjer, kommunikationsprojekt, publikationer där ny kunskap sammanfattas på ett handgripligt och lättbegripligt sätt. Publikationsdatabas. 3. Tidigare genomförda och pågående nordiska projekt om friluftsliv 4. Uppföljning och revidering TEG:s mål är att aktivt arbeta med aktuella frågor som berör friluftslivet. TEG har en uppgift som stödande aktör i utvecklingen av det nordiska friluftslivet. Denna strategi skall fungera som en referensram för TEG:s arbete med friluftsliv och erbjuda en riktgivande struktur för arbetsgruppens friluftslivsprojekt. Strategin har gjorts upp i förhållande till Nordiska ministerrådets miljöhandlingsplan för 2009-2012. Under denna tidsperiod kommer strategin att följas upp kontinuerligt och revideras vid behov. 10