Examensarbete 15 högskolepoäng. Specialpedagogen. Gymnasielärarens coach och problemlösare i ett paradigmskifte

Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Examensarbete 15 högskolepoäng Specialpedagogen Gymnasielärarens coach och problemlösare i ett paradigmskifte The Special Education Teacher The senior high school teacher s coach and problem solver in a new paradigm Kerstin Krona Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, 90hp Slutseminarium 2008-05-30 Examinator: Elsa Foisack Handledare: Lena Lang

Den som tvingas ut i vildskog ser med nyfödd syn på allt och han smakar tacksamt livets bröd och salt (Karin Boye 1924)) Jag vill rikta ett tack till min handledare Lena Lang samt till Er anonyma intervjuade, som välvilligt och öppenhjärtigt bjudit på tid och synpunkter i fallstudiens intervjuer. 2

Malmö högskola Lärarutbildningen Specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen Distans H05 Vårterminen 2008 Kerstin Krona Abstract Krona, Kerstin (2008). Specialpedagogen gymnasielärarens coach och problemlösare i ett paradigmskifte. (The Special Education Teacher the senior high school teacher s coach and problem solver in a new paradigm) Vi lever i en omvälvande tid i ett paradigmskifte. Omvärldsförändringarna under framförallt de två senaste decennierna har gett människan nya förutsättningar att leva och verka. Utbildningen är inget undantag. Behoven och kraven från omvärlden liksom eleven och hennes förutsättningar har förändrats. Didaktiken kräver nytänkande. Gymnasieläraren i det ledande lärandet ställs inför nya utmaningar och problem. Vilka är då specialpedagogens möjligheter ur olika aspekter att stödja gymnasieläraren? Arbetet skildrar vilka betydelsefulla förändringar som skett i detta paradigmskifte och som kan påverka det ledande lärandet. Inledningen beskriver problemområdet i ett större sammanhang och försöker ge en helhetsbild. Vilka är de omfattande förändringarna i paradigmskiftet, som kan påverka utbildningen? Var finns eleven i det nya samhället? Hur kan vi effektivisera didaktiken? Hur kan specialpedagogen samverka och kanske även coacha gymnasieläraren? Vidare innefattar arbetet en fallstudie med fem utsagor från gymnasielärare för att bidra med en förståelse för hur de ser på specialpedagogen och dennes roll och ett tänkt samarbete. Huvudresultatet i mitt arbete är att specialpedagogen och hennes kompetens behövs som stöd till gymnasieläraren, särskilt om exkludering skall undvikas och till del finns även behov av henne som coach. Mina slutsatser ger vid handen att förutsättningarna för henne att verka kräver en satsning på att kraftfullt marknadsföra hennes kompetens i kommuner, gymnasier och till gymnasielärare. De vetenskapliga landvinningar som gjorts och görs, måste tillvaratas för att förstå var dagens elever finns, forma pedagogik och metodik individuellt och anpassa till tidens behov. Nyckelord: coach, paradigmskifte, problemlösare, specialpedagogen, undervisningsstöd. Kerstin Krona Handledare: Lena Lang Examinator: Elsa Foisack 3

4

Innehåll Abstract 1 Inledning en överblick... 7 1.1 Specialpedagogen och hennes ansvarsområden... 7 1.2 Visionen... 9 1.3 Ledarrollen i förändring... 10 1.4 Gymnasieelevens kontext förändras... 10 1.5 Ledande lärande i ett paradigmskifte... 12 2 Syfte och frågeställningar... 13 3 Litteraturgenomgång... 14 3.1 En omvälvande tid ett paradigmskifte... 14 3.2 Den tekniska utvecklingen och dess följder... 16 3.3 Ledande lärande på vetenskaplig grund... 18 3.4 Att finna, förstå och känna eleven... 22 3.5 Lärarens ledarförmåga och sociala intelligens... 26 3.6 Yttre förutsättningar en resumé... 28 4 Metod och överväganden... 30 4.1 Val av metod... 30 4.2 Undersökningsgrupp... 30 4.3 Tillvägagångssätt... 31 4.4 Etik... 32 4.5 Tillförlitlighet... 33 5 Resultat... 35 5.1 Specialpedagogen okänd och missuppfattad... 35 5.2 Välkommen i klassrummet men på olika sätt... 35 5.3 Särskilda problem... 37 5.4 Specialpedagogen och närhetsproblemet... 38 5.5 Specialpedagogen i en ny och omvälvande tid... 39 5.6 Specialpedagogen som coach... 40 5.7 Lärande i en ny tid... 41 5

6 Diskussion... 42 6.1 Hur upplevs specialpedagogen och hennes roll på gymnasiet?... 42 6.2 Väsentliga inslag för utbildningen i den omvälvande tid vi lever i... 42 6.3 Var finns och vem är dagens elev?... 43 6.4 Lämpliga uppgifter för specialpedagogen att stödja läraren i undervisningen... 44 6.5 Kan specialpedagogen stödja läraren på annat sätt?... 44 7 Förslag till fortsatt forskning... 46 Litteraturförteckning... 48 6

1 Inledning en överblick Ämnets mångfacetterande karaktär kräver att vissa inslag i arbetet förklaras med tanke på helheten. 1.1 Specialpedagogen och hennes ansvarsområden En viss samstämmighet mellan regeringen, Högskoleverket, universitet och högskolor avseende specialpedagogernas arbetsuppgifter råder (exempelvis Regeringsproposition 2001/02:14; Nyhetsbrev Malmö högskola vecka 9 2006). Skolor och kommuner har dock stor frihet att utforma sin pedagogiska organisation, vilket inneburit att specialpedagogers kompetens kan ha svårt att få gehör i många skolor. För snart 18 år sedan lade den dåvarande socialdemokratiska regeringen ned speciallärarutbildningen. Den nuvarande alliansregeringen angav (Utbildningsdepartementet, 2007) att nio högskolor skulle få en miljon kronor var för att börja utveckla utbildningen igen. Specialpedagogutbildningen kommer att vara kvar vid sidan om utbildningen till speciallärare eftersom specialpedagogerna utgör ett bra stöd till skolledningen och övriga lärare. Utbildningsdepartementet klargör i samma meddelande att speciallärarutbildningen skall ge fördjupade kunskaper om språkutveckling och om effektiva metoder att tidigt stimulera elevers förmåga att läsa, skriva och räkna. Det förefaller som om de nya speciallärarna huvudsakligen kommer att verka i grundskolan. De skall i ett tidigt skede undanröja inlärningsproblem enligt regeringskansliets pressmeddelande (28 juni, 2007) och ingå i de åtgärder som fokuserar på att förbättra studieresultaten i grundskolan. Det kommer att ges möjlighet för eleven till ett extra studieår i grundskolan, om hon så behöver, samtidigt som betygskraven för att komma in på något av de nationella gymnasieprogrammen specificeras och skärps. I den förutvarande regeringens proposition En förnyad lärarutbildning (1999/2000: 135) föreslogs att en specialpedagogisk påbyggnadsutbildning på fyra nivåer, skulle leda fram till en specialpedagogexamen. Nivåerna skulle vara grundläggande specialpedagogiska kunskaper inom det allmänna utbildningsområdet, kurser med 7

specialpedagogisk inriktning samt specialisering. Propositionen förutsätter även att specialpedagogen knyts nära till skolledningen. Jag har utgått ifrån att min nuvarande utbildning, som startade 2005, är ett resultat av propositionen. Vid introduktionen till utbildningen 2005 presenterades en programförklaring vari följande bland annat ingick: 1. Specialpedagogens överordnade uppgift är att undanröja faktorer i undervisnings- och lärandemiljöer som orsakar att elever får svårigheter. Det innebär att specialpedagogen knyts närmare skolans ledning / / och tar ansvar för det specialpedagogiska arbetet. 2. Specialpedagogen har en nyckelroll i arbetet med att föra en skola för alla in i framtiden. Enligt utbildningsdepartementet (2007) utgör dagens specialpedagoger ett bra stöd till skolledning och övriga lärare. Samtidigt föreligger en viss tveksamhet i Högskoleverkets bedömarrapport (2004) av specialpedagogutbildningarna på ett antal högskolor och universitet. Bedömarna konstaterar att skolledningarna förutsätts organisera arbetet så att specialpedagogen ges inflytande över undervisningens uppläggning, samtidigt som de konstaterar att det går utanför Högskoleverkets område att bedöma den organisatoriska lämpligheten i att ge specialpedagogerna sådana befogenheter och att så lite forskning [=vid denna tidpunkt det vill säga 2004 min anm.] har gjorts kring specialpedagogens roll utifrån praktiska erfarenheter. Enligt rapporten framkommer att endast en av utbildningarna bedrivs i vad som kan sägas vara tillfredsställande specialpedagogisk forsknings- och undervisningsmiljö, nämligen den vid Malmö högskola. Däremot i bedömarrapporten 2008 ifrågasätts Malmö högskola bland annat för få disputerade lärare och för låg kravnivå inom den inledande terminen av det allmänna utbildningsområdet och berör således inte det specialpedagogiska programmet. Av de specialpedagoger som jag har kommit i kontakt med, arbetar få av dem enligt den målsättning som framgår ovan. Flertalet arbetar med barn och ungdomar enskilt eller i mindre grupp utanför den ordinarie klassen tvärt emot avsikten det vill säga det ideologiska ställningstagandet mot exkludering som Högskoleverkets bedömargrupp uttrycker den. Blom (2006) stärker min erfarenhet. Hon anger: 8

Studien visar att specialpedagogens uppgift i gymnasiet är övervägande kompensatorisk med undervisning på individ eller gruppnivå. / / Flera specialpedagoger efterlyser en radikal förändring av arbetssätt: (s.40) 1.2 Visionen Ambitionen är att specialpedagogens huvuduppgift skall vara att verka som ledare, sida vid sida med rektor. Specialpedagogen skall bevaka det specialpedagogiska perspektivet i skolutvecklingen och stimulera till åtgärder som för utvecklingen mot uppsatt mål på resan mot visionen det vill säga en skola för alla och undanröja faktorer i undervisnings- och lärandemiljöer, som orsakar att eleven får svårigheter. Motsvarande vision som vår svenska det vill säga, En skola för alla, finns även i andra länder, åtminstone i den anglosachsiska delen av världen exempelvis No Child Left Behind i USA och Every Child Matters i England. I länderna har det anslagits stora summor för att påskynda arbetet för att nå visionen. Speciellt gäller det USA där bl.a. Seattle fick 35 miljoner dollar som starthjälp (Fulham et al, 2006). För närvarande pågår ett kontinuerligt uppföljningsarbete av de insatser som gjorts och görs. Kritiken från forskarna är hård (Fulham et al, 2006). De menar att satsningarna kommer att misslyckas. Insatserna innebär enbart att föra utbildningen några steg framåt till en viss grad. Programmen innehåller delar av vad som erfordras, men de saknar känslan för den dagliga verksamheten i undervisningen och det som bidrar till alla elevers optimala resultatuppnåelse. Fulham, Hill och Crévola säger att om du inte vet vad du inte vet är det svårt att se vad som behöver göras (Fulham et al, 2006). Någon heltäckande officiell och allmänt accepterad utredning i Sverige om ansträngningarna för att nå visionen en skola för alla, har jag inte funnit förutom några enstaka publikationer. Assarsson (2007) menar att utan likvärdighetsbegrepp får inte en skola för alla någon betydelse. Hon säger (Assarsson, 2007): Först när pedagogerna kan se olikheterna som en resurs blir det möjligt för alla elever att få delaktighet och acceptans (s.228). 9

Haug (1999) fastslår att skolan inte har uppfyllt intentionen att vara en skola för alla. 1.3 Ledarrollen i förändring En resa mot en vision fordrar att någon tydliggör vad visionen innebär, vilka delmål resan bjuder och hur de påverkar de berörda och anger vad som förväntas av dem. Även om visionens förverkligande kan ligga långt fram i tiden, kan vi inte bortse att avståndet mellan nulägets verklighet och visionen är en energikälla i en organisations utveckling (Senge, 1990). De landvinningar som hjärnforskningen gjort på senare år, som Goleman (2002) och andra väl beskrivit, visar bland annat att ledarens känsloläge och handlande har en stor betydelse för dem de leder. Modernt ledarskap handlar om att lära tillsammans samt skapa mening och kunskap i samverkan. Kan specialpedagogen tänkas ha en viktig roll att stödja läraren i dennes ledarroll eller om vi så vill även coacha henne? Coaching är ett förhållandevis nytt ämne, vilket har utvecklats från 1980-talet. Tyvärr finns inte mycket forskning eller många teorier om ämnet (Gjerde, 2007). Syftet är som Gjerde uttrycker det inte ett sätt att reparera icke fungerande medarbetare, utan ett sätt att ta fram det bästa hos dem (Gjerde, 2007 s.5). Det görs bäst genom att frigöra individens potential och koppla ihop henne med hennes inneboende kunskap, värderingar, motivation och mål samt knyta detta till handling. Om vi ser till färdigheterna och metodiken, som används av en coach, hittar vi viktiga inslag från terapi, filosofi, pedagogik, kommunikationsteori, vägledning, organisationspsykologi och idrottspsykologi enligt Gjerde. Även om begreppet coaching först dök upp för några decennier sedan, har det funnits i någon form även tidigare. Det finns de som hävdar att Sokrates var vår förste coach, då han gick omkring på Atens gator, frågade och utmanade med en önskan om verkliga insikter. Bergenheim & Appel (2005) belyser coachen som handledare i en reflekterande handledning avseende samarbetet mellan handledare och doktorand. 1.4 Gymnasieelevens kontext förändras En viktig arbetsuppgift för en specialpedagog i gymnasiet är att bidra till att finna eleven där eleven är och med tanke på dennes förutsättningar och den kontext hon lever i, hjälpa 10

eleven att få den lärandemiljö och de förutsättningar att utvecklas, som är optimala för henne utan att exkludera henne från sin klass, när problem uppstår. Att leda kräver att det finns någon eller några att leda. De elever gymnasieläraren har att utöva sitt ledande lärande tillsammans med, har under en mycket kort tid ur ett historiskt perspektiv i flera avseende ändrat karaktär. Utvecklingstempot har accelererat. Förändringar inom flera områden har varit så omfattande att vi idag talar om ett paradigmskifte. Det påpekas ofta att det som hände våra far- och morföräldrar under en livstid, nu sker under betydligt kortare tidsrymd kanske under ett år eller till och med under än kortare tid. Åldersskillnaden mellan lärare som inte är uppmärksamma på förändringarna i tiden och elever som lever i sin tid riskerar därför att öka avståndet mellan dem. Eleven kommer från en grundskoleutbildning, som kan betraktas som ämnesstandardiserad likt delar i ett pussel i vilket helheten oftast saknas till en medvetet eller omedvetet (exempelvis otillräckliga betyg) vald utbildning i gymnasiet. Eleven genomgår under de tre gymnasieåren en mognadsprocess, som skall göra henne redo att möta den vuxenvärld och den ständigt föränderliga värld, som hon framöver skall verka i. Hur ser den ut och vad blir hennes största utmaningar? Den insikten måste förvärvas ihop med lärare som lever i sin tid och är nyfikna på vad morgondagen bjuder. Elevens sociala situation kan vara komplicerad och generationsklyftor kan vara svåra att bemästra. I dagens samhälle är det mer vanligt än ovanligt att elever från skilda kulturer verkar i samma undervisningsmiljö. Redan för mer än 30 år sedan betonade Vygotskij (1978) att människan inte kan ses skild från sin kultur. Som jag även vill försöka visa är oftast avståndet mellan lärare och elev i flera avseenden stort och måste överbryggas för att resultatförbättringar skall kunna ske. Är det något som har mycket stor betydelse för dagens gymnasieelever är det att få täcka sitt behov av svar på obesvarade frågor av någon som har en helhetsbild. Ambitionen måste naturligtvis på sikt vara att varje lärare kan klara uppgiften, varför en tidsmedveten specialpedagog såväl har en viktig roll i sammanhanget för eleven som för att stödja läraren. 11

1.5 Ledande lärande i ett paradigmskifte Ledarrollen har under de två senaste decennierna förändrats radikalt i flera avseenden (Bennis, 1997). Ledare har bland annat fått en tjänande roll i vilken lärandet har stor betydelse. Lärande organisationer med lärande samtal med medarbetare har en nyckelroll i tidsmedvetna organisationer (Bushe, 2007). Första gången jag stötte på begreppet ledande lärande var i Utbildningsradions webbkurs (2007) Ledarskap i klassrummet. Lärarens ledarroll det vill säga att stödja och vägleda elever görs med nutidens förutsättningar oftast bäst genom att hela tiden ställa de rätta frågorna, men inte ge några svar. (Skärvad, 1995). Förutsättningarna för det ledande lärandet har på kort tid förändrats så väsentligt att det handlar om ett paradigmskifte. Sandberg och Targarma (1998) framhåller att paradigmskiftet inom management har gett ledarskap en ny innebörd. Högskoleverket använder även uttrycket paradigmskifte i sin rapport (2004 s.10). Internationella utbildningsforskare (Fulham et al, 2007 s.2 ) hävdar att ingen ännu helt har kartlagt hur det nya paradigmet ser ut och hur det fungerar (min övers.). Det talar för att uttrycket paradigmskifte förefaller vara ett accepterat uttryck i nuläget och att det finns ett stort behov att även granska de förändringar som skett och den nya situationens problem och möjligheter. I denna studie har jag därför utgått ifrån att vi befinner oss i ett paradigmskifte avseende flera omvärldsfaktorer (se Litteraturgenomgång). Som inledningen framhåller förefaller ett behov av att finnas att tydliggöra vad förutsättningarna för det ledande lärandet på gymnasiet är med hänsynstagande till det ideologiska ställningstagandet mot exkludering. Det övergripande som det föreliggande arbetet vill belysa och vilket fordrar närmare litteraturstudier samt förankras i gymnasielärarens perspektiv kan sammanfattas som: Paradigmskiftet och dess effekter för didaktiken och det ledande lärandet. Interagerande i problemfyllda läroprocesser. Begreppet ledarskap, social och emotionell kompetens och dessas betydelse. Nutidens gymnasieelev- en individ i förändring. Specialpedagogens roll i teorin och praktiken. 12

2 Syfte och frågeställningar Syftet med detta arbete är att tydliggöra förutsättningarna för specialpedagogen att utan exkludering som följd stödja gymnasielärare företrädesvis i undervisningssituationer. Syftet utmynnar i följande frågeställningar: Vilka är de väsentliga inslagen, som kan påverka läroprocessen enligt gymnasieläraren? Hur upplevs specialpedagogen och dennes roll på gymnasiet? På vilket sätt kan specialpedagogen stödja gymnasieläraren? 13

3 Litteraturgenomgång Litteraturgenomgången avser att belysa viktiga faktorer, som talar för behovet av ett nära samarbete mellan specialpedagog och gymnasielärare i en omvälvande tid. 3.1 En omvälvande tid ett paradigmskifte Jag rubricerar utvecklingen under de två senaste decennierna och under framför allt det senaste decenniet som ett paradigmskifte. Den internationella facklitteraturen och även den svenska facklitteraturen (Skärvad, 1995; Seybold, 2001) började använda ordet revolution om vad förändringarna under främst 1990 - talet resulterade i. I Sverige blev ordet epokskifte ett begrepp i slutet av 1990-talet. Industrisamhället fick lämna plats för det nya informationssamhället på samma sätt som det tidigare jordbrukssamhället ersattes av industrisamhället. Paradigmskiftet kännetecknas av den förändringsprocess vi befunnit oss i under framför allt de två senaste decennierna och den påverkan det har på den verksamhet, som bedrivs i vår omvärld. I tidiga upplagor av Svenska Akademins ordlista ( AOL även benämd Ordbok över svenska språket ) har ordet paradigm inte funnits med förrän 1952 vad jag har kunna se. I engelskspråkiga motsvarigheter har ordet funnits med, men då avseende ords böjningsmönster. I den senaste versionen av Svenska Akademins ordlista 13:e upplagan (2006) står ( i synnerhet i vetenskapligt fackspråk) exempel som står såsom mönster för ett antal företeelser, mönster; schema typiskt exempel: sistnämnda skrift kan betecknas som ett paradigm på hans författarskap ). Även om vi ofta förknippar paradigmskifte med forskare som Galilei, Darwin och Einstein, används som synes begreppet även i mindre revolutionnära sammanhang eller som Kuhn (1962 och 1979) uttrycker det - att det är ett vedertaget vetenskapligt begrepp om än något vagt i konturerna. Förutsättningarna för de omfattande förändringar som skett under framför allt de två senaste decennierna och som skapat paradigmskiftet, står att finna i flera omvärldsfaktorer och hur de integrerat med varandra. Paradigmskiftets tillkomst har i första hand orsakats av faktorer som framgår av denna illustration. 14

Teknologiutveckling/Forskningsframsteg Politik/ Lagstiftning Paradigmskifte Kulturintegrering/ Gränslöshet Ekonomisk utveckling Figur 3.1 Paradigmskiftets omvärldsfaktorer Den tekniska utvecklingen (den digitala revolutionen i första hand) har starkt bidragit till de kraftiga framsteg som vetenskapen gjort under ett par decennier inom de flesta områden. Den ekonomiska utvecklingen under samma period har givit möjligheter att finansiera projekt av olika slag och fått fler länder att bidra till utvecklingen. Politik och lagstiftning har bäddat för en integrering av olika kulturer och berikat mångfalden liksom möjligheter till gränsöverskridande samverkan. Var och en av ovanstående kriterier har påtagliga effekter och samtidigt är de oupplösligt förenade med varandra. Naturligtvis finns det flera faktorer som bidragit till skiftet, men de ovanstående får nog betraktas som de viktigaste. Redan för ett decennium sedan pekade den internationellt respekterade Peters (1998) på de oerhörda förändringar som var på väg. Han gjorde det med humor, men det internationella näringslivet förstod allvaret bakom. Peters innovationscirkel ruskade om. 15

Figur 3.2 The circle of innovation (Ur Peters, 1997) Varje inslag i cirkeln och dess betydelse diskuterades över i stort sätt över hela världen och jag har försökt komprimera en förklaring till cirkelinslagen på följande sätt: Det finns inga avstånd längre. Vi är alla grannar och beroende av varandra. Vi måste lära oss att avveckling är cool och att vi inte kan leva utan en organisatorisk rakhyvel. Det finns en Michelangelo i var och en av oss, som måste tas till vara. Det finns ingen skillnad mellan tjänstemän och arbetare. Personlig service är det, som kommer att ge lönsamhet. Mellanhänder och hierarkiska nivåer är dömda att dö. Framgångsreceptet är 95% psykologi och attityd och 5% teknologi. Det räcker inte att göra rätt ty det är för ordinärt. Varumärket betyder allt. Vi måste få en näsa för talang. Det är kvinnans värld framöver. Ju mer överbefolkad marknaden blir desto mer betyder design personlig design. Älska alla - serva alla. Revolutionära tider kräver revolutionära ledare. 3.2 Den tekniska utvecklingen och dess följder År 1994 var Internet ett relativt okänt begrepp för de flesta i samhället för att numera, det vill säga något mer än ett decennium senare, vara en del av de flestas vardag på ett eller annat sätt. De stora förändringarna i omvärlden började dock tidigare, även om dessa accelererade i och med att Internet började bli en naturlig del i tillvaron för allt fler. Många anser att informationssamhällets födelse var redan år 1947 (Weissglas, 1994), då några forskare vid Bells laboratorier i USA lyckades få en transistor att fungera, vilket var embryot till datorn. Därefter har kostnaderna för att lagra och överföra information minskat drastiskt och möjliggjort den explosiva utvecklingen. Numera är datorn en naturlig del i tillvaron och finns tillgänglig i hemmet, på arbetsplatsen, i skolan och följer 16

ständigt de flesta individer bland annat i form av en avancerad mobiltelefon. En del av mobiltelefonerna har möjligheter att snabbt kopplas upp på Internet. Dagens avancerade mobiltelefoner kan ha en datorkapacitet, som är större än vad exempelvis många företag hade i sina dataanläggningar för tre decennier sedan. Den så kallade Nintendogenerationen, som vuxit upp med datorn som en självklarhet i sin miljö, har numera utvecklat ett eget språk, som är anpassat för att snabbt och effektivt kunna kommunicera via SMS exempelvis. Att hämta hem information, film, musik och handla på Internet är för dessa ungdomar en självklarhet. Redan vid sekelskiftet kunde läkare konstatera att ungdomar genom sitt intensiva SMS-ande fått vad de då betecknade som SMS tumme (S:t Erikshälsan, 2001). Numera har ungdomarna utvecklat tekniken och skriver med flera fingrar samtidigt. Den digitala teknikens betydelse i undervisningen finns väl dokumenterad såväl för elever utan problem som för elever med funktionshinder. Oavsett förutsättning bidrar den digitala tekniken till engagemang. Engagemang ökar motivationen. Brist på motivation är det största hindret för lärande i skolan. Ferm (KK-stiftelsens tidning, 2007) ger följande beskrivning över hur hon använder IT i gymnasieundervisningen: På en timme kan man titta in hos regeringen i Stockholm och ta reda på vilken utbildning utbildningsministern har, kliva rakt in i Vita Huset i Washington och upptäcka att presidenten har en ko som heter Ofelia, för att raskt besöka EU och se vad de säger om havsfrågor och miljö. Om vi hinner besöker vi Volvo och bygger den egna drömbilen (s.7). Två illustrativa exempel på nya tekniska lösningar som fötts ur den digitala utvecklingen är exempelvis nya forskningskameror och dataspel. Betydelsen av de nya kamerorna är allmänt accepterad (Klingberg, 2007; Goleman, 2007; Gilbert, 2006). Med hjälp av PET - kameran (positronemissiontomografi) som kom i början av 1990-talet kunde vi mäta blodflödet i hjärnan, då försökspersoner utförde arbetsminnesuppgifter. Forskarna såg då hur pannloben aktiverades, vilket stämde med de erfarenheter man fått från experiment med apor och människor som fått skador i pannloben. Skillnaden var att arbetet med kamera gav en mycket mer detaljerad information än vad forskarna haft tidigare. PET kameran har en tidsupplösning på en minut. I mitten av 1990-talet började forskare använda funktionell MR (fmri) och kunde då få en bild av hjärnan varannan sekund. Ett 17

påtagligt exempel är kunskapen om hur vi skall undervisa barn och ungdomar med ADHD utvecklats (Klingberg, 2007). Det andra exemplet det vill säga dataspel har ofta utmålats som ett hot i vår tillvaro för våra barn och ungdomar. Hittills har enbart rubbade sömnvanor kunna konstateras, men det är tveklöst så att dataspel förbättrar våra funktioner (Klingberg 2007). Folkhälsoinstitutets rapport (Lager & Bremberg, 2005) konstaterar efter sammanlagt sex studier att alla visar på en positiv effekt på spatiell förmåga och reaktionstider. Människan använder sig av verktyg och tecken, som utvecklas och överlämnas till nästa generation. Vi förvaltar verktygen, men söker samtidigt efter förbättringar, nya verktygslösningar och användningsområden. Tyvärr finns det ofta ett tyst motstånd mot förändringar. Nya lärohjälpmedel kan ha det svårt att bli accepterade. Många lärare känner tveksamhet inför det nya (Strandberg, 2006). Den fullständiga acceptansen av datorn som hjälpmedel saknas på många håll. Det finns lärare som ifrågasätter om man exempelvis lär sig något genom att knappa på kalkylatorns symboler och att eleven därmed inte förstår grunden för matematiken. Det gör eleven menar Strandberg. Hon lär sig något av all matematisk aktivitet (Strandberg, 2006). Aktiviteter med hjälpmedel innebär att vi lär oss två gånger enligt Vygotskij (1978) först som yttre aktivitet och sedan som inre. 3.3 Ledande lärande på vetenskaplig grund Att känna och förstå eleven är en förutsättning för ett lyckat samarbete mellan lärare och elev. Kivikas (2008) skriver bland annat: Vi är alla olika. För att leda människor måste vi som ledare behandla dem individuellt. Att kunna göra det är ledarskapets verkliga konst och största svårighet, men samtidigt en fantastisk och om man lyckas en mycket belönande utmaning. Om vi lyckas kan vi åstadkomma underverk (s.21). Ett effektivt ledande lärande innebär således enligt Kivikas och andra att vi måste kunna behandla eleverna individuellt. Det förutsätter att vi vet var de är. Den danske filosofen Søren Kirkegaard (Jacobsson, 1999) sade bland annat att: 18

Om jag lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där / / Kan jag inte detta så kan jag heller inte hjälpa någon (s.105). När läraren nått fram till sin elev måste fler ingredienser sammanfogas för ett lyckat lärande. Framför allt gäller det att finna individens optimala inlärningssituation. Om man undersöker hur en elev lär sig, kommer det fram minst fyra metoder enligt Jönsson (26 mars 2003). 1. Det pedagogiska innehållet 2. Den pedagogiska strukturen 3. Den pedagogiska metoden 4. Den pedagogiska miljön Samtliga faktorer kräver insikt om den enskilde individen för att vara framgångsrik. Väsentligt är dessutom att didaktiken tillvaratar de vetenskapliga rön som görs och gjorts och som bygger på ett vetenskapligt förhållningssätt. I en intressant blogg Ledande lärande på vetenskaplig grund (Internet hl.khl.se jan 2008) efterlystes ett bättre tillvaratagande av nya vetenskapliga rön i undervisningen. Han menar att forskningsresultat inte når fram till skolan. En av de få samhällssektorer som ännu inte är baserad på forskning är den lokala skolans praktik. Det finns inte en skola som kan säga att den lokala didaktiken dvs beslut som har med lärande, planering, tolkning, av mål, betyg och bedömning etc bygger på forskning och därmed vilar på vetenskaplig grund. Det är anmärkningsvärt att samhällets viktigaste och kanske mest diskuterade sektor saknar vetenskaplig grund för den lokala praktiken. De vetenskapliga framsteg som görs inom olika discipliner tillvaratas inte fullt ut i undervisningssammanhang enligt Fulham et al (2006). Vi vet idag att IQ (intelligenskvot) ökar i genomsnitt med 3% per decennium - den s.k. Flynneffekten (Klingberg, 2007). Det betyder att dagens elever har mer än 10% högre IQ än vad elever hade i början 1970-talet. IQ ökade med ungefär 0,31 enheter per år under 1950-, 1960- och 1970-talet för att under 1990-talet öka till 0,36 enheter per år (Klingberg, 2007). 19

Det positiva som forskningen visat och som Klingberg, 2007 redovisat är att det är möjligt att träna upp elevens IQ. Dessa studier är stöd för dem, som hävdat att hög intelligens (IQ) inte bara är medfödd och IQ är heller inget färdigt redskap, som vi föds med. Forskningen har gjort stora framsteg under det senaste decenniet. Numera vet forskare exempelvis mycket om vårt korttidsminne och vårt arbetsminne samt inte minst hur vi kan träna upp dem, vilket exempelvis är intressant eftersom simultankapacitet och förmågan att hantera distraktioner verkar handla om vårt arbetsminne. Baddeley (1992 s.56) konstaterar att arbetsminnet avser ett system i hjärnan, som kan hålla kvar och hantera den information som är nödvändig för att utföra komplicerade kognitiva uppgifter såsom läsförståelse, inlärning samt logiskt tänkande. Gardner, 1983 publicerade en teori om multipla intelligenser. Teorin kritiserades av såväl psykologer som utbildningsforskare (Norén & Öhman s.6 2006). Kritikerna ansåg att teorin baserades på intuition och inte empiriska data samt att intelligenserna enbart var begrepp för talang och personlighetstyper. Trots kritiken har teorin blivit välkommen bland stora delar av utbildningsområdet. De sju intelligenserna framställdes som: 1. Matematisk/logisk (att se och förstå logiska och matematiska sammanhang) 2. Språklig (att kunna uttrycka sig muntligt och förstå andras tal) 3. Spatialt (att kunna orientera sig och tänka i bilder, rumsuppfattning) 4. Kinestetiskt (att kunna använda sig av sin kropp ändamålsenligt och vackert) 5. Musikaliskt (att kunna uppfatta och uttrycka musik ofta tillsammans med rörelse) 6. Intrapersonellt (att förstå sig själv och sitt eget beteende) 7. Interpersonellt (att kunna sätta sig in i andra människors tankar och beteenden) Idag vet vi betydligt mer om olika intelligenser och enbart de senaste åren har flera böcker publicerats (Goleman, 2007; Bauer, 2007), som tillför ny kunskap om IQ (intelligenskvot), EQ (emotionell intelligens), BQ (kroppens intelligens) och SQ (själens intelligens). Sedan början av 1900-talet har många IQ-experter menat att intelligens till största delen är nedärvd och inte kan förändras. Golemans (1996) banbrytande bok Känslans 20