Klimatanpassning FoU. Deltagare. Måluppfyllelse. Bakgrund. Samarbete med Climatools. Projektledare: Maria Larsson, Energi & Miljö Syd

Klimatanpassning FoU Deltagare Projektledare: Maria Larsson, Energi & Miljö Syd Biträdande projektledare: Susanna Bruzell, Energi & Miljö Syd Robin Svensén, Stadsutveckling Cecilia Sandström, Brand & Risk Syd Ann Christin Sundahl, Vatten Syd Olof Friberg, GIS Syd På plansidan har olika personer varit inblandade: Patrik Forsberg Norr, Solveig Heikki Norr, Kristina Nilsson Syd, Anna Persson Syd och Ida Marttila Syd Måluppfyllelse Målet med projektet var att Tyréns skulle fördjupa sina kunskaper och utveckla metoder för att anpassa samhället till ett förändrat klimat inom framför allt områdena fysisk planering, riskhantering och strategisk klimatanpassning på kommunledningsnivå. Målet är inte specificerat varken till kvalitet eller kvantitet, men vi gör ändå den subjektiva bedömningen att vi har uppfyllt målet. Vi har under projektets gång profilerat oss som den konsult som kan Climatools verktyg. Bakgrund Klimatet är på väg att förändras och många av Tyréns kunder kommer att behöva förhålla sig till det på olika sätt. Vi bör kunna hjälpa dem att projektera och planera för att bebyggelse, infrastruktur och människor ska må bra även när temperaturerna ökar, nederbörden blir kraftigare och havsnivåerna höjs. Om vi dessutom kan hjälpa dem att hantera risker och utnyttja möjligheter som klimatförändringarna bär med sig, och hjälpa dem att arbeta strategiskt med klimatanpassning, så kan vi hitta nya affärsmöjligheter. Det här utvecklingsprojektet har handlat mest om strategisk klimatanpassning med fokuserat på fysisk planering och riskhantering. Det har till stora delar samverkat med forskningsprogrammet Climatools. Samarbete med Climatools Climatools är ett forskningsprogram som i fem år har arbetat för att utveckla verktyg för klimatanpassning i kommuner och landsting. Climatools har drivits av FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut), i samarbete med KTH, Umeå universitet och Konjunkturinstitutet, med medel från Naturvårdsverket. Tanken med vårt samarbete var att Tyréns skulle hjälpa till att få verktygen

praktiskt användbara, eftersom vi är lite bättre förankrade i kommunernas verklighet än forskarna inom Climatools är. I utbyte skulle vi få tillgång till forskarnas kompetens, bli väl insatta i verktygen och genom pilotprojekt få praktisk erfarenhet och referenser. Samarbetet har från båda håll varit lärorikt och givande. Vi har haft ett öppet klimat där båda parter har gett och tagit emot kompetens och åsikter. Vi på Tyréns har gjort den nytta som var tänkt för att få verktygen så bra som möjligt, och vi har fått kunskaper och erfarenheter tillbaka. Inte minst har vi fått den teoretiska bakgrunden till verktygen. Vi upplever också att vår trovärdighet gentemot kommuner och länsstyrelser har ökat i och med samarbetet med Climatools. Det som inte har fungerat så bra är Climatools tidhållning. Det tog lång tid innan verktygen blev så konkreta att vi kunde testa dem. Forskarvärlden och konsultvärlden skiljer sig mycket åt med avseende på vilken typ av resultat man är ute efter. Vi upplever att vi generellt sett har haft ett större fokus på användbarhet än forskarna har haft, och skulle gärna sett en tidigare diskussion om hur verktygen ska användas. Climatools verktyg Vi har hjälpt till att utveckla och testa tre av Climatools verktyg. Här beskrivs de kort. Hur Tyréns kan använda verktygen beskrivs under Klimatanpassning på Tyréns. Socioekonomiska scenarier En viktig del i klimatanpassningsarbetet är att undersöka hur olika utvecklingar av samhället kan påverka samhällets sårbarheter och förutsättningarna för klimatanpassning. Med utgångspunkt i en konkret frågeställning kring klimatanpassning stödjer scenarioverktyget framtagandet av ett mindre antal olika framtidsbilder i form av socioekonomiska scenarier. De socioekonomiska scenarierna kan användas för att öka insikten hos planerare och beslutsfattare om vilka utmaningar samhället står inför med anledning av klimatförändringarna. De kan också användas för att studera olika framtida samhällens förmåga till klimatanpassning samt värdera olika anpassningsåtgärder mot olika framtida socioekonomiska förhållanden. Socioekonomiska scenarier blir mer relevanta ju närmre i tiden man tittar på. Vi har provat tidsperspektiven 30, 40 och 60 år. När man kommer upp mot 60 år blir det väldigt grova scenarier. Vi har testat verktyget i Botkyrka och Kristianstad. Hållbarhetsverktyg Verktyget kan användas för att identifiera och, i relevanta fall, ekonomiskt värdera ekonomiska, miljömässiga och sociala (etiska) effekter av olika anpassningsåtgärder. Resultatet ska kunna vara ett stöd vid val mellan olika åtgärder, eller när man väljer mellan att genomföra eller inte genomföra en åtgärd. Verktyget är utformat som en checklista med en handledning, med ett antal frågeställningar som bör beaktas innan beslut om klimatanpassning fattas. Hållbarhetsanalysen vänder sig i första hand till kommunala politiker och tjänstemän som fattar beslut om anpassning till klimatförändringar. Vi har testat verktyget i Botkyrka och Sala. Risk och sårbarhetsanalys På kommunal nivå genomförs återkommande risk och sårbarhetsanalyser (RSA) i syfte att minska samhällets sårbarhet och öka förmågan att hantera kriser. Verktyget är en handbok som beskriver

hur klimatanpassning kan integreras i kommunala RSA processer genom att ta hänsyn till nya, eller förvärrade, klimathändelser, bedöma konsekvenserna av dem och värdera kort och långsiktiga åtgärder. Handboken vänder sig i första hand till kommunala säkerhetssamordnare eller motsvarande som ansvarar för RSA processen. Vi har testat verktyget i Landskrona. Andra metoder Inom delprojektet Strategisk klimatanpassning hade vi redan från början tankar om att utveckla metoder för hur man kan öka medvetenheten om vikten av att börja klimatanpassa samhället hos kommunernas tjänstemän och politiker. Metoden Workshop för politiker och tjänstemän har vi utvecklat ur dessa tankar. Vi insåg också ganska tidigt att det fanns intressanta metoder utvecklade av andra än Climatools som vi också borde titta på. I England har man kommit längre med klimatanpassning än vi har i Sverige, och där har vi hittat flera intressanta arbetsmetoder som vi har tagit del av, bland annat genom den studieresa vi var på hösten 2010. I England har man arbetat en hel del med riskhantering, och det har vi tagit till oss och testat integrerat med Climatools verktyg, som ett sätt att arbeta med klimatanpassning i svenska kommuner. Workshop för politiker och tjänstemän I nära samarbete med uppdragsgivaren genomförs en workshop med föreläsningar varvat med reflektion och diskussion. Se bilaga 2 och pilotprojekt i Helsingborg nedan. Risker och möjligheter Risker och möjligheter som klimatförändringarna för med sig lyfts fram och analyseras med traditionellt riskhanteringsverktyg, tillsammans med Climatools scenarioverktyg. Se bilaga 3 och pilotprojekt i Kristianstad nedan. Pilotprojekt Inom ramen för utvecklingsprojektet kring klimatanpassning har vi genomfört fem pilotprojekt. Botkyrka I Botkyrka genomfördes tester med scenarioverktyget och hållbarhetsanalys, Susanna Bruzell och Robin Svensén deltog. I maj 2010 träffade Susanna Bruzell tillsammans med Henrik Carlsen, Maria Vredin Johansson och Karin Edvardsson Björnberg från Climatools Gunilla Isgren och Lars Olsson från Botkyrka kommun. Gemensamt beslutades att använda vattentäkten Tullinge som fallstudie. Tullinge vattentäkt och vattenverk används för delar av Botkyrka kommuns ordinarie vattenförsörjning, men den utgör också reservvattentäkt om den ordinarie vattenförsörjningen i andra delar av kommunen eller angränsande kommuner slås ut. Botkyrka står inför alternativet att lägga ned Tullinge och ansluta sig helt till Stockholm vatten och Mälaren, som en stor del av Stockholms befolkning försörjs av. Nära 2 miljoner är beroende av sjön för sitt dricksvatten, och med

framtida klimatförändringar blir sjön alltmer sårbar. Samtidigt finns inte tillräckligt med reservvatten om Mälaren slås ut, vilket gör alla alternativa vattenresurser (exvis. Tullinge) i länet värdefulla både idag och i framtiden. Botkyrka kommun ser också vattentäkten Tullinge som en värdefull resurs. Det finns även andra intressen i närheten av Tullinge vattentäkt som innebär konflikter, täktverksamhet i samma ås som vattentäkten, industrier, stora vägar och järnvägar samt bebyggelse. Syftet med fallstudien var att identifiera de huvudsakliga miljömässiga, sociala och ekonomiska konsekvenserna av åtgärder för att klimatanpassa Tullinge vattentäkt. Detta skulle göras genom att via scenarioverktyget skapa tre möjliga framtider i vilka konsekvenserna för klimatanpassning skulle utvärderas med hållbarhetsverktyget. Arbetet skedde i nära samarbete med Climatools forskare. Då det var första testet av verktygen krävdes mycket förberedande arbete innan de två workshoparna kunde genomföras. Efter bakgrundsarbete och planering under hösten genomfördes den första workshopen 10 december 2010. Workshopen syftade till att identifiera omvärldsfaktorer för att skapa scenarier. Deltagare var ett antal personer från olika förvaltningar inom kommunen. Workshopen följdes av back officearbete av Henrik för att skapa scenarierna. På arbetsmöten med Climatools och Tyréns diskuterades arbetet med att ta fram scenarierna och scenariernas utformning. På mötena förbereddes även den andra workshopen. Workshop II genomfördes 28 januari, med syfte att använda hållbarhetsverktyget. Mot bakgrund av scenarierna, som visade olika framtida socioekonomiska samhällen under olika klimat, utvärderades framtagna åtgärder för att skydda vattentäkten med hållbarhetsverktyget. En kostnadsnyttoanalys togs fram för de olika åtgärderna som utvärderades. Det visade på att vattentäkten var värd att skydda. Tyréns var tyvärr inte så involverade i detta, men har tillgång till underlagsmaterialet. Arbetet har sedan sammanfattats i en vetenskaplig artikel av Climatools: Scenarios and Sustainability: a Swedish Case Study of Adaptation Tools for Local Decision Makers. Bakgrund och det inledande arbetet finns också beskrivet i ett internt PM till Konjunkturinstitutet Kommunal klimatanpassning: en fallstudie av Tullinge vattentäkt i ett förändrat klimat. Erfarenheter Sammanfattningsvis kan sägas att arbetet var väldigt lärorikt, både i att utforma workshops och att arbeta med verktygen. Slutresultatet blev möjligen inte så starkt som vi hade hoppats, men lärdomarna från detta hjälper oss i framtida användning av verktygen. Deltagarna var nöjda med de två workshopsen enligt utvärderingarna och uppskattade de diskussioner som följde under mötena. Lars, som är planeringschef, ansåg att hållbarhetsanalys främst lämpar sig när man står inför stora strategiska beslut och inte i planprocesser. Vad Tyréns fick ut av det Vi fick en bra bild av hur verktygen kan användas och värdefulla erfarenheter då vi arbetade nära forskarna. Utan dessa erfarenheter hade det varit svårt att använda scenarioverktyget och möjligen

också att se hur test av hållbarhetsverktyget kan se ut. Vi fick också en bra inblick i tankarna bakom verktygen och hur man teoretiskt bör tänka. Vi fick också en bra kontakt med Botkyrka och en del marknadsföring då testet bland annat presenterades på ett seminarium som Länsstyrelsen i Stockholm anordnade. Helsingborg En halvdags workshop genomfördes i syfte att öka medvetenheten om klimatförändringarna samt viljan och förståelse för stadens arbete med klimatanpassning. För Tyréns del var detta intressant inom ramen för strategisk klimatanpassning. Hypotesen var att för att få igång ett engagemang räcker det inte att informera, t.ex. genom föreläsningar, utan man måste ge tillfälle till reflektion hos deltagarna. Upplägget på workshopen utgick ifrån föreläsningar varvat med reflektion. Maria Larsson var moderator och övningsledare. Nästan 90 tjänstemän och politiker deltog. Föreläsningarna handlade om: 1. Vilka händelser har redan inträffat och vad fick de för konsekvenser? Maria Larsson inledde med en kort film med ihopklippta nyhetsreportage från tidigare väderhändelser. Dessutom föreläste en från Räddningstjänsten som hade erfarenhet från en översvämningskatastrof i Värnamo. 2. Senaste nytt om klimatförändringar. Föreläsare: Sten Bergström från SMHI 3. Klimatanpassning regionalt hur jobbar länsstyrelsen? Föreläsare: Länsstyrelsen

4. Klimatanpassning lokalt vad är på gång och vilka konkreta åtgärder skulle kunna vidtas för att minska sårbarheten för klimatförändringarna? Föreläsare: Tjänstemän från VA, hamnen och stadsbyggnadskontoret samt konsult från White arkitekter. 5. Klimat och samhällsekonomi. Föreläsare: Tjänsteman från kommunledningskontoret 6. Att fatta beslut under osäkerhet. Föreläsare: Tyréns Föreläsningarna varvades som sagt med reflektionsövningar som Maria Larsson höll. Exempel på frågeställningar: Hur väderkänslig är den verksamhet som jag ansvarar för? När behöver min verksamhet börja klimatanpassa sig? Hur långt i framtiden har jag ansvar? Hur ska man finansiera klimatanpassningen? Hur ska kommunen arbeta vidare med klimatanpassning? Erfarenheter Upplägget och genomförandet av workshopen fungerade mycket bra. Vi fick många positiva kommentarer direkt på plats, och kommunens tjänstemän har i efterhand fått fler. Maria Larsson ringde upp några av deltagarna för uppföljning efteråt, och de var också positiva. Kommentarer: Bra med korta inslag, man tvingas dra ut essensen i budskapet Bredden i föredragen tar bort känslan av att man ropar på vargen Kul med stort deltagande, stort engagemang Kul med inspel med frågor, bra att några fick komma till tals. Reflektionsövningar gav bra tempoväxling Annorlunda och kul grepp, pedagogiskt intressant (biträdande kommunikationsdirektör) Det ni har gjort nu är att ni har spridit ansvaret (avdelningschef) Det bästa jag har varit med om på länge (kommunalråd) Flera har lyft fram att det borde finnas tid för frågor. Det var så späckat schema så det hanns inte med. Det var flera föreläsare från kommunen som hade 10 minuters inlägg. Innan workshopen hade de samkört sig och berättat för varandra vad de tänkte säga. Det gjorde att de kunde koppla till varandra och att upprepningar undveks. Maria hade också pratat med flera av dem i förväg för att kunna koppla reflektionsövningarna till föreläsningarna så bra som möjligt. Vad Tyréns fick ut av det Vi fick bekräftat att det är bra att varva föreläsningar med reflektion. Upplägget för dagen har gjorts om till ett koncept som kan säljas till andra kommuner, se produktblad bilaga 2. Den korta filmen som visades i inledningen är användbar i många sammanhang för att leda in tankar och diskussioner i rätt riktning. Den har använts som inledning vid t.ex. workshoparna i Kristianstad

och då vi i olika sammanhang berättat om projektet externt och internt. Den har också lagts ut på TyrNet. Kristianstad Vi ville testa en metod för hantering av risker och möjligheter med klimatförändringar. I testet ingick att testa Climatools verktyg Socioekonomiska scenarier. Kristianstad kommun ville belysa några av de konsekvenser som klimatförändringarna för med sig som man bör ta hänsyn till vid fysisk planering i Kristianstad framöver. Slutresultatet skulle kunna användas som underlag till framtida fortsatt arbete med den fördjupade översiktsplanen samt som underlag och stöd i detaljplaneprocesser. Ca 30 personer deltog, mest från olika förvaltningar men även från Region Skåne, Kristianstad högskola och den lokala FN föreningen. En lärare och en elev från en gymnasieskola var också med. En klassisk riskhanteringsmetod, grovriskanalys, användes för att studera vilka risker och möjligheter ett förändrat klimat kan innebära för Kristianstad, med fokus på fysisk planering. Riskerna värderades och åtgärder för att hantera riskerna och möjligheterna togs fram. Diskussionerna fördes utifrån följande variabler: Två extrema väderhändelser (värmebölja och mycket stor nederbörd) och ett förändrat medelvärde (höjd havsnivå) Två socioekonomiska scenarier Tre visioner ur den fördjupade översiktsplanen (FÖP) för Kristianstad 2020 De socioekonomiska scenarierna togs fram i förväg med en för workshop med några kommuntjänstemän samt litteraturstudier som underlag. De visioner ur FÖP som diskuterades var: Effektivt marknyttjande Bostäder i relation till vattenriket Förslag till utvecklad grönstruktur På för workshopen diskuterades också vilken riskacceptans som skulle vara utgångspunkten för diskussionerna i workshopen. Ca två veckor efter den stora workshopen hade vi ett slutmöte med fyra tjänstemän från kommunen, dels för att vi från Tyréns skulle få ytterligare feedback och dels för att de skulle kunna diskutera hur de ville gå vidare. Erfarenheter Utvärderingen visade att deltagarna var genomgående positiva till workshopen. De flesta trodde att resultatet skulle kunna användas ganska mycket i fortsatt fysisk planering, under förutsättning att politikerna accepterar att man måste arbeta med hänsyn till att klimatet förändras. Angående metoden kunde vi konstatera att upplägget var lite väl komplext för att klaras av på så kort tid. Vi tyrénare hade ett eget utvärderingsmöte, och enades där om hur vi kan förenkla metoden till nästa gång. Materialet som vi hade gjort som underlag till grupparbetena fungerade bra, men bör kompletteras med en bra karta, gärna från översiktsplanen.

Slutmötet var väldigt uppskattat. De tyckte att alla som var med på workshopen borde ha varit med på slutmötet också, för det kändes bra att få knyta ihop säcken. Tre av dem som var med på slutmötet var med både på förmötet och workshopen. De tyckte att det var värdefullt att vara med hela vägen. Alla fyra var överens om att det är bra med scenarier och att det är bra om tjänstemännen är med och tar fram dem. De uppskattade att träffa kollegor från andra förvaltningar och diskutera strategiska frågor. Det var också bra att det var folk utanför den kommunala organisationen med på workshopen, det hade gärna fått vara fler, t.ex. från finans och försäkringssektorn. Länsstyrelsen hade också gärna fått vara med. Vad Tyréns fick ut av det Vi fick testa scenarioverktyget själva utifrån Climatools handledning och stöd, och utifrån erfarenheterna från Botkyrka. Att arbeta med riskhanteringsverktyg verkar vara en bra metod, och med erfarenheterna från Kristianstad i bagaget kan vi genomföra ett bra uppdrag för en beställare i skarpt läge. I sin omarbetade version tror vi att hela konceptet kan fungera mycket bra. Landskrona Landskrona kommun har under 2011 använt sig av ett utkast utav Climatools verktyg Vägledning för integration av klimatanpassning i kommunala risk och sårbarhetsanalyser. Tyréns har varit behjälpliga under testperioden, dock har kommunen på egen hand utfört arbetet. Landskrona har valt att tillfoga särskilda klimatscenarier till sin risk och sårbarhetsanalys (RSA). Tillvägagångssättet har varit att separat, i en bilaga till RSA, ta fram de extraordinära väderhändelser (scenarier) som på grund av klimatförändringar ska ingå i RSA. Tyréns har enbart varit involverade i det arbete som lett fram till beskrivning av ett antal klimatrelaterade scenarier, d.v.s. inte i hela RSAprocessen. Landskrona kommun har gjort ett metodiskt och noggrant arbete med framtagande av klimatscenarier. Kommunen har strukturerat sitt arbete enligt följande: 1. Framtagande av kommunens sårbarhet i dagens klimat. (Lokal klimateffektprofil, LCLIP) 2. Kommunenens sårbarhet i ett framtida klimat (kartering av framtida klimat samt skillnad gentemot idag). 3. Urval av relevanta väderhändelser. 4. Beskrivning av klimatrelaterade scenarier. Arbetsgången följer en tydlig struktur, redovisningen är av mycket god kvalité och urvalet av scenarier (resultatet) är tydligt motiverat. Erfarenheter Climatools handbok har bidragit till att ta fram Landskronas klimatrelaterade scenarier. Handboken utgör ett bra underlag för att lära sig mer om ett klimat i förändring samt om risk och sårbarhetsanalys. Flertalet bra tankar redovisas i denna skrift. Handboken, i sin utkastversion, saknar dock en tydlighet (röd tråd) samt en del viktiga byggstenar. En del av detta har tydliggjorts när kommunen frågat efter stöd, exempelvis med att arbeta fram scenarier. Utifrån erfarenheterna i Landskrona har Climatools omarbetat handboken en del.

Vad Tyréns fick ut av det Nyttan för Tyréns har varit att se hur ett praktiskt resultat (de framtagna klimatscenarierna) kommit ur en ganska teoretisk och faktaorienterad handbok. Landskronas arbete utgör ett mycket gott, kompletterande exempel att använda tillsammans med handboken för att visa vad som kan tas fram med dess hjälp. Vi bedömer att det krävs ett ganska omfattande arbete för att nå från handbok till resultat, där Tyréns antingen kan vara utförare eller stödjande resurs. Sala I Sala testades Hållbarhetsverktyget på ett område som ingår i den fördjupade översiktsplan som håller på att tas fram för Sala. I arbetsmaterialet till planen anges två olika sätt att använda det aktuella området som i dag är parkmark: förädla parken eller bygga bostäder. Kommunen utreder också dessa två alternativ parallellt i nuläget. Susanna Bruzell och Robin Svensén deltog från Tyréns och testet genomfördes utan Climatools direkta medverkan. De två alternativen är inte konkreta klimatanpassningsalternativ, men då det är ett vattennära grönområde i en stad som möjligen tas i anspråk finns det tydliga effekter som kan uppstå i ett förändrat klimat. De två markanvändningarna får olika konsekvenser, positiva och negativa, och är olika robusta utifrån ett klimatanpassningsperspektiv. Tyréns träffade Sala under våren 2011 och kom fram till att testa hållbarhetsverktyget. På grund av personalförändringar och att planprocessen kraftigt drog ut på tiden blev verktygstestet försenat. Efter höstens diskussioner togs ett underlag och checklistor för de två alternativen fram och skickades i januari 2012 ut till personer från olika förvaltingar inom kommunen. Deltagarna fyllde i checklistorna och skickade dessa till Tyréns. Vi sammanställde resultaten och påbörjade en kostnadsnyttoanalys (CBA). Sammanställningen av konsekvenserna och den ekonomiska analysen presenterades för deltagarna i februari 2012. Ungefär 10 personer från kommunen deltog i mötet/workshopen. Under mötet gicks konsekvenserna igenom och diskuterades. Det var skilda åsikter bland deltagarna avseende om man bör bygga bostäder eller satsa på parken, så det blev livliga diskussioner. Även den ekonomiska analysen presenterades och diskuterades. Kommunen var väldigt intresserade av att värdera parken och gröna värden som i vanliga fall inte beskrivs i pengar och därmed inte ges lika mycket vikt. Tanken var att under workshopen också diskutera målkonflikter, men de livliga diskussionerna kring konsekvenser och ekonomi av de två alternativen ansågs då vara viktigare och målkonfliktsanalysen genomfördes därför inte. Det förberedda materialet gavs till Sala för eventuell fortsatt hantering. Vid slutdiskussionen med kommunen sade de att det var ett nyttigt test och att många konsekvenser framkommit som kommer att tas med i det fortsatta arbetet. Den ekonomiska analysen är tankeväckande, men kan vara svår att använda då den fortfarande är på en grov nivå. De tyckte att det gick bra att fylla i checklistorna och med sin erfarenhet tyckte de att det var bättre än att fylla i det vid en workshop. Dock tappade man lite engagemang och det var tidskrävande att göra det själv.

Tyvärr hade Sala inga konkreta åtgärder eller fall framtagna till verktygstestet, till följd av sin försenade planprocess. Detta sänkte testets resultat, men gav ändå värdefulla erfarenheter både för oss och för dem. Erfarenheter Det konkreta fallet hade behövt vara mer konkret för att få ett riktigt bra resultat, vilket både vi och deltagarna var medvetna om. Trots detta såg de, enligt utvärderingen, en klar nytta av testet och verktyget i samhällsplaneringen. Enligt utvärderingen såg de att verktyget kan hjälpa till att få bra beslutsunderlag som lyfter många aspekter och skapar diskussion. Vi kan nu också se en bredare användning av verktyget än bara konkreta klimatanpassningsåtgärder, det är även lämpligt att använda i t.ex. en planprocess eller i arbetet med hållbar stadsutveckling. Verktyget är inte låst till klimatanpassningsarbetet. Vad Tyréns fick ut av det Genom testningen fick Tyréns erfarenheter i hur verktyget kan användas på olika sätt, då processen var annorlunda här mot i Botkyrka där allt utgick från workshops. Vi lärde oss i vilka skeden verktyget kan användas; Climatools tanke är att det ska användas till konkreta klimatanpassningsåtgärder men genom testet i Sala fick vi också se att det mycket väl kan användas tidigt i en planeringsprocess, så länge man har tydliga scenarier/åtgärder man tittar på. Tidigt i planeringsprocessen passar det främst att använda konsekvensidentifieringen och målkonflikter. Den ekonomiska analysen kräver mer detaljerat underlag. Vi fick också en god inblick och erfarenhet av arbetet med kostnads nyttoanalyser. Under testet har även forskaren Maria Vredin Johansson kontaktats för att diskutera vissa frågor. Trots att målkonfliktsanalysen inte genomfördes till fullo fick vi en bra bild av syftet och tanken med att studera målkonflikter genom förberedelserna. Climatools genomförde under hösten 2011 ett test i Helsingborg och resultatet sammanfattades i en rapport som studerades i Salatestet och som var värdefull för att förstå syftet med målkonflikter. Studieresa till England Deltagare Maria Larsson, Susanna Bruzell, Cecilia Sandström, Robin Svensén, Ann Christin Sundahl och Solveig Heikki. Resans program 15 nov Heldag i Oxford: Förmiddag: UKCIP (United Kingdom Climate Impact Programme) utbyte av tankar och erfarenheter. Eftermiddag: Oxfordshire County Council Risk assessment, Property services, LCLIP, vulnerability, buildings, estate, costs 16 nov Förmiddag: Arup ett konsultföretag som har jobbat med BACLIAT, UKCIP:s företagsverktyg. Eftermiddag: Environment Agency London River Action Plan

17 nov Förmiddag: City of London Corporation stakeholder engagement Eftermiddag: Utvärdering Sammanfattning Alla deltagarna var nöjda med studieresan och studiebesöken. Bredden på besöken erbjöd något för alla. Vi fick mycket bra input, bekräftelse att vi är på väg åt rätt håll och även många idéer och inspiration till hur vi skulle arbeta vidare inom projektet och med klimatanpassning på Tyréns. Några saker blev tydliga för oss under resan: Riskhantering är ett bra sätt att arbeta med klimatanpassning. Det är ett sätt att tänka som både offentlig och privat verksamhet känner igen. Det spelar också på den egna nyttan. This is not about beeing good, som en som vi besökte uttryckte det. Flera av UKCIP:s verktyg är mycket mer konkreta och direkt användbara än vi kunde se att Climatools verktyg skulle bli. UKCIP har också tänkt mer i processer än Climatools, från LCLIP (lokal klimateffektprofil) till Actionplan. Vi skulle kunna arbeta mer direkt med företag och företagsekonomiska konsekvenser. Det kan vi erbjuda kunder även om vi inte har med det i utvecklingsprojektet. UKCIP, Oxford, 15/11 förmiddag Cecilia Sandström antecknade Vi tog tåget mot Oxford från London, och efter en äventyrlig resa med en hel del springande på perronger så ankom vi till en mycket vacker universitetsstad. Sammanfattning och egna kommentarer UKCIP:s vertyg tycks vara mycket väl lämpade att använda även i Sverige, och verktygen synes vara gedigna. Dessutom är de testade och därefter justerade. De, liksom vi, har insett fördelen med att använda existerande arbetsmetoder och processer, såsom riskhantering. De har, efter genomförda tester, inte funnit anledning att justera detta angreppssätt. Det tar lång tid att använda verktygen. Detta innebär att ett eventuellt uppdrag bör begränsas till vägledning etc, vilket också är det sätt vi vill arbeta på. Genomförandet måste till stor del ske inom verksamheten. Genom studiebesöket fick vi översiktlig förståelse för frågeställningarnas historik och nuläge, vilket var nyttigt, inte minst för de övriga studiebesöken. Det nyliga regeringsbytet har förändrat förutsättningarna för klimatanpassningsarbetet i England en hel del. Det är inte samma tryck som tidigare. Oxfordshire county council, 15 nov eftermiddag Maria Larsson antecknade Vi träffade Darrell Marchand och Susie. Darrell jobbar som energy manager, Susie jobbar bland annat med ett klimatteam som arbetar både med klimatanpassning och minskade utsläpp av växthusgaser.

Oxfordshire county council har bland annat ansvar för skolverksamheten i området, och även räddningstjänsten. Sammanfattning LCLIP är en bra metod för att skapa insikt och kunskapsunderlag. Svårt ändå att få alla att engagera sig. Adaptation Wizard kan troligen vara användbar. Oxford County Council har arbetat på ett liknande sätt. Bra att arbeta i ett team med bred representation. Om man ska lyckas med energieffektivisering och andra insatser som ger lönsamhet på sikt måste de ekonomiska systemen stötta det. Riskperspektivet är en bra utgångspunkt för att skapa engagemang. Utbildning är också viktigt. Viktigt med resurser för arbetet, väldigt bra om någon kan sättas in som extra resurs åtminstone under en period. Värmeböljor är redan ett problem i England och man ser betydligt allvarligare på den aspekten av klimatförändringarna där än i Sverige. Arup, 16 nov Susanna Bruzell antecknade På tisdagsförmiddagen träffade vi Arup, ett konsultbolag som finns över hela världen. Arup startade 1947, är idag ca 3 500 anställda i Storbritannien och ca 10 0000 i världen. Arup har samma verksamhetsområde som Tyréns, och har en liknande uppbyggnad och ägandeform. Sammanfattning Arup har haft ett projekt i Northeast England för att titta på hur regionens ekonomiska förutsättningar kan förändras i ett förändrat klimat. I rapporten ingår både minskade utsläpp och klimatanpassning. Projektet pågick i ungefär 1 år med en budget på ca 1 miljon kr (100 000 pund). För klimatanpassning har arbetet gjorts i tre steg. Climate change risk assessment till 2050 Ekonomisk analys av att inte anpassa samhället Kostnad att anpassa samhället Det var ett väldigt bra studiebesök som kan ge bra kontakter för framtida projekt. Vi har fått bra förslag på hur man kan jobba systematiskt och även förenklat. Det var intressant att se hur långt man kommer på de tidsramarna och de pengarna. Rapporten ger bra uppslag inför framtida marknadsföring. Studiebesök på Environment Agency, 16 nov Ann Christin Sundahl antecknade Vi besökte Environment Agency den 15 november 2010 och träffade Dave Webb och hans kollega.

De berättade om London River Action Plan och Green Roof Tool Kit. Dessutom gjorde vi en rundvandring och tittade på två olika åtgärder som genomförts i Themsens avrinningsområde och ett besök på kommunens förråd där man anlagt gröna tak. London River Action Plan Det senaste århundradet har Themsen förbättrats på många sätt. Mycket återstår dock att göra speciellt avseende alla biflöden som är kraftigt modifierade med kulvertar eller betongkanaler. Klimatförändringarna och behovet av mer hållbara strategier för stadslivet ställer krav som innebär att översvämningsrisker måste kunna hanteras samt att växters och djurs livsmiljöer ska främjas. Det finns även ett krav genom EUs ramdirektiv för vatten att alla vattenförekomster ska uppnå god status till 2015. Detta har resulterat i att Environment Agency, Greater London Authorities och andra Naturvårdsorganisationer gemensamt har tagit fram London River Action Plan. Green Tool Kit Det är verktyg som utvecklas av DEFRA med syftet att få fler att anlägga gröna tak. Målsättningen är att öka kunskapen om gröna tak genom information, publikationer och rådgivning. Syftet med de gröna taken är till stor del biologisk mångfald, men de är även bra på att fördröja dagvatten. City of London, 17 nov Robin Svensén antecknade 800 år gammal organisation. Gör lite av varje, men city i detta fallet är innerstan, cbd, till skillnad från gla, greater london asociation. Delvis skattefinansierad delvis privatfinansierad via fd kommersialisering o trustfund. Tankar från mötet Det känns som att CoL hade kommit ganska långt i vissa frågor. Kommunerna vi kommer jobba med har inte har kommit lika långt och då kan vi i egenskap av konsulter hjälpa dom att bli mer som CoL. Deras Self Assessmentlist kändes som en bra utgångspunkt vid klimatinventering eller som del i en LCLIP. Dvs om man utvärderar vad som hänt i väderväg kanske man även bör utvärdera vad som redan gjorts i adaptationväg. Här fanns det konreta bocka i frågor som vi bara kan Svenskifiera för att passa våra kommuners process och handlingar. De nyttjar UKCIPs betygskala som baseras på var i processen man är snarare än på andra mätbara data. Jag är inte helt 100% säker på att jag tycker att det är rätt sätt att betygssätta, men jag förstår problematiken med att betygssätta efter andra kriterier. Jag tycker det framgick på detta möte, som på nästan alla möten vi var på, att adaptation skiljer sig från många andra miljöåtgärder då man kan prata om det på ett språk som stakeholders (företag) pratar risk management. Företag skall ej satsa på adaptation för någon annans skull än sin egen och med dessa argument är det lättare att engagera dem.

Klimatanpassning på Tyréns Vi kan hjälpa kunder med ett strategiskt klimatanpassningsarbete, och det är där vi har ett försprång gentemot andra konsulter i och med vårt utvecklingsprojekt. Vi ska inte sälja specifika verktyg, utan att vi kan hjälpa till som processledare eller med klimatsupport, eller vad man nu vill kalla det. I det kan vi använda såväl egna metoder (workshop för ökat engagemang samt hantering av risker och möjligheter) som verktyg från Climatools, UKCIP och Centrum för klimatpolitisk forskning. Vi kan också sälja mer teknisk kompetens, som t.ex. dagvattenhantering, vattenplaner m.m. Inom Tyréns bör vi också vara duktiga på att tänka klimatanpassning när vi projekterar vägar, järnvägar och byggnader. Climatools verktyg passar inte att använda i projekteringsuppdrag och vi har inte heller tagit fram några sådana verktyg. Strategisk klimatanpassning Vi erbjuder kommunerna hjälp med att strukturera sitt klimatanpassningsarbete och arbeta strategiskt enligt följande: Öka medvetenheten och viljan, t.ex. genom nedanstående workshop, seminarier, dialogmöten e.dyl. Se bilaga 2 och pilotprojektet i Helsingborg Organisation och projektförutsättningar Risker och möjligheter se bilaga 3 och pilotprojekt i Kristianstad Val av lämpliga åtgärder hållbarhetsverktyget Klimatanpassningsplan, checklistor e.dyl. Se även bilaga 1. Samhällsplanering Samhällsplanering är det område som troligen är mest akut för många kommuner att börja klimatanpassa. En hel del av det som nämns ovan inom strategisk klimatanpassning kan användas när man t.ex. arbetar med översiktsplaner eller detaljplaner, framför allt Öka medvetenheten och viljan samt Risker och möjligheter. Man kan också tänka sig att man testar olika strategiska val med hjälp av verktyget Hållbarhetsanalys, t.ex. när det gäller förtätning av städer. Risk och sårbarhetsanalys Vi kan vara ett stöd för kommunerna i att få in klimatanpassningen i risk och sårbarhetsanalyserna, ungefär som det utvecklingsprojekt vi genomförde i Landskrona. Se även bilaga 3 och pilotprojektet i Kristianstad.

Användbart material Nedanstående dokument finns i uppdragsmappen. Climatools verktyg Socioekonomiska scenarier Vägledning hållbarhetsanalys o Exempelfil CBA (excel) o Exempel Identifiering (excel) o Exempel Målkonfliktsanalys (excel) Vägledning RSA o Klimat RSA (excel) LCLIP Mediainventering o Att avgränsa och förankra arbetet med en lokal klimateffektprofil o Att göra en mediainventering för en lokal klimateffektprofil o Att göra intervjuer för en lokal klimateffektprofil o Att kommunicera en lokal klimateffektprofil Checklista vård och omsorg Vägledning beredskap för värmeböljor Vägledning dricksvatten Övriga rapporter A changing climate for business Adapting to climate change: a checklist for development Adapting to Climate Change: Local areas action Adapting Urban Open Spaces Business Adaption Final Report City of London Climate adaptation: Risk, uncertainty and decision making Climate change adaptation Climate change adaptation good practice Climate Change Adaptation by Design Costing impacts guidelines Costing the impacts of climate change in the UK Development and flood risk Engelsk klimatenkät Extremt väder i Landskrona Lokal klimateffektprofil Is your business at risk of flooding? Klimatanpassning i planering och byggande analys åtgärder och exempel, Boverket 2010 Klimatförändringar dags att anpassa sig, Region och trafikplanekontoret Stockholms län Köpenhamns klimatanpassningsplan, 2011 New Spitalfields Wholesale Market Oxfordshire beskrivning av deras klimatanpassningsarbete Projekt Klimatanpassa Sundsvall Samhällsekonomiska värderingar av hälsoeffekter

Stigande vatten en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden, Länsstyrelsen i Västra Götaland och Värmlands län, 2011 Hemsidor www.climatools.se www.klimatanpassningsportalen.se http://www.ukcip.org.uk/ Presentationer Diverse power point presentationer finns från olika tillfällen då vi presenterat projektet. Marknadsföringsmaterial Följande material är framtaget: Strategisk klimatanpassning (produktblad), bilaga 1 Workshop om klimatanpassning (produktblad), bilaga 2 Risker och möjligheter (produktblad), bilaga 3 Information om utvecklingsprojektet (informationsfolder) Botkyrkatestet (referensblad) Film med nyhetsklipp (2,5 min om olika extrema väderhändelser) Marknadsföring Vi har under projektets gång genomfört följande marknadsföringsinsatser: Aalborg en konferens om klimatanpassning och miljökonsekvensbeskrivningar, Susanna Bruzell representerade Tyréns. På konferensen presenterade vi en poster tillsammans med Climatools om testet i Botkyrka. Vid posterpresentationen fanns vi vid postern och presenterade arbetet. Skåne nordost Seminarium om klimatanpassning. Syftet med seminariet var att få till stånd ett samarbete mellan kommunerna om klimatanpassning. Maria Larsson var inbjuden att berätta om vårt utvecklingsprojekt. Bussrundtur i Skåne samarbetsprojekt mellan oss och Länsstyrelsen i Skåne. Vi började på Tyréns VR lab och åkte sedan ut till olika platser i Skåne där man redan genomfört åtgärder för att minska effekter av extremt väder. Två Tyréns projekt visades dagvattenhantering i Gyllins trädgård i Malmö och vallar mot översvämning i Kristianstad. Under bussturen hade vi programpunkter med föreläsning, diskussioner och värderingsövningar. Ca 45 personer deltog och vi fick mycket positiv respons på upplägg och genomförande. Kundmöten vid kundmöten i Karlshamns kommun, Lunds kommun, Växjö kommun och Boverket har vi berättat om vårt utvecklingsprojekt om klimatanpassning och vad vi kan hjälpa till med. Vid

kundmöten i Hässleholms kommun pratade vi mer specifikt om klimatanpassning och fysisk planering. Andra direkta kundkontakter telefonsamtal till Länsstyrelserna i Kalmar län, Kronobergs län, Norrbottens län, Stockholms län, Västmanlands län, Blekinge län och Hallands län samt telefonsamtal till ett flertal kommuner med uppföljande utskick av produktblad. Möte med Södertälje kommun om eventuellt pilotprojekt. Utskick av produktblad ett utskick planeras efter projektets slut till alla de personer som vi på något sätt har träffat på under projektet, med de produktblad som är listade ovan. Kristianstadregionens klimatallians vi har berättat om projektet och speciellt om studieresan till England och vårt besök hos konsultföretaget Arup. Diskussioner har sedan förts om möjligheten att göra en utredning om klimatförändringarnas konsekvenser för näringslivet i Skåne. Tyréns interna kompetensträffar ett mail skickades ut till berörda kompetenssamordnare, med erbjudande om att vi kunde komma och berätta om projektet och hur klimatanpassning kopplar till deras kompetensområde. Deltog på videomöte med Förorenad mark samt kompetensträff för Miljö & Klimat. Ett nytt mail har skickats ut till kompetenssamordnarna och det ska följas upp under våren 2012. Interna frukostmöten m.m. tillsammans med Climatools höll vi i ett frukostmöte på Tyréns kontor i Stockholm. Vi har också berättat om hur Tyréns kan arbeta med klimatanpassning på ett frukostmöte i Malmö, på ett fikamöte i Umeå och på ett lunchmöte i Kristianstad. Hemsida information om projektet har lagts ut både på Tyréns hemsida och på TyrNet. Climatools har berättat om vårt samarbete bland annat på seminarier om klimatanpassning som olika länsstyrelser har ordnat. Vi deltog på Climatools slutseminarium, som föreläsare på två av deras parallella verktygsseminarium (Hållbarhetsverktyget och Scenarioverktyget).