Tillsyn av scenutbildningar. inom Kompletterande utbildningar 2014

Tillsyn av scenutbildningar inom Kompletterande utbildningar 2014

Förord Myndigheten för yrkeshögskolan har tillsynsansvar för kompletterande utbildningar (KU). I denna rapport redovisas resultatet av de tillsyner vi gjort under 2014 på utbildningar inom dans, teater, musik och skrivande. Årets tillsyner är en del av flera års arbete med att systematiskt granska utbildningarna inom utbildningsformen. Tillsynerna har genomförts med inriktning mot ett utbildningsområde i taget. Under 2013 omfattade tillsynen högskoleförberedande konstnärliga utbildningar och under 2014 har till synen fokuserat på scenutbildningar och hantverksutbildningar. Vår erfarenhet visar att tillsyn har stor betydelse, inte minst eftersom de flesta utbildningar vi granskat inte haft tillsyn på lång tid eller inte alls. I stort sett alla utbildningar vi granskat har fått kritik, men vi ser också att skolorna visar förståelse för kritiken och relativt snabbt gör förändringar för att följa regelverket. Tillsynen bidrar till att utbildningarna sker så som avsikten är i regelverket. Att tillsyn genomförs och visar på resultat är en viktig del för att skapa förtroende för kompletterande utbildningar som utbildningsform. Förordningen för KU-utbildningar är nu på väg att fasas ut och utbildningarna kommer vid halvårsskiftet 2015 att övergå i antingen den nya förordningen för konst- och kulturutbildningar eller i yrkeshögskoleutbildningar. Jag hoppas att denna rapport kommer att vara till nytta i arbetet med att utveckla utbildningarna, både under deras sista tid inom KU och i sin fortsättning i nya former. Rapporten har sammanställts av Fabian Zäll, Mona Thuresson, Dan Andersson och Anna Haglund. Hässleholm i mars 2015 Christer Bergqvist Avdelningschef Myndigheten för yrkeshögskolan Diarienummer: MYH 2015/468 ISBN-nr: 978-91-87073-26-7

1 (19) Datum: 2015-03-02 Innehåll 1 Sammanfattning... 2 2 Förutsättningar för tillsyn av Kompletterande utbildningar... 3 2.1 Bakgrund... 3 2.2 Uppgifter och mål för tillsyn... 4 3 Så gjorde vi... 4 3.1 Utbildningsområden inom KU... 4 3.2 Urval av utbildningar för tillsyn under 2014... 5 3.3 Genomförande av årets tillsyner... 5 4 Granskningsresultat för scenutbildningar 2014... 6 4.1 Utfärdad kritik vid tillsynerna: Nästan alla får kritik... 6 4.2 Elevernas syn på sin utbildning: Stor nöjdhet... 7 4.3 Skolornas syn: Tillsyn utvecklar utbildningarna... 9 4.3.1 Syftet med tillsynerna är tydligt... 9 4.3.2 Bemötande: En bra relation mellan myndighet och skolor... 12 4.3.3 Tillsynen har betydelse, men skolorna kritiska till mängden kritik... 14 5 Blev det som vi ville? Kan det bli bättre?... 17 5.1 Uppfyller tillsynen sina mål?... 17 5.1.1 Följer utbildningarna reglerna?... 17 5.1.2 Utvecklas kvaliteten i utbildningarna genom tillsyn?... 17 5.1.3 Används statsbidraget på rätt sätt?... 17 5.2 Kan tillsynerna bli bättre?... 17 5.2.1 Kan vi bli tydligare?... 17 5.2.2 Kan bemötandet bli bättre?... 18 5.2.3 Kan tillsynerna bli effektivare?... 18 6 Enkla åtgärder för att göra rätt som huvudman... 19 6.1 Elevavgifter... 19 6.2 Förändring av utbildningarnas innehåll och mål... 19 6.3 Kursplaner... 19 6.4 Ledningens ansvar och kvalitetsarbete... 19 6.5 Antal elever... 19 6.6 Lärar- och handledarledd tid... 19

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 2 (19) 1 Sammanfattning Under våren 2014 har Myndigheten för yrkeshögskolan genomfört tillsyn på 37 utbildningar med inriktning mot scenkonst såsom musik, teater och dans, men även mot skrivande. Alla utbildningar utom en har fått kritik. De vanligaste områdena som fått kritik har varit brister i kursplaner eller brister i uppföljning och utvärdering. Andra områden som ofta fått kritik är elevavgifter och antagning. Alla identifierade brister har åtgärdats av utbildningarnas huvudmän. Myndigheten bedömer att tillsynerna har varit effektiva genom att identifiera brister och förbättra utbildningarna. Arbetssättet har fungerat väl i den meningen att skolorna har förstått hur vi arbetat och att skolorna uppger att de i stora drag varit nöjda med kontakten och bemötandet från myndigheten. Ett område som myndigheten däremot behöver se över är hur eller om kritik ska utfärdas till utbildningar som snabbt och lätt kunnat åtgärda brister. Huvuddelen av scenutbildningarna som haft tillsyn förväntas övergå till den nya konstoch kulturförordningen. Den kritik vi framfört är i huvudsak relevant även för utbildningarna efter övergången. Därför har vi valt att fortsätta med tillsyn kontinuerligt i väntan på att den nya förordningen träder i kraft, men med prioritering av kritikområden som förväntas vara aktuella även under den nya förordningen. I slutet av den här rapporten har vi tagit upp ett stort antal punkter som kan vara till hjälp för utbildningarnas huvudmän, att göra rätt från början. Punkterna är anpassade för den nya förordningen och kommenterar även skillnaderna. Tillsyn av scenutbildningar är en del av myndighetens arbete med att systematiskt granska samtliga utbildningsområden inom kompletterande utbildningar. Under 2013 granskades högskoleförberedande konstutbildningar och under hösten 2014 till våren 2015 granskas de hantverksutbildningar som förväntas övergå till den nya förordningen för konst- och kulturutbildningar 1 som ersätter KU-förordningen 2. Därmed är alla de tre största utbildningsområdena med utbildningar som får statsbidrag eller studiestöd granskade under perioden 2013-2015. Kvar att granska är huvudsakligen utbildningar som enbart står under statlig tillsyn och vissa områden med färre utbildningar så som reklam och media. 1 Förordning (2013:871) om statligt stöd för konst- och kulturutbildningar och vissa andra utbildningar. 2 Förordningen (2000:521) om statligt stöd till kompletterande utbildningar.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 3 (19) 2 Förutsättningar för tillsyn av Kompletterande utbildningar 2.1 Bakgrund Myndigheten för yrkeshögskolan har i uppdrag att genomföra tillsyn på yrkeshögskoleutbildningar, kompletterande utbildningar och tolkutbildningar. I Yrkeshögskoleutbildningarna och tolkutbildningarna ska vi också granska kvaliteten. I denna rapport berättar vi om våra erfarenheter från de tillsyner som genomförts under våren 2014 på kompletterande utbildningar. Syftet är att förbättra myndighetens tillsynsarbete och att huvudmän ska kunna använda rapporten för att identifiera områden inom sina egna utbildningar där de kan arbeta förebyggande. Kompletterande utbildningar består av privat anordnade utbildningar som i vissa fall får statligt stöd genom statsbidrag och studiemedel, men i andra fall bara får stöd genom att stå under statlig tillsyn. För att en utbildning ska kunna bli studiemedelsberättigad krävs att den är värdefull från nationell synpunkt. Om en utbildning anses särskilt värdefull kan den också få statsbidrag. Kraven för att en utbildning ska anses som värdefull eller särskilt värdefull har till stor del, men inte uteslutande, att göra med att utbildningen anknyter till det konstnärliga och kulturella området. Det kan vara att en utbildning bidrar till att bevara det svenska kulturarvet eller traditionell yrkeskunskap, men också till exempel att den tillgodoser behovet inom smala yrkesområden. De utbildningar som bara står under statlig tillsyn och inte får vare sig statsbidrag eller är studiemedelsberättigande har inte några krav på sig att de ska vara värdefulla ur nationell synpunkt. De utbildningar som ingår här styrs av en betydligt enklare reglering och kan ha vilken inriktning som helst. KU-förordningen håller nu på att fasas ut. Huvudmännen har under hösten 2014 ansökt om att få bli antingen konst- och kulturutbildningar eller yrkeshögskoleutbildningar. I denna rapport sammanställer vi resultatet av årets tillsyner av utbildningar med inriktning mot dans, musik, teater och skrivande. Med något enstaka undantag förväntas dessa utbildningar övergå till Konst- och kulturutbildningar. Vi menar att de synpunkter som myndigheten framför under tillsynerna till största delen även är relevanta för utbildningarna även efter att de övergått till den nya förordningen. De förbättringar som genomförs efter tillsyn är lika viktiga och värdefulla för utbildningarna efter övergången som för de utbildningsomgångar som nu går färdigt sin utbildning som KU-utbildningar.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 4 (19) 2.2 Uppgifter och mål för tillsyn I myndighetens regleringsbrev 3 finns det två mål upptagna för tillsynsverksamheten: Utbildningarna inom myndighetens ansvarsområde ska hålla en hög och jämn kvalitet. Utbildningarna ska följa regelverket. Utifrån regleringsbrevet har myndigheten satt upp tre mål för tillsyner och kvalitetsgranskningar 2014 4 : Utbildningarna ska följa regler och beslut. Vi ska bidra till att utveckla kvaliteten i utbildningarna, genom att regelverket följs. Statsbidragen som utbildningarna får ska användas på rätt sätt. Genom tillsyn kontrollerar vi att utbildningarna bedrivs som de ska, det vill säga att de följer regler och beslut och att statsbidraget används på rätt sätt. Det innebär att vi säkerställer att utbildningarna bedrivs på samma sätt som de beskrivs i den ansökan som ligger till grund för beslutet att ge statligt stöd till utbildningen. Utbildningarna ska också bedrivas på ett rättssäkert sätt gentemot eleverna. Vi informerar också om det regelverk som finns, så att det ska vara lätt för huvudmännen att göra rätt. På så vis bidrar vi till kvaliteten i utbildningarna. Däremot har vi inte som uppgift att granska vilken kvalité som utbildningarna uppnår, till exempel den konstnärliga kvaliteten i utbildningen, eller i vilken mån den i övrigt når sina utbildningsmål. I myndighetens tillsynsstrategi anges två viktiga avgränsningar 5 : Myndighetens tillsyn ska inte omfatta värdering av en enskild utbildnings måluppfyllelse. Denna avgränsning tolkas som att de delar av förordningen som avser utbildningens mål inte ska vara föremål för tillsyn. Däremot kan uppgifter om sakförhållanden på området vara värdefulla bidrag till förståelsen för hur utbildningen fungerar. Myndighetens tillsyn ska inte omfatta värdering av en enskild utbildnings kvalitet. 6 3 Så gjorde vi 3.1 Utbildningsområden inom KU En genomgång av alla KU-utbildningar visar att hantverksutbildningar är ett av de större utbildningsområdena. Vissa av utbildningarna är mycket korta, ner till en vecka, och finns hos en och samma huvudman. Av de längre utbildningarna på ett år eller längre är det vanligt att två utbildningar hänger ihop och omfattar första och andra året eller två olika inriktningar. Därför kan det ibland gå att genomföra tillsyn på två olika utbildningar samtidigt. Detta gäller om de liknar varandra avseende mål och genomförande, och när de delar lärare och lokaler. 3 Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Myndigheten för yrkeshögskolan. 4 Arbetsplan 2014 Avdelningen för Tillsyn och Kvalitetsgranskning 5 Tillsynsstrategi för myndigheten för yrkeshögskolan, diarienr YH 2012/1691. 6 Denna avgränsning tolkas som att bedömning endast ska göras i termer av godtagbar eller ej godtagbar i relation till efterlevnad av regelverket och av huvudmannens åtagande. Däremot kan uppgifter om kvalitet vara värdefulla bidrag till förståelsen för hur utbildningen fungerar.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 5 (19) Om man istället tittar på antalet huvudmän inom varje utbildningsområde, blir fördelningen jämnare. De flesta huvudmän återfinns inom hantverk, hälsa och kroppsvård, konst och scenutbildningar. Det är vanligt att en huvudman bara har utbildningar inom ett utbildningsområde. Utbildningsområdet hälsa och kroppsvård utmärker sig genom att mest omfatta utbildningar som bara står under statlig tillsyn. De får alltså inte statsbidrag och är inte studiemedelsberättigade. Hantverksutbildningarna är ofta kulturarvsbevarande. Konstutbildningarna utmärker sig genom att vara högskoleförberedande och genom att nästan alla utbildningar har statsbidrag. Scenutbildningarna är ofta yrkesförberedande. De flesta som utbildar sig inom till exempel dans går direkt ut i arbetslivet och inte till högskoleutbildningar. 3.2 Urval av utbildningar för tillsyn under 2014 Sedan 2013 har myndigheten arbetat utifrån att alla KU-utbildningar ska granskas vart femte år. Detta gäller oavsett vilken form av statligt stöd utbildningen får, d.v.s. om det har statsbidrag och/eller studiebidrag eller om de bara står under statlig tillsyn. Myndigheten har valt att genomföra tillsynerna för ett utbildningsområde i taget. KUutbildningar finns inom vitt skilda områden med olika villkor. Genom att tillsyna alla utbildningar inom ett utbildningsområde får vi ökad förståelse för utbildningarna i deras sammanhang. På så sätt ökar vi kvaliteten i de tillsyner vi genomför. Samtidigt kan vi lättare jämföra de olika tillsynerna. Under 2013 genomförde vi tillsyner på alla högskoleförberedande konstutbildningar. Under våren 2014 valde vi istället scenutbildningar, d.v.s. utbildningar inom dans, teater och musik. Även de få utbildningarna inom skrivande var med i urvalet. Sammanlagt fanns det 48 utbildningar inom området. Efter att vi sållat bort utbildningar som inte startat återstod 37 utbildningar. 3.3 Genomförande av årets tillsyner Tillsynen genomförs genom granskning av skriftligt material, telefonintervjuer och i vissa fall genom besök. Alla huvudmän skickade in en skriftlig redovisning med bland annat styrdokument och beslutsprotokoll. Vi genomförde också en elevenkät som används för att hitta områden där vi behöver ställa djupare frågor under tillsynen. 25 av utbildningarna valdes ut för besök. Besöken valdes ut för att få en spridning på olika huvudmän och inriktningar eller i något fall för att göra en fördjupad informationsinsamling på grund av identifierade problem. Om tillsynen genomförs med besök, träffar vi utbildningsledare, lärare och elever. Ofta är rektor, kvalitetsansvarig eller motsvarande också med. Vid telefonintervjuer sker dessa med utbildningsledare eller rektor och med en elevrepresentant och en lärare. Efter besöket eller telefonintervjuerna skriver vi en tjänsteanteckning och ett beslut. Beslutet kan innehålla kritik eller bara avsluta ärendet. Huvudmannen har också möjlighet att granska och lämna synpunkter på det faktaunderlag som ligger till grund för eventuell kritik. När vi hittar brister finns det två formuleringar i besluten utifrån hur allvarlig kritiken är, kritik och allvarlig kritik. Om huvudmannen får kritik ber vi normalt om en redovisning för hur bristerna åtgärdats. Myndigheten kan också lämna påtalanden i beslutet om saker som huvudmannen behöver hantera men som inte leder till kritik.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 6 (19) 4 Granskningsresultat för scenutbildningar 2014 4.1 Utfärdad kritik vid tillsynerna: Nästan alla får kritik Under våren 2014 gjorde vi regelbundna tillsyner på 37 utbildningar fördelade på 16 skolor. Av de 37 utbildningarna fick 36 kritik på sammanlagt 116 punkter. 25 av utbildningarna fick besök i samband med tillsynen, vilket är betydligt fler än året innan, då bara 5 av 32 tillsyner skedde med besök. Antal kritikpunkter vid 37 KU-tillsyner våren 2014: Uppföljning och utvärdering Det ska finnas en fastställd plan för uppföljning och utvärdering. Kursplaner Det ska finnas godtagbara kursplaner. Elevavgifter Elevavgiften ska vara skälig och stämma med den som godkänts av myndigheten. Plan för kompetensutveckling Det ska finnas en fastställd plan för kompetensutveckling. Urval/antagning Det ska finnas fastställda och godtagbara inträdesvillkor och urvalsgrunder. Godtagbar plan Det ska finnas en godtagbar plan för utbildningens innehåll och mål. Årselevplatser Antalet elever ska inte överstiga beslutet. Elevinflytande Utbildningen ska främja elevinflytande. Lärarledda timmar Antalet lärarledda timmar ska stämma med ansökan. Lokaler/utrustning Lokaler/utrustning ska vara ändamålsenliga. Betyg/intyg Eleverna ska få betyg eller intyg som beskriver innehåll och mål. Tilläggsbidrag Tilläggsbidraget ska användas enligt ansökan. 26 21 17 16 13 8 5 5 4 1 0 0 Jämfört med de tillsyner som genomfördes 2013 har vi utfärdat dubbelt så mycket kritik. Tillsynerna 2013 av 32 högskoleförberedande konstnärliga utbildningar resulterade i 1,7 kritikpunkter per utbildning medan årets tillsyner av scenutbildningar resulterade i 3,2 kritikpunkter per utbildning. Utredarna har gått igenom årets kritik och diskuterat vad orsakerna till det ökade antalet kritikpunkter kan vara. Vi är ense om att det inte finns något som tyder på att urvalet av utbildningar kan förklara ökningen sedan förra året. Det finns ingenting som tyder på att

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 7 (19) scenutbildningarna generellt skulle vara sämre på att följa regelverket än förberedande konstnärliga utbildningar. Istället ser utredarna förändringar i vår metod som troliga förklaringar till den ökade kritiken. Antalet utbildningar som fått besök i samband med tillsynen har ökat från 5 till 25. Erfarenheterna från 2013 visar att tillsynsbesök ger betydligt fler kritikpunkter, eftersom det ger en bättre kunskap om utbildningen och bättre möjlighet för utredarna att upptäcka och härleda brister. Genom att vi möter fler människor får vi också fler kontaktytor och större underlag för att hitta brister. Det kan handla om situationer där intervjuerna med elever och lärare visar på brister som inte synts i materialet som utbildningen skickat till oss inför tillsyn, men där vi genom uppföljande frågor vid besöket ändå kan kartlägga brister. Under 2014 har vi också haft fler ställningstaganden att luta oss mot vilket gjort att vi gett kritik i fler fall än året innan. Året innan fick utbildningar inte kritik om de rättade till enklare brister under tillsynens gång genom komplettering. Under 2014 har de fått kritik ändå, men utan åtgärdskrav. Syftet med detta har varit att synliggöra brister och utvecklingsområden. Brister i plan för uppföljning och utvärdering samt brister i kursplaner har varit den vanligaste kritiken med 26 respektive 21 utbildningar som fått kritik. Det innebär att 74 respektive 60 procent av utbildningarna får kritik på dessa områden. Det är också samma punkter som fick mest kritik förra året, då en tredjedel av utbildningarna fick kritik för bister i sin plan för uppföljning och utvärdering och hälften av utbildningarna fick kritik för kursplaner. Kritik avseende elevavgifter, lärarnas kompetensutveckling och urval och antagning har ökat kraftigt från förra året från att gälla enstaka utbildningar till att gälla mer än var tredje utbildning. Många utbildningar har höjt elevavgifterna utan att ansöka om det hos myndigheten. Tidigare har huvudmannen kunnat slippa kritik genom att göra en anmälan om detta i samband med tillsynen, men från i år ger vi kritik om elevavgiften skiljer sig från myndighetens beslut om avgiftens nivå. Vad gäller urval och antagning har vi arbetat fram ställningstaganden under året som gör att vi ger mer kritik på området. I fem fall har vi kritiserat elevinflytande. Två av dessa fall har gällt allvarliga brister och har följts upp under året. 4.2 Elevernas syn på sin utbildning: Stor nöjdhet Vi har genomfört elevenkäter på alla utbildningar som fått tillsyn. Sammanlagt har 575 av 824 elever svarat, vilket ger en svarsfrekvens på 70 procent. Syftet med enkäten är att få signaler om hur utbildningen fungerar och identifiera problemområden som vi behöver gå djupare in på vid tillsyn. Enkäten används inte för att dra direkta slutsatser under tillsynerna, utan som ett diskussionsunderlag. Skillnaderna mot förra årets enkäter som gick ut till 32 högskoleförberedande konstnärliga utbildningar är små. Den sammanvägda summeringen av alla områden vi frågar om i elevenkäten 2014 visar på en stor nöjdhet bland de 575 elever som svarat. De öppet formulerade svaren innehåller också många påståenden om att utbildningarna är mycket bra. Elevernas omdömen på de olika frågeområdena ser ungefär likadana ut båda åren, där uppföljning och kvalitetsarbete avviker negativt. Området innehåller frågor om utvärderingar, återkoppling av dessa och om hur synpunkter som kommer fram i utvärderingarna tas till vara. Utbildningen ska ha en fastställd plan för uppföljning och utvärdering. Utredarnas erfarenhet tyder på att de lägre siffrorna beror på att strukturerna för kvalitetsarbete faktiskt är svaga i många av utbildningarna och att det finns ett lågt medvetande om vad systematiskt kvalitetsarbetete är. Kvalitetssäkringen av

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 8 (19) utbildningarna är ofta informell och saknar strukturerade och systematiska inslag. Brister i detta har varit den enskilt vanligaste kritiken vid tillsynerna med 26 av 116 kritikpunkter. Området ordning och reda dras ned av att en av de fem frågorna inom området handlar om elevavgiften, som många elever tycker är för hög. Vi har kritiserat 17 utbildningar för brister vad gäller elevavgifter, men då för att de har ändrat avgifter utan att ansöka om detta hos oss. Om avgiften är skälig eller inte avgörs vid ansökan om ändring av avgiften. 6 5 4 3 2 1 0 Summering av frågeområden Scenutbildningar inom KU Elevenkät vid tillsyn 2014 Diagram 1: Sammanvägda svar för frågor inom respektive frågeområden, elevenkäter för scenutbildningar 2014. 1 = Ej nöjd, 6 = Mycket nöjd. Vi frågar också om elevens samlade bedömning av utbildningen, till exempel om eleven kan rekommendera utbildningen till andra. Denna frågas allmänna karaktär gör att vi ser den som ett samlat omdöme för hela utbildningen. Svaren visar att eleverna i hög utsträckning tycker att den utbildning de själva går är så bra att de kan rekommendera den när de lägger samman utbildningens för- och nackdelar. Eleverna ger alltså ofta ett högt omdöme om sin utbildning, trots att vi ger kritik. Tillsynen sker utifrån regelverket och ansökan. Vi granskar ofta områden som eleverna inte möter direkt i sin utbildning. Särskilt gäller det brister som har att göra med förhållandet mellan huvudmannen och myndigheten.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 9 (19) 6 Elevens samlade bedömning 5 4 3 2 1 0 Utbildningen ger mig den kompetens som krävs för yrkesrollen. Utbildningen ökar mina chanser att komma in på fortsatt utbildning. Jag kan rekommendera utbildningen till andra. Diagram 2: Elevernas samlade bedömning av sina utbildningar, elevenkäter för scenutbildningar 2014. 1 = Instämmer inte alls, 6 = Instämmer helt. Eleverna kan ge egna kommentarer i enkäten. I utbildningar där det funnits allvarliga problem har de flesta elever skrivit om detta, samtidigt som de flesta utbildningar utan problem har åtskilliga positiva kommentarer: En fantastisk skola där jag lärt mig mer än på något annat ställe, Det är en mycket varm och välkomnande atmosfär på skolan som inspirerar mig och hjälper mig att utvecklas och Väldigt nöjd med min utbildning. 4.3 Skolornas syn: Tillsyn utvecklar utbildningarna De 16 skolor som haft tillsyn på scenutbildningar har fått svara anonymt på frågor om hur de ser på tillsynen och genomförandet. Alla skolor har svarat. Frågorna gäller hur tydlig processen varit, hur man blivit bemött av myndigheten och hur man ser på tillsynens effektivitet. Samma undersökning gjordes 2013 med frågor till 20 huvudmän i samband med det årets tillsyner av högskoleförberedande konstnärliga utbildningar. Frågorna är de samma, men i år riktar vi istället enkäten direkt till kontaktpersonerna på de enskilda skolorna och inte till huvudmännen. De 11 huvudmän som berörs av årets urval har sin verksamhet förlagd på 16 skolor. En huvudman är hos oss den organisatoriskt ansvariga organisationen, medan en skola är den enskilda enheten på vilken utbildningen bedrivs. För vissa av utbildningarna finns den formella huvudmannen långt ifrån verksamheten, som i praktiken bedrivs av de enskilda skolorna utan större samverkan. 4.3.1 Syftet med tillsynerna är tydligt För att kunna genomföra tillsyn på ett bra sätt och för att tillsynen ska ge en positiv effekt är det viktigt att de som bedriver utbildningarna förstår syftet. Det är också viktigt att vi i både tal och skrift lyckas förklara vad tillsynen innebär och vad skolan förväntas göra i samband med tillsynen. På så sätt får vi en förutsägbarhet i vårt sätt att genomföra tillsyn. Skolorna ska kunna veta vad som händer och vad som kommer att ske. För att uppnå detta är det viktigt att vi

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 10 (19) informerar tydligt inför tillsyn. Då avdramatiserar vi också tillsynen och skapar bättre förutsättningar för att de vi möter ska känna förtroende för oss. Vi ställer två frågor som berör hur man förstått tillsynsprocessen och om syftet och instruktionerna varit tydliga. Här graderas svaren från 1 till 6, där 1 innebär att man inte alls håller med om påståendet och 6 innebär att man håller med helt. Svaren i år är väldigt lika svaren i 2013 års undersökning. I stort sett har alla svarat på den övre delen av skalan både vad gäller om syftet med tillsynen varit tydligt och om instruktionerna inför tillsynen varit tydliga. Vi tolkar det som att vi lyckats förklara vad tillsyn är och hur det går till. Med tanke på att utbildningarna bara med något undantag varit med om tillsyn tidigare tycker vi att det är ett bra resultat. Diagram 3: Svar från skolor som haft tillsyn på scenutbildningar 2014. Skala 1 6 där 1 anger att man inte alls håller med.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 11 (19) Diagram 4: Svar från skolor som haft tillsyn på scenutbildningar 2014. Skala 1 6 där 1 anger att man inte alls håller med.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 12 (19) 4.3.2 Bemötande: En bra relation mellan myndighet och skolor För myndigheten är det viktigt att ha en respektfull och förtroendegivande relation med de skolor som bedriver KU-utbildningar. Vi ställer två frågor på området. De allra flesta utbildningsansvariga är nöjda, eller i huvudsak nöjda, med det bemötande de fått. De har svarat på den övre delen av skalan, mellan 4 och 6. Detta är något lägre siffror än 2013. Samtidigt kan vi konstatera att alla skolor som fått kritik tycker att de fått möjlighet att bemöta de synpunkter som kommit vid tillsynen. Året innan var det flera skolor som inte tyckte det, vilket ledde till att vi ändrade arbetssätt. Vi har blivit noggrannare med att kommunicera våra sammanfattande bedömningar på alla områden till huvudmännen innan vi fattar beslut. Vi har också varit tydligare när vi talat med huvudmännen och berättat vilka brister vi sett och hur vi kan komma att fatta beslut. Dessutom gör vi bedömningen att det ökade antalet besök har gjort det lättare att få en bra dialog med huvudmännen. Under övriga synpunkter har flera skolor gett exempel på hur de blivit väl bemötta av utredarna. Ett positivt och prestigelöst bemötande förenklade tillsynsprocessen och hjälpte utbildningarna att utvecklas. Vår slutsats är att bemötandet av skolorna fungerar väl, både i de samtal som förs och i den formella delen där skolorna har möjlighet att bemöta den kritik de får vid tillsynen. Vi tror att ett förbättrat arbetssätt gjort att det inte längre är några skolor som tycker att de inte fått bemöta myndighetens synpunkter i samband med tillsynen, vilket är vår slutsats av att ingen har svarat med de lägre svarsalternativen 1-3 på frågan om att bemöta synpunkter.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 13 (19) Diagram 5: Svar från skolor som haft tillsyn på scenutbildningar 2014. Skala 1 6 där 1 anger att man inte alls håller med.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 14 (19) Diagram 6: Svar från skolor som haft tillsyn på scenutbildningar 2014. Flera utbildningar har svarat att de inte fått några synpunkter vid tillsynen, trots att bara en utbildning inte fått kritik. Skala 1 6 där 1 anger att man inte alls håller med. 4.3.3 Tillsynen har betydelse, men skolorna kritiska till mängden kritik Tillsynen ska bidra till att regelverket följs och till en hög och jämn kvalitet på utbildningarna. Därför är det viktigt att den kritik vi ger vid tillsyn är korrekt. Vi ställer frågor till de ansvariga för utbildningarna om de håller med oss om den kritik vi ger. På så sätt vill vi se om det finns en samsyn mellan skolorna och myndigheten i den kritik vi ger. Om många av skolorna inte håller med om den kritik de får skulle det kunna vara en signal om brister hos oss, antingen vad gäller vår kritik eller i hur vi kommunicerat den. Vi ställer två frågor på området. På frågan om skolorna håller med om den kritik vi gett dem, håller de allra flesta i huvudsak med. Svaren ligger på den övre delen av skalan, mellan 4 och 6. Detta är ett liknande resultat som 2013. På frågan om tillsynen bidragit till att göra utbildningen bättre svarar de flesta också ja, men en stor grupp svarar att det bara är sant till viss del. Det är en stor skillnad mot resultatet 2013, då 81 procent svarade ja på samma fråga.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 15 (19) Två skolor har under övriga synpunkter berättat att de upplever kritiken som petig och obefogad, och att den kunnat undvikas genom att vi istället berättat vad vi ville ha. Samtidigt ger fyra skolor exempel på hur utbildningen har gått framåt och utvecklats genom tillsynen. En skola har påpekat att tillsynen inneburit väldigt mycket arbete för dem. Vår slutsats är att den kritik vi gett upplevs vara befogad, men att skolorna har delade åsikter om i vilken utsträckning tillsynen bidragit till att göra utbildningen bättre. Det kan också finnas skäl att undersöka om vi gett kritik i för många fall där skolan kunnat komplettera ärendet under tillsynen. Diagram 7: Svar från skolor som haft tillsyn på scenutbildningar 2014. Skala 1 6 där 1 anger att man inte alls håller med.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 16 (19) Diagram 8: Svar från skolor som haft tillsyn på scenutbildningar 2014.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 17 (19) 5 Blev det som vi ville? Kan det bli bättre? 5.1 Uppfyller tillsynen sina mål? 5.1.1 Följer utbildningarna reglerna? Den stora mängden kritik som vi ger vid tillsyn med drygt 3 kritikpunkter per tillsyn visar att utbildningarna ofta inte följer regelverket fullt ut. Genom ändrade metoder har vi hittat och kritiserat fler brister per utbildning än tidigare år. Samtidigt tror vi att utbildningarnas regelefterlevnad på sikt förbättras genom att vi satt fokus på detta. Ett viktigt område för tillsynerna har varit att säkerställa elevernas rättssäkerhet. Samtidigt gäller mycket av kritiken mindre allvarliga punkter såsom formalia av administrativ karaktär och eleverna är generellt mycket nöjda med sina utbildningar. Det framgår av att eleverna i de enkäter vi skickar ut i genomsnitt ger fem av sex poäng på frågan om de kan rekommendera utbildningen till andra. Det finns också många personligt formulerade svar i elevenkäterna som visar på en hög nöjdhet bland eleverna och utredarna möter ofta mycket entusiastiska elevgrupper vid tillsynsbesöken. Denna höga grad av nöjdhet tyder på att problemen på utbildningarna i de flesta fall inte är så allvarliga. Utifrån detta menar vi att även om de flesta utbildningar inte följer regelverket fullt ut, så är det bara ett fåtal som bryter mot reglerna på ett sådant sätt att det allvarligt försämrar utbildningen. 5.1.2 Utvecklas kvaliteten i utbildningarna genom tillsyn? Vi ska bidra till att utveckla kvaliteten i utbildningarna genom vår tillsynsverksamhet. Det görs genom att säkerställa att utbildningarna följer det regelverk som finns. Scenutbildningarna i det aktuella urvalet har inte haft tillsyn tidigare. Genom att få möjlighet att identifiera och åtgärda bristerna tror vi att kvaliteten i utbildningarna har ökat. Också genom att uppmärksamma utbildningarnas genomförande kan vi starta processer som leder till bättre kvalitet. I enkäten till skolorna som haft tillsyn frågar vi om de tycker att tillsynen bidrar till att göra utbildningen bättre. Alla utom en skola svarar ja, eller till viss del. Denna anonyma självskattning tyder på att vår utgångspunkt att tillsyn förbättrar kvalitet är rimligt. 5.1.3 Används statsbidraget på rätt sätt? I de tillsyner vi gjort finns det inte några indikationer på att statsbidraget använts på fel sätt. Vi har särskilt tittat på hur tilläggsbidraget använts. Detta har ofta avsett merkostnader i form av utrustning, material och lokaler. Vi har inte hittat några brister i hur tilläggsbidraget använts. 5.2 Kan tillsynerna bli bättre? Tillsynsverksamheten ska leda till de tre målen regelefterlevnad, kvalitet i utbildningarna och att statsbidraget används rätt. För att vi ska nå dessa mål behövs tre saker: Effektiva tillsyner, bra bemötande och tydlig kommunikation. Det är också dessa tre saker vi frågar om i enkäten till huvudmännen. 5.2.1 Kan vi bli tydligare? Enkäten till huvudmännen visar att det är tydligt för de berörda vad syftet med tillsynerna är och att det material som skickats ut varit lätt att förstå. Ändå menar vi att detta är något vi kontinuerligt måste arbeta med.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 18 (19) Det är utredarnas bedömning att den nya förordningen för konst- och kulturutbildningar är tydligare och enklare att förstå än KU-förordningen och att detta kommer att underlätta vår kommunikation. 5.2.2 Kan bemötandet bli bättre? Även det bemötande som huvudmännen får från utredarna får goda omdömen i huvudmannaenkäten. Det är utredarnas bedömning att det är lättare att bygga förtroendefulla relationer vid besök än vid tillsyn över telefon, även om detta tar mer tid. Samtidigt ska man vara medveten om att den goda relation vi bygger med huvudmännen alltid sker inom tillsynsuppdragets gränser. Det innebär att huvudmännen kan vara kritiska till utredarna och myndigheten i de fall som huvudmännen inte håller med om den kritik vi ger. Det gäller särskilt i de fall där vi gett allvarlig kritik som kunnat leda till stora konsekvenser för huvudmannen. Vi har fått kritik från en del huvudmän om att vi ger kritik på punkter som lätt hade kunnat kompletteras under tillsynsprocessen. Detta kan påverka hur bemötandet uppfattas. Vi tror också att det är viktigt för relationen med huvudmännen att utredarna kan svara på frågor om den nya förordningen och hur regelverket förändras. 5.2.3 Kan tillsynerna bli effektivare? Tillsynerna ska vara effektiva. En första bild av effektivitet får vi genom att se hur många brister som utbildningarna rättar till efter våra tillsyner. Mätt på detta sätt har effektiviteten ökat från 2013 eftersom vi ger nästan dubbelt så mycket kritik samtidigt som all kritik har lett till att huvudmannen rättat till de brister vi pekat på. Att bara se till antal kritikpunkter som åtgärdats har nackdelen att bristerna kan vara olika allvarliga. Ett bättre mått på effekten av tillsyn är hur kvaliteten i utbildningarna har förbättrats efter tillsynen. Detta är svårt att mäta, men vi lät huvudmännen göra en självskattning i huvudmannaenkäten med frågan om de tycker att tillsynen bidragit till att göra utbildningen bättre. 15 av 16 huvudmän svarar ja eller till viss del på frågan. Utredarna menar att det är viktigt att bygga en förtroendefull relation för att få effektiva tillsyner, då det ökar följsamheten och skapar bra förutsättningar för att göra rättsäkra utredningar. Därför är också besök viktiga för att skapa effektiva tillsyner, eftersom det ökar möjligheten att i detalj diskutera brister som upptäckts och att ställa följdfrågor. En skillnad med den nya förordningen är att utbildningarna under det nya regelverket kommer att ha utbildningsplaner. Vi tror att detta kommer att öka effektiviteten i tillsynerna, eftersom utbildningarna innan behövt följa många dussintals, eller ibland upp till 50, dokument och bilagor till gamla ansökningar och senare beslutade förändringar. Det har gjort att utbildningarna oavsiktligt har haft brister i förhållande till sina beslut och att tillsynerna varit svårutredda. För att tillsynerna ska vara effektiva är det också viktigt att urvalet för tillsyn utgår från en behovsanalys. Fram till nu har de tillsyner vi gjort normalt varit den första tillsynen som gjorts av myndigheten på den aktuella utbildningen. Det har därför varit viktigare att göra tillsyn på alla utbildningar snarare än att göra ett urval utifrån till exempel riskfaktorer. Fram till våren 2015 har vi granskat de stora utbildningsområdena konst, scen och hantverk. När utbildningar startar i den nya konst- och kulturförordningen efter sommaren 2015 behöver vi göra ett nytt urval av utbildningar som ska få tillsyn. Behovsanalysen ser nu annorlunda ut, eftersom de flesta utbildningar haft en första tillsyn som KUutbildningar. Vi planerar för 2015 att göra inledande tillsyner på ett urval av de utbildningar som går över till den nya förordningen. Vi behöver också ta ställning till hur vi ser på den kritik vi fått från ett par huvudmän, att vi ger kritik för brister som huvudmännen kunnat åtgärda genom komplettering av materialet under tillsynsarbetet.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 19 (19) 6 Enkla åtgärder för att göra rätt som huvudman Vi har sammanställt de vanligaste bristerna som orsakar kritik. Många av dessa är enkla för huvudmannen att åtgärda. De flesta av punkterna nedan har en liknande betydelse för utbildningar som ska ingå i den nya förordningen för konst- och kulturutbildningar. 6.1 Elevavgifter Elevavgifter ska inte överstiga det belopp som blivit godkänt av myndigheten, antingen i samband med ansökan eller efter senare ansökan om ändring. Om huvudmannen tänker höja avgiften, till exempel med en uppräkning för inflation, ska en ansökan om detta lämnas in till myndigheten. 6.2 Förändring av utbildningarnas innehåll och mål En utbildning ska följa sin plan för innehåll och mål enligt det beslut myndigheten fattat i samband med ansökan eller vid senare begäran om ändringar. Om senare ändringar ska göras, ska en begäran om ändring lämnas in. Planen för innehåll och mål ska vara godtagbar genom att den är tydlig och begriplig. I den nya förordningen ingår innehåll och mål i utbildningsplanen. 6.3 Kursplaner En utbildning består av kurser. En vanlig brist är att kurser blandas samman med olika projekt som är kursövergripande och att detta gör att det uppstår osäkerhet kring vilka utbildningsmoment som leder till ett betyg eller intyg och vilken del av utbildningen som en utvärdering gäller. Det är också vanligt att kurserna inte utvärderas eller att kursplanerna inte följs i utbildningen. För att vara godtagbar ska kursplanen vara tydlig och begriplig. För utbildningar i den nya förordningen kommer det att finnas en särskild föreskrift om vad kursplanerna ska innehålla. 6.4 Ledningens ansvar och kvalitetsarbete Rektor, styrelse, ledningsgrupp eller annan ledningsfunktion har ett ansvar för att leda utbildningen. Det finns ofta brister i ledningens ansvar för kvalitetsledning. Det är därför viktigt att säkerställa att ledningen har det underlag som krävs för att ta ansvar för utbildningens kvalitet. Det kan till exempel handla om systematiska utvärderingar. Det är viktigt att det finns en plan för uppföljning och utvärdering och att den följs. I den nya förordningen beskrivs kvalitetsarbetet istället i utbildningens utbildningsplan. Styrelsens och ledningsgruppens ansvar förtydligas också. 6.5 Antal elever Antalet elever får inte överstiga det antal som beviljats i beslut från myndigheten. Den nya förordningen innehåller nya och förenklade möjligheter att hantera studieuppehåll. 6.6 Lärar- och handledarledd tid Den lärar- och handledarledda tiden som utbildningen omfattar ska stämma med vad som beskrivs i ansökan eller i senare ändringar.

Myndigheten för yrkeshögskolan Box 145, 721 05 Västerås, Sweden www.myh.se