Ortopedisk ohälsa Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare Epi-centrum Skåne Ingemar.petersson@med.lu.se www.skane.se/ecs Jenny Hubertsson Utredare och doktorand Epi-centrum Skåne SUS, Lund Epidemiologi och Registercentrum Syd
Sydsvenska Dagbladet Debatt 20130918
Innehåll 3 x 3 Rehabiliteringskedjan DFA kedjan D F A Försäkringsmedicinsk beslutsstöd Försäkringsmedicinsk forskning
Ohälsotalet i februari 2010 39,1 34,1 27,3
Försäkringsmedicin Rörelseorganens sjukdomar Tre grundbegrepp Rehabiliteringskedjan DFA kedjan Diagnos Funktion Aktivitet Försäkringsmedicinskt beslutsstöd http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/fors akringsmedicinsktbeslutsstod
Fall 1 www.skane.sjukskrivningar.se Bernt 60 år: http://www.sjukskrivningar.se/default.aspx?id=32567
Försäkringsmedicin Rörelseorganens sjukdomar Tre grundbegrepp Rehabiliteringskedjan DFA kedjan Diagnos Funktion Aktivitet Försäkringsmedicinskt beslutsstöd http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/fors akringsmedicinsktbeslutsstod
Försäkringsmedicin Rörelseorganens sjukdomar DFA kedjan Diagnos Medicinsk diagnos Ställd av läkare ICD 10 Funktioninskränkning Detaljerad/konkret beskrivning Aktivitetsbegränsning Konkret beskrivning
Försäkringsmedicin Rörelseorganens sjukdomar DFA kedjan Diagnos Funktioninskränkning Detaljerad/konkret beskrivning» kan ej böja ryggen mer än» kan ej röra fingrarna fullt ut, knytdiastas på 2 cm» kan lyfta armen till axelplanet dvs 90 gr. men ej däröver» Röntgen av höftleden visar grav artros Aktivitetsbegränsning
Försäkringsmedicin Rörelseorganens sjukdomar DFA kedjan Diagnos Funktioninskränkning Aktivitetsbegränsning Konkret beskrivning» kan pga ryggbesvären ej packa upp och lyfta in varor i hyllorna» kan pga handbesvären lyfta föremål som väger upp t 1 kg men ej tyngre. Har svårt att greppa t ex pärmar» kan pga höfbesvären gå max 500 m på plan mark
Försäkringsmedicin Rörelseorganens sjukdomar Tre grundbegrepp Rehabiliteringskedjan DFA kedjan Diagnos Funktion Aktivitet Försäkringsmedicinskt beslutsstöd http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/fors akringsmedicinsktbeslutsstod
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakrin gsmedicinsktbeslutsstod Socialstyrelsen och Försäkringskassan fick 2005 i uppdrag av regeringen att utforma en mer kvalitetssäkrad, enhetlig och rättssäker sjukskrivningsprocess. År 2007 gav Socialstyrelsen som ett led i detta ut ett försäkringsmedicinskt beslutsstöd. Försäkringsmedicinskt beslutsstöd består av två delar. Den ena delen handlar om övergripande princip vid sjukskrivning. Den andra delen handlar om rekommendationer om bedömning av arbetsförmåga (lämpliga sjukskrivningstider) för olika diagnoser.
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakrin gsmedicinsktbeslutsstod Allmän del
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakrin gsmedicinsktbeslutsstod De övergripande principerna ska användas som vägledning för de frågor som läkare, Försäkringskassan och andra aktörer stöter på i samband med sjukskrivningar. Hälso- och sjukvården och Försäkringskassan har skilda roller i sjukskrivningsprocessen. Hälso- och sjukvården står för att dokumentera diagnos bedömt funktionstillstånd uppgivna arbetskrav bedömd arbetsförmåga i ett medicinskt underlag.
Akut lumbago M54.5 Akut lumbago M54.5 Publicerad 1 oktober 2007 Det finns inga medicinska belägg för att tungt arbete vid ryggsmärtor förlänger läkningen eller innebär risker för fortsatta besvär eller komplikationer. Vid fysiskt lätt arbeten (med få lyft, böjningar och vridningar) kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 1 vecka. Vid fysiskt tunga arbeten (med lyft, böjningar och vridningar) kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 2 veckor främst för att det är svårt med tyngre lyft.
Lumbago-ischias, diskbråck M51, M54 Lumbago-ischias, diskbråck M51, M54 Publicerad 1 oktober 2007 Vid fysiskt lätta arbeten (med få lyft, böjningar och vridningar) kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 3 veckor. Vid fysiskt tunga arbeten (med många lyft, böjningar och vridningar) kan det ta upp till 6 veckor innan arbetsförmågan är återställd. Efter diskbråcksoperationer kan arbetsförmågan vara nedsatt vid lättare arbeten i upp till 3 veckor och vid tyngre arbeten i upp till 6 veckor. Läs mer om Lumbago-ischias, diskbråck
Hej! Nu kan läkaren skicka in ditt läkarintyg direkt och elektroniskt till Försäkringskassan. Det är du som bestämmer om du vill att läkaren ska skicka det elektroniskt eller om du själv vill posta läkarintyget. Det finns många fördelar att skicka elektroniskt. Snabbare: Det tar inte ens en sekund innan intyget har kommit in till Försäkringskassan. På så sätt sparar du 3-4 dagars postgång och ditt ärende kan börja handläggas snabbare. Smidigare: Du slipper allt krångel med porto och kuvert. Du vet att läkarintyget kommer rätt från början och vill du kontrollera att det kommit fram så kan du själv kolla det på Mina sidor på vår webbplats. Säkert: Läkarintyget skickas krypterat i ett slutet system och uppfyller alla de krav som ställs på säkerhet och sekretess för elektronisk överföring av information. Det innebär att ingen annan än din läkare och Försäkringskassan kan se ditt intyg. När läkarintyget är inskickat kan du ansöka om sjukpenning direkt på Mina sidor på www.forsakringskassan.se. Du slipper alla papper och blanketter och kan enkelt följa ditt ärende. Den här informationen finns på flera språk på www.forsakringskassan.se Med vänliga hälsningar Försäkringskassan
DFA-kedjan Den viktigaste informationen, för att Försäkringskassan ska kunna bedöma arbetsförmågan, utgår från en strukturerad modell över hur informationen i läkarintyget ska tolkas, den så kallade DFA-kedjan (i enlighet med ICD 10 och ICF klassifikationerna): Diagnos (fält 2 på läkarintyget) Avser vilken sjukdom patienten har. Funktionsnedsättning (fält 4 på läkarintyget) Avser vilken funktion som är nedsatt av sjukdomen. Aktivitetsbegränsning (fält 5 på läkarintyget) Avser diagnosens och funktionsnedsättningens konsekvenser. Aktivitetsbegränsningen ska beskrivas så att man förstår att den är en följd av angiven diagnos, observerade symtom (status) och en följd av beskriven funktionsnedsättning. Kedjan ska hänga ihop och orsakssambandet ska vara rimligt
Aktuell sjukskrivningsstatistik Vad är vi sjukskrivna för?
Sjukskrivning, per diagnosgrupp Graviditet, förlossning 4 % Skador och förgiftningar 9 % Baserat på totalt antal fall med sjukskrivning i Skåne 2012 Övrigt 30% Rörelseorganens sjukdomar 25 % Tumörer 4 % Andningsorganens sjukdomar 4 % Psykiska sjukdomar 25 %
Vanligaste diagnoserna totalt sett 1. Depressiv episod, F32 2. Ryggvärk, M54 3. Andra sjukdomstillstånd i mjukvävnader som ej klassificerats annorstädes, M79 4. Anpassningstörningar och reaktion på svår stress, F43 Källa: Vad kostar olika sjukdomar i sjukförsäkringen, Socialförsäkringsrapport 2011
Vanligaste diagnoserna för sjukskrivning - rörelseorganens sjukdomar Diskbråck, M51 5 % Deformiteter fingrar och tår, M20 6 % Knäartros, M17 5 % Baserat på totalt antal fall med sjukskrivning, rörelseorganens sjukdomar i Skåne 2012 Sjukdomstillstånd i skulderled, M75 8 % Övriga 43 % Myalgi, M79 9 % Ryggvärk, M54 24 %
Vanligaste diagnoserna - skador 1. Fraktur på underben inkl fotled, S82 2. Fraktur på underarm och handled, S52 3. Fraktur på handled och hand, S62 4. Luxation och distorsion i knäets leder och ligament, S83 5. Fraktur på skuldra och överarm, S42 Källa: Försäkringskassan, Sjukskrivningar i Skåne 2012
Aktuell sjukskrivningsstatistik Och hur länge?
Sjukskrivningslängd per diagnoskapitel - för de största diagnoskapitlen presenterat i storleksordning Diagnoskapitel Andel <15 Andel 15-89 Andel 90 Psykiska sjukdomar 7% 47% 46% Rörelseorganens sjukdomar 16% 54% 30% Skador, förgiftningar mm 8% 69% 23% Total 19% 56% 25%
Sjukskrivningslängd - rörelseorganens sjukdomar och psykiska sjukdomar Rörelseorganens sjukdomar (M00-M99) Psykiska sjukdomar (F00-F99) 100% 100% 80% 80% 60% 60% 40% 20% >15 15-18 90 40% 20% >15 15-18 90 0% 0%
Sjukskrivningslängd skador 100% 80% 60% 40% Andel <15 Andel 15-89 Andel 90 20% 0% Fraktur underben Fraktur på underarm Fraktur handled hand Luxation/distort knäet Fraktur skuldra överarm
Sjukskrivning per diagnoskapitel - skillnad kvinnor och män Diagnoskapitel Andel Kvinnor Andel män Psykiska sjukdomar 71% 29% Rörelseorganens sjukdomar 61% 39% Skador och förgiftningar 43% 57% Tumörer 65% 35% Graviditet 100% 0% Andningsorganenssjukdomar 66% 34% Total 63% 37%
Procent av befolkningen med sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning Sjukpenning, per åldersgrupp Sjukersättning, per åldersgrupp 16% 30% 14% 25% 12% 10% 20% 8% 15% 6% 10% 4% 2% 5% 0% 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 0% 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 Kvinnor Män
Definitioner Försäkringsmedicin Försäkringsmedicin är ett kunskapsområde om hur funktionstillstånd, diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada påverkar och påverkas av olika försäkringars utformning samt därmed relaterade överväganden och åtgärder inom berörda professioner. Ovanstående definition antogs 2008 av Nationellt Försäkringsmedicinskt Forum, ett nätverk som består av representanter för Sveriges Kommuner och Landsting, Försäkringskassan, SBU, Socialstyrelsen, Svenska Läkaresällskapet och Sveriges Läkarförbund. Wikipedia 20120609 samt Försäkringskassan
Försäkringsmedicin Lagen om Allmän Försäkring Försäkringskassan Privata försäkringar Privata försäkringsbolag Övrigt Underlag i tvister mm
Sjukfrånvaro Hur mäter man sjukfrånvaro Sjukskrivning Självrapporterat/frågeformulär» Absenteeism/Frånvaro» Presenteeism/Sjuknärvaro Scand J Soc Med 1998, 2 (133 144). How to measure sickness absence? Literature review and suggestion of five basic measures Gunnel Hensing, Kristina Alexanderson1 Peter Allebeck and Per Bjurulf
Samkörning Kvalitetsregister Patientkohorter Referensdata (EQ5D) Region Skånes vårddatabaser Epi-centrum Skåne Krypterat personnummer Försäkringskassan Sjukskrivning, sjukoch aktivitets ersättning Yrke, utbildning, inkomst, läkemedelsregister etc
Handledsfraktur Data från MORSE-projektet 1200 1000 800 Incidens 2006 per 100,000 invånare? Kvinnor 600 400 Män 200 0 0-4 5-14 15-24 25-44 45-64 65-74 75-84 85+ Age (yrs)
Framtida projekt/ T 10 arbeten Sjukskrivning vid diskbråck vilken roll spelar operationer? Sjukskrivning före och efter. Skillnader i sjukskrivning mellan kvinnor och män. Skillnader i diagnoser är kvinnor mer sjuka eller mer sjukskrivna? Socioekonomiska faktorer hur jämlik är den svenska vården? Finns det skillnader i vårdsökande specialistvård/primärvård? Samsjuklighet vid sjukskrivning - skillnader i samsjuklighet vid sjukskrivning för olika diagnoser tex ryggvärk, artros, myalgi. Ingemar.petersson@med.lu.se Jenny.hubertsson@med.lu.se