Inom FINMARINET kartläggs vår undervattensnatur

Undervattensnaturen i Finland är fortfarande otillräckligt kartlagd Biodiversiteten har minskat och antalet arter har decimerats i hela världen eftersom livsmiljöer har både försvunnit och försämrats Inom Natura 2000 nätverket har det inrättats marina skyddsområden för att bevara biodiversiteten i havet och skydda havets sällsynta livsmiljöer. Hur väl nätverket av skyddsområden garanterar ett tillräckligt skydd av livsmiljöer och tryggar art mångfalden i havet är dock oklart. Inom FINMARINET-projektet försöker miljömyndigheterna i Finland tillsammans med universitet få en inblick i hur väl de marina Natura 2000 områdena täcker de viktigaste havsmiljöerna längs den finska kusten. Inom FINMARINET samlas information för att stöda områdesplanering och främja skyddet av havsområden Kunskap om naturen ökar via samarbete FINMARINET är ett samarbetsprojekt mellan Finlands miljöcentral, Geologiska forskningscentralen, Forststyrelsen, Åbo Akademi och Åbo universitet. MATS WESTERBOM I början av 2009 startade ett fyraårigt projektet Inventering och planering av det finländska marina Natura 2000 nätverket, dvs. FINMARINET som finansieras av EU LIFE+. Projektet ingår i det nationella VELMU programmet, dvs Programmet för inventeringen av den marina undervattensmiljön. Under projektets gång kartläggs havsbottnen (bottnens sammansättning, organismer och förekomsten av undervattensmiljöer) i och i närheten av Natura 2000-områden, som är värdefulla med tanke på skydd av naturtyper. Enligt EU:s habitatdirektiv är exempelvis rev och sublitorala sandbankar av särskilt intresse. Endel cyanobakterier, dvs. blågröna alger, kan lägga sig som mattor över havsbottnen och kväva allt liv under sig. MATS WESTERBOM Kransslingan blir upp till två meter lång och är en ståtlig syn i klart vatten. 3

Undersökningsområden Undersökningsområde Natura-område Finskt territorialvatten Ekonomisk zon Inom FINMARINET-projektet görs undervattenskarteringar i sju Natura-skyddsområden samt i deras närområden vid den finska kusten. Undersökningsområdena har valts ut så att värdefull undervattensnatur i vårt land förhoppningsvis finns representerad. 0 50 100 150 200 km RESO NÅDENDAL Lundo ÅBO 1 2 Houtskär Korpo Nagu PARGAS Kökar Dragsfjärd EKENÄS Lappvik 3 HANGÖ 0 5 10 15 20 km 4 4 5 6 7 Karteringar utförs i: 1) Bottenvikens nationalpark 2) Bottenvikens öar 3) Kvarken 4) Raumo skärgård 5) Skärgårdshavet 6) Ekenäs och Hangö skärgård 7) Östra Finska viken Undersökningsområdena har avgränsats så att det skall kunna produceras möjligast effektiva modeller som beskriver utbredningen av naturtyper i Natura-områdena och också för havsområdena i deras närhet. ANU OCH ILKKA LASTUMÄKI

Blåstången bildar ställvis rikliga bestånd som är viktiga livsmiljöer för till exempel kräftdjur och fiskyngel. 5

Metoder inom FINMARINET Under FINMARINET-projektets gång utförs geologiska karteringar som berättar om sammansättningen av havsbottnen, och biologiska karteringar av livsmiljöer inbegripet olika djur- och växtsamhällen. Karteringarna görs med hjälp av video filmning av havsbottnen, dyk observationer, akustiska metoder och bottenprover. Den information som fås under projektets gång sammanslås med befintlig data och används för att matematiskt modellera utbredningen av olika livsmiljöer i havet. På detta sätt fås ny information om undervattenslandskapen och utbredningen av olika arter. ROV Remotely Operated Vehicle I synnerhet på djupt vatten (> 20 m) kartläggs livsmiljöerna genom att filma bottnen med en fjärrstyrd ROV-robot. Roboten styrs ombord på ett forskningsfartyg. Det videomaterial som fås med ROV-roboten ger ny information om livsmiljöerna och arterna i undersökningsområdena. ROV-robot i användning. Apparaten väger under fem kilogram och är lätt att hantera också på ett fartygsdäck. MIKKO SIMOLA / LOXUS TECHNOLOGIES AB FORSTSTYRELSEN Omfattande information om havsbottnen I allmänhet är sjökortet den enda källan till information om havsbottnens utseende inom ett område. Av sjökort framgår variationer i djup, vilket är viktigt för sjöfarande, men småskaliga variationer i bottnens struktur syns inte. För att matematiskt modellera förekomsten av olika livsmiljöer behövs noggranna uppgifter om bottnens struktur; dess konsistens, jordarter och topografi. För att få dess uppgifter utför Geologiska forskningscentralen akustisk-seismisk lodning i de utvalda undersökningsområdena. Med ett ekolod som ser i sidled fås tex noggranna uppgifter om djupet. På kartan intill visas hur morfologiskt splittrad havsbottnen är i området som finns inom Finlands ekonomiska zon (EEZ). När allt det lodade materialet sammanslås med data över jordarter och bottenhugg, kan man bygga upp en tillförlitlig bild av bottnens verkliga struktur och fysiska livsmiljö. 0 2,5 5 10 km TRAFIKVERKET 2010 6

Forskningsfartyg A 0 10 20 metriä B C Information som ROV-apparaten samlat in under 20 minuter. I videofilmerna syns olika livsmiljöer och arter. A B C D D SYKE Jordartskarta Djupkarta 23 m GTK GTK 87 m 7

Undervattensfotografering, dykning och modellering I grunda områden samlar Forststyrelsen in information om bottnens kvalitet och organismerna. Arbetet utförs genom dykning och genom att utnyttja undervattenskameror. Bottenprover och analysen av dem utgör också en viktig del av forskningsarbetet inom projektet. Det insamlade materialet sammanslås med befintlig data från undersökningsområdena. Genom att utnyttja nya statistiska metoder vid analys av geografisk information fås sannolika utbredningsmönster för olika arter och deras livsmiljöer i områden där man inte kunnat göra noggranna fältundersökningar. Östersjömussla (Macoma baltica) TECKNINGEN JUHA FLINKMAN Med hjälp av modern modelleringsteknik produceras olika slags information. Genom modellering av geografisk information (understa bilden) och tolkning av satellitbilder (mittersta bilden) undersöks olika egenskaper i livsmiljöerna, såsom vattnets salthalt, vattenkvaliteten och variationerna i bottnens struktur. När man sammanslår informationen om livsmiljöerna med art observationer kan man producera nya kartor som visar sannolikheten för förekomst av olika arter. På bilden (överst) avbildas östersjömusslans sannolika utbredning i Hitis skärgård. 0 2 4 6 km IRS-SATELLITBILD (I MITTEN): CNES, ANTRIX, SYKE 8

ESSI KESKINEN / FORSTSTYRELSEN Drop-filmning från båt Man får snabbt och förmånligt en representativ bild av bottnens struktur, kvalitet och levande organismer genom att manuellt dropfilma havsbottnen från en båt. Via en monitor i båten ser forskaren var kameran rör sig och åt vilket håll den ska styras. SYKE MATS WESTERBOM Forskningsdykare i arbete En dykare kontrollerar en del av den filmade havsbottnen och samlar också in prover av olika svåridentifierade arter. Noggrannare uppgifter fås genom dykning än genom videofilmning, men eftersom dykning är mycket tidskrävande och dyrt används metoden bara i utvalda områden. Sållning av bottendjur Prover av bottendjur tas med en bottenprovtagare som viras ner från en båt. Personen på bilden spolar ett bottendjursprov. På basis av de djur som blir kvar i sållet gör man en bedömning av havsbottnens kvalitet, exempelvis syresituationen. 9

FINMARINETprojektet tillgodoser många behov Ett enhetligt provtagningssystem utarbetas för alla samarbetsparter. Utbredningskartor över arter och livsmiljöer produceras med hjälp av geografiska informationssystem (GIS) och matematisk modellering. En internetbaserad karttjänst öppnas och i den publiceras kartor som uppgjorts på basis av tillgängligt och nytt material. Kännedom om Östersjöns undervattensnatur ökar genom utbildning, information och seminarier. Naturvärden i havet tas i beaktande vid regionalplanering. Förekomsten av undervattensnaturtyper som nämns i EU:s habitatdirektiv kartläggs i undersökningsområdena. Efter det kan bedömas hur det marina Natura 2000-nätverket fungerar och om det är tillräckligt omfattande. MATS WESTERBOM 10 Undervattensnaturens biologiska mångfald eller biodiversitet är hög i många områden längs med vår kust. På bilden till vänster syns snärjtång, på bilden till höger bl.a. blåstång, gaffeltång, ullsläke och blåmusslor. MATS WESTERBOM

Finlands miljöcentral SYKE Tel. 020 610 123 Adress: Mechelingatan 34a, Tölö, Helsingfors Postadress: PB 140, 00251 Helsingfors www.miljo.fi/syke Mer information: www.miljo.fi/finmarinet Projektledare Pasi Laihonen, SYKE pasi.laihonen@ymparisto.fi www.ostersjoportalen.fi Fotografierna på pärmarna: Mats Westerbom. Layout: Satu Turtiainen, SYKE. 6/2012