Å r s r e d o v i s n i n g Centrum för lättläst

Å r s r e d o v i s n i n g 2 0 0 2 Centrum för lättläst

1 Innehåll sida Om lättläst 2 Centrum för lättläst 3 2002 i korthet 4 Effekter av verksamheten 6 Inför framtiden 8 8 SIDOR 10 LL-böcker 15 Läsombud 23 Information och marknadsföring 28 Lättläst-tjänsten 35 Utvecklingsarbete IT 37 Forskning 38 Internationellt arbete 39 Resurs- och kompetenscenter 41 Det Lätta Priset 42 Kommentarer till resultat- och balansräkningarna 43 Personal 45 Styrelse, direktör och revisorer 46 Sammanställningar 46 Disposition 51

2 Om lättläst Vi försöker skriva enkelt och lättbegripligt men samtidigt vuxet och värdigt. Vi försöker utnyttja text och bild i förening. En lättläst text har ett gripbart innehåll och handlingen ska vara enkel att följa. Även språket bör vara enkelt och tydligt. Bilderna ska stämma överens med innehållet och stödja texten. Utformningen ska vara väl genomtänkt och presentationen luftig. Stilen ska inte vara för liten och bokstäverna ska vara lätta att tyda. Diagram: Organisationen av Centrum för lättläst

3 Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur (802012-6416) driver sin verksamhet under namnet Centrum för lättläst Centrum för lättläst VI ÄR EN FÖRLAGSRÖRELSE med uppgiften att göra nyhetsinformation och litteratur tillgänglig för människor som har svårt att läsa eller som är otränade i svenska språket. Vår verksamhet grundar sig på ett beslut av en enig riksdag. Utgångspunkten är att alla människor i ett demokratiskt samhälle har rätt till information och litteratur utifrån sina egna förutsättningar. Regeringen har fastställt stadgarna och utsett styrelsen. Till vissa delar regleras verksamheten också genom ett avtal mellan staten och stiftelsen. Vi vänder oss till alla som behöver eller vill ha något som är lättare än det vanliga utbudet. Det kan gälla barn, ungdomar och vuxna som har lässvårigheter eller är ovana läsare. Här finns personer med utvecklingsstörning, autism eller afasi, barndomsdöva, personer med dyslexi eller andra former av läs- och skrivsvårigheter, personer med psykiska problem, åldringar samt invandrare, skolbarn och vuxna med brister i utbildningen. Vi ger ut en lättläst nyhetstidning 8 SIDOR och svarar för utgivningen av lättlästa böcker, s k LL-böcker. En aktiv marknadsföring utgör en viktig del av arbetet. Förutom den rena förlagsverksamheten bedriver vi i samarbete med andra en verksamhet med läsombud, som framför allt handlar om lässtimulering. Vidare har vi en uppdragsverksamhet LL-tjänsten som på uppdrag bearbetar texter åt andra. Vi har även kurser att skriva lättläst. Vi strävar efter att delta i forsknings- och utvecklingsarbete, bl a i fråga om hur modern informationsteknik kan anpassas till exempelvis personer med utvecklingsstörning. För att uppmärksamma goda insatser som görs för att förbättra begripligheten på något område har vi instiftat Det Lätta Priset som delas ut årligen. Vi ska fungera som ett resurs- och kompetenscentrum på LL-området. Till oss ska man kunna vända sig för att skaffa lättläst material eller för att få hjälp med olika frågor som rör lättläst. Vi står för kompetens och kvalitet, vi skapar läslust och tillgänglighet. Bok- och tidningsutgivningen finansieras till hälften med statliga medel. Försäljningsintäkter mm svarar för resten. Uppdragsverksamheten bedrivs helt på affärsmässiga grunder. Figuren (på föregående sida) visar hur verksamheten är organiserad.

4 2002 i korthet Prioriterade uppgifter under året Den övergripande målsättningen för året har varit att bredda utgivningen och öka läsaranpassningen samt ha en god information och marknadsföring av verksamheten. Ett mål har också varit att fortsätta utveckla verksamheten till ett resurs- och kompetenscentrum på lättlästområdet. Ett annat mål har varit att utvecklingsarbetet avseende nya medier, framför allt elektroniska medier, ska gå framåt. Lättläst material fungerar bra för flera olika grupper och de kan nås genom olika kanaler. Vi har hittills nått ut till en rätt begränsad sektor av samhället, framför allt till skolvärlden, biblioteken och omsorgen. Utanför denna krets är vi ganska okända. Behoven är dock större än så. Studier har visat att 25 procent av den vuxna befolkningen inte har den läsförmåga som man förväntas ha när man går ut grundskolans nionde klass. Det innebär att man har svårt att läsa vanliga dagstidningar som t ex Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet med god behållning. Alla dessa är inte målgrupp för vår utgivning av lättlästa produkter, men vi kan anta att åtminstone 7-8 procent skulle finna glädje i en del av vår utgivning. En prioriterad uppgift har därför varit den informationskampanj som vi började planera redan året innan. Denna kampanj var en gemensam satsning för hela verksamheten för att lansera begreppet, varumärket, lättläst. Syftet var göra begreppet lättläst känt i vidare kretsar, att tydliggöra vad lättläst står för, peka på bredden i utgivningen och visa att lättläst kan vara till nytta för många som har lässvårigheter eller begränsad läsförmåga. Därigenom läggs en grund för att nå ut till nya kundgrupper med försäljningsinriktade aktiviteter. Endast genom en större marknad kan försäljningen öka mer markant. Kampanjen innefattade informationsmaterial, annonser, TV-inslag, en rad frukostmöten samt olika evenemang. Samtidigt som kampanjen startade lanserade vi också vårt nya LL-märke, vår nya logotyp.

5 Kampanjen och det nya LL-märket var en startpunkt för att nå ut också till en bredare publik och det arbetet kommer att fortgå. Självklart kommer vi liksom tidigare att ha både utgivning och informationsinsatser för att nå de grupper som vi tar särskild hänsyn till, framför allt personer med utvecklingsstöning. Andra prioriterade uppgifter under året har varit att arbete med elektroniska medier. 8 SIDORs dagliga nättidning har utvecklats och förbättrats. Internet får allt större betydelse även för övrig information. Vi har också påbörjat ett arbete för att förbättra vår gemensamma webbinformation och utveckla vår kompetens på området. Information på webben blir en allt viktigare del också i den kursverksamhet som vi bedriver. Utvecklingen av Centrum för lättläst till ett resurs- och kompetenscentrum fortgår. De olika delarna i verksamheten fyller alla en viktig funktion i detta sammanhang. Information och kundkontakter över Internet är en del i detta. Arbetet med att utveckla vår uppdragsverksamhet med kurser och bearbetningstjänster är en annan del. Arbetet med att få igång forskning på området och knyta ytterligare forskarkompetens till verksamheten har intensifierats. Utgivningen mm Utgivningsmålen för år 2002 har uppnåtts. Utgivningen av tidningar och böcker har hållits på god nivå. Vi kan peka på större spännvidd i bokutgivningen och förbättringar av tidningen 8 SIDOR. Nyhetstidningen 8 SIDOR har givits ut med full veckoutgivning och regelbundna tolvsidiga temanummer. Tidningen har numera även syntetiskt tal för den som vill ha innehållet uppläst för sig. Vi får ofta höra positiva uttalanden från såväl förmedlare som läsare om att 8 SIDOR är en bra nyhetstidning. Den skapar intresse för omvärlden hos dem som tidigare inte brytt sig om nyheter. Sammanlagt har 30 lättlästa böcker givits ut som nyproduktioner, därav var fyra barn- och ungdomsböcker. LL-böckerna indelas numera efter tre olika svårighetsnivåer. Böcker ges varje år ut på alla tre nivåerna, merparten ligger på mellannivån.

6 Verksamheten med läsombud inom omsorgen har även detta år mötts av gott gensvar ute i landet och utbyggnadsarbetet inom omsorgen är snart avslutat. Endast ett län återstår. Under senare år har regionala och lokala finansiärer trätt in och ekonomiskt svarat för utbyggnaden. Verksamheten innebär att läsning stimuleras och förs in i den dagliga verksamheten. LLutgivningen kan därigenom komma personer med utvecklingsstörning till del. Under året påbörjades också försök med läsombud för äldre. Lättläst-tjänsten, vår uppdragsverksamhet med bearbetningstjänster och kurser har ökat i omfattning och ska enligt planerna utvecklas och marknadsföras vidare. Intresset för kurser i lättläst webbinformation har ökat markant. Arbetet på IT-området har fortsatt. Fortfarande återstår dock en hel del att göra i fråga om utvecklingsarbete, men brist på resurser har varit ett hinder för att komma igång med större projekt. Förberedelser för forskningsinsatser på LL-området har gjorts även om inte några projekt blivit igångsatta. Försäljningen Försäljningen ökade överlag under år 2002. Tidningens upplaga slog nytt rekord med en toppnotering på 14 550 exemplar. Prenumerationsintäkterna ökade med 5,5 procent från föregående år till knappt 6,6 miljoner kronor. Även bokförsäljningen ökade år 2002 efter en nedgång året innan. Bokförlagets sammanlagda intäkter kom upp i närmare 5,4 miljoner kronor vilket var en ökning med 12 procent. Även här slogs ett rekord. För första gången har en lättläst bok nått över 10 000 sålda exemplar. Uppdragsintäkterna blev över 1,5 miljoner kronor, även det en god ökning från föregående år. Totalt ökade de egna intäkterna med 1,5 miljoner kronor och kom upp till över 14,5 miljoner kronor, mer än statsanslaget. Vi kan glädjande nog se att försäljningen till både bokhandeln och biblioteken har ökat. En orsak kan vara att fler har upptäckt att böckerna är intressanta för en bredare läsekrets. Det finns även ett stort intresse från utbildningen. Många lärare efterfrågar lättlästa böcker, det gäller lärare i grundskolan och särskolan, lärare inom invandrarundervisning, komvux och folkhögskolor och även inom vissa program på gymnasiet.

7 Kostnaderna Produktionskostnaderna höll sig på ungefär samma nivå som föregående år. Kampanjen och utformningen av logotyp medförde en ökad kostnad liksom en organisationsöversyn som genomfördes under året. Personalkostnaden har varit något högre på grund av vikariebehov och annat. En del kostnadsposter, som är svåra att påverka, har under senare år ökat kraftigt, t ex distributionskostnader, royalty, hyror och pensionspremier. Resultatet påverkas också i hög grad av förändring av poster i balansräkningen, framför allt värdet av varulager och pågående bokprojekt samt prenumerationsskuld och en stor semesterlöneskuld. Resultatet Trots den goda försäljningen blev det bokföringsmässiga resultatet för året ett underskott på ca 800 000 kronor. Underskottet förklaras till stor del av de extraordinära kostnader vi haft under året. Det innebär dock att verksamheten drabbats av underskott flera år i rad. Vi står inför en besvärig finansiell situation. Med den prissättning som vi har ger inte försäljningen de marginaler som behövs för att täcka kostnaderna. Vi tjänar enkelt uttryckt inte särskilt mycket pengar på det vi faktiskt säljer. Höjda priser och ökad försäljning löser heller inte allt. Om vi inte kan räkna med större bidrag eller ett höjt kapital som skapar bättre balans, så står vi inför det faktum att vi kraftigt måste minska kostnaderna. Ambitionerna måste sänkas. Nedskärningar måste då ske. Effekter av verksamheten Centrum för lättläst är förlagsverksamhet av mindre omfattning. År 2002 hade hela verksamheten en budgetomslutning på ca 30 miljoner kronor. Effekterna av verksamheten är dock större än vad man i förstone kan tro. Några exempel kan belysa detta. Undersökningar som gjorts tyder på att nyhetstidningen 8 SIDOR varje vecka läses av omkring 130 000 personer. Fram till dags dato har närmare 680 titlar av lättlästa böcker givits ut och under ett år levereras ca 65 000 böcker till kunder. Inom läsombudsverksamheten är över 5 000 personer engagerade runt om i landet.

8 Allt fler kommuner, myndigheter och företag har insett behovet av att göra sin information mera lättbegriplig både för funktionshindrade och inte minst för den breda allmänheten. Ett övergripande mål enligt regleringsbrevet från regeringen är att verksamheten ska främja en samhällsutveckling som kännetecknas av social jämlikhet, jämställdhet mellan kvinnor och män, respekt och tolerans och där etnisk, kulturell, språklig och religiös mångfald tillvaratas som en positiv kraft som därigenom bidrar till minskad diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Både utgivningen, konsultverksamheten, läsombudsverksamheten och det utåtriktade arbetet i övrigt anser vi bidrar till att främja en utveckling mot social jämlikhet med respekt och tolerans för bland annat olika etnisk eller kulturell bakgrund. Nyhetsinformationen skapar sannolikt större förståelse för olika företeelser i samhället och i bokutgivningen har ämnen som rasism, olika etniska grupper mm tagits upp. Den lättlästa utgivningen har en självklar plats när det gäller att nå ut med information och litteratur till olika grupper som är kulturellt eftersatta och resurssvaga. Vi ser också att lättläst material fungerar bra i sammanhang som handlar om demokrati och integration. Den svenska LL-verksamheten är världsledande och har på olika sätt uppmärksammats i internationella sammanhang, inte minst som en förebild. Idag finns viss verksamhet i ungefär tio andra länder och ett seriöst intresse i ytterligare 4-5 länder. Praktiskt taget alla har inspirerats av den svenska verksamheten. Inför framtiden Nå ut bredare Läs- och skrivsvårigheter av olika slag har på senare tid uppmärksammats allt mer inom skolan, i massmedia och i föreningslivet. Behovet av lättläst material och andra insatser har lyfts fram i ljuset. Intresset för vår utgivning har ökat och verksamheten är idag respekterad på ett annat sätt än tidigare. Myndigheter, organisationer och företag söker vårt samarbete. Det tyder på att det finns goda utvecklingsmöjligheter på LL-området och fortfarande återstår mycket att göra. Vi kommer att lägga ökad vikt vid att hitta fruktbara samarbetsformer.

9 Ökad forskning kan ge LL-verksamheten en ännu bättre grund att stå på. Den nya tekniken ger också nya möjligheter att arbeta med lättläst och lättförståelig information och läsupplevelser. Inte minst ger detta möjligheter att utveckla material för personer med särskilda behov. För att kunna utveckla verksamheten är det nödvändigt att vi når ut till fler grupper och att försäljningsintäkterna ökar. Den bearbetning av en större marknad som startats måste fortsätta. Vi måste också kunna möta behoven från alla de läsargrupper som kan ha nytta av lättläst. Det innebär att vi måste kunna producera lättläst på flera nivåer, från det mycket enkla till den nivå som börjar närma sig normalprosan. Finansiering Allt eftersom verksamheten ökar i omfattning svarar ett anslag på nuvarande nivå för en allt mindre del av finansieringen. Enbart försäljningsökningar täcker inte alla de kostnader som en expanderande verksamhet för med sig. Den prissättning som vi funnit rimlig med tanke på att många av våra köpare är ekonomiskt svaga ger inte tillräckliga marginaler vid de försäljningsvolymer som här är aktuella. En prissättning på marknadsmässiga grunder skulle leda till sådana prisnivåer att många av våra köpare delvis givna enligt uppdraget - skulle stängas ute från våra produkter. Det är en ekvation som är svår att få att gå ihop. Finansieringen behöver stärkas. Utökad verksamhet leder till högre distributionskostnader, större royaltykostnader, högre utvecklingskostnader m m. Finansieringen behöver stärkas även i andra led, bl a krävs ytterligare medel till utvecklingsprojekt. Läsfrämjande insatser är ett ansvar för flera samhällsorgan, inte specifikt Centrum för lättläst. En verksamhet med läsombud borde kunna stöttas med särskilda anslag. De former av extern finansiering som vi själva kan medverka till, t ex samarbetsavtal, sponsring och särskilda bidrag, är temporära och osäkra och inritade på speciella projekt. Bror Tronbacke

10 8 SIDOR Målsättning Målsättningen för året har varit att öka upplagan och att utveckla läsaranpassningen av 8 SIDOR. Ett mål har också varit att satsa på journalistisk och grafisk kvalitetshöjning och att ge prenumeranterna ett mervärde i tidningen. Utgivning Den tryckta nyhetstidningen 8 SIDOR kommer ut en gång i veckan och innehåller samma typ av nyheter som vanliga dagstidningar, men presenterade på ett lättläst och lättfattligt sätt. 8 SIDOR innehåller någon gång i månaden en sektion med fyra extra sidor som en form av temanummer. 8 SIDORs nyhetstidning på Internet uppdateras varje vardag i veckan. Läsare får där också möjlighet att söka sig fram i 8 SIDORs artikelregister. Internettidningen har fått alltfler läsare under åren. Den används dagligen av olika läsargrupper, framför allt i skolor och inom invandrarundervisningen. Hemsidan på Internet har varje månad ca 25 000 besök varav 8 SIDORs webbnyheter svarar för mer än hälften. Journalistisk och grafisk kvalitetshöjning Satsningen på journalistisk och grafisk kvalitetshöjning har fortsatt. Det har bl a inneburit ändringar i arbetsrutiner, layout mm. Journalistiskt har valet och valbevakningen präglat mycket av arbetet med bl a egna partiledarintervjuer, faktamaterial samt temanummer om politiken. Temanummer och artikelserier har även behandlat domstolar och svenskt rättsväsende, flyktingar, dolda handikapp, Afghanistan, euron, fattigdomsbegreppet i världen samt New York efter katastrofen. Hösten 2002 startades en EMU-skola i form av en artikelserie. Läsarkontakterna har ökat genom införandet av en konkret läsarfråga i varje tryckt tidning.

11 Utvecklingen av Internettidningen En ny layout för Internetutgåvan av 8 SIDOR har tagits fram som ska göra det enklare att hitta både nya och gamla artiklar. Internettidningen är numera försedd med ljud. Det innebär att särskilt lässvaga kan få texterna upplästa av en syntetisk röst. Tjänsten har varit i gång under hela året. Redan från starten hade nättidningen 150 lyssnare per dag. Ett mål är att utveckla internetutgåvan av 8 SIDOR i samordning med den tryckta tidningen. Internettidningen kommer att bestå av dels en nyhetsbevakning som nås av den allmänna publiken på nätet, dels en korridor som nås bara av prenumeranter. En ambition är också att utveckla intressanta samarbetsprojekt med andra medier, redaktioner mm. Detta utvecklingsarbete har inletts under året. Försöksprojekt med daglig internet-tidning för personer med utvecklingsstörning 8 SIDOR har deltagit i diskussioner om ett försöksprojekt om tvåvägskommunikation över Internet avsedd för personer med utvecklingsstörning. Via Internet ska en video- och ljudkommunikation upprättas med en försöksgrupp för att skapa nya möjligheter till förmedling och utbyte av information till personer med utvecklingsstörning. Projektet har letts av Föreningen Grunden och medel har ställts till förfogande av Post- och Telestyrelsen. Något deltagande från 8 SIDOR har dock inte varit aktuellt under 2002. Nyhetstjänst och samarbete med lokaltidningar Nyhetstjänsten har bedrivits som planerat och 8 SIDOR har fortsatt att sälja nyhetssammanfattningar till tidningar och andra kunder veckovis. Andra former av samarbete med lokala och regionala tidningar bygger på idén om en modell där 8 SIDOR kan vara en del av regionala tidningars lättlästa nyhetsförmedling lokalt och regionalt, t ex genom lättlästa sidor. Diskussioner om ökat samarbete med Nerikes Allehanda har fortsatt under år 2002 och kan bära frukt under kommande år.

12 Upplaga och försäljning - upplagerekord 8 SIDORs upplaga ökade och slog nytt rekord under 2002. Toppnoteringen låg på ca 14 550 exemplar. Under sommarmånaderna sjunker upplagan betydligt, bl a beroende på att många skolor har läsårsabonnemang och alltså gör uppehåll under sommaren. Tidningens genomsnittsupplaga ligger därför lägre, men har ökat för varje år. 8 SIDORs genomsnittliga upplaga under året var nästan 12 300 abonnerade exemplar, vilket innebar en höjning av nivån med ca 500 exemplar. Upplagemålet för året uppnåddes därmed. Utvecklingen från år 1988 till 2002 framgår av diagrammet som följer. Diagram. 8 SIDORs snittupplaga åren 1988-2002 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Prenumerationsintäkterna har ökat år från år och uppgick till knappt 6,6 miljoner kronor år 2002. Det är en ökning med 6 procent jämfört med året innan. Det är en god utveckling. Vi kan konstatera att 8 SIDORs egna intäkter nu är större än det statliga bidraget till tidningsverksamheten. Tidningsverksamheten redovisar ett minusresultat på ca 690 000 kronor efter det att kostnader, intäkter och bidrag från övriga delar av Centrum för lättläst förts dit.

13 Diagram. 8 SIDORs prenumerationsintäkter åren 1996-2002. 7 000 000 6 000 000 5 000 000 4 000 000 3 000 000 2 000 000 1 000 000 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Målgrupper och prenumeranter 8 SIDOR har läsare inom flera grupper. Fördelningen mellan abonnentgrupperna framgår av diagrammet som följer. Det har inte skett någon nämnvärd förändring under senare år. Ungdomsskolan har som tidigare en stark ställning. Ca 47 procent av prenumeranterna kommer från skolan. Dagcenterverksamhet, särskolor och särskilt boende står för en försvarlig del av abonnemangen, ca 28 procent. En del av dessa prenumerationer är i princip att betrakta som privata abonnemang. Övriga prenumerationer som går direkt till privatpersoner är i storleksordningen 9-10 procent. Därutöver är det framför allt vuxenundervisning av olika slag samt bibliotek som framträder.

14 7% Ungdomsskolan 5% 2% 6% Utvecklingsstörda personers boenden, arbeten, skolor Vuxenutbildning 3% 2% 47% Svenska för invandrare Bibliotek Annat Barn med egen pren 28% Vuxen med egen pren Diagram. 8 SIDORs prenumeranter. Fördelning mellan olika grupper. Tidigare undersökningar har visat att 8 SIDORs prenumeranter är relativt jämnt fördelade över hela landet med hänsyn tagen till befolkningsunderlaget. Vissa effekter av ombudsverksamheten kan dock konstateras. Det är bättre täckning i de län där det finns läsombud. Läsarundersökningar 120 000 läsare och 99 % nöjda För att få ytterligare kunskap om läsarnas synpunkter och bra underlag för en fortsatt läsaranpassning genomförs varje år intervjuundersökningar bland 8 SIDORs läsare. Undersökningarna görs bland ett slumpmässigt urval av prenumeranterna. Undersökningarna visar att prenumeranterna är nöjda eller mycket nöjda med tidningens kvalitet och svårighetsnivå. En stor andel säger sig också läsa allt i tidningen. Det som läsarna tycker är särskilt bra med 8 SIDOR är det lätta språket, den konkreta framställningen och nyhetsurvalet. Man uppskattar också bilderna i tidningen och att layouten är tydlig. Som en sammanfattande bedömning anser 99 procent av de intervjuade att tidningen är bra eller mycket bra. Andelen som tycker att tidningen är mycket bra har ökat jämfört med tidigare undersökningar. De kritiska synpunkter som finns är att tidningen är för tunn, kommer för sällan och är för dyr.

15 Läsarundersökningarna tyder också på att 8 SIDOR har betydligt större läsekrets än vad antalet prenumerationer anger. Varje nummer av tidningen läses av i genomsnitt 8-9 personer, dvs läsekretsen är närmare 120 000 personer. Dessa läsare tillhör i stor utsträckning två grupper, nämligen barn, ungdomar och invandrare som möter 8 SIDOR i skolan samt utvecklingsstörda personer som läser 8 SIDOR framför allt i grupper av olika slag. Måluppfyllnad Sammanfattande analys Sammanfattningsvis har måluppfyllnaden varit god. Upplagan har ökat enligt förväntningarna. Ytterligare ansträngningar för att öka läsaranpassningen har gjorts. En satsning på journalistisk och grafisk kvalitetshöjning har gjorts. Internettidningen har förbättrats och den som vill kan få nyheterna upplästa. LL-böcker Målsättning Målsättning har varit att bredda utgivningen vad gäller svårighetsnivåer och genrer utan att för den skulle ge efter för de speciella krav som den lättlästa litteraturen ställer på form och innehåll. Antal titlar och upplagor I enlighet med målsättningen har LL-förlaget under året givit ut 30 titlar och därtill 6 nytryckningar av slutsålda böcker. Av de 30 titlarna var 17 skönlitterära och resten facklitteratur. Upplagorna sträcker sig från 1 500 exemplar för de titlar som vänder sig till personer med utvecklingsstörning till över 3 000 exemplar för de bearbetade klassikerna och 5 000 exemplar för lättpocketböckerna. Genomsnittsupplagan ligger på ca 2 650 exemplar.

16 Priser Priserna visar en god spridning från 35 kronor för de billigaste böckerna till 250-285 kronor för de rikt illustrerade volymerna. Däremellan ligger några titlar på ca 60 kronor och en del runt 150 konor. Genomsnittspriset ligger på ca 165 kronor inklusive moms. Momssänkningen genomfördes konsekvent per den 1 januari 2002. Det innebar att konsumentpriset på de s k backlistböckerna sänktes. Utgivning När det gäller målet att ha en varierad utgivning och en breddning i fråga om svårighetsnivåer och genrer har förlaget har fyllt denna målsättning med god marginal. Inom skönlitteraturen finns en bred utgivning som passar läsare på skilda nivåer, vilket har visat sig vid genomgång med våra utvärderingsgrupper. Det gäller titlarna inom serien Kärlekskiosken, Spänning och de små Lättpocketböckerna. Också de bearbetade titlarna når en vid läsekrets. Även de böcker som givits ut för unga läsare har fått ett brett genomslag vilket har visat sig i både försäljning och recensioner. När det gäller facklitteratur har titlar som Lätta historieboken, Linné och hans resor, Från Sapfo till Madonna och de två konstböckerna Öga mot Öga svenska porträtt och Kärleken och döden konst på Moderna Museet visat sig lämpade för en bred läsekrets. Förlaget har lagt ner ett omfattande arbete med författare, illustratörer och formgivare för att ge varje produktion sin passande prägel. Mottagande har varit positivt från utvärderingsgrupper och i recensioner. Svårighetsnivåer och genrer LL-böckerna finns numera indelade i tre nivåer; mycket lätta bildbaserade berättelser med korta meningar och enkla ord (nivå 1), böcker med enkel handling, ofta med bilder (nivå 2) samt bearbetade klassiker och andra textböcker med längre kapitel och många gånger utan bilder (nivå 3). Ambitionen är att större delen av titlarna ska ligga på mellannivån, några titlar på nivåerna över och under. Resultatet för år 2002 var fyra böcker på nivå 1, tjugo böcker på nivå 2 och sju på nivå 3.

17 Böcker med mycket bilder och lite text vänder sig främst till läsare med utvecklingsstörning men även till dem som är nya i svenska språket. LL-böcker med mera text vänder sig till en bredare publik men även dessa böcker kan mycket väl komma personer med utvecklingsstörning till del. Oftast är det då fråga om högläsning i grupp och då är det läsombud eller andra som förmedlar läsupplevelsen. Unga läsare Sedan ett par år ger LL-förlaget ut lättlästa böcker även för barn och ungdomar under beteckningen Unga läsare. Under året gavs fyra titlar ut i serien, en följd av den barnbokstävling som förlaget arrangerade tidigare. Dessa barn- och ungdomsböcker har varit fördelade över alla tre svårighetsnivåerna. Denna utgivning har gett mycket gott gensvar. Det visar att behovet är stort. Två av titlarna i serien Unga läsare var de bäst säljande LL-böckerna under år 2002. Ny satsning I samarbete med Norstedts förlag gjordes under året en samtidig utgivning av en Erik Erikssons Hämnarens höst i både originalutgåva och lättläst utgåva och där författaren själv också skrivit den lättlästa berättelsen. Den gemensamma satsningen ingick i Centrums för lättlästs kampanj som genomfördes under våren 2002. Projektet väckte uppmärksamhet och uppskattades av läsarna. Samarbete För att öka spridningen av lättläst litteratur och söka nya vägar för finansiering har vi inlett samarbete med andra institutioner. Planerade samarbeten med Nationalmuseum, Moderna Museet och Skolverket, har alla genomförts och inneburit delfinansiering av produktionerna. LL-förlaget har även medverkat i det demokratiprojekt som även andra delar av Centrum för lättläst varit engagerade i och inom ramen för detta projekt producerat boken Var med och bestäm. Boken vänder sig direkt till personer med utvecklingsstörning. IT- multimediaproduktioner Den s k såpoperan på Internet, Ta chansen producerades för något år sedan särskilt med tanke på personer med utvecklingsstörning. Såpoperan har även ett tillhörande spel. Dessa produktioner ligger fortfarande kvar på nätet.

18 Vi har under året inte haft möjlighet att genomföra några ytterligare produktioner i anslutning till denna satsning. Det har funnits planer på att utöka webbplatsen www.tachansen.nu på vår hemsida. Tanken var att lägga ut en s k multiplay. Dessa planer har inte kunnat förverkligas eftersom extern finansiär har saknats. Däremot har vi under hösten arbetat fram ett förslag tillsammans med TBV Mediacenter i Stockholm för att börja producera en webbplats av och med personer med utvecklingsstörning. Ansökan har lämnats till Allmänna arvsfonden. Av ekonomiska skäl har vi inte haft möjlighet att göra mer än en talboksinläsning på cd-rom. De titlar som inte läses in av förlaget görs normalt i talversion av Talboks- och Punktskriftsbiblioteket. Utvärderingsgrupper Som planerat har vi under året haft möten med våra olika grupper: förmedlare som läser med personer med utvecklingsstörning, vuxna dyslektiker, barn och invandrarungdomar med läs- och skrivsvårighet. Dessa möten är mycket viktiga för förlaget då de inte bara utgör en värdering på vad vi gjort utan även för att diskutera aktuella tankar och nya idéer. Försäljning ökning med 12 % Efter föregående års avmattning ökade bokförsäljningen igen under år 2002. Den rena bokförsäljningen uppgick till över 5,3 miljoner kronor, vilket i sig var en ökning med ca 12 procent från föregående år. Till förlagets intäkter ska läggas intäkter från samarbetsprojekt mm på ca 370 000 kronor samt fakturerade portokostnader i bokhandeln med närmare 300 000 kronor. Det ger totala egna intäkter på ca 5,9 miljoner kronor. En förklaring till att bokförsäljningen nu ökat kan vara både momssänkningen och att den genomförda kampanjen lockat en del nya kunder. Vi bedömer det som angeläget att nå ut bredare och mer effektivt om vi ska kunna uppnå ännu större försäljningsökningar Trots den goda försäljningsökningen gav bokförlaget gav ett underskott på ca 115 000 kronor efter det att kostnader och intäkter från övriga delar av Centrum för lättläst lagts till. Resultatet påverkas som nämnts också av värdet av pågående projekt, lagervärdet mm. Lagret har detta år värderats något högre.

19 6 000 000 5 000 000 4 000 000 3 000 000 2 000 000 1 000 000 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Diagram. Bokförsäljningen under åren 1995-2002. Statistik över sålda titlar 10 000 sålda ex I tabellerna som följer redovisas statistik över försäljningen av LL-böcker, dels de mest sålda LL-böckerna totalt och dels försäljningen för olika genrer. LL-böcker är inga färskvaror. En hel del böcker säljer bra över en längre tid. Backlistförsäljningen står för mer än hälften av ett års intäkter. Tabell. De fem mest sålda LL-böckerna totalt Författare Titel Typ/Genre Antal sålda ex Mankell Fotografens död Bearbetning 10 013 Frank Anne Franks dagbok Bearbetning 8 062 Fogelström Mina drömmars stad Bearbetning 7 930 Mankell Mannen på stranden Bearbetning 6 472 Guillou Ondskan Bearbetning 6 389 Man kan konstatera att det är skönlitterära böcker och framför allt bearbetningar av kända verk som totalt sett säljer bäst. Nyskrivna böcker i den historiska serien säljer också bra.

20 För första gången har en lättläst bok nått över 10 000 sålda exemplar. Det är deckaren i lättpocket Fotografens död av Henning Mankell. Men även klassiker som Anne Franks dagbok och Mina drömmars stad har sålt bra, omkring 8 000 exemplar. En sammanställning över de böcker som såldes bäst år 2002 toppas av en nyskriven bok för unga läsare, Tora och trollkarlen, som såldes i 2 250 exemplar under året. Bland de fem bäst säljande böckerna 2002 finns ytterligare en nyskriven ungdomsberättelse. Övriga böcker som sålde bra under året var spännande berättelser i bearbetning. Tabell. De fem mest sålda LL-böckerna 2002 Författare Titel Typ/Genre Antal sålda ex Werner Tora och trollkarlen Ungdomsberättelse 2 252 Mankell Hugget & Sprickan Bearbetning 2 110 Tursten Kallt mord Berättelse 1 722 Storck Tvillingbroschen Ungdomsberättelse 1 625 Brylla Bilolyckan Berättelse 1 501 Listar vi upp de fem bäst säljande faktaböckerna ser vi att ämnena är skiftande, från lättläst vardagsjuridik och en kokbok till en bok om rasism. Dessa nådde alla över 2 500 exemplar och den bäst säljande över 4 000 exemplar. Tabell. De fem mest sålda faktaböckerna totalt Författare Titel Typ/Genre Antal sålda exemplar Killander Lättlästa lagar Vardagsjuridik 4 036 Lindquist&Schildt Festa och fira Handbok 3 241 Gripe Nordiska gudar Historia 3 183 Lindquist Hakkors och Samtidshistoria 3 016 Andersson Patriks kokbok Kokbok 2 693

21 Det är viktigt att hålla i minnet att även om vissa titlar når ut till en relativt bred publik, och rent av har möjlighet att betala sina egna produktionskostnader så är många andra titlar mer inriktade på en klart avgränsad målgrupp, som exempelvis personer med utvecklingsstörning. Denna typ av böcker har inte samma chans att nå en god försäljning. Någon enstaka kan över en period av flera år nå över 2 000, några en försäljning mellan 1 000 och 2 000 exemplar, medan andra inte kommer över 500 sålda exemplar. För den avsedda gruppen kan dock dessa böcker vara mycket angelägna. Titlarna i uppställningen nedan är exempel på berättelser utformade särskilt med tanke på utvecklingsstörda läsare. Tabell. Böcker speciellt för personer med utvecklingsstörning Författare Titel Typ/Genre Antal sålda ex Andersson Patriks kokbok 1 Kokbok 2 693 Andersson Patriks kokbok 2 Kokbok 1 608 Abelin De röda skorna Bildberättelse 1 605 Killander Rätt sätt Fakta och cd-rom 1 408 - - - - - - Dömstedt Kärlek på dagcenter Berättelse 721 Alagic Fantakungen och Fotoberättelse 487 Granvik Ta chansen Bildberättelse 475 Kunderna De följande diagrammen visar hur bokförsäljningen är fördelad mellan olika kundgrupper. Bibliotek och skolor är alltjämt de största kunderna och svarar tillsammans för över 60 procent av försäljningen. Biblioteken har t o m ökat sin andel något. Även bokhandeln har under senare år fått en allt starkare position och ca en fjärdedel av försäljningen går nu dit. Via bokhandlarna gör framför allt privatpersoner sina inköp och en del privatpersoner handlar också direkt från vår postorderbohandel. Även de som finns i särskilt boende inom omsorgen är att betrakta som privata kunder. Totala andelen privatpersoner kan därför antas vara runt 30 procent. Andelen privatpersoner som köper LL-böcker har ökat under senare år.

22 Diagram. Bokförsäljningen fördelad på kundgrupper 5% 4% 4% 2% 2% 2%1% Bibliotek Skolor 31% Bokhandel Privatpersoner Omsorgen Grundvux/Komvux 22% Folkhögskolor Studieförbund Övriga 27% Särskolor Av stapeldiagrammet nedan framgår att framför allt folkbiblioteken och bokhandeln har ökat sin andel. Även skolbiblioteken har förbättrat sin ställning från föregående år. Övriga kundgrupper, däribland omsorgen, har minskat sin del något de senaste åren.

23 25000 20000 15000 10000 2002 2001 2000 5000 0 Bibliotek Skolbibliotek Bokhandel Omsorgen Privatpersoner Grundvux/Komvux Diagram. Bokförsäljningens fördelning på kundgrupper, 2000-2002. Måluppfyllnad Sammanfattande analys Utgivningen av lättlästa böcker är variationsrik i fråga om genrer och ämnesområde. Läsaranpassningen har gått ytterligare ett steg i och med att böcker nu finns presenterade på fler svårighetsnivåer. Bredden i utgivningen är större. En utgivning med lättläst böcker för unga läsare har också etablerats. Målsättningen för utgivningen är därmed uppfylld. Målet att öka försäljningen har också uppnåtts. Läsombud Målsättning Målsättningen är att ha en väl utvecklad verksamhet med läsombud. Uppgiften attitydpåverkan och lässtimulans Personer med mycket stora lässvårigheter behöver ett personligt stöd för att kunna ta del av lättlästa nyheter, böcker och lättläst samhällsinformation. De behöver hjälp att hitta lättläst material. Oftast behöver de också någon som läser högt och förklarar texten. De behöver få hjälp att bygga upp eget intresse för läsning. Enheten för läsombud har uppgiften att skapa detta stöd.

24 I samarbete med FUB, Studieförbundet Vuxenskolan/ABF, kommunernas socialtjänst och biblioteken har Centrum för lättläst fortbildat omsorgspersonal till läsombud, som ansvarar för läsestunder i servicebostäder och daglig verksamhet. Fortsatt utbyggnad Under 2002 har fyra län och en storstad drivit läsombudsprojekt där omsorgspersonal utbildats till läsombud - nämligen Norrbottens, Värmlands, Östergötlands och Jämtlands län och i Stockholms stad. Det återstår bara ett län - Halland - tills det finns läsombud i hela Sverige I samtliga områden utom Jämtlands län har kommunerna finansierat projekten. Statens Kulturråd har också bidragit ekonomiskt. Kommunerna har dessutom fått ett allt tydligare ansvar under året. I flera län har socialnämnderna eller motsvarande utsett särskilt ansvariga för läsombudsverksamheten. I projektet i Norrbottens län har biblioteken haft en central roll. Bibliotekarier har fungerat som cirkelledare i studiecirklar för läsombud. Cirklarna har utökats med ett nytt avsnitt för att stimulera läsombudens eget läsande på fritiden. Ett samarbete med En Bok för Alla har inletts. Alla läsombud har fått en bokgåva från bokförlaget En Bok För Alla. Uppläggningen av projektet har skapat ett fördjupat engagemang hos biblioteken och närmre kontakter mellan läsombud och bibliotek. Samarbetet med En Bok för Alla kommer att fortsätta. Samtidigt med den fortsatta utbyggnaden har gamla län erbjudits stöd för att konsolidera läsombudsverksamheten. Personalomsättning har försvagat organisationen, framför allt i arbetsgrupperna men också bland läsombuden. Dalarnas och Stockholms län är stödområden med delvis olika arbetsmodeller.

25 Omfattningen Vid 2002 års slut hade läsombudsverksamheten vuxit till mer än 3 500 läsombud och drygt 1 500 personer var engagerade i regionala eller lokala arbetsgrupper. Utvecklingen från år 1994 och framåt visas i diagrammet nedan. 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Medlemmar i arbetsgrupper Läsombud Diagram. Antal medlemmar i arbetsgrupper och antal läsombud. Utvecklingen under åren 1994-2002.

26 Läsombud för äldre En ny typ av läsombudsprojekt startade 2002 bland äldre i Västmanlands läns kommuner. Syftet var att pröva lättlästa texter bland äldre och att testa läsombudsmodellen dels bland äldreomsorgspersonal, dels inom pensionärsorganisationerna. Våren 2002 skrevs ett nytt studiematerial för läsombud i äldreomsorgen - Läsa tillsammans med äldre. Under året har man kunnat göra flera intressanta erfarenheter i projektet. Lättlästa texter passar utmärkt för äldre som bor i servicebostäder och som har mer eller mindre utvecklad demens med trötthet och minnessvårigheter. Både personal och chefer har överlag varit positiva till att införa läsestunder i arbetet. Den lättlästa utgivningen är okänd för en stor del av personalen men har väckt nyfikenhet. Många har anmält sig för att bli läsombud. Under 2002 har 70 läsombud utbildats bland äldreomsorgspersonal och utbyggnaden fortsätter våren 2003. Effekter av läsombudsprojekt Läsombudsverksamheten har genererat uppdrag för Lättläst-tjänsten, bland annat Demokratiprojektet i Skaraborg 2002. Under året startade också projekt LiZ - Lättläst i Jämtlands län, med bidrag från SISUS. Projektet föddes, planerades och förbereddes parallellt med det blivande läsombudsprojektet i Jämtlands län. I projekt LiZ har informatörer i kommuner och landsting fått en fördjupad utbildning i att skriva lättläst. Tillsammans med företrädare för brukarna, framför allt FMLS och FUB, har informatörerna tagit fram bra exempel på lättläst information från olika verksamhetsområden. Projektet är ett bra exempel på att läsombudsprojekten alltmer lyfter fram det lättlästa språket och att lättläst och läsombud kan drivas som parallella spår i kontakter med bland andra kommuner och landsting. Projekt LiZ visar också på de stora möjligheterna till utökat samarbete mellan enhet Läsombud och Lättlästtjänsten för att marknadsföra det lättlästa språket och de lättlästa produkterna. Läsombudsprojektet i Stockholms stad ledde till att socialtjänsten föreslog ett övergripande samarbete kring lättläst information mellan stadens förvaltningar.

27 Läsombudsprojektet i Norrbottens län drivs som nämnts i form av ett samarbete med bland andra bokförlaget En Bok för Alla. De positiva erfarenheterna i projektet har lett till utökade kontakter med En Bok för Alla. Skriftligt material och IT Tidningen Läsombudet har fått nytt format och ny layout. Av kostnadsskäl har vi tvingats minska antalet nummer till fyra per år. Läsekretsen består nu av flera olika målgrupper, bland annat personal i äldreomsorg och pensionärer. E-post innebär en mycket effektiv och billig kommunikation med arbetsgrupper och läsombud. Under 2002 har e-postregistret byggts upp och utvidgats så att det mot slutet av året omfattar större delen av nätverket arbetsgrupper i kommuner och länsgrupper. Framtiden Enheten för läsombud är en del av Centrum för lättläst. Kostnaderna för denna del av ombudsverksamheten var ca 1,5 miljoner kronor för löner, resor mm. Samtidigt har verksamheten mottagit bidrag och intäkter på ca 250 000 kronor. Bidrag och kostnader tas upp i resultaträkningen för 8 SIDOR respektive LL-förlaget med hälften på vardera. Under år 2003 kommer läsombudens framtida roll och organisation inom Centrum för lättläst att diskuteras ytterligare. En möjlighet är att knyta verksamheten närmare marknadsföringen. Läsfrämjande insatser är som tidigare nämnts ett ansvar och en uppgift som samhället i stort också har. För att en väl utvecklad verksamhet med läsombud ska leva vidare med god stadga skulle ett särskilt bidrag behövas till denna verksamhet. Måluppfyllnad - Sammanfattande analys Verksamheten med Läsombud inom omsorgen har byggts ut under tio år. Det tar lång tid att på allvar etablera läsning i utvecklingsstörda personers vardag. Ett fortsatt stöd är nödvändigt för att säkra verksamheten. Målsättningen - att utveckla läsombudsverksamheten kvantitativt och kvalitativt - har uppfyllts.

28 Information och marknadsföring Målsättning Målsättningen är en god information och marknadsföring av verksamheten. Målen för året har varit att nå ut till fler målgrupper arbeta med ompositionering av varumärket lättläst genomföra en bredare informationskampanj etablera ny grafisk profil, ny logotyp fortsätta med aktiviteter riktade till personer med utvecklingsstörning aktivt bearbeta gamla kunder öka prenumerationsintäkterna för 8 SIDOR öka försäljningsintäkterna för LL-förlagets produkter Förutsättningar De lättlästa produkterna vänder sig till flera olika målgrupper som alla har det gemensamt att de är i behov av anpassade texter. Kännedomen om vår verksamhet och vår produktion har hittills varit begränsad till några sektorer i samhället, framförallt skolan, omsorgen och biblioteken. Produktionen har hittills nått ut till ett antal målgrupper med speciella behov. Forskningsstudier har visat att 25 % av den vuxna befolkningen inte har den läsförmåga som man förväntas ha när man går ut årskurs nio i skolan. Det innebär att man har problem med att läsa en vanlig dagstidning med god behållning. Vi kan förmoda att en del av denna grupp har nytta och glädje av lättlästa texter. Våra produkter är obekanta för de allra flesta. Att nå ut med information om att det finns lättlästa alternativ i vidare kretsar ställer stora krav på marknadsföringen vad gäller strategier och ekonomiska resurser.

29 Målgrupper Personer med utvecklingsstörning är och förblir en viktig målgrupp för oss. Under året har vi på olika sätt informerat om nya böcker mm som är gjorda med tanke på personer med utvecklingsstörning. Den mest effektiva marknadsföringen till dessa läsare sker via Läsombudsverksamheten och det är ett arbete på lång sikt. Även om insatserna sker fortlöpande kan vi dock inte vänta några stora försäljningsframgångar inom denna grupp. Inom äldreomsorgen finns många personer som kan ha nytta och glädje av lättlästa böcker och tidningar. Information har skickats ut inom äldreomsorgen, dock utan större resultat. Vår bedömning är att det behövs ungefär samma typ av åtgärder som används inom Läsombudsverksamheten Invandrare som befinner sig i utbildning når vi via lärarna. Andra är svårare att nå. Vi har under året försökt hitta kanaler för att nå ut med information till invandrare som inte är i utbildning i utbildning. Vi har kontaktat invandrarorganisationer för att via dessa nå ut till medlemmarna. Intresset har emellertid inte varit stort. En hel del dyslektiker kan ha nytta av vårt material. Vi deltar i konferenser, utställningar mm för att på detta sätt sprida kännedomen om våra produkter. Många olika typer av funktionshinder medför lässvårigheter, t ex ADHD och autism. Så länge dessa personer finns i utbildning når vi dem. De som lämnat skolan är svårare att nå. Här krävs bredare information. En stor grupp läsovana personer är de som av olika orsaker inte skaffat sig läsvanor eller tränat upp sin läsförmåga. Det finns inga självklara kanaler till dessa personer och de är i vissa fall även svåra att motivera. Här behövs en bred informationskampanj.

Figur Schematisk bild av grupper som har glädje av lättlästa texter. Kvadraten anger behovet av lättläst. Cirklarna föreställer målgrupper. Alla i målgrupperna behöver inte lättläst. Flera grupper går in i varandra 30

31 Varumärket lättläst nå ut bredare Vår ambition under året har varit att börja arbetet med att nå även en bredare publik. Vi har startat en ompositionering av vårt varumärke. Detta arbete är inget projekt begränsat i tid utan början på en process som kommer att ta lång tid att genomföra. Varumärket Lättläst ny logotyp Tidigare års diskussioner om möjligheterna att nå ut bredare resulterade i att vi ville lansera oss under varumärket Lättläst. Det är kärna i verksamheten och det som är gemensamt för alla delar av Centrum för lättläst. Syftet med varumärkeslanseringen var att upplysa om att det finns ett förlag som ägnar sig åt att göra begripliga och lättlästa texter. Detta kan i sin tur ge fotfäste för försäljningsinsatser till delvis nya kundgrupper. För att vidga intresset för vad vi gör och visa att vi kan vara till nytta för betydligt fler, valde vi att även införa en ny logotyp. Lansering av varumärket Den mest aktiva perioden för lanseringen var i samband med en kampanj våren 2002. Verktygen för att nå ut var reklam i media, informationsmöten och evenemang Reklam I samarbete med en reklambyrå producerades en reklamfilm. Filmen visades i TV4 sammanlagt 37 gånger under våren, främst i samband med programmet Nyhetsmorgon. Både produktion och TV-sändning var starkt rabatterade, men uppgick ändock till ca 1,1 miljoner kronor. En serie annonser infördes i tidningarna Metro och Svenska Dagbladet under våren. Även här fick vi rabatter utöver det vanliga. Informationsmöten Ett viktig del av kampanjen var en serie frukostmöten. Vi bjöd in representanter från olika förmedlargrupper till information om lättläst. Tio möten arrangerades i Stockholm, Gävle, Norrköping, Göteborg och Kiruna. Totalt nådde vi närmare 200 personer med dessa möten, som samtliga på olika sätt är bra förmedlare av vår verksamhet.

32 Evenemang Under våren arrangerades två evenemang. En fest anordnades i samarbete med Norstedts förlag i samband med att boken Hämnarnas höst kom ut både i originalversion på Norstedts och i lättläst version på LL-förlaget. Ett jippo arrangerades tillsammans med Åhléns city där Hans Alfredson medverkade och läste högt ur LL-böcker. Åhléns bokhandel specialskyltade med lättlästa böcker. Utvärdering och resultat En utvärdering av lanseringen av varumärket kommer att göras under våren 2003. Vad vi redan kan se är ökad försäljning för år 2002 och ett ökat intresse för alla delar av vår verksamhet, men kan idag inte dra slutsatsen att detta är en följd av varumärkeslanseringen. Som tidigare nämnts är detta endast en början på en inslagen väg som måste fortsättas på olika sätt för olika målgrupper och under en avsevärd tid. Att inhämta kostnaderna för en satsning av detta slag kan ta lång tid. Vi vet av erfarenhet att det gäller att ge mycket information om behovet av lättläst och vad lättläst är innan det lönar sig att gå ut med rena försäljningsåtgärder. Frågan är vilka resurser som kan ställas till förfogande för att fortsätta arbetet med att nå ut till en bredare publik. Trycksaker I samband med varumärkeslanseringen producerades också en stor mängd tryckt material med den nya logotypen i form av utställningsmaterial (affischer och annat), informationsmaterial och presentreklam. Mässor och utställningar Som vanligt har vi deltagit i ett antal mässor och utställningar, främst inriktade på läromedel och omsorgsfrågor. Vi har deltagit i sådana sammanhang i bl a Stockholm, Göteborg, Malmö, Örebro, Västerås, Umeå, Uppsala, Kristianstad, Borås och Jönköping. Vi finns även representerade på några permanenta utställningar med riksansvar.

33 Det är märkbart att kännedomen om vår verksamhet och intresset för lättläst växer från år till år i samband med dessa utställningar. Speciellt lärare som vi möter påtalar det stora behovet av lättläst material och hur viktigt det är när elever med läs-svårigheter genom vår utgivning får tillgång till läsupplevelser och får intresse för läsning. 8 SIDOR DR-kampanjer Vi får ofta mycket positiva uttalanden från såväl förmedlare som läsare om att 8 SIDOR är en bra nyhetstidning, som skapar intresse för omvärlden hos personer som tidigare inte läst nyhetstidningar. Det negativa vi får höra är att tidningen är för dyr och för tunn. Under året har 8 SIDOR deltagit i lanseringen av varumärket och den allmänna satsningen på att marknadsföra begreppet lättläst. Den marknadsföring som direkt gällt 8 SIDOR har i stor utsträckning vänt sig till redan etablerade målgrupper, främst inom skolan. Direkreklam till lärare ger ofta bra respons. Bäst respons ger utskick till speciallärare och lärare i svenska som andra språk. Direktreklam har liksom tidigare år gått till årskurs 2, 3 och 4, skolbibliotek, omsorgen, vuxenutbildning. Vi har även bearbetat skolledare och skolbibliotek för att marknadsföra klassuppsättningar av tidningen. För att nå utanför den etablerade kretsen behövs mer allmän satsning på lättläst som företeelse. Först då blir det lönsamt att föra in nya målgrupper för direkta försäljningsaktiviteter för 8 SIDOR. LL-böcker bibliotek och bokhandel Bredden i utgivningen och nivåindelningen har varit till gagn vid marknadsföringen av LL-böckerna. Försäljningen till bibliotek och bokhandel har ökat. Vi vet inte säkert varför försäljningen har ökat, men tror att det är till fördel att vi har signalerat att böckerna vänder sig till en bredare läsekrets. Det finns även ett stort intresse från utbildningen. Många lärare efterfrågar lättlästa böcker. Det gäller lärare i grundskolan och särskolan, lärare som arbetar inom vissa program på gymnasieskolan, lärare inom invandrarundervisning, på folkhögskolor, komvux med flera. Det finns en större medvetenhet nu än tidigare om att vissa elever är i behov av anpassade texter